På mors dag uppvaktas mammor med frukost, gott kaffe, blommor och presenter. Men hur började man fira mors dag och hur kom traditionen till Finland?

Det moderna morsdagsfirandet anses ha rötterna i USA och i England. Men redan i antikens Grekland firade man modersgudinnan Rhea med en vårfest. I grekiska mytologin är Rhea mor till Zeus och flera andra olympiska gudar.

Romarna införde kulten av den "Stora modern" gudinnan Kybele år 204 f.Kr. Modergudinnan firades extatiskt i naturen med högljudd musik och dans. Kybeleprästerna kunde vid extasens höjdpunkt frivilligt kastrera sig själva för att komma närmare gudinnan. Förebilden var en myt om Kybeles unga partner Attis som var otrogen mot gudinnan och kastrerade sig som en självbestraffning.

En del forskare anser att den katolska kyrkans Mariakult, det vill säga dyrkan av Jesu moder, kan vara en ersättning för antikens moderskult. I många kulturer är kärleken till modern ett viktigt begrepp.

Staty på modersgudinnan Kybele. Staty på modersgudinnan Kybele Bild: Fotograf:Marshall Astor gudinna,Kybele

Mothering Sunday

Firandet av mors dag har gamla anor i folktraditionen. Redan i början på 1600-talets England firades Mothering Sunday. Då brukade barn som inte längre bodde hemma besöka sina föräldrar. Detta kallades “go-a-mothering”.

Ursprungligen handlade ”go-a-mothering” om att man på midfastosöndagen, det vill säga fjärde söndagen i fastan, besökte sin ”moderkyrka”, alltså kyrkan där man blivit döpt. På vägen till kyrkan plockades vilda blommor till mödrar. Traditionen att ge blommor till mammor kommer alltså från England.

Så småningom utvecklades traditionen från ett kyrkligt firande till ett mer världsligt firande koncentrerat kring modern i familjen. Mothering Sunday var en av de få dagarna om året som hela familjen kunde samlas. Då fick tjänstefolk ledigt för att åka hem och besöka sina föräldrar.

I de äldsta tryckta engelska uppgifterna om firandet av Mothering Day talas inte enbart om modern utan om båda föräldrarna som föremål för uppvaktningen. Men genom benämningen Mothering Day har moderns roll på ett naturligt sätt blivit större och mammorna har ensamma fått ta emot gåvorna som tidigare tillkom båda föräldrarna.

Traditionen att ge blommor till mammor kommer från England Flicka med blommor i handen. Bild: Flickr Commons/downing.amanda blommor (prydnadsväxter)

Anna Jarvis skapar mors dag

Den amerikanska lärarinnan Anna Jarvis anses vara den som skapade mors dag. Hennes mamma Ann Reeves Jarvis hade varit aktiv fredsaktivist och organiserat kvinnor som vårdade skadade soldater under amerikanska inbördeskriget. Dessa sällskap kallades ”Mother´s Day Work Clubs” och de fortsatte att uppmärksamma hälsofrågor efter inbördeskriget.

Efter sin moders död år 1905 ville Anna Jarvis skapa en nationell helgdag för att hedra kvinnor som gjorde uppoffringar för sina familjer. Jarvis tyckte att allt för många helgdagar var dedikerade till män och att kvinnor inte fick tillräckligt erkännande för sina prestationer.

Några år efter sin moders död övertalade Anna Jarvis sin församlingspräst att hålla en gudstjänst med predikan över det fjärde budet och moderskärleken. Själv prydde hon kyrkan med vita nejlikor och efter gudstjänsten delade hon ut en vit nejlika till varje kyrkobesökare. Detta anses vara den första morsdagsgudstjänsten i världen.

Anna Jarvis var en energisk kämpe för sin idé om mors dag och 1914 fick hon uppleva triumfen att president Woodrow Wilson gjorde andra söndagen i maj, Jarvis mammas dödsdag, till officiell helgdag i USA.

Affärsmännen luktade pengar när de insåg vilka möjligheter att tjäna pengar det fanns bakom denna dag. De satt igång en våldsam reklamkampanj om lämpliga gåvor till mors dag och lyckades lätt väcka köplusten hos människor.

Morsdagskort, bakverk, blommor, smycken, parfymer och lyxvaror sålde som smör. Också restaurangerna var fullbokade. Anna Jarvis blev förskräckt över kommersialiseringen av hennes fridsamt tänkta dag och gjorde allt för att stoppa utvecklingen. Men lavinen gick inte att stoppa.

Anna Jarvis anses vara den som skapade mors dag Anna Jarvis som anses ha skapat mors dag. Bild: Getty Images/Bettmann/Contributor Anna Jarvis,Mother's Day

Traditionen kommer till Finland

Folkskolläraren Vilho Reima bekantade sig med traditionen att fira mors dag på sin resa till Amerika år 1910. Han skrev om mors dag i tidningar och försökte introducera seden år 1912 och 1913, men idén fick inte stöd. 1918 gjorde Vilho Reima ett nytt försök och skrev en text för mors dag i Föräldraförbundets tidning "Koti-lehti".

I texten hyllade han den vackra idén om att fira mors dag. Vilho Reima uppmanade folk att ordna morsdagsfester till alla mödrar som drabbats av inbördeskriget. Han skriver bland annat på följande vis: "Också fiendens mor har en moders hjärta. Också de älskar sina söner. Också de behöver tröst i sorgen, stöd och hopp i livet."

Samma år firades den första morsdagsfesten på folkskolan i Alavieska. Eventuellt ordnades också andra morsdagsfester 1918, men enligt flera källor är festen i Alavieska den 7 juli 1918 Finlands första morsdagsfest.

Den första morsdagsfesten firades med tal, musik, sång och poesi. Det bjöds också på te, men gästerna ombads att ta med sig eget socker. Festen blev förebild för kommande morsdagsfester som ofta firades i folkskolornas dekorerade festsalar. I Finland arbetade Mannerheims barnskyddsförbund för att sprida traditionen till glesbygden.

Riksdagsmannen Vilho Reima tillsammans med sin familj. Riksdagsmannen Vilho Reima tillsammans med sin familj. Bild: Museovirasto - Musketti, CC BY 4.0 Vilho Reima

Officiella hyllningar

Under fortsättningskriget, den 10 maj 1942, beviljade marskalk C.G. Mannerheim utmärkelsen Frihetskorset till alla Finlands mammor. I många av landets kyrkor finns kopior på denna dagorder fortfarande inramad.

Befolkningsförbundet som grundades 1941 ordnade årligen en riksomfattande morsdagsfest. Från och med 1946 delar presidenten ut förtjänsttecknet Finlands vita ros på denna fest.

I början var det flerbarnsmammor och krigsänkor som fick förtjänsttecken som tack för att de trots svårigheter uppfostrat sina barn väl. Med åren har kriterierna ändrats och nuförtiden ligger tyngdpunkten på allmänna moderliga insatser, alltså även arbete med barn som inte är ens biologiska eller barn som man inte bor i samma hushåll med.

Finlands Vita Ros orden delas ut till mammor på mors dag. Finlands Vita Ros orden delas ut till mammor på mors dag. Bild: Ordenskansliet finlands vita ros,förtjänstmedalj,förtjänsttecken,orden

Kontroversiell festdag

Mors dag är på flera sätt en kontroversiell festdag. Troligen har ingen annan festdag mött så mycket kritik och motstånd som mors dag. Dagens grundare Anna Jarvis ville avskaffa firandet efter att mors dag blivit ett kommersiellt jippo.

Efter att mors dag blivit en kommersiell succé tvekade affärsmännen inte med att införa fars dag. Man försökte också införa brors, systers och hundens dag, men dessa blev inte värst långlivade.

På 1970-talet gick filmstjärnan Shirley MacLaine i spetsen för sällskapet “Emergency Committee to Boycott Mother´s Day". Samtidigt ordnade “Rödstrumporna” anti-morsdagsdemonstrationer i Köpenhamn. De ansåg att firandet handlade om en reaktionär könsrollsuppdelning. Somliga anser att firandet av mors dag är psykologiskt och socialt olämpligt, med tanke på olika familjekonstellationer.

Barn uppvaktar sin mor på mors dag. Barn uppvaktar sin mor på mors dag. Bild: Fotograf:Kalle Kultala mors dag

Tidpunkten varierar från land till land

I Finland firades de första morsdagarna den tredje söndagen i maj, men sedan 1927 har man firat en vecka tidigare. Den tidpunkten passade bättre för alla lärare. I Finland blev mors dag en officiell flaggdag 1947.

Mors dag firas på olika datum i olika delar av världen. I Sverige firar man sista söndagen i maj, men i alla länder uppmärksammas mammor inte på våren. I Norge firas mors dag andra söndagen i februari och i Indonesien 22 december.

en bukett vitsippor till mor En liten bukett med vitsippor. Bild: Fotograf:Laura Mainiemi/Yle Vitsippa

Presenter, blommor och kort

På mors dag hissas flaggan mot en blå vårhimmel och mammor uppvaktas med presenter, blommor och kort. Mammor vaknar till sång och vissa kanske njuter av frukost på sängen.

Många barn plockar vitsippor till sina mammor. Gladast blir mammorna troligen av att få ett morsdagskort eller en överraskning som barnen själva gjort.

Mor lyfter barn i luften. Bild: National Library of Australia/Flicker Commons moderskap

Källor: Karin Johansson: Till Mor: En liten historia om Mors dag (1974), Jan-Öjvind Svahn: Svenska traditioner (2007), Anu Seljavaara, Päivi Kärjä:Juhlat alkakoot (2005), Nationalencyklopedin,Kybele (hämtad 2017-05-10) Kirjastovirma.fi:Suomen ensimmäinen äitienpäivä Alavieskassa,Finland iFokus:Morsdagen

Landslagsspelaren Theo Westerlund har skrivit på för Cocks. Tjugoåringen lämnar därmed SIF. "Jag tycker att det här är ett bra steg för mig", säger han.

Theo Westerlunds kontrakt med finländsk handbolls gigant sträcker sig över 2+1 år. Niometersspelaren är mycket nöjd att få chansen att ta nästa kliv i Cocks.

– Mitt mål har alltid varit att få träna och spela handboll som proffs. Nu får jag chansen att göra det, dessutom i Finland. Jag tror också att det finns goda möjligheter att utvecklas som spelare i Cocks proffsiga miljö. Jag tycker att det här är ett bra steg för mig, säger Westerlund på Cocks webbplats.

Westerlund kommer från SIF. Den gångna säsongen gjorde han 168 mål för Sjundeålaget.

Cocks är den stora dominanten på herrsidan i handboll. I morgon börjar Riihimäkilaget sin jakt på femte raka FM-guldet. I finalserien ställs Cocks, som inte har förlorat en match på hela säsongen och bland annat slog ut SIF i semifinalskedet i tre raka matcher, mot BK-46.

Västra Nylands tingsrätt har dömt Inkoo Shippings verkställande direktör till 50 dagsböter, eller 4 000 euro, för arbetarskyddsbrott och dödsvållande. En person dog i en arbetsolycka i maj 2015.

Västra Nylands tingsrätt gav domen i dag (12.5). Inkoo Shippings vd ska också betala målsägandenas rättegångskostnader.

Tingsrätten konstaterar att vd:n genom sitt förfarande har åsidosatt en aktsamhetsplikt som ledde till att mannen dog. Tingsrätten anser att både vd:n och den som var ansvarig för monteringen är skyldiga till dödsvållande.

Tillräckliga direktiv saknades

Målsägandenas rättegångskostnader ska också betalas av en annan åtalad, som var ansvarig för att montera hallarna på byggplatsen. Den personen ska även betala 50 dagsböter, eller 1 800 euro. Mannen var åtalad för arbetarskyddsbrott och dödsvållande.

Tingsrätten anser att mannen måste ha förstått att se till att det finns tillräckliga direktiv så att dylika misstag inte händer. Han har åsidosatt det här, anser tingsrätten.

Ett tredje åtal förkastades

Tingsrätten förkastade åtalet om arbetarskyddsbrott och dödsvållande för en tredje person. Mannen var ansvarig arbetsledare och säkerhetskoordinator.

Arbetarskydds- och monteringsplanerna mannen gjort var inte bristfälliga, anser tingsrätten. Staten ska betala hans rättegångskostnader.

Bolaget dömdes också

Inkoo Shipping dömdes till 18 000 euro i samfundsböter. Inkoo Shipping har enligt tingsrätten inte vidtagit tillräckliga åtgärder för att säkra arbetarskyddet på bygget.

Inkoo Shipping var byggherre på arbetsplatsen och den person som dog var en underentreprenör. Mannens firma var underleverantör för den firma som var elemententreprenör.

Mannen avled då ett betongelement på 3 310 kilogram välte omkull. Han höll på att installera betongelementet på plats och han blev under elementet.

Låser du dig i en situation där du borde tala finska? Eller pratar du på oberoende felsägningar? Silje Werner och Janet Lindroos talar om svårigheter med finska språket.

Podden Dynamiska duons senaste avsnitt heter "Life as a Hurri". Werner och Lindroos talar om hur folk kan anta att du har attitydproblem.

- Många tror att du har problem med attityden när du inte kan finska, säger Silje Werner som själv kämpat med finska språket.

Åk ut ur Ekenäs och du behöver finska

Båda anser att det gäller att kämpa och försöka, oberoende av språkkunskaper.

- Det är ändå ett faktum att du måste behärska finska om du vill klara dig utanför Ekenäs gränser, säger Janet Lindroos.

- Redan i Karis behöver du mera finska, inflikar Silje Werner.

Tyst på grund av finska

Många känner säkert igen sig själva i följande situation: Du är svenskspråkig i en social situation med finskspråkiga. Du vill vara med och delta, men du vågar inte.

- Jag blir tyvärr tillbakadragen och tyst. Jag sitter och funderar på hur jag ska säga saker på finska, säger Janet Lindroos.

Folktinget samlas till session i Hangö. Svenskans framtid i vård och utbildning står på agendan. Många av delegaterna är nykomlingar i Folktinget. Förhoppningen är en föryngring också av debatten.

Flera talare förde fram solidariteten, men det var de traditionella talen som dominerade första dagen.

Social- och hälsovårdreformen, Vasa-jouren och lagpaketet kring landskapsförvaltningen fick mest uppmärksamhet i anförandena.

Själva debatten hålls på lördag.

Grundlagen ger skydd – tillsvidare

Folktingets ordförande, riksdagsledamot Thomas Blomqvist (SFP) betonade i sitt hälsningstal grundlagens skydd för svenskan i Finland.

- Vi har en bra ställning med två nationalspråk. Men i praktiken är det en utmaning i kommunerna.

Blomqvist betonade att det finns betydande brister i lagförslaget för vårdreformen. Han ifrågasatte valfriheten som en rättvis lösning ur svensk synvinkel.

Svenska Folktingets bordsstandar i bakgrunden utanför Hangö vattentorn i solsken Bild: Bengt Östling/Yle bordsstandar,folktinget,Hangö,svenska

”Finlandssvenskarnas riksdag”

Folktinget har beskrivits som finlandssvenskarnas egen riksdag, men med en ganska annan sammanställning.

40 av Folktingets 75 mandat gick i senaste val till Svenska folkpartiet.

Näst störst är Socialdemokraterna med elva platser och Ålands grupp är tredje störst med sju platser.

De två regeringspartierna backade i senaste val, Centern har bara ett mandat, och Samlingspartiet fyra.

De försökte försvara regeringen och bedyra att också deras partier arbetar för svenskan i Finland.

Lagstiftning och PR

Folktingets lagstadgade uppgift är att arbeta för en stärkning av det svenska språkets ställning. Det sker mest inom ramen för lagstiftning och språkskydd.

Men folktinget har också fått alltmer arbete inom PR och lobbyverksamhet. Det har behövts speciellt under den senaste regeringen.

Deltagare i Flktingets session sitter vid bord. Bild: Yle/Bengt Östling Svenska Finlands folkting

Okänt i Hangö

Folktinget må vara känt i riksdagen och ämbetsverken. Men en snabb gallup på gatan i Hangö visar att Folktinget är ganska okänt. Att Folktinget samlas just i Hangö verkade vara en överraskning för de flesta.

I den tidigare ganska svenska staden har de finskspråkiga nu fått majoritet. 54 procent av Hangöborna har finska som modersmål.

Några ordböcker från Folktinget, invid ett bordsstandar Bild: Bengt Östling/Yle bordsstandar,folktinget,ordböcker,svenska

Vård på svenska inte längre garanterat

Framförallt inom vården skulle det vara viktigt att få använda sitt modersmål, men det lyckas inte längre, säger flera Hangöbor.

Mycket av vården ges i Ekenäs, där svenskan ännu är levande.

Folktinget har säkert kontakt med verkligheten, och gör ett gott arbete, inom ramen för de möjligheter som finns, anser tydligen de Hangöbor som känner till organisationen.

Regeringen inte minoritetens bästa vän

Mycket av Folktingets verksamhet handlar om rikspolitik på regeringsnivå.

- Den här regeringen är inte den finlandssvenska minoritetens bästa vän. Den är inte så noga med fakta och processer som vi har varit vana med, sa riksdagsledamoten Maarit Feldt-Ranta (SDP).

Hur går det med svenskan då marknadskrafterna tar över den offentliga sektorns uppgifter, undrade Feldt-Ranta.

Vänsterförbundet tror på tvåspråkighet

- Tvåspråkiga skolor är inget problem i Hangö. Språkbobborna har inte hoppat över staketet i de två skolorna med gemensam skolgård, berättade Birgitta Gran från Vänsterförbundet.

De tvåspråkiga lösningarna är kontroversiella på många håll i Svenskfinland, många är rädda för att svenskan kommer i underläge.

Frivillighet för det andra inhemska språket i skolan bygger däremot på orealistiska förväntningar, ansåg Birgitta Gran.

De som inte lär sig svenska går miste om en möjlighet i framtidens arbetsliv. Men ojämlikheten har blivit ett varumärke för den här regeringen, enligt Vänsterförbundets talare.

Ekonomin går först för Samlingspartiet

Kimmo Sasi från Samlingspartiet ville tala om ekonomin, basen för vår välfärd samt landskapsreformen och vårdreformen.

- Valfriheten utnyttjar marknaden där det finns goda kvalitativa tjänster, där den nya teknologin tas i bruk.

Den så kallade sotemodellen är enligt Sasi det samma som den nordiska eller svenska modellen, välfärdsmodellen. Vi ska inte kämpa mot den, sa Sasi, som under många år har fungerat som viceordförande i Folktinget.

Sasi: Språkexperimentet får ingen fortsättning

Sasi tog också det så kallade språkexperimentet, som ger möjlighet att pröva frivillighet i språkundervisningen.

- Kom ihåg att det var förra riksdagen som godkände klämmen, den måste genomföras.

Kimmo Sasi sitter vid ett bord. Bild: Lehtikuva Kimmo Sasi,Svenska Finlands folkting

- Men nu tvingas hon genomföra försöket med frivillig svenska i ett litet antal skolor (bland 2 200 elever). Nästa regering kommer säkert på basen av experimentet kunna konstatera att det inte kan föras vidare, sa Kimmo Sasi.

Rinne-löfte: Vasa får fulljour

Utanför den egentliga talarlistan talade SDP:s ordförande Antti Rinne.

SDP:s Antti Rinne sitter på en stol och lyssnar med många andra människor. Bild: Lehtikuva Antti Rinne,Svenska Finlands folkting

I ett allmänt hållet tal försvarade han alla minoriteters ställning. Behandlingen av minoriteter är ett mått på hur civiliserat ett samhälle är, sa Rinne. Nu skapas falska motsättningar mellan majoritet och minoritet, infödda och invandrare, finnar och svenskar.

Rinne lovade att om SDP får makten efter nästa riksdagsval så ser Rinne till att Vasa centralsjukhus får fulljour.

På lördag inleds handbollsfinalerna där BK-46 utmanar Cocks. Samtidigt blir det en brödrakamp mellan två av Finlands bästa handbollsspelare.

Inför finalerna i handbollsligan arrangerade Yle Sporten en pilkastningstävling mellan Cocks Nico Rönnberg och BK-46:s Andreas Rönnberg.

Tävlingen avgjordes med formatet bäst av fem. Den nio år äldre Andreas öppnade starkt då han vann de två första kastrundorna, men efter det tappade han greppet. Nico tog över och vann med 3–2.

Att det skulle bli lika jämnt i handbollsfinalerna vore en överraskning, men också något som de flesta hoppas på. Cocks dominans i herrarnas handbollsliga har varit total under de senaste åren och Riihimäkiklubben jagar redan sitt femte raka mästerskap.

– De senaste åren har vi vunnit ganska klart mot Dicken och HC West så det är bara bra att det nu är BK-46 som kommer emot. De spelar rolig handboll, det är fart och intensivt så det ska bli kul, menar Nico.

Karispojke i fel lag

Under de senaste tio åren har Cocks tagit över som landets ledande lag medan anrika BK-46 har haft det svårare. Karislaget spelar nu i final för första gången på elva år.

– Speciellt då slutspelet började så var det mycket snack på stan och bra liv på matcherna. Det har varit riktigt bra, säger Andreas.

Att det snackas mycket handboll i Karis märker också Nico som bor kvar i sin hemstad även om han spelar för Riihimäkiklubben Cocks. Att han spelar för ”fel” lag är något som kan tänkas störa en del BK-anhängare.

– Ingen har kommit och sagt något rakt till mig, men nog misstänker jag att det pratas lite här och där. Jag är ju ändå en Karisbo och en Karispojke och har alltid varit det. Men jag känner ingen stress över det, det är kul att det finns samtalsämnen.

– Men det var nog en värre flytt då jag bytte från BK-46 till Sjundeå. Nu när jag blickar tillbaka så var det ju en bra flytt, men det där året som jag spelade i Sjundeå så kändes svårare än att nu spela för Cocks.

Vem är bättre?

Andreas har blivit vald till Finlands bästa handbollsspelare totalt fyra gånger, senast år 2014. Nico har ännu inte fått den äran, men på basis av vad han har visat upp i Cocks och i landslaget så kan den utnämningen vara på kommande.

Det tycker också den nio år äldre Andreas.

Vem är bättre, du eller Nico?

– Nog måste jag ju säga att min kurva är på väg neråt med mina skador och min ålder. Han är om och förbi, om inte redan så snart, säger Andreas samtidigt som Nico ler bredvid.

– Jag tycker att han den senaste säsongen har tagit stora framsteg. Han har fått en helt annan säkerhet i spelet. Nog tycker jag att han är med uppe där med både Teemu Tamminen (som har valts till Finlands bästa spelare de två senaste åren) och Jac Karlsson, som man ju måste komma ihåg att spelar bra i en bra liga (i Danmark).

Tuffa och hårda matcher riktigt på allvar

Nu ligger fokus ändå där det ska ligga, det vill säga i den stundande finalserien. Det blir första gången som bröderna spelar mot varandra då det står så här mycket på spel.

– Det är såklart roligt att få möta sin egen storebrorsa som jag alltid sett upp till honom och lärt mig mycket av honom. Så visst ska det bli roligt att spela tuffa och hårda matcher riktigt på allvar.

– Det är roligt och känns ju lite speciellt, tycker också Andreas.

– Men man tänker inte på det så mycket under matchen. Det är före och efter som man snackar om det, men när det är match så är det sak samma vem man möter.

Vid sidan av en nio års åldersskillnad så har bröderna också en del skillnader i spelstil och humör.

– Jag är den som har lite mera temperament och aggression på plan, och har alltid haft det. Andreas är lugn och har mycket rutin efter att ha spelat länge utomlands, säger Nico.

Nico blickar utomlands, Andreas stannar i BK

25-årige Nico tecknade nyligen ett treårigt kontrakt med Cocks, men planen är fortfarande en flytt utomlands. Ännu har det inte skett något konkret även om det kommer förfrågningar från olika håll.

Andreas spelarkarriär är däremot inne på slutrakan. Meningen är ändå att fortsätta i BK-46 i alla fall ett år till.

– Jag har varit ganska frisk det här året och har tyckt att det har varit jätteroligt att spela. Jag tar det ett år i gången, vi har talat med BK att jag kommer att spela i alla fall en säsong till. Oavsett hur det går i finalserien.

Det har blivit populärt att ordna kosläpp som ett publikevenemang. Nu bjuder också Rilax gård i Bromarv alla intresserade att vara med när korna och kalvarna släpps ut på vårens första grönbete.

Många äldre som vuxit upp på landsbygden minns hur det var när korna efter en lång mörk vinter i ladugården äntligen släpptes ut för att tillbringa sommaren i det fria. Då talade man inte om jippon och publikevenemang utan det var närmast grannarna och byns ungar som kom för att se när korna och kalvarna tog de första glädjeskutten.

Ju tidigare de får gå ut, desto längre sommar får de och kalvarna växer också bättre.

Idag är det allt vanligare att korna får gå i lösdrift året runt. Det betyder att de får gå ut om de vill, men de har alltid tillgång till tak över huvudet. Men att få ”släppas lös” och bege sig till ett bete med grönt gräs är förstås extra festligt jämfört med höet vintertid.

Morgonmål på Rilax gård. Hundarna följer noga med. Kor i lösdriftsstall,äter hö. På bilden också två hundar, ljus labrador Bild: Yle/ Tiina Grönroos Bromarv,kor,köttproduktion,ladugårdar,lösdriftsstall,Rilax gård

- Ju tidigare de får gå ut, desto längre sommar får de och kalvarna växer också bättre, säger Jessica Aminoff och tillägger att de strävar efter att korna på Rilax ska få gå ett halvt år på bete.

Jessica säger att hon tycker om djur. Förutom korna har hon några egna höns som följer efter henne. Jessica Aminoff på huk bredvid några brun-vita, hornlösa kor som äter hö. Bild: Yle/ Tiina Grönroos Bromarv,jessica aminoff,kor,kosläpp,Rilax gård

Jessica Aminoff är ung och relativt ny jordbrukare på Rilax gård i Bromarv. Det är en gård som har specialiserat sig på köttproduktion med omkring 60 kor, en del ungtjurar och tre avelstjurar. På Rilax odlas också ekologiskt spannmål, här idkas likaså skogsbruk och ridlägerverksamhet. Rilax, som många andra gårdar, har flera ben att stå på.

- Riktigt officiellt har jag inte tagit över gården, mina föräldrar är aktivt med. Vår familj kom till Bromarv 1992 och då kom också korna tillbaka till Rilax. Före det hade gården varit utan kor i över 20 år.

Jessica Aminoff är kanske mest känd som en duktig ryttare, en av de bästa i Finland. Hon tävlar i banhoppning, medan mamma Arja tävlar i dressyr. Familjen driver ett ridstall i Billnäs och sommartid flyttas hästarna till Bromarv där det ordnas ridläger.

Det fina med hästsport är att man inte behöver satsa allt som ung.

Hittills är det främst Jessicas pappa Mikael som skött korna, men nu kommer Jessica också att mer aktivt jobba på gården med allt från jordbruk till boskapsskötsel och köttproduktion.

- Hästarna och tävlandet slutar jag däremot inte med. Det fina med hästsport är att man inte behöver satsa allt som ung. Det går bra att tävla fast man är i 60-årsåldern, säger Jessica och berättar att hon har några lovande unghästar på kommande.

En annan näringsgren är turism. Gården har sedan 90-talet satsat på småskalig turism med bland annat läger, hyrstugor och rekreation med mat och inkvartering för företag och olika grupper. Nu vill Jessica utveckla turismen och bjuda på ett större utbud av aktiviteter, bland annat vandringsleder och fiske. Målet är att locka både inhemska och utländska besökare.

Här inne ska det snart ordnas ett bröllop. En ladugård i gråsten med stort svart tak. Finns på Rilax gård i Bromarv Bild: Yle/ Tiina Grönroos Bromarv,kor,köttproduktion,ladugårdar,Rilax gård,turism

- Vi har mötesutrymmen och i gamla stallet och vår gamla ladugård kan vi ordna konferenser, fester och också bröllop. Jag vill kunna ta emot större grupper, upptill 100 personer jämfört med tidigare 20.

Men tillbaka till korna och kosläppet som sker på Floradagen, den 13 maj (2017).

Hur går det till när korna släpps fria?

- De äldre korna är vana vid att följa en vit arbetsbil som vi har här på gården. När vi kör längs vägen med bilen följer de ganska snällt efter. Nu kommer vi nog att dra upp en del gångar och trådar så publiken kan följa med på nära håll.

Jessica berättar att kalvarna är snabbast att springa ut, men sedan stannar de upp eller till och med vänder om. När de sedan ser sina mammor komma lunkande en bit bakom blir de ivriga igen och skuttar iväg mot ängen. Ett kosläpp är ofta över på en ganska kort stund.

De här kalvarna har ännu ingen aning om vad ett kosläpp är. Snart vet de. två bru-vita kalvar. en aligger på halmen, andra står. ganska små. Under tak i ett lösdriftsstall i Bromarv, Rilax gård Bild: Yle/ Tiina Grönroos Bromarv,kalvar (nötdjur),kor,köttproduktion,ladugårdar,lösdriftsstall,Rilax gård

- Det är första gången vi ordnar ett öppet kosläpp och jag vet inte hur intresserade människorna är. Men jag har hört på byn att det lär vara folk på kommande så vi får kanske fundera lite på att utöka antalet parkeringsplatser, säger Jessica Aminoff.

Teddy Nordling har tagit BK-46 till herrarnas handbollsfinal för första gången på elva år. Nu hoppar tränaren av, men före det ska han se till att Karislaget kan skaka om Cocks i finalserien.

– Jag är jättestolt över prestationen som grabbarna har gjort. Från deras sida har det varit ett målmedvetet arbete och de har visat visat en vilja att ta sig till finalerna. Det tycker jag fällde ett litet avgörande, vi ville verkligen ta oss till final, säger Nordling till Yle Sporten inför finalserien som startar i Riihimäki på lördag.

En värdig avslutning på en säsong då BK-46 till slut hittade rätt bitar till sitt lagpussel.

– Det har varit utmanande, vi sökte lite olika spelsätt och lite olika spelare på olika positioner, men det föll på plats när vi inför semifinalerna var i Sverige och träningsspelade. Efter det har det känts som att vi faktiskt är på rätt väg. Vi har växt som lag, använder större bredd på planen och har tagit steg framåt, säger Teddy Nordling.

"Bra individer med bra mentalitet"

Uppladdningen inför finalserien fick en extra krydda då Nordling för tre veckor sedan på eget initiativ valde att lämna tränarjobbet. Nordling kan inte lämna något besked om sin framtid före juni, och då valde BK-46 i stället att anställa Mikael Källman. Finalserien blir alltså sista veckan med gänget för Nordling.

– Det har varit en jättetrevlig grupp att jobba med, bra individer med bra mentalitet. Det är alltid tråkigt att lämna en sån grupp, även om resandet en mörk januarikväll inte är så jäkla roligt. Men själva tränandet har varit roligt, säger Nordling som också hyllar klubben han lämnar.

– Jag tycker om föreningen och den har gjort ett jättearbete. Det är nya krafter som har kommit in och jag kommer bra överens med alla. Det ligger mig varmt om hjärtat att det går bra för BK, även om jag själv inte kommer att vara delaktig nästa säsong.

"Det bästa kanske inte räcker"

I finalen mot Cocks är förutsättningarna klara. Riihimäkilaget är solklar favorit. Nordling och hans BK är lika klar underdog.

– Jag hoppas att vi i gruppen kommer att hitta en kraft som gör att vi verkligen vill vinna de här matcherna. Sen får man se om det räcker, det kanske inte räcker fast vi gjort vårt bästa. Men om vi bara gör vårt yttersta har vi åtminstone en möjlighet att vinna, säger Nordling som vet vad som väntar i finalerna.

– Vi har bra koll på hur de spelar och vilka deras styrkor är. De har lite svagheter men i det stora hela har de ett komplett lag. Har de någon som inte fungerar kan de alltid byta, de har ju bytesspelare så det räcker.

I helgen är det alltså dags för de första finalerna, i Riihimäki på lördag och i Karis på söndag. Äntligen, säger de flesta.

– Sedan semifinalerna har vi inte spelat en enda match och det blir snart tre veckor. Det är en stor brist men det är lika för dem. Det är lite tokigt, säger Teddy Nordling.

Den första finalen startar klockan 16.55 på lördag. Den andra matchen inleds klockan 16.15 på söndag. Yle tv-sänder final 2 och 3 samt en eventuell fjärde match.

Testa hur mycket du minns av nyhetsveckan i Västnyland. Politik, båtar och kultur är några av ämnena.

1) Båtägare i Hangö har i sommar fått betala en ny avgift som väcker debatt. Vad handlar den om?

 En nedsmutsningsavgift på 30 euro 

 En avgift på 30 euro för förvaring av båtar på stränder 

 En extra bryggavgift på 30 euro 

 En allmän båtavgift på 30 euro 

2) Ett hurudant bygge planerar föreningen Alfa Omega Raseborg?

 En privat skola 

 Ett kulturcenter 

 Ett center för alternativ vård 

 Ett gruppboende för äldre 

3) Vad heter årets sommarutställning i Fiskars?

 SUOMI-FINLAND 100 

 The Green SUOMI 

 Greetings from SUOMI 

 SUOMI 100 In Our Hearts 

4) Vad heter Lojos fullmäktigeordförande de kommande fyra åren?

 Riikka Slunga-Poutsalo 

 Jussi Patinen 

 Pekka Luoma 

 Joona Räsänen 

5) Vilket speciellt fynd gjordes på havsbottnen under Nord Streams kartläggningar?

 Ett bombflyg 

 Tunnor med radioaktivt material 

 En värdefull guldlast från ett vrak 

 En gammal ubåt 

I Västnyland får vårdbolaget Attendos äldreboenden kritik från många håll. Två myndigheter, två kommuner och personer med insyn i äldreboendena anser att det brister i vården av äldre. Och fel attityder är ett problem.

Juanita Moeds 103-åriga mamma Kyllikki Bengtström lider av demens och flyttade i början av 2014 till ett Attendoboende i Ekenäs.

- Det som hände, det var en chock egentligen. Från hemmiljö blev det anstaltsmiljö, säger Moed.

Kyllikki Bergström är 103 år och älskar sin sommarhatt. En gammal dam med en vacker hatt på. Bild: Privat. Attendo Care,Ekenäs,kyllikki bergström,Raseborg,villa stella,vårdinstitutioner för åldringar,Västnyland,Äldreomsorg

Attendo vann Raseborg stads upphandling och Moeds mamma flyttade därför.

Moed är obekväm på boendet, det är hon mycket medveten om.
Moed har klagat en hel del.

Juanita Moed. Juanita Moed framför äldreboendet Villa Stella. Bild: Yle/Tove Virta anhöriga,Attendo Care,juanita moed,villa stella

Regionförvaltningsverket kritiserade

Attendo har verkat i Västnyland sedan år 2008 och har nu tre äldreboenden i Hangö och Raseborg. I Hangö finns Källan och i Raseborg Villa Stella och Villa Pentby. De senaste åren har kritiken mot bolaget här ökat.

Regionförvaltningsverket kritiserade nyligen Attendos äldreboende Källan i Hangö för personalbrist och dålig hygien.

Som exempel nämndes ett inflammerat sår som inte blivit omskött i tid, smutsiga rum och illaluktande klienter.

Problemen var inte nya, Hangö stad hade påtalat problem en längre tid. Både i fjol och i år har staden gjort ett antal övervakningsbesök på Källan.

Hangös grundtrygghetsdirektör Elisabeth Kajander. närbild på kvinna Bild: Yle/Monica Slotte elisabeth kajander,elisabeth kajander grundtrygghetsdirektör i hangö,Hangö

Attendo har fått betala

Hangö har fått nedsatt pris för att Attendo inte lyckats följa avtalet.

Detsamma är läget i Raseborg och efter i höstas fick staden 100 000 euro av Attendo på grund av avtalsbrott.

- För en tid är det bättre igen och så dyker det upp något nytt, säger chefen för äldreservicen i Raseborg, Kirsi Ala-Jaakkola.

Kirsi Ala-Jaakkola, chef för Raseborgs äldreservice. Kirsi Ala-Jaakkola. Bild: Yle/Tove Virta kirsi ala-jaakkola,Raseborg,Västnyland,Äldreomsorg

Både i Hangö och Raseborg har det handlat om att städningen inte fungerat och personalbrist.

- Det som jag konstant får höra är att "vi har för lite personal". I synnerhet under veckoslut, säger Juanita Moed som också själv jobbat inom långvården.

Juanita Moeds mamma bor på Attendos äldreboende Villa Stella i Ekenäs. Hon skulle bland annat önska sig bättre belysning åt sin mamma. Ett mörkt matbord vid ett fönster. Bild: Privat Attendo Care,Ekenäs,Raseborg,villa stella,Västnyland,äldreboende

I teorin borde det finnas lika stor personal på de kommunala och de privata boendena. Hur kan man då uppleva att det mindre personal på Attendo?

- Enligt verifierade arbetslistor så finns där inte den personal som borde finnas, säger Kirsi Ala-Jaakkola.

Attendo säger att man har svårare att hitta personal i Västnyland jämfört med på annat håll i landet. Vad skillnaden beror på är inte klart.

Företaget medger också att man inte helt lyckas få tillräckligt med personal enligt det nya avtal som trädde i kraft i fjol. Kraven i det högre än tidigare. Däremot säger Attendo att man uppfyllt kriterierna i det gamla avtalet.

Ala-Jaakkola säger däremot att Raseborg nu två gånger fått betalt för att avtalen inte hållit.

Villa Pentby i Karis. Serviceboendet Villa Pentby i Raseborg. Bild: Yle/Minna Almark attendo,raseborg,serviceboende,villa pentby,västnyland,äldreboende

- De nya kraven på personalen i det nya avtalen har visat sig vara svåra att förverkliga, säger Simo Saaranen som är regionchef på Attendo.

Tvångsåtgärder mot centralköket

Personalbrist kan leda till brådska, som kan få följder för annat. Förutom att Regionförvaltningsverket och städerna ingripit så ingrep också miljöhälsoövervakningen på ett ovanligt allvarligt sätt mot Attendo i veckan.

Sydspetsens miljöhälsa beslöt nämligen att ta till tvångsåtgärder i Attendos centralkök på boendet Källan i Hangö.

Från centralköket serveras dagligen mat till ett drygt hundratal klienter i både Hangö och Raseborg.

Källan i Hangö. Vårdhemmet Källan i Hangö som ägs av Attendo. Bild: Yle/Patrik Skön attendo,Källan

I sammanhanget nämndes också personalbrist.

Från Attendos sida säger man att företaget borde ha börjat samarbeta med myndigheterna betydligt tidigare.

- Myndigheterna fick också vänta onödigt länge på våra dokument och utredningar, säger områdeschefen Simo Saaranen.

Nu säger Attenso att man utvecklar verksamheten i samarbete med Sydspetsens miljöhälsa.

- Men det har inte kommit klagomål på matens kvalitet, säger Saaranen.

Juanita Moed fick läsa i medierna om att den mat som hennes mamma serverades inte godkänns av hälsomyndigheterna.

- Då exploderade jag. Jag visste inte om det, jag hade inte följt med det.

Inte heller Raseborgs stad kände till problemen i centralköket. Sydspetsens miljöhälsa är inte skyldig att informera Raseborgs stad om ett annat företags verksamhet, inte ens trots att staden är ansvarig för att verksamheten på äldreboendena fungerar.

- Men i det här fallet skulle det ha varit bra att få veta det. Då hade vi givetvis bett om en utredning av företaget, säger Ala-Jaakkola.

Ont om sysselsättning

Juanita Moed är oftast nöjd med basvården, mest ledsen är hon över att annat. Det finns dåliga möjligheter till sysselsättning på hennes mammas boende och hon talar om apatiska klienter.

Från stadens sida ser man att det här är något som borde fungera, i alla fall i teorin.

- Den här rekreations- och sysselsättningssidan är ganska noggrant definierad i det avtal som gäller sedan den konkurrensutsättning vi genomförde i fjol, säger Ala-Jaakkola.

Små saker blir svåra och onödigt stora. Moed talar om att hennes mamma skulle behöva bra belysning för att se.

Villa Stella i Ekenäs. Grönt trähus med skyltar på där det står Attendo. Bild: Yle/Tove Virta Attendo Care,Ekenäs,Raseborg,villa stella,Västnyland,äldreboende

Simo Saaranen på Attendo säger att man försöker ha tillräckligt med aktiviteter och stimulans med tanke på klienternas hälsa.

Attitydproblem

Då Yle Västnyland talar med anhöriga och personal i Västnyland påtalar de brister i vården. Men de vill inte ställa upp på intervju och berätta om det som inte fungerar. Juanita Moed är den enda som ställer upp.

De anhöriga är rädda för att deras nära och kära blir sämre behandlade om de talar ut och de som har eller har haft boendena som arbetsplats är rädda om sitt jobb.

Problem med attityderna nämns, något som oroar också Hangö stad.

- Det är Attendos attityd vi vill komma åt men det har blivit klart att de har en annan syn än vi på vad god vård och omsorg är, säger Elisabeth Kajander.

Det finns mycket inom äldreomsorgen som är tolkningsbart och vad som är tillräckligt bra. Tydligen är det här som Attendo som vinstbringande företag skär, säger hon.

- Ett företag som inte gör vinst blir inte långvarigt och betalar inte skatt. Det har dåliga möjligheter att växa och utvecklas, säger Saaranen och påpekar att kommunerna genom anbudsförfarande har fått billigare vård än genom att själv sköta vården.

Det är inte endast maten och vården det brister i utan också exempelvis attityderna. Lunch i Brandbackens servicecenter. Bild: Yle/ Alexandra Karlsson brandbackens servicecenter,lunch,service center,servicehus,åldring,äldreomsorg,äldrevård,ätande

- Man blir behandlad som om man själv vore dement, säger hon.

Juanita Moed tror ändå inte att det direkt är personalen som är problemet.

- Jag skulle mer säga att sådan ledningen är, sådant blir folket. Om chefen struntar i något, varför skulle inte den anställda göra lika?

Saaranen på Attendo ger sin syn på att man anser att attityderna är ett problem:

- Vi önskar rak respons till oss så att vi kan åtgärda vid behov och/eller diskutera situationen, säger han.

Städerna ansvariga

Det är städerna som upphandlat och beställt den här servicen. Städerna är alltså ansvariga för vad som pågår bakom väggarna.

Hur kommer det sig att ni låter problemen fortgå?

- Vi har tagit i problemen och på båda enheterna i Raseborg har det lett till ekonomiska sanktioner, ganska märkbara för företaget, säger Ala-Jaakkola.

Hangö säger att man nu också tagit detta på allvar och tar tag i olägenheter.

- Jag tror att kommunerna förut inte varit så bra på att övervaka och att dessa bolag fått husera vilt, säger Kajander.

Vet ni vad som försiggår bakom de här väggarna?― Juanita Moed, anhörig

- Vet ni vad som försiggår bakom de här väggarna? Vet ni hur man tillbringar sin dag?

Frågan går vidare till Raseborgs stad.

Hur vet ni att det går rätt till bakom väggarna?

- Vi gör granskningsbesök, vi ber om arbetslistor och sakkunniga gör hygiengranskningar på enheten, säger Kirsi Ala-Jaakkola.

De senaste oanmälda granskningarna som gjordes i Raseborg har inte visat på något alarmerande.

Förutom granskningar baserar sig staden också på den respons som kommer in, men den biten är extra knepig på den här sortens äldreboenden.

Anhöriga vet väldigt lite eftersom de oftast är på korta besök. Klienterna kan inte alltid berätta och ge respons på grund av sjukdom.

Kan ni verkligen få reda på hur det är?

- Just därför borde vi kunna lita på avtalsparten, på deras professionalitet och etik. Det är en kvistig fråga, säger Ala-Jaakkola.

Attendo har ändå ofta lyft upp att de får bra respons i sina undersökningar.

- Vår professionella personal är på plats 24/7 och är närvarande i de boendes vardag. Vi håller också regelbundet kontakt med de anhöriga, säger Simo Saaranen om hur de får en bild av läget.

Svårt att ta över vården tillbaka

Kan ni lita på Attendo, Kirsi Ala-Jaakkola?

- Vi hoppas innerligt att vi skulle kunna lita på Attendo men i det här läget så är vi tvungna att granska saker ofta.

För ett och ett halvt år sedan då Yle Västnyland senast lyfte upp problemen med Attendo sade man från Raseborgs sida att det är möjligt att avsluta avtalen om de inte följs. Bakom ligger ytterligare ett år kantat av problem.

Kritiken gäller bland annat sysslolöshet bland klienterna. Äldre person i rullstol. Bild: Yle/Ulrika Stagnäs-Lund carl och carolina,rullstol,vasa,vård,åldring,åldringshem,äldre kvinna,äldreboende,äldreomsorg,äldrevård,österbotten

Också från Hangös sida pekar man på att det inte är så där bara att avsluta ett avtal.

- Målet för oss bör nog vara att Attendo levererar den vård och omsorg vi har ämnat köpa och som håller kvaliteten, säger Kajander.

Hur svårt det är för städerna att återta äldrevården i egen regi visade sig tydligt för något år sedan. Då klarnade det hur låsta städerna nu är.

- Vi försökte ta hem vården innan vi genomförde konkurrensutsättningen ifjol. Vi förhandlade med ägaren av Villa Pentby att överta hyresavtalet, säger Ala-Jaakkola.

Det lyckades inte.

- Attendo har ett långt hyresavtal med ägaren. Vi har inte möjlighet att komma in där.

Samma situation råder i Hangö.

- Vi är lite körda mot väggen eftersom husets ägare inte vill ha andra vårdproducenter i huset än Attendo, säger Kajander.

Simo Saaranen nämner att mycket av problemen i Västnyland kan ha samband med diskussionerna om hyresavtalen.

- Av den processen kan det ha blivit kvar lite "ont blod", säger han.

Både Hangö och Raseborg kommer att träffa Attendo nästa vecka och igen diskutera de problem som förekommer.

Städerna ska inom kort också fatta beslut om de ska förena sina krafter i Attendofrågan eftersom problemen är identiska.

Attendo började sin verksamhet i Finland år 2000 då fyra läkare grundade vårdbolaget MedOne som senare blev Attendo. Attendo finns på 65 orter i Finland.

Se Tv-nytts intervju med Attendos regionchef Simo Saaranen nedan. Han kommenterar läget i Västnyland.

BK-46 pressade Cocks ordentligt i den första finalmatchen i herrarnas handbollsliga. I den andra halvleken låg laget under med bara två bollar men förlorade till slut med 25–31.

Cocks är på jakt efter sitt femte raka ligaguld och laget är skyhöga favoriter i finalserien mot BK-46. För BK gäller det att försöka slå ur underläge och i den första finalen bjöd man upp till kamp.

Det var framför allt efter paus som laget spelade riktigt bra. Cocks ledde med 16–10 efter 30 minuter men halvvägs in i den andra halvleken krympte luckan till endast två mål.

Karislaget hade då häng på regerande mästarna och en skräll låg i luften. Men Cocks som har det bästa spelarmaterialet i ligan och lät sig inte skärras. Strax efteråt spikade laget igen, gjorde några snabba mål och avgjorde finalen.

Teemu Tamminen gjorde nio mål då Cocks till slut vann med 31–25.

Cocks har nu kopplat ett litet grepp om finalserien inför den andra matchen som spelas i Karis på söndag.

Resultat:

Cocks – BK-46 31–25

Cocks: Tamminen 9, Kovalenko 5, Lukyanchuk 4, Rönnberg 4, Bachko 3, Morozov 2, Da Silva 2, Novoselov 1, Nenita 1.

BK-46: Kihlstedt 6, Lignell 5, Weber 5, Westerlund 4, Hellberg 2, Rönnberg 2, Lindholm 1.

Cocks har kopplat ett litet grepp om finalserien efter segern i den första matchen mot BK-46. Trots att laget vann med sex mål är Nico Rönnberg inte speciellt nöjd.

Cocks har gått genom den här säsongen utan att förlora en enda match i ligan och även i den första finalen mot BK-46 blev det seger.

BK-46 gav ändå regerande mästarna en ordentlig match men Cocks vann till slut med 31–25

– Så klart är vi missnöjda. Sex mål är inte tillräckligt. Vi började matchen bra och leder med sex bollar. I andra halvleken är vi sämre och BK hämtar in mycket av försprånget. Då ledningen är två bollar börjar vi koncentrera oss på vårt eget spel och rycker igen.

– Vi får för lätta utvisningar i matchen. BK spelade precis som vi hade förväntat oss, säger Nico Rönnberg till Yle Sporten.

BK vill utmana

BK-46 är underdog i finalserien och har under veckan fokuserat mycket på den mentala biten.

– Alla gick in hårt i duellerna och vi visade att vi vill utmana Cocks. Vi har pratat mycket om att tro på oss själva och att gå för fullt på plan.

– Vårt spel fungerar både framåt och bakåt och vi fick känna på en jämn match. Vi måste göra mål, deras målvakter gör många stora räddningar i dag och det är sådana lägen vi måste sätta, säger Oscar Kihlstedt.

Ny match i morgon

Det blir inte mycket tid till vila för lagen. Den andra finalen spelas i Karis på söndag.

– Jag tror att vårt spel kommer att sitta mycket bättre i morgon. Vi kommer att orka köra på i 60 minuter, säger Nico Rönnberg.

– Det kommer att bli en grym stämning. Vi kommer att bjuda på en jämn match. Cocks har bra målvakter men nog ska vi klara av att göra mål på dem också, säger Kihlstedt.

Den andra finalen sänds direkt i TV2 och på Arenan med start klockan 16.10.

Hela sju mål fick publiken se då BK-46 och Tampere United möttes på lördagen (13.5) i herrarnas division 2 i fotboll. Serienykomlingen TamU for iväg med seriepoängen efter en händelserik drabbning.

Slutresultatet i det vackra solskenet blev 3-4 (2-2).

Som slutresultatet visar var ingetdera försvaret särskilt tätt i matchen. BK-46:s omkomponerade försvar hade stora svårigheter matchen igenom med serienykomlingens snabba anfallsspel.

Eftersom såväl mittbacken Alieu Ceesay som ytterbacken Otto Hirvonen var avstängda var BK-tränaren Tero Forss tvungen att bygga om försvarslinjen helt.

Förutom de sju mål som publiken på knappt 200 personer fick se, hade båda lagen chanser till ungefär lika många mål till.

Snygga mål i matchen

Några av målen var speciellt snygga. Mergim Bushi gjorde hemmalagets första mål på ett enkelt sätt. Han styrde in John Fagerströms läckra passning från nära håll.

Redan i den åttonde matchminuten hade Riku Oras gjort gästernas första mål från nära håll. Han framspelades av Matti Saari.

TamU:s Valtteri Uimonen försöker stoppa BK:s John Fagerström. TamU:s Valtteri Uimonen försöker stoppa BK:s John Fagerström genom att gripa honom i armen. Bild: Yle/ Patric Westerlund BK-46,bk-46-tamu 13.5.2017,fotboll,fotbollsspelare,john fagerström,Karis,Raseborg,Tampere United,Tvåan,Västnyland

BK:s Mitchell Lopez kvitterade på stopptid till 2-2 efter en hörnspark av Niclas Forss.

Kouayte nickade kvittering

Genast i början av andra halvleken gick gästerna i ledning genom Topias Järvelä. BK:s kvittering kom i den 83:e minuten. Inbytta Alexander Malmberg kastade ett långt inkast från höger som Bangaly Kouyate nickade i mål.

Gästerna lyckades ännu en gång överlista BK-försvaret och målvakten Aalto. Med ungefär fyra minuter kvar att spela föste Tuomas Alanen bollen i mål från nära håll.

I BK jobbade mittfältets Jacob Bushue bra. Till TamU:s bästa spelare hörde starka anfallsspelaren Topias Järvelä och mittfältets Riku Oras.

En extra krydda till matchen gav ett trettiotal TamU-anhängare. De sjöng och hejade på sitt lag matchen igenom på ett föredömligt sätt.

Bra första halvlek

Förlusten var den andra på lika många matcher för Karislaget. BK:s högerback Mergim Bushi var besviken efter matchen.

- Första halvleken var ganska bra av oss, men i den andra hade vi svårt. Vi lyckades inte pressa lika bra i andra halvleken som i den första.

Bushi sade att TamU:s kontringsspel var tufft i andra halvleken. Han sade att ett lag som gör tre mål borde vinna matchen.

- Det var ändå positivt att vi gjorde tre mål och det ska vi fortsätta med i vår följande match.

BK-46 åker till Björneborg på fredag (19.5) för att möta FC Jazz.

Division 2, zon B på lördagen: MuSa – SalPa 0-1 (0-1), KäPa – Viikingit sen match, BK-46 – TamU 3-4 (2-2), 8 min Riku Oras 0-1, Mergim Bushi 1-1, 42 min Matti Saari 1-2, 45+1 Mitchell Lopez 2-2, 47 min Topias Järvelä 2-3, 83 min Bangaly Kouyate 3-3, 86 min Tuomas Alanen 3-4.

BK-46: Jere Aalto; Teemu Lammi, Bangaly Kouyate, Vili-Verneri Roivainen (83 min Mete Tarakci), Mergim Bushi; Mitchell Lopez (v) (65 min Alexander Malmberg), Niclas Forss, Jacob Bushue (v), Johannes Saarinen; John Fagerström, Egzon Avdi.

TamU: Juuso Auvinen; Mauno Siren, Valtteri Uimonen (v), Tuomas Alanen, Verneri Uimonen; Tero Intala, Sampo Ojala (46 min Konsta Raittinen), Riku Oras, Matti Saari (66 min Tuomas Lehti); Niclas Kalatsev (87 min Santeri Salomaa), Topias Järvelä.

Den andra dagen av Folktingets session i Hangö präglades av president Mauno Koivistos bortgång, men också av ett praktgräl om sammansättningen av styrelse och presidium.

Många delegater prisade president Koivistos insatser både som statsman, socialdemokrat och gynnare av det svenska i Finland.

- Han talade svenska i alla sammanhang det var möjligt, som en signal för att han förstod vikten av Finlands två nationalspråk, betonade Folktingets omvalda ordförande, riksdagsman Thomas Blomqvist.

Exemplarisk klassresa

Socialdemokraternas riksdagsledamot Maarit Feldt-Ranta betonade Koivistos klassresa, från hamnarbetare till toppositionerna som finansminister, statsminister och slutligen president.

- Han gjorde det som vi socialdemokrater hoppas att varje flicka och pojke i Finland ska kunna göra, utbilda sig till viktiga poster i samhället, sade Marit Feldt-Ranta. Som partisekreterare hade hon många personliga möten med Koivisto.

Både Feldt-Ranta och Blomqvist betonar Koivistos nordiska inställning. Det var också han som förde in Finland i Europa.

Birgitta Gran, Marit Feldt-Ranta och Elisabeth Helander. Birgitta Gran, Marit Feldt-Ranta och Elisabeth Helander. Bild: Yle/ Bengt Östling Birgitta Gran,Elisabeth Helander,marit feldt-ranta

"Vi behöver såna vänner"

Enigheten var stor om president Koivistos roll som opinionsbildare för svenskheten.

- Vi behöver många sådana vänner, sade Thomas Blomqvist vid Folktingets plenum.

I Hangö stadshus inleddes dagen med en tyst minut för den bortgånga presidenten.

Därefter var det naturligt att ge sitt stöd till president Sauli Niinistö som gav sitt eget uttalande till beslutet om hälso- och sjukvårdslagen.

Enligt Niinistö kan jourtjänsterna överföras till Seinäjoki centralsjukhus endast om det är säkerställt att patienter kan få service på svenska eller finska enligt eget val.

Det hoppas Folktinget att regeringen nu också beaktar.

Snabb behandling om Åbo, Vasa och skolsvenskan

Folktinget godkände raskt alla sakfrågor med motioner om vikten av ett joursjukhus i Vasa och tvåspråkig kommunalförvaltning i Åbo.

Folktinget vill inte gå med på att svenskundervisningen i Finland nedmonteras. Regeringen ska inte undervärdera ungdomarnas kunskap och vilja att lära sig svenska.

Folktinget varnar för att man stänger dörrarna till Norden om man försämrar möjligheterna att studera svenska i Finland.

Svårare verka i Samlingspartiet

Folktinget uttrycker sin kritik av regeringen som medvetet försämras svenskans ställning. Den formuleringen var enhällig.

Samlingspartiets talare Michael Berner beklagade att det har blivit svårare att verka för svenskan i partiet.

Av de 75 ledamöterna är bara en handfull representanter för regeringspartierna Centerpartiet och Samlingspartiet.
Båda partierna förlorade i senaste val – finlandssvenskarna tycks inte rösta på regeringspartierna, konstaterade Thomas Blomqvist,

Åland före Sasi

Det blev problem med sammansättningen av styrelse och presidium.

SFP:s riksdagsledamot Thomas Blomqvist från Västnyland återvaldes till ordförande.

Jacob Storbjörk Jacob Storbjörk Bild: Yle/ Bengt Östling Jacob Storbjörk

Den åländska delegationen med Johnny Andersen i mitten. Åländska delegationen med John Andersen i mitten. Bild: Yle/ Bengt Östling folktinget,John Andersen,åländska delegationen

Den tredje platsen kunde ha tillhört Vänsterföbundet, som gjorde ett starkt val.

Men också den åländska gruppen i Folktinget har ökat, så att Åland är den tredje största gruppen i Folktinget med sju mandat.

Veterligen skulle SFP gärna ha bevarat Sasi på posten, vilket vänstern protesterade mot.

Historiskt dåliga relationer

Folktinget uttryckte också på annat sätt sitt stöd för Åland, både språkligt och ekonomiskt. De åländska kraven på helsvensk service från finländska myndigheter gynnar också finlandssvenskarna.

Nu kräver Folktinget att regeringen uppfyller sina förpliktelser gentemot Åland också när det gäller en rättvis lösning om den så kalalde klumpsumman, det vill säga den ersättning Finland betalar till Åland som kompensation för skatteintäkterna.

Folktinget är oroat över att relationerna mellan Finland och Åland utvecklas i negativ riktning och i dagsläget är sämre än de varit på mycket länge.

Sjökapten Johansson-Juup i Hangö hade med sig en exotisk gåva när han kom hem till Kapellhamnen från en av sina långfärder ute i stora världen. Sköldpaddan Sköldis och hennes två syskon. Sköldis visade sig vara av gott virke. Hon fyller snart 70 år och har flyttat till Ingå.

Sköldis kom till familjen Johansson-Juup i Kapellhamnen i Hangö på 1950-talet. Ingen vet exakt hur gammal hon var då.

Frågan är om Sköldis är äldsta nulevande sköldpaddan i Finland. Hennes två syskon fick åtminstone ett betydligt kortare liv.

- Den ena rymde från sitt hem och den andra fick ett hem hos min mammas kusiner, men gick bort i betydligt yngre ålder, berättar Jacob Granqvist.

Sköldis har gått i arv

Jacob Granqvist är sjökapten Johansson-Juups barnbarn.

- Han var min morfar och när mormor dog i höstas så fick vi frågan av släkten om vi kunde ta hand om Sköldis, berättar nya husse Jacob, som bor i Ingå med familjen.

Sköldis är en snart 70-årig ungdom. Sköldpaddan Sköldis i Ingå närmar sig 70 år sköldpaddan sköldis

Svaret som släkten fick av familjen i Ingå var självklart.

- Jag har inte riktigt gillat reptiler. Djur med päls är lite mer min grej. Men djurvän som jag är så var ju Sköldis naturligtvis välkommen i vår familj, säger Jacobs hustru Daniela Andersson.

- Sköldis är redan som vilket husdjur som helst. En familjemedlem helt enkelt, säger Jacob.

Familjens två barn gillar också nya familjemedlemmen. Katterna är däremot en aning tveksamma till den långsamma nya familjemedlemmen med ett hårt skal.

På rymmen

När sommarvärmen kommer ska Sköldis vistas i sin utelåda. Minimitemperatur för en sköldpadda rör sig kring tio grader.

- När vi är utomhus kan hon röra sig helt fritt på gården, berättar Daniela, som är nöjd över att ha fått en hjälpreda som håller efter maskrosorna.

Sköldis älskar maskrosor.

Det var kanske grannens maskrosor i Kapellhamnen i Hangö som fick henne ut på egna strövtåg en gång i tiden. Enligt berättelsen var Sköldis borta hela sommaren.

- Men när hösten kom traskade hon in på hemgården igen, säger Jacob, som vuxit upp med flera historier om mormor och morfars sköldpadda i Hangö.

- Morfar målade namnet Juup i rött på hennes sköld för att invånarna i Kapellhamnen skulle veta vems sköldpaddan var ifall de mötte henne ute på promenad.

Ett långt liv

Det är ingen tvekan om att Sköldis fått den omvårdnad hon behövt under alla år. En landsköldpadda i fångenskap lär inte bli mycket äldre än 70 år.

Våren har varit lite för kall för Sköldis. Sköldpaddan Sköldis i Ingå närmar sig 70 år sköldpaddan sköldis

- Sköldis gillar äppel och gurka när hon är inomhus. Ute äter hon gräs och blad, framför allt maskrosblad, berättar husse Jacob.

I oktober brukar den stora vintertröttheten sätta in.

- Då börjar hon sova allt fler dagar i sträck och sen är det dags för vinterdvalan, säger Daniela.

- Då får hon inta sin låda, som vi placerar i garaget. Där försöker vi hålla en jämn temperatur kring 10 grader, säger Jacob.

Så infaller den långa sömnen för Sköldis.

- Hon vaknade i mars, men det tog faktiskt ganska länge för henne att riktigt kvickna till, säger Daniela.

- Nå om man sover flera månader så får det väl ta lite tid att morna sig, skrattar Jacob.

Sköldis nya husse står helt klart upp för den fina sköldpaddan som funnits hela hans liv.

- För mig betyder Sköldis fina barndomsminnen i Kapellhamnen i Hangö. Den har alltid funnits där!

Designfamiljen Wirkkala syns i stadsbilden i Hangö trots att det är över hundra år sedan formgivaren Tapio Wirkkala föddes i staden. Familjen flyttade bort, men kvar finns frihetsmonumentet och den huvudlöse soldaten.

Allt fick sin början år 1911 när Ilmari Wirkkala fick jobb som konstnärlig ledare vid företaget Hangö granit.

I Hangö träffade han senare sin blivande fru Selma Wanhatalo och år 1915 föddes sonen Tapio.

I dag är Tapio Wirkkala den familjemedlem som rönt mest framgångar i Finland och i utomlands. Men hela familjen var väldigt konstnärlig.

En del av Tapio Wirkkalas mest kända glasföremål finns utställda i Hangö museum. En mängd olika glasföremål designade av Tapio Wirkkala utställda i en fönsternisch. Bild: Yle/Christoffer Westerlund familjen wirkkala och en gnutta hangö,Hangö,hangö museum,Iittala (företag),Tapio Wirkkala,utställningar,Västnyland

Sällsynta föremål som Tapio Wirkkala designat för tyska Rosenthal. Olika föremål som Tapio Wirkkala designat för tyska Rosenthal. Föremålen är utställda på en utställning. Bild: Yle/Christoffer Westerlund familjen wirkkala och en gnutta hangö,Hangö,hangö museum,Rosenthal,Tapio Wirkkala,utställningar,Västnyland

Pappa Ilmari gillade att måla och resten av familjen stod ofta som modeller för hans tavlor.

Med tiden blev hans stora intresse att försköna begravningsplatser.

Han gillade också att göra interiörer till kyrkor och här fick han hjälp av sin fru Selma.

En dörr som Ilmari Wirkkala målat. Här har en del av familjen fått stå modell. En dörr ligger utställd i ett museum. Dörren är blå och visar ett tjurhuvud och en kvinna och ett barn. Dörren har målats av Ilmari Wirkkala. Bild: Yle/Malin Valtonen familjen wirkkala och en gnutta hangö,Hangö,hangö museum,Iittala (företag),Ilmari Wirkkala,utställningar,Västnyland

Dottern Helena designade många av tygerna som gjordes för kyrkointeriörerna, men hon avslutade sin karriär efter att ha gift sig.

Precis som Tapio Wirkkala sysslade brodern Tauno med att formgiva saker i glas, till exempel skålar och vaser.

Misslyckat minnesmärke dumpades i hamnkajen

Familjens tid i Hangö blev kort och år 1918 flyttade man tillbaka till Helsingfors.

Ilmari Wirkkala jobbade ändå vid Hangö granit fram till år 1927.

Under sin tid i Hangö utformade Ilmari frihetsmonumentet som står vid Regattastranden i Hangö centrum.

- Det är ett monument som gått igenom många skeenden och ser i dag inte ut som när Ilmari planerade det, berättar Laura Lotta Andersson, museichef i Hangö.

Laura Lotta Andersson tycker inte det varit så svårt att få ihop material till utställningen. Museichef Laura Lotta Andersson fotograferad i Hangö museum. Bild: Yle/Christoffer Westerlund familjen wirkkala och en gnutta hangö,Hangö,hangö museum,laura lotta andersson,museichefer,Tapio Wirkkala,utställningar,Västnyland

Från början var soldaten inte alls utan huvud.

- Det var ett misslyckat minnesmärke över frihetskriget som skulle skickas annanstans, men på grund av att soldaten håller geväret fel så dumpades statyn i hamnkajen som fyllning, berättar Andersson.

Skulpturen fiskades upp ur hamnbassängen på 1960-talet, men då var huvudet försvunnet.

Objekt som aldrig tidigare visats offentligt

På utställningen finns glas och keramikföremål som Tapio Wirkkala tillverkade för tyska Rosentahl.

Museet har också lånat några föremål från Wirkkalas ättlingar som inte tidigare har varit utställda.

- Hangöbor har också lånat ut glas och metallföremål som både Tapio och Tauno har tillverkat.

En vy över utställningen "Familjen Wirkkala och en gnutta Hangö" i Hangö museum. Bild: Yle/Christoffer Westerlund familjen wirkkala och en gnutta hangö,Hangö,hangö museum,Tapio Wirkkala,utställningar,Västnyland

En utställningsmonter med flera olika vaser i keramik. Bild: Yle/Christoffer Westerlund familjen wirkkala och en gnutta hangö,Hangö,hangö museum,utställningar,Västnyland,wirkkala

Utställningen i Hangö är unik i sitt slag.

Så vitt Laura Lotta Andersson vet är det här den första gången en utställning lyfter fram hela familjen Wirkkala och inte enskilda familjemedlemmar.

Utställningen Familjen Wirkkala och en gnutta Hangö öppnar lördagen den 20 maj och är öppen fram till den 22 oktober.

Stadskamreren i Raseborg har under våren fått delvis ändrade arbetsuppgifter. Både kamreren själv och stadsstyrelsens ordförande säger att licens- och e-posthärvan inte var orsaken till omorganiseringen.

Men de tycker fallet visade att arbetet på ekonomiavdelningen bör organiseras på nytt sätt.

E-posthärvan bekräftade att resurserna för intern övervakning behöver stärkas― stadsstyrelsens ordförande

Walls: Fifty-fifty

- Kamreren och controllern delar nu uppgifterna ungefär fifty-fifty.

Så beskriver stadsstyrelsens ordförande Anders Walls (SFP) arbetsfördelningen mellan de två.

Förändringen till det tidigare är betydande, säger han.

- E-posthärvan bekräftade att resurserna för intern övervakning behöver stärkas.

Karlsson: Inte fifty-fifty

Stadskamreren Thomas Karlsson understryker för sin del att missen med e-postlicensen inte var orsaken till omorganiseringen.

Missen bara visade hur viktigt det var att omorganisera och ge ekonomiavdelningen mera resurser.

Resurserna är nu delade på ett bättre sätt― Thomas Karlsson

Ägaren krävde ersättningar och det blev en så dyr affär för staden att yrkesrevisorerna inte förordade ansvarsfrihet för de fyra tjänstemän som ansågs ansvariga för missen: stadsdirektören Tom Simola, stadssekreteraren Thomas Flemmich, stadskamreren Thomas Karlsson och it-chefen Samuel Nissfolk.

Revisionsnämnden och stadsfullmäktige tyckte annorlunda och alla tjänstemän fick ansvarsfrihet.

Stadskamreren tycker inte man kan säga att arbetsuppgifterna är delade fifty-fifty.

Han är fortfarande stadskamrer med helhetsansvar. Kamreren och controllern delar nu på arbetsuppgifterna.

- Resurserna är nu delade på ett bättre sätt, säger Karlsson.

Kamreren har det övergripande ansvaret för stadens ekonomi samt ansvar för bland annat intern kontroll.

Men controllern ansvarar för budgeteringen och bokslutet.

Hon har också personalansvaret på ekonomiavdelningen.

Lönen granskas

Stadens förra it-chef har redan flyttats till andra uppgifter och hans lön har sänkts, säger Anders Walls.

- Lönen granskas alltid när uppgifterna ändrar.

Anders Walls vill se att reglerna för den interna kontrollen följs och är tydliga. Stadsstyrelseordföranden Anders Walls (SFP) har lett arbetet med den rätt nya stadgan. Han är nöjd med den. Bild: yle/Petra Thilman anders walls,förvaltningsstadga,karis,raseborg,västnyland,walls anders

Thomas Karlsson säger att flytten av it-chefen till stadens utvecklingsavdelning inte hade något med e-postmissen att göra utan man beslutade om flytten redan i februari.

Nu är Thomas Karlssons egen lön också under lupp på grund av förändringarna.

- Den kommer inte att stiga, säger Walls.

Men Walls kan ännu inte svara på om den kommer att sjunka.

- Det måste prövas.

Thomas Karlsson är av annan mening.

Han säger att dåvarande stadsdirektören Tom Simola i samband med omorganiseringen uppgav att Karlssons lön inte påverkas.

Inga varningar delades ut

Det var tidigare stadsdirektören Tom Simola som gjorde förändringarna på ekonomiavdelningen med stadsstyrelsens goda minne.

Har någon av de utpekade tjänstemännen fått en varning som följd av problemen med e-postbytet?

- Nej. Tom Simola tyckte att det räcker med omplaceringar, svarar Walls.

Revisorernas visste, men deras förslag kom som en överraskning

Enligt Walls var det inte alls klart att också stadsdirektören Tom Simola och stadssekreteraren Thomas Flemmich fanns med bland dem som enligt yrkesrevisorerna inte borde beviljas ansvarsfrihet.

- Det blev klart i ett ganska sent skede. Det var en överraskning att det gällde hela kedjan upp och inte enbart it-chefen och hans chef stadskamreren.

Karlsson håller med.

Han säger att Tom Simola genast informerade revisorerna våren 2016 när det klarnade att staden hade använt ett system utan giltig licens.

Stadsstyrelsen behandlade saken under våren och sommaren 2016.

- Jag uppfattade att frågan, även beträffande ansvaret, efter det för stadsstyrelsens del var utagerad.

Det kom därför som en överraskning också för stadskamreren att revisorerna nu på våren 2017 i sin revisionsberätttelse tyckte att fyra tjänstemän inte ska beviljas ansvarsfrihet.

Walls: Staden behöver känna till sina avtal

Karlsson medger att det som kallas intern kontroll kan ha uppfattats som något krångligt och jobbigt bland stadens anställda.

Det grundas en arbetsgrupp med målet att se över den interna kontrollen― Anders Walls

Men det arbetet har inte kommit igång förrän nu eftersom målet är att förvaltningsstadgan och reglerna för intern kontroll är i samklang.

Skapa en kultur där man förstår att intern kontroll hjälper organisationen att fungera på rätt sätt― Thomas Karlsson

Stadsstyrelseordföranden Anders Walls säger att staden måste få bättre koll på sina avtal.

För det behövs bland annat ett nytt program för avtalshantering - det ska inte komma som en överraskning för tjänstemännen att till exempel en licens för e-post löper ut.

- Jag kommer att be tillförordnade stadsdirektören hämta ett ärende till stadsstyrelsen om att det grundas en arbetsgrupp med målet att se över den interna kontrollen.

Stadsstyrelsen behanldlar förslaget om arbetsgrupp på måndag (22.5).

Thomas Karlsson kommer att ha en central roll i arbetsgruppen.

Man ska ändå inte tro att bättre dokument för intern kontroll löser alla problem eller hindrar alla misstag i framtiden menar Karlsson.

- Det viktigaste är att få ut budskapet till de anställda och skapa en kultur där man förstår att intern kontroll hjälper organisationen att fungera på rätt sätt.

Det är ett kärt återseende för badminstonspelaren Nanna Vainio och utförsåkaren Andreas Romar när de besöker Stafettkarnevalen i Alberga. Båda två har ett förflutet på karnevalen.

- Jag har sprungit två gånger och varit i hejarklacken två gånger, men det var i lågstadiet, säger Nanna Vainio.

Vainio är hemma från Ekenäs och gick gymnasiet i Mattliden.

- Det känns jätteroligt att vara här. Alberga stadion har en bra storlek, tycker jag. Alla är nära och det känns som att det händer mycket. Jag minns något år på Olympiastadion då det var dåligt väder, då var det ganska tomt på läktarna. Det var tråkigt, säger Vainio.

Andreas Romar sprang i tiderna för Smedsby-Böle skola och senare för Korsholms högstadium - men har aldrig klarat sig riktigt bra, tillägger han skrattande. Men i det alpina gymnasiet i Kuusamo, där Romar gick, blev det stopp.

- Det var ingen som frågade när Stafettkarnevalsuttagningarna är, för skolan hade inget Stafettkarnevalslag, säger Romar.

Stavgång och deltidsjobb på Nannas agenda

Nanna Vainio har precis avslutat en olympiad, det vill säga den period som kulminerade i OS i Rio. Nu fortsätter träningen som vanligt, säger Vainio.

- Det är mycket grundträning nu, och det är roligt eftersom vi tränar inomhus hela vintern. Nu är vi ute och cyklar, till och med stavgår, joggar och springer i trappor. Det är jätteroligt med lite omväxling.

Just nu varvar Vainio också träningen med deltidsjobb, efter en lång period då endast badminton har stått i fokus.

- Jag har alltid varit en sådan person som har något annat vid sidan om. Under OS var det bara badminton som gällde, så nu upplevde jag att behöver något annat. Jag har en jättebra deal med min arbetsgivare, det är flexibelt och jag får pyssla med annat vid sidan om.

Nanna Vainio och Andreas Romar intervjuades av Antti Koivukangas.

EIF-bekante Lucas Kaufmann blev matchens enda målskytt då Esbolaget Honka slog Ekenäs IF på fredag kväll (19.5) i division 1 i fotboll. Matchden spelades på Centrumplan i Ekenäs.

Matchen slutade 0-1 (0-0).

Segermålet kom i den 58 matchminuten. Lucas Kaufmann som spelade i EIF i fjol fick ett friläge och gjorde inget misstag. Nämnvärt är att Kaufmann valde att inte fira målet på planen.

Honka hade övertaget under första halvan i första halvleken. Så småningom kom EIF bättre med i matchen.

Honkas Douglas Silveira hade ett friläge i den 38:e matchminuten, men Jonathan Jäntti i EIF-målet räddade. I situationen efter det kom Silveira fult med dobbarna mot Jäntti.

Domaren Oliver Reitala varnade Silveira, men kunde lika bra ha lyft upp det röda kortet.

EIF:s bästa situation i första halvleken kom i den 43:e matchminuten då Juuso Aalto slog en fin passning i djupled. Albion Ademi lyckades ändå inte överlista Ville Hursti i Honkamålet.

I slutminuterna kom inbytta Maximo Tolonen fri, men sköt förbi.

Skapar målchanser

Hemmalagets tränare Jens Mattfolk var besviken efter matchen.

- Jag är rent ut sagt förbannad, vi förtjänade inte att förlora i dag.

Han gav sina spelare beröm för fin insats i matchen.

- Jag är stolt över killarna som kämpade riktigt fint.

Mattfolk är inte bekymrad trots att EIF inte gjort ett enda mål på sina tre första matcher i årets serie.

- Vi skapar målchanser och förr eller senare lyckas vi nog.

EIF har väldigt många skadade spelare just nu. I fredagens match spelade såväl Etchu Tabe som Ville Sevon trots att ingendera är helt i skick.

Till ligan på två år

Honkas tränare Vesa Vasara var nöjd över segern.

- Vi kommer att spela många liknande matcher där vi får jobba hårt för att vinna. EIF gjorde en bra match i dag och jag är säker på att EIF kommer att vara en besvärlig motståndare åt andra lag också.

Han sade att han gärna vill se ett Honka som försvarar mera kompakt än laget gjorde mot EIF.

- I dag gjorde vi också en hel del tekniska fel.

Honka anses allmänt vara en av favoriterna för seger i division 1. Vesa Vasara säger att klubbens mål är att stiga till högsta serien inom loppet av två år.

- Som lag vill vi förstås vinna varje match.

Honkas vänsterback Ilari Äijälä gav också beröm åt EIF.

- EIF försvarade väldigt bra. Vi hade svårt att skapa målchanser i dag.

Bra laganda trots förluster

EIF:s vänsterback Zacharias Ekström konstaterade att lagandan är väldigt god i laget trots att EIF förlorat tre matcher i rad.

Ekström hörde till de mest synliga spelarna i hemmalaget. Också Ville Sevon och Albion Ademi spelade piggt. Simon Sid spelade 20 minuter i slutet och gjorde det bra.

Honkas mittback och lagkapten Tommi Saarinen var säkerheten själv. Bäst i Honka var ändå mittfältaren Joel Perovuo.

Oliver Reitala dömde inför 845 åskådare.

EIF möter OPS från Uleåborg på onsdag (24.5) i Ekenäs. Honka spelar sin följande match i Jakobstad mot FF Jaro på torsdag (25.5).

Spelade matcher, serietabell och kommande matcher finns på Bollförbundets resultatsidor.

Division 1: Ekenäs IF – Honka 0-1 (0-0), 58 min Lucas Kaufmann 0-1.

EIF: Jonathan Jäntti: Zacharias Ekström, Jems Geffrard, Cheick Camara, Olli Jalli, Ville Sevon (85 min Joel Konan Akpini); Albion Semi, Riku Heinonen, Mohamed Doumbia (v), Juuso Aalto (69 min Simon Sid); Etchu Tabe.

Honka: Ville Hursti; Ilari Äijälä, Konsta Rasimus, Tommi Saarinen, Joachim Böckerman ; Douglas Silveira (v) (46 min Maximo Tolonen), Robert Ivanov (v) (78 min Filipe de Mello), Joel Perovuo, Joni Korhonen (73 min Kasperi Liikonen); Lucas Kaufmann, Jean da Silva (v).

Det finns stora skillnader i hur gymnasierna klarar de olika ämnena i studentexamen. Yle Nyheter har räknat ut medeltalen ämne för ämne.

I år presterade Kotka svenska samskola bäst i Svenskfinland. Där skrev eleverna i medeltal M i de fyra obligatoriska ämnen. Gymnasiet Lärkan och Kristinestads gymnasium hör också till de skolor som klarade sig bra i årets studentskrivningar.

Här kan du jämföra de ämnesvisa studentresultaten. Tjänsten omfattar alla gymnasier där flera än en elev har skrivit finländsk studentexamen. Du kan också jämföra resultatet i två olika skolor.

((vis:1196705))

Under ämnena står hur stor andel av studenterna som har skrivit dem. Under ämnena går det att läsa ett mera exakt medeltal. 4,5 betyder till exempel ett svagt M och 4,2 ett starkt C. Det andra inhemska språket innebär finska i svenskspråkiga gymnasier och svenska i finskspråkiga.