Viivi är en snart elvaårig ko som mjölkat mer än någon annan ko i Ingå. Närmare bestämt över hundratusen kilo mjölk under sin livstid. Hundratonnaren firades med havre och uppvaktning.
Viivi har bott hela sitt liv på Brännbollsta gård i Ingå. I juni fyller hon elva år.
Hjältinnan firades tidigare idag med uppvaktning i ladugården, lunch och en tårta som slog gästerna med häpnad.
Tårtan är gjord av Camilla Forsman.Tårta som är formad som en ko.Bild: Yle/Maria Wasströmkaka,kalas,ko,Tårta,tårta av en ko,Västnyland
Husbonden på Brännbollsta, Kristian Westerholm berättar att Viivi utmärkt sig redan i ett tidigt skede.
- Nästan alla år har hon varit vår bästa mjölkko. En av hennes tjurkalvar har dessutom sålts till avel, berättar Westerholm.
Kristian Westerholm är husbonde på Brännbollsta i Ingå.Kristian WesterholmBild: Yle/Maria Wasströmbrännbollsta,Kristian Westerholm,Västnyland
På en dag mjölkar Viivi omkring trettio liter.
De facto uppnådde Viivi milstolpen på hundra ton redan i början av februari så hennes statistik visar nu 101 710 kilo mjölk.
Det här vet man eftersom vi i Finland sedan 1898 upprätthåller ett system som kallas Kokontrollen där man bland annat registrerar mängden och kvaliteten på mjölken.
Mjölkas av robot
Ladugården på Brännbollsta är en lösdriftsladugård där korna går till roboten och låter sig mjölkas när de känner för det.
Det är ändå en sällsynthet att en ko når upp till sådana siffror som 100 000 kilo mjölk.
I Nyland har tjugoen andra kor genom tiderna uppnått samma statistik.
Kristian Westerholm klappar om rekordkon Viivi som dagen till ära förärats med havre och en krans.Kon Viivi och Kristian WesterholmBild: Yle/Maria Wasströmko,Kristian Westerholm,viivi,Västnyland
Någon särbehandling har Viivi ändå inte fått hävdar Westerholm.
- Någonting måste vi ha gjort rätt men det största tacket går nog till koskötaren Raini Mändoja, säger Kristian Westerholm. Mändoja har jobbat i ladugården på Brännbollsta ända sedan Viivi var liten kalv.
Viivi har själv kalvat åtta gånger och den nionde kalven ska födas i sommar - högst troligt på midsommardagen.
Hangöföreningen HC HIK vill spela ligahandboll. Klubbens styrelse och spelare har beslutat att föreningen ansöker om licens för att få spela i herrarnas FM-liga i handboll säsongen 2017-18. Alla inom HC HIK är redo att satsa vad som krävs.
HC HIK slog Pargas IF med 2-1 i matchsegrar tidigare i vår och fick rätten att få ansöka om ligalicens. I går (12.4) samlades styrelsen i HC HIK för att dryfta saken och ställde sig enhälligt bakom ordförande Teppo Puputtis förslag att klubben ansöker om att få spela i ligan.
- Jag är lite överraskad att ingen i styrelsen ifrågasatte saken. Alla vill att vi ska spela i ligan, säger Teppo Puputti, ordförande för föreningen.
Han säger att vissa styrelsemedlemmar inte har spelarbakgrund och kanske därför kunde ha varit tveksamma.
I kväll träffades styrelsen och spelarna i laget. Puputti säger att samtliga spelare vill pröva sina vingar i ligan.
- Alla spelarna är färdiga att satsa lite mera för att få spela i ligan.
Kräver ekonomiska satsningar
Puputti vet att det kräver ekonomiska satsningar att spela i högsta serien.
- Vår ekonomi är i skick, läget är bättre nu än det var för ett år sedan.
Fredrik Karlsson hörde till HC HIK:s bärande krafter i ligakvalet mot Pargas IF.HIK:s Fredrik Karlsson dyker in i målgården och kastar bollen.Bild: Yle/ Patric Westerlundfredrik karlsson,handboll,handbollsspelare,Hangö,Hangö IK,hangö ik handboll,hc hik,hc hik- pargas if 9.3.2017,hicken,ligakval,Pargas,Pargas IF,Västnyland
Han säger att styrelsen redan kontaktat ett antal Hangöföretag för att få dem med i ligaprojektet.
- Många företag har redan nu sagt att de vill stöda oss.
Han säger att handboll är ett stort samtalsämne på caféer och gator i Finlands sydligaste stad.
- Det känns fint när Hangöborna pratar handboll och väntar på att ligan ska köra i gång. Stadens idrottsbyrå är också väldigt tillmötesgående beträffande hallturer, säger Puputti.
Laget börjar träna i maj
Träningarna under ledning av nya tränaren Petter Forsström kör i gång den 4 maj. I juli håller laget sommarpaus och fortsätter träna tillsammans i augusti.
I mitten av augusti (12-13.8) ordnar Hicken en turnering i Hangö idrottshus. I den kommer bland andra ett par utländska lag att delta.
Teppo Puputti säger att laget med största sannolikhet kommer att förstärkas före ligastarten.
- Vi kommer inte att värva spelare till Hangö för stora pengar. Men vi ska bredda vår trupp med några spelare.
HC HIK har tidigare spelat fyra säsonger i herrarnas högsta serie i handboll. Hangölaget speladfe i FM-serien som serien då hette säsongerna 1994-98.
Det är svårt att avgöra vad som är charmigare, de gamla träbyggnaderna målade i rödmylla eller de otroliga mängderna med begagnade grejer som trängs på hyllor, golv och i taken. Loppmarknaden i centrum av Ekenäs är i alla fall ett populärt turistmål.
- Jag har haft besök av både amerikaner, japaner, nordbor och européer, säger Greger Wergilis.
Greger Wergilis har jobbat på Betesda second hand shop alltsedan 2008 frånsett vissa avbrott. Han är en av cirka tio personer som pingstförsamlingen tillsammans med Raseborgs stad sysselsätter i rehabiliterande syfte.
Greger Wergilis utanför en av de gamla träbyggnaderna.Greger Wergilis utanför en av de många loppisbyggnaderna i Ekenäs, Betesda Second hand shopBild: Yle/ Tiina Grönroosbetesdaförsamlingen i ekenäs,Ekenäs,greger wergilis,loppis,pingströrelsen
Pingstförsamlingen har också en loppmarknad i Hangö där man också samarbetar med staden samt arbets- och näringsbyrån.
- Japanerna tycker om allt som är gammalt och de tar mycket fotografier, fortsätter Greger Wergilis, som ofta sitter i kassan och hälsar alla besökare välkomna på såväl svenska som finska och vid behov också på engelska.
Fullt med grejer men god ordning
Det är alltså Betesdaförsamlingen i Ekenäs, pingstkyrkan, som basar för verksamheten i det som kallas den Ottmanska gården i hjärtat av Ekenäs. Församlingens kyrka, en tvåvåningsbyggnad i rödtegel, finns i omedelbar närhet av de totalt sex gamla träbyggnaderna.
En del av loppisgården och kyrkans bakgård.betesdakyrkan i Ekenäs sett från bakgården, en röd tegelbyggnad i två våningarBild: Yle/ Tiina Grönroosbetesdaförsamlingen i ekenäs,betesdakyrkan,loppis,pingströrelsen
I varje byggnad, den äldsta från slutet av 1700-talet, finns det prylar. Men fast det är fullt med grejer på varje hylla, på golven och till och med i taken, så är det ändå en god ordning på det mesta.
Glas sorterat enligt färg.Blå glasföremål på några hyllor. Loppissaker.Bild: Yle/ Tiina Grönroosbetesdaförsamlingen i ekenäs,blått glas,loppis,loppissaker,pingströrelsen
- Det är tack vare att vi har frivilliga som kommer hit och städar. De har öga för hur man får det fint, säger Fredrik Martin som är ledande pastor i församlingen.
Fredrik Martin brukar också synas till i församlingens butik, men han är inte där för att sortera utan för att träffa folk.
Mats Bäckman, handledare för Betesdas sysselsättningscenter, och ledande pastor Fredrik Martin framför Margits stuga, som är byggd på 1790-talet.Mats Bäckman och Fredrik MArtin står utanför "Margits stuga", ett hus från slutet av 1700-talet som fungerar som loppis och sommarcafé i Ekenäs.Bild: Yle/ Tiina Grönroosbetesdaförsamlingen i ekenäs,fredrik martin,loppis,mats bäckman,pingströrelsen
- Det går lite hand i hand det här att bedriva loppis och idka församlingsarbete, säger Fredrik Martin, men tillägger att han inte går där för att frälsa någon eller för att övertala någon att ansluta sig till pingstförsamlingen.
I en gammal ladugård finns ett bönekapell.ett litet kapell inrymt i en byggnad som fungerat som ladugård. Träbankar, och kors på väggen gjort av gamla stockar.Bild: Yle/ Tiina Grönroosbetesdaförsamlingen i ekenäs,kapell,loppis,pingströrelsen,utekapell
Pengarna används både utomlands och hemma
Grejerna kommer till loppiset via donationer. Trots att det finns gott om både privata loppmarknader och loppis som drivs av föreningar är det många som föredrar att ge sina gamla överflödiga bruksföremål, tavlor och möbler till Betesda.
en svart skylt på en svartmålad trädörr. På skylten står det att man kan lämna sina gåvor där, på svenska och finska.Bild: Yle/ Tiina Grönroosbetesdaförsamlingen i ekenäs,loppis,loppisskylt,pingströrelsen,Skylt
- De känner kanske att de vill donera till välgörande ändamål, säger Fredrik Martin och berättar att församlingens stöder missionärer i Asien och Afrika, Indien, Filippinerna och Tanzania.
- Vi stöder också på hemmaplan det sociala arbetet i vår hemstad, säger Martin.
Loppisbesökare går under stadens gamla utedass
Tillbaka till de pittoreska byggnaderna vid den Ottmanska gården. Förutom loppis finns här också ett bönekapell i en gammal ladugård.
På området finns också stadens gamla, allmänna toalett. Går man in i en av loppisbyggnaderna och ser upp i taket kan man se de igenbommade hålen. Dåvarande Ekenäs stads allmänna toalett fanns på andra våningen, en smal trappa upp och sedan satte man sig på ett av hålen. Resten var så att säga fritt fall.
Innertaket sett nerifrån. Där uppe finns de gamla dassen.ett gammalt innertak i trä där man kan se de intäckta gamla hålen från ett utedass. Bild: Yle/ Tiina Grönroosbetesdaförsamlingen i ekenäs,gammalt utedass,innertak,loppis,pingströrelsen,utedass
Trappan till den gamla, allmänna toaletten.en smal trätrappa som går upp mote ett före detta utedass. De övre trappstegen täcks av loppisgrejer, bland annat begagnade skridskor.Bild: Yle/ Tiina Grönroosbetesdaförsamlingen i ekenäs,loppis,pingströrelsen,Trappa
Till sommaren eller egentligen redan i april kommer det fler personer på jobb till Betesda second hand shop. Orsaken är att loppiset bakom Finlands äldsta gågata lockar många turister och sommargäster. Då öppnas också ett sommarcafé som finns i det hus som kallas Margits stuga efter husets sista invånare. Det är det huset som har anor från slutet av 1700-talet.
Skyddade, men inte igenbommade hus
Byggnaderna är skyddade men i aktiv användning. Loppmarknaden har fungerat i minst 15 år och Fredrik Martin, ledande pastor vid pingstförsamlingen i Ekenäs, ser ingen orsak till att avveckla rörelsen, tvärtom. Inom kort ska det ordnas bland annat en modeshow.
- Loppiset är en förlängd arm till vårt församlingsarbete och vår hjälpverksamhet. Varför ska man sitta i kyrkorna och vänta på människorna, säger Fredrik Martin.
I gamla byggnader hittas ofta fina kakelugnar.En vit kakelugn med gulddekor och mycket krusiduller.Bild: Yle/ Tiina Grönroosbetesdaförsamlingen i ekenäs,Kakelugn,loppis,pingströrelsen
Det gäller att vara liten och vigulant om man vill fynda i alla våningar.en gammal, mycket smal trätrappaBild: Yle/ Tiina Grönroosbetesdaförsamlingen i ekenäs,loppis,pingströrelsen,Trappa,trätrappa
Podden Apropå gör debut i den västnyländska poddvärlden. Det första avsnittet är vikt för påsken, kristendomens största fest.
Kjell Wikström från Ekenäsnejdens svenska församling träffar kyrkoherde Anders Lindström i podden Apropå.
Duon diskuterar lidandet och hur synen på det har förändrats med tiden.
- För några hundra år sedan var döden mera närvarande än vad den är i dag. Man levde inte så länge. Den sidan var väldigt tydlig, säger Lindström.
Poddavsnittet är inspelat hemma hos Anders Lindström i Tenala.Kyrkoherde Anders LindströmBild: Yle/Christoffer Westerlundanders lindström,Ekenäs,kyrkoherde,Raseborg,raseborgs kyrkliga samfällighet
Det bidrog sannolikt till att man teologiskt ofta betonade Jesus fysiska lidande och död, menar Lindström.
- Det fanns en igenkänningsfaktor i döden som inte finns i lika stor utsträckning i dag, fortsätter Lindström.
Ungdomsarbetsledaren Kjell Wikström fortsätter där Lindström slutar.
- Förr var livet ett större lidande än i dagens västerländska Ekenäs.
Förutom att tala gillar Kjell Wikström att spela bas.Kjell Wikström är gäst i podcasten Slow City Podcast.Bild: Larson Österbergkjell wikström,slow city podcast,slowcity podcast,Västnyland
I dag finns det människor som utsätter sig frivilligt för fysisk smärta. Kjell Wikström nämner människor som går med törnekronor på huvudet och låter sig korsfästas. En liknande tradition finns bland annat i Filippinerna.
- Varför gör man det här? Tycker man att livet är för lätt, frågar sig Wikström.
Kyrkoherde Lindström påpekar att det handlar om gamla traditioner som lever vidare. Lindström tror också att det kan handla om självbestraffning.
- Jag tror det finns en längtan efter att bestraffa sig själv. Man tror att förlåtelsen inte räcker.
Podden Hemohes om cirklande vargar
Efter en djup, andlig diskussion kan det behövas något lättsammare. Då finns Hemohes senaste poddavsnitt.
Lucas Dahlström och Simon Karlsson diskuterar vargar och vedklabbar i Karis. Vargspekulationerna inleds vid nio minuter. Dinosaurien velociraptor nämns i sammanhanget.
"Näin on, sa Gardbergs John" är ett uttryck som används i Karistrakten. Det har uppstått kring mannen som var allt från folklivsforskare till censurövervakare och krematorieaktiv. Men vet du var uttrycket kommer ifrån och varför? Det behövs för en ny bok om John Gardberg.
Karisbon John Gardberg jobbade som föreståndare för Karis-Billnäs samskola, idag Katarinaskolan, i 35 år. Han var också utbildad historiker och folklivsforskare.
John Gardberg jobbade i det som idag är Katarinaskolan mellan åren 1929 till 1964.Skolgården vid Katarinaskolan i Karis, Raseborg. Bild: YleKaris,karis svenska lågstadium (tidigare namn på katarinaskolan),katarinaskolan,Skolbarn,skolgård,Västnyland
Men det är ganska ensidig bild av vem han var, säger historikern Victor Wilson som sedan början av mars jobbar med en biografi om John Gardberg.
- Han var en mångbegåvad person, säger Wilson.
Gardberg förekommer också i dagligt tal, säger han och ger ett exempel:
- Näin on, sa Gardbergs John.
Wilson skulle vilja veta varför det finns sådana här uttryck.
- Det kan vara mycket mer talande än 100 brev, säger han.
Samlade in svenskbygden
Gardberg levde mellan 1899 och 1974 och hade verkligt många järn i elden. Ett av dem var att han sysslade med sockenbeskrivningar.
- Det fanns nämligen en idé från 1920-talet och framåt att svenskbygden höll på att försvinna i och med att folk flyttade in till städerna, förklarar Wilson.
Därför gjordes insamlingsresor där man fotograferade och ritade av den finlandssvenska landsbygden. John Gardberg var en av dem som var mycket aktiv.
Historikern Victor Wilson gör en djupdykning i Karisbon John Gardbergs liv.En man framför en gul träbyggnad.Bild: Yle / Veronica Monténdoktorer,historiker (forskare),John Gardberg,Karis,victor wilson,Västnyland
- Han gjorde resor både i Karis, i Korsnäs och i Åbolands skärgård.
Bland de större arbeten Gardberg gjorde var en omfattande sockenhistorik om Karis från 1500 till 1700-talet. Han gjorde också historiker om Kimito och Snappertuna. Snappertunahistoriken utgavs postumt.
Censurövervakare
Ett av hans mer udda yrken i livet var att han jobbade som censurövervakare vid telefoncensuren i Karis under vinterkriget.
- På den tiden var man tvungen att först ringa till växeln i Karis köping. Den kopplade vidare till den person man skulle prata med. En telefoncensur satt sedan med hörlurar på och avlyssnade i princip all telefontrafik.
Telefoncensuren kunde sedan avbryta samtal som innehöll något som ansågs vara förbjudet.
Gardberg höll koll på området runt Karis järnvägsstation.Trähus invid Karis järnvägsstation. Bild: Yle/Minna AlmarkKaris,karis järnvägsområde,Karis järnvägsstation,Västnyland
Gardberg var från 1930-talet också bisittare i det som kallades för ordningsrätten för Karis köping. Där utfärdade John Gardberg tillsammans med köpingsbyggmästare Uno Jansson hela 250 anmärkningar.
En ordningsrätt tillsattes då samhället runt Karis järnvägsstation började byggas upp. Då bebyggelsen växte fram så skedde det naturligt och ganska oplanerat, och ordningsrätten behövdes för att till exempel se till att invånarna inte skulle leda ut sitt kloakvatten på gatorna.
- John Gardberg cyklade omkring och såg hur folk skötte sina gårdar, hur man drog sitt avträdesvatten och ordnade sina trädgårdar. Han skulle se till att allt var planerat och ordnat, säger Wilson.
Aktiv i Krematorieföreningen
Han var aktiv i många föreningar. En lite mer udda förening som han var med i var Krematorieföreningen. Den verkade i hela Finland och yrkade på att man skulle frångå kistbegravningar.
- Det var en för tiden väldigt ny idé, säger han.
I Karis fanns tillsammans med Gardberg flera aktiva i krematoriefrågan och Karis fick landets andra krematorium i Finland efter Helsingfors. Det invigdes i januari år 1964.
En förening som han länge var aktiv i var Västnyländska ungdomsringen.
Gardberg var också aktiv inom lokalpolitiken, inom SFP.
Efterlyses: Personliga berättelser
Victor Wilson samlar nu in material. Till pappers finns det i överflöd.
- Han var väldigt systematisk och ordningsam. Och hans personliga arkiv finns kvar. Det finns bland annat i Åbo Akademis bibliotek och i lokalarkivet Arresten i Karis.
Men Wilson efterlyser berättelser om John Gardberg, något personligt om honom.
John Gardberg fick för ett år sedan en egen gata.Tom Simola avtäcker gatuskylten.Bild: Yle/Nicole Hjeltjohn gardbergs gata,Karis,tom simola
- Om det finns exempelvis någon gammal bekant eller gammal elev till Gardberg så ber jag dem att ta kontakt. Hittills har jag bara kunnat närma mig honom genom hans efterlämnade papper men det ger en ganska ensidig bild.
Tanken är att biografin ska ta ett år att sammanställa.
- I början av 2018 är det meningen att ett manuskript ska vara färdigt, förutsatt att finansieringen ordnar sig.
Bakom boken står föreningen Gardberg Center som bland annat renoverat familjen Gardbergs hem vid Nabogatan invid Katarinaskolan i Karis. Det uppfördes år 1937.
Vargar och en fjäril är två av ingredienserna i veckans västnyländska frågesport. Dessutom ryms Svenska folkpartiets nyckelpiga med på ett hörn. Men det är inte bara djur på tapeten - också två specifika skorstenar i Ingå ryms med i testet den här veckan.
Hur många rätt får du? Utmana din kompis!
1. Hur många anbud fick Raseborgs stad gällande platsen där hamnmagasinet i Ekenäs finns?
2. Svenska folkpartiet behåller trots allt sin plats i Lojo fullmäktige - men vem ska sitta där?
3. Skorstenarna på Fortums kolkraftverk i Ingå ska sprängas 2019 - men hur höga är de?
4. Två vargar gick i cirklar runt en man på en gårdsplan i Raseborg. Var skedde det här vargmötet?
5. Hangö får en egen stadsfjäril - vilken fjäril är det?
Tränaren Patrick Westerholm har förlängt sitt kontrakt med sin danska klubb TTH Holstebro. Det nya kontraktet håller Karissonen i klubben fram till sommaren 2020.
– Det har gått ganska bra, medgav Westerholm. Jag har varit på rätt ställe vid rätt tidpunkt många gånger under tränarlivet, sade Westerholm som flyttade till Danmark som spelare för 20 år sedan.
Två år på raken har han valts till årets herrhandbollstränare i Danmark och nu förlänger han sin svit i Team Tvis Holsterbro med ytterligare två år. Hans ursprungliga kontrakt skulle ha tagit slut sommaren 2018.
– Jag trivs verkligen i TTH, vi har ett otroligt bra ramverk här som man inte har på andra ställen och dessutom har vi lysande fans, säger Westerholm i klubbens pressmeddelande.
Som spelare representerade Westerholm, 42, både KIF Kolding och Skjen Håndbold och han har efter spelarkarriären varit tränare för SønderjyskE:s damer och assisterande tränare för Team Esbjergs damer. Innan TTH Holstebro var han tränade för HC Midtjylland.
Westerholm sammanfattade sin syn på tränarskapet för Yle Sporten i december.
– Det viktigaste är att vara trogen din egen filosofi, och tro att sättet vi jobbar på varje dag är det rätta. Det är ju en del element inom handboll man älskar oavsett vilket lag man har. Jag vill köra med kontringsspel, jag vill spela snabb handboll, och försöker hitta kombinationer med spelarna vi köper in. Jag som tränare ska få individen att blomstra på sina premisser, men inom mina ramar, sade Westerholm i december.
Keramikern Karin Widnäs håller på att skapa ett unikt museum på Bakluravägen i Fiskars. Museet heter Kwum och där samlar Widnäs keramik eftersom hon är oroad för att kunskaperna försvinner i framtiden.
Karin Widnäs började bolla med tanken på ett museum för fem till sex år sedan. Hon har i över tio år haft utställningar i sitt eget hem på Bakluravägen i Fiskars och har också en stor samling av keramik.
- Jag beundrar bra keramik och vill ställa ut min samling. Dessutom ville jag ha ett galleri i museet med främst inhemska keramiker. Jag har också samlat massor av information om finländska keramiker.
Widnäs gör tusentals kakel
Hösten 2016 blev bygglovsansökan godkänd och arbetet med grunden satte i gång. Karin Widnäs kommer att jobba mycket med att skapa material till museet. Det handlar inte bara om att fylla museet med konstverk, utan också att skapa till exempel golvmaterialet.
Här tar Kwum form, Karin Widnäs museum.En byggarbetsplats i Fiskars där Karin Widnäs bygger ett museum.Bild: Yle/Marica Hildénfiskars,karin widnäs,karin widnäs museum,karin widnäs museum kwum,raseborg,västnyland
Widnäs har redan satt i gång med att producera kakel, det kommer att behövas tusentals kakel.
- Jag räknar med att det räcker två till tre år innan alla kakel är färdiga.
Kunskapen får inte försvinna
Med hjälp av museet vill Karin Widnäs bevara den kunskap som keramikerna har i dag. Widnäs har, förutom samlingen av keramiska föremål, även samlat information om keramikerna i form av deras cv, bilder, publicerat material och så vidare.
Allt det här ska bli en informationsbank för forskare och studerande.
- Jag är rädd att kunskapen kommer att försvinna i framtiden och jag vill bevara den.
Karin Widnäs.En kvinna klädd i rött och svart och med röda glasögons tår vid ett långt köksbord. Hon heter Karin Widnäs.Bild: Yle/Marica Hildénfiskars,karin widnäs,pojo,raseborg,västnyland
Widnäs säger att rädslan beror på att undervisningen i keramik skärs ner allt mer. Det finns fortfarande självständiga keramiker som kan hela processen: de känner materialet, de vet hur det reagerar vid bränning och torkning och då det glaseras.
- Man måste känna till hela processen, det syns i slutresultatet om du har luckor i dina kunskaper.
Borgåbon Åsa Hellmans fat finns på Karin Widnäs köksbord men placeras sedan i museet som byggs på Widnäs gård.Kermaikern Åsa Hellman har ett av sina fat hemma hos keramikern Karin Widnäs i Fiskars.Bild: Yle/Marica Hildénfiskars,raseborg,västnyland,åsa hellman
Karin Widnäs tackar sin egen lärare, keramikern och professorn Kyllikki Salmenhaara, för sina egna kunskaper. Tack vare Salmenhaara och hennes elever finns kunnandet kvar men det finns en risk att det försvinner i framtiden.
- Det finns inget annat museum för studiokeramik i Finland och jag hoppas att det här museet väcker beslutsfattarna. De måste förstå att vi måste satsa på utbildning. Det är ingen skillnad vilken utbildning det är frågan om.
Ett museum för alla
Det är inte bara forskare som har tillgång till museet, det är öppet för alla.
- Om någon vill donera något till den permanenta utställningen så kan jag ta emot verken, men jag är ganska kritisk.
Det kommer också att finnas keramik från Australien i Kwum. Janet Mansfield har gjort den här vasen.En kruka i keramik av Janet Mansfield som finns hos kermaikern Karin Widnäs i Fiskars.Bild: Yle/Marica Hildénfiskars,janet mansfield,keramik janet mansfield,raseborg,västnyland
Keramiker blir också inbjudna att ställa ut i museets galleri.
- Jag kommer att bjuda i främst finländska keramiker, men även utländska. Jag hoppas att bra keramik från andra länder inspirerar de finländska keramikerna.
Kwum
Keramikern Karin Widnäs bygger ett keramikmuseum på sin gård i Fiskars. Museet ska heta Kwum. Namnet kommer från Karin Widnäs museum.
Widnäs har vistats mycket i Syd-Korea där kwum betyder dröm.
Bygget inleddes hösten 2016 och är troligen klart 2019. Museet är 300 kvadratmeter i två våningar.
Tuomo Siitonen är huvudarkitekt och arkitekt Kristian Forsberg har slutfört byggritningarna.
Museet finansieras genom att Karin Widnäs satsar alla sina pengar. Hon gör också mycket eget arbete, tillverkar till exempel kakel.
Donatorer hjälper också till att förverkliga museet. Alla donatorer får sina namn präglade på keramikplattor.
Bässlammet Elias hör till påsklammen som fötts på fårgården Hemdal i Tenala. Men Beatrice Johansson får rå om Elias och alla andra lammen ännu länge. Den finska lantrasen växer långsamt och får leva ända till hösten 2018. De lever ett lyckligt liv med matte Bea som älskar dem allihop.
- Elias hör till lammen som matats med flaska. Han har två bröder, Elis och Eliel, så tackan Tainas två spenar räcker inte riktigt till, säger Beatrice Johansson.
Men de flesta smålammen lär sig dricka från flaska direkt. Reflexen sitter i från början.
- Skulle man få önska så vill man ju att alla tackor föder två välskapta lamm. Men den finska lantrasen brukar klämma ur sig fler än två lamm, säger Johansson.
Hur många lamm bär tackan Cilla på?Olammade tackan Cillafårgården hemdal
Då är det flaskmatning som gäller. Följande utmaning är lammfodret.
- Lammen måste lära sig äta utanför boxen. Annars slukar tackan allt.
Efter det blir det lite lättare för Beatrice Johansson och hennes man. Men alla bekymmer försvinner inte när fåren kommer ut på betesmarkerna kring Hemdal.
"Den jävla vargen"
Närgångna vargar har diskuterats mycket i Tenala och hela Västnyland den senaste tiden. Vargfaran har blivit verklighet för folk med djur.
- Då fåren kommer ut känner man ständig oro för den där jävla vargen! Ursäkta för vargen, säger Beatrice Johansson.
Bea är en sann djurvän som värnar om allt liv. Men varg i trakten är ohjälpligt ett problem för boskap på bete.
Avelsbässen Teijo är en kelsjuk kille.Avelsbässen Teijo i Hemdal, Tenalafårgården hemdal
Fåren i Hemdal har flera olika betesmarker. För Bea och hennes man betyder det mycket jobb med övervakningen. Alla borde få tillsyn varje dag.
- Vargen borde ju vara folkskygg. Därför undrar man om det kan vara hybrider som hittat hit, säger Johansson.
Älskade får
Dagarna före påsk är ännu fem tackor olammade i Hemdal. Så det är på slutrakan.
- Hittills har det fötts 47 lamm. Lammen kommer både dag- och nattetid så det gäller att vara på alerten här, säger Beatrice Johansson. En del nätter har jag varit ute i ladugården med en timmes mellanrum.
En del tackor klarar sig själva. Men andra behöver hjälp av matte Bea. Allting går inte alltid som på räls.
- Här har jag en tacka som försöker stånga sitt bässlamm, säger Johansson, som fått binda förstagångstackan Choklad.
Tackan Choklad vill stånga sitt bässlamm Allan. Sådant brukar gå över om några dagar.Tackan Choklad med bässlammet Allanfårgården hemdal
- Hon kan röra sig, lägga sig ner och äta, men kommer inte åt att göra lammet illa.
Orsaken är att en annan tacka tagit lilla bässlammet Allan till sig när han kom till världen. Hon har antagligen slickat honom. Det kan räcka till för att Choklad inte upplever lammet som sitt eget.
- Just sådana gånger borde man hinna vara med. För att förhindra att tackorna beblandar sig med varandras nyfödda lamm, säger Beatrice Johansson.
Småskaligt och nära
Fårgården Hemdal är en relativt liten fårfarm. För tillfället finns här drygt 90 vuxna och ett 50-tal lamm.
- Fåren ger inte mycket inkomster, mest utgifter. Men det bästa är att man hinner ha alla under uppsikt. På de verkligt stora fårgårdarna kan det ju hända vad som helst utan att fårfarmarna märker någonting. Så vill vi inte ha det, säger Beatrice Johansson.
Lammen Vincent, Viveka och Virve gillar sin matte Bea.Lammen Vincent, Viveka och Virve gillar matte Beatrice Johanssonfårgården hemdal
Hos Johanssons är alla får viktiga. Alla har ett eget namn. Och matte Bea Johansson älskar dem alla lika mycket.
- Fåren är mycket glädje, men också sorg. Jag blir tvungen att stänga av alla känslor när de ska till slakt. De här lammen stannar kvar i ett och ett halvt år, så man hinner få en relation till vart och ett, säger Beatrice Johansson.
Bea vänjer sig aldrig vid den sidan av djurhållningen. Men hon kan inte heller tänka sig ett liv utan fåren.
Lilludden i Ingå kyrkby är en av Elisabeth Liljeqvists favoritställen. Där finns klippor, strand och skog alldeles intill kommunens centrum. Lilludden är ett av de ställen som lyfts fram i kommunens jubileumssatsning då Finland fyller 100 år.
Elisabeth Liljeqvist kallar Lilludden i Ingå kyrkby för en naturskön plats. Lilludden finns söder om småbåtshamnen.
- Här kan man tänka sig att det funnits havsbotten och att vattnet svallat fritt runt en skild ö som nu är sammankopplad med fastlandet.
Liljeqvist fortsätter sin lyriska beskrivning av Lilludden:
- Jag tror att folk kommer hit ganska ofta. Jag har sett skolbarn ta ett dopp innan skolstarten, ibland står en ensam flanör på en klippa och tittar ut över havet och stavgångsgruppen som jag är med i tänjer musklerna och njuter av solen här.
Kommunens informatör Benjamin Lundin tar emot texterna och publicerar dem på Ingås webbplats.
Elisabeth Liljeqvist är på Lilludden tillsammans med Ingå kommuns informatör Benjamin Lundin.En glad man i gul mössa och en kvinna i blå mössa pÅ Lilludden i Ingå. De heter Benjamin Lundin och Elisabeth Liljeqvist.Bild: Yle/Veronica Monténbenjamin lundin elisabeth liljeqvist,ingå,lilludden ingå,västnyland
Elisabeth Liljeqvist är en av dem som skrivit och tagit bilder som publicerats på webben. Det har inte varit lätt att välja mellan favoritplatserna, säger hon.
- Barösunds skärgård är ju fin och så är också åkerlandskapen i Degerby. Det är fint i Fagervik, Solberg och Täkter.
Lilludden i Ingå.En väg går genom en träddunge på Lilludden i Ingå.Bild: Yle/Veronica Monténingå,lilludden,lilludden ingå,träd,västnyland
Liljeqvist valde att berätta om Lilludden för Yle Västnyland. Hon har ofta kameran med då hon besöker olika platser i Ingå.
- Jag har massor av bilder från olika ställen i Ingå eftersom vi har så fin natur. Jag skulle kalla Ingå för Västnylands pärla.
Fiskgjusen ser dig
Karisbon Benjamin Lundin väljer Bruksträsket i Fagervik då han tänker på ett fint ställe i Ingå.
- Där kan man paddla och se på fiskgjusen som tittar på en från ett träd.
Berättelserna finns på Ingå kommuns webbplats, men det finns planer på att publicera texterna och bilderna i pappersformat.
I Ingå vill kommunen att flyktingbarnen får en chans till ett riktigt familjeliv. Det skulle vara möjligt enligt den nya modell som organisationen Rädda barnen arbetar fram. Tanken är att barn ska få bo tillsammans med en familj.
Organisationen Rädda barnen har i ett par år arbetat med en ny modell som ska underlätta de ensamkommande flyktingbarnens boende i familjer.
Socialarbetare Päivi Partanen berättar att Rädda barnen nu har fått ett tvåårigt EU-stöd för att kunna placera barnen i Nyland och Tammerforsregionen.
Det betyder att två personer kan arbeta med att utveckla modellen, rekrytera familjer och även förbereda dem på hur man tar emot ett flyktingbarn. Rädda barnen ska också utveckla stödet till familjerna.
Avtal går ut om två år - vad händer sedan?
I Ingå bor flyktingbarnen i Ingahemmet och Heimgård eller i lägenheter i kyrkbyn.
Heimgård är nu ett gruppfamiljehem med sju platser för yngre barn. I Ingahemmet har man skapat ett stödboende för 14 unga från 16-års åldern.
De flesta flyktingbarn i Ingå är 17- till 18-åringar och i den åldern flyttar de så småningom från stödboendet till lägenheter i Ingå kyrkby för eftervård. De får hjälp av Ingå kommun och Finlands Röda Kors så att vardagen fungerar. De går i skola i Kanneljärven opisto i Lojo.
Kommunen har ett tvåårigt avtal med Närings-, trafik- och miljöcentralen om flyktingbarnen. Kommunens servicekoordinator Saara Rapeli säger att man inte vet vad som händer om två år, men tanken är att de flesta bor i lägenheter eller i familjer då avtalet går ut.
Men kommunen börjar nu arbeta tillsammans med NTM-centralen och Rädda barnen för att hitta en lösning.
Fint att få bo hos en familj
Det är de yngre barnen som kommer att behöva någonstans att bo, och då hoppas Saara Rapeli på organisationen Rädda barnens nya planer på att placera ensamkommande flyktingbarn i fosterfamiljer.
Ingås servicekoordinator Saara Rapeli.En kvinna sitter på en kajkant i Ingå, hon heter Saara Rapeli.Bild: Benjamin Lundiningå,saara rapeli,västnyland
Ingå kommun planerar att de yngre barnen skulle kunna bo hos Ingåfamiljer efter att avtalet med NTM-centralen gått ut.
- Det skulle vara bra att få en möjlighet att bo i en familj, säger Rapeli.
Många ensamma barn skapar nya utmaningar
Det anlände många ensamkommande flyktingbarn till Finland 2015 och det ledde till att Rädda barnen måste tänka om vad gäller deras boende.
Det som finns just nu är familjegrupphem för barn som fått uppehållstillstånd och som väntar på sina familjer. Barn har också placerats hos släktingar, andra bekanta eller hos finländska familjer i väntan på familjen.
- Men familjerna har blivit utan stöd och utbildning i hur de ska hantera situationen, säger Päivi Partanen från Rädda barnen.
Familjer utbildas i höst
Barnen som nu är i Finland får knappast sina familjer hit, säger Partanen, och det ställer nya krav på deras boende.
Många barn kom ensamma till Finland 2015.Ensamkommande flyktingbarn i boende i Grankulla.Bild: Yle/ Christoffer Gröhnensamkommande flyktingbarn,Flyktingbarn,Grankulla,gruppboende
I höst inleder Rädda barnen utbildning för familjer i Nyland och Tammerforsregionen som vill ta emot flyktingbarn i sin familj. Partanen säger att det är 13 till 16-åriga pojkar som behöver familjer.
- Det är sällan det kommer yngre barn eller flickor hit. Det är pojkarna som reser.
Livet måste vara i balans
Rädda barnen vänder sig till både finländska familjer och invandrarfamiljer. Samma kriterier gäller för alla: man måste ha det egna familjelivet i balans för att få ta emot ett flyktingbarn.
Rädda barnen lär sedan känna familjerna och förbereder dem på vad det betyder att ta emot ett flyktingbarn.
- Det är vi och familjerna tillsammans som avgör om de har de resurser som behövs för att ta emot ett barn. Sedan stöder vi familjerna genom att regelbundet träffa dem och barnen.
Familjerna kan ta emot ett eller flera barn, det beror på hurdana resurser man har. Familjerna förbinder sig att ta hand om barnen så länge barnen behöver ett familjeliv, men situationen kan förstås förändras, säger Päivi Partanen.
- Det kan hända att familjelivet förändras på något sätt, att barnets situation förändras så att det inte längre är vettigt att bo hos familjen eller så kommer barnets egen familj till Finland.
Barnen har i alla fall rätt att få stöd ända tills de är 21 år.
Stödfamiljer kan behövas i Ingå
I Ingå behövs också stödfamiljer för flyktingbarnen. Stödfamiljerna skulle kunna träffa barnen till exempel på veckosluten och samtidigt lära dem om Ingå kommun och den finländska kulturen.
- Barnen får då ta del av ett normalt familjeliv, säger Saara Rapeli.
Ingå kommun har ännu inte fattat något beslut om stödfamiljer, men det kan hända att den verksamheten inleds i sommar.
Flyktingbarnen i Ingå är bland annat från Afghanistan, Syrien och Somalia.
Vill du hjälpa?
Den som vill delta i Rädda barnens utbildning i höst kan kontakta socialarbetare Päivi Partanen: paivi.partanen@pelastakaalapset.fi
Intresserade kan också höra av sig till Ingå kommuns servicekoordinator Saara Rapeli: saara.rapeli@inga.fi
Kulveteranen och friidrottsprofilen Conny Karlsson rätar ut lite frågetecken i sitt senaste blogginlägg. Sanningen om idrottarnas utlandsläger under vårvintrarna visar sig vara mer komplex än bara sola, bada och Pina Colada.
Med inomhussäsongen undanstökad och friidrottssommaren i antågande är det högsäsong för utlandsvistelser för flera av vårt lands vassaste friidrottare för tillfället.
In sin personliga blogg tar Conny Karlsson upp sina minnen kring människors felaktiga uppfattning om de läger som friidrottarna åker på varje vår.
Den unge kulstötaren Karlsson åkte själv på sitt första utlandsläger 1994.
– Jag fick då höra kommentarer om att vi ändå bara åker till södern för att solbada och supa, minns Karlsson i sitt blogginlägg.
Även om Karlsson är snabb att påpeka att det kan finnas en liten del av lägerbesökare på olika håll som faktiskt är ute efter att festa och jobba på sin solbränna, konstaterar han att de individerna inte brukar finnas i toppen av resultatlistorna.
Orsaker att åka på utlandsläger enligt Conny Karlsson:
Ett södernläger i april-maj snabbar på sommarsäsongen och möjliggör ofta vårsäsongens viktigaste träningspass i goda förhållanden
På läger får du koncentrera dig till 100 procent på idrotten i 2-5 veckor, att kunna träna, vila bra och äta mat som någon annan tillreder gör under för själen
En individuell idrottare på en liten ort tränar alltid ensam, under läger får man träningssällskap och bollplank för diskussioner
I söderns värme glömmer man lätt alla små styvheter och skavanker man dras med, dessutom är återhämtningen snabbare i värmen och resultatutvecklingen brukar vara mycket god
Den optimala längden på en utlandsvistelse är enligt Karlsson minst tre veckor.
– Då hinner du träna bra, men också vila och låta värmen och solskenet göra sitt jobb, säger Karlsson.
För tillfället är Karlsson med som tränare i Portugal på ett elva dagar långt läger.
Ett affärscentrum inom byggnadsbranschen planeras på Sandövägen 1 i Hangö. Miljönämnden har inte beviljat undantagslov för byggnaden utan kräver en ny detaljplan.
Det är fastighetsbolaget Kiinteistö Oy Hangon Santalantie 1 som vill att utvidga den nuvarande affärsbyggnaden och bygga en ny affärsbyggnad. Tomten är reserverad för bostadsbyggnader i detaljplanen. Därför ansåg nämnden att detaljplanen behöver göras om.
Så här planeras affärscentrumet att se ut på Sandövägen 1 i Hangö.Ritning över tre affärsbyggnader vid en gata.Bild: Hangö stadaffärsbyggnader,Hangö,ritning,sandövägen,Västnyland
De planerade byggnaderna skulle ha en våningsyta på sammanlagt 625 kvadratmeter. Från tidigare har det byggts 782 kvadratmeter våningsyta på den aktuella tomten.
En del av tomten används redan för affärsverksamhet. I en av byggnaderna på Sandövägen 1-3 finns i dag Würths affär, den tidigare Penni-butiken.
Sjundeå IF höll länge jämna steg med storfavoriten Cocks men fick till slut ge sig med 28–35 i den andra semifinalmatchen i handbollsligan. Cocks leder nu serien med 2-0 i matcher.
Oddsen var från första början emot Sjundeå IF. Cocks har vunnit alla matcher mot finländskt motstånd den här säsongen. Oftast dessutom komfortabelt.
Hemmalaget sålde sig emellertid dyrt idag. Matchen stod och vägde i 40 minuter. Men vid läget 18-18 gjorde Cocks det avgörande rycket.
På fyra minuter gjorde gästerna fyra mål medan SIF kammade noll och från den smällen återhämtade sig hemmalaget inte. Cocks utökade på ledningen under den sista kvarten och vann till slut med sju måls marginal, 35–28.
– Vi hade lägen att gå upp i 18–15-ledning, men därefter tappade vi konceptet. Vi förlorade på grund av små missar. Cocks byte av målvakt och Aliaksandr Bachkos inträde som speluppläggare var avgörande, säger Sjundeås chefstränare Kaj Hagman till handbollsförbundet webbsidor.
Landslagsspelaren Teemu Tamminen var än en gång en av Cocks tongivande spelare.Teemu Tamminen, CocksBild: Yle / Patric WesterlundCocks (Handboll),handboll,Sjundeå IF,Teemu Tamminen
Nico Rönnberg var Cocks allt-i-allo i offensiven. Rönnberg gjorde elva mål. Yury Lukyanchuk stod för sex och Teemu Tamminen för fem mål.
Ardo Puna och Theo Westerlund var hemmalagets målhungrigaste spelare. Puna noterades för sju och Westerlund för sex fullträffar.
Den tredje matchen i serien spelas på fredagen i Riihimäki. Ifall Cocks vinner avancerar man till final för femte året i rad.
Sydspetsens miljöhälsonämnd beslutade på torsdagen (11.5) att gå in för tvångsåtgärder mot köket i Källans vårdhem i Hangö. Det betyder att det är slut på kallrörning av mat tills vårdbolaget Attendo kan bevisa att personalen behärskar metoden.
Beslutet börjar gälla så fort det har vunnit laga kraft.
Nämnden beslutade också att Attendo har tid på sig till den sista juni att leverera ett oberoende expertutlåtande över om kökets ventilation är tillräcklig i enlighet med Finlands byggbestämmelser.
Under inspektioner har ventilationen verkat otillräcklig. Brister i den har påtalats redan i juni år 2010.
Attendo hade kommit in med genmälen till nämnden där man meddelar att kallrörning inte används och att man har fått tillgång till ventilationsritningar.
Nämnden anser ändå att det ur genmälena inte framkommer sådan information som skulle ändra på beslutsförslaget till nämnden så nämnden beslutade enligt förslaget.
Ny metod
Problemet med vårdjätten Attendos kök i Källan är att verksamheten har förändrats sedan det körde igång.
Till en början var det ett kök där man tillredde mat och snabbt kylde ner maten för cirka 30 klienter i vårdhemmet Källan.
Men i november ifjol blev köket ett centralkök för totalt 110 klienter på olika håll i Västnyland
Maten transporteras också till Villa Stella i Ekenäs och Villa Pentby i Karis.
Också äldre i Vill Pentby i Karis får mat från Källans kök i Hangö.Serviceboendet Villa Pentby i Raseborg.Bild: Yle/Minna Almarkattendo,raseborg,serviceboende,servicehus,villa pentby,vårdföretag,västnyland
I samband med förändringen blev också metoden att laga maten ny, så kallad kallrörning.
Man rör ihop kalla ingredienser till och med flera dagar i förväg. Maten hettas sedan upp i ugn just före servering.
Metoden kräver noggrann hygien och låga temperaturer för förvaringen.
Och det är här det brister enligt sydspetsens miljöhälsonämnd.
Personalen behärskar inte metoderna
Personalen har inte fått tillräcklig utbildning i metoden och de krav den ställer.
Efter en av inspektionerna konstaterade inspektörerna att verksamhetsidkaren inte fullt känner till de mikrobiologiska riskerna och lämnar rum för improvisation.
Attendo har inte reagerat tillräckligt på inspektörernas påpekanden och därför förbjuds nu alltså metoden tills Attendo kan bevisa att personalen behärskar metoden och de kritiska övervakningspunkterna.
Attendo svarar
Yle Västnyland har varit i kontakt med vårdbolaget Attendo som medger att man borde ha börjat samarbeta med myndigheterna betydligt tidigare då man byggde om utdelningsköket i Källan till ett centralkök.
Vårdbolaget säger också att myndigheterna fick vänta onödigt länge på en del dokument och utredningar.
Attendo medger en del långsamhet och måste nu ge personalen mera utbildning.Skylt på väggen av Attendos Servicehus Lähde i HangöBild: Yle/Linus WesterlundAttendo Care,Hangö,Lähde,Servicehus,vinter,Västnyland
Samtidigt påpekar Attendo att man senast på onsdagen (10.5) har varit i kontakt med hälsomyndigheterna och att man tillsammans och i god anda fortsätter att utveckla köket. Enligt Attendo har det inte kommit några klagomål vad gäller matens kvalitet.
Vårdbolaget påpekar att det är allmän praxis i branschen att de som jobbar på veckoslut också sköter hushållssysslor som till exempel att värma upp mat, men att det inte handlar om att tillreda maten.
Attendo har inte informerat Raseborgs stad om problemen i Källans kök i Hangö.
Miljöhälsomyndigheterna riktar skarp kritik mot centralköket vid Attendos vårdhem Källan i Hangö. Köket lagar mat till över hundra äldre per dag i Hangö, Ekenäs och Karis.
Centralköket i Österby skola behöver renoveras och Raseborgs stad har skjutit upp frågan om stadens kosthåll tillräckligt länge nu, konstaterar sydspetsens miljöhälsonämnd. Nämnden går in för tvångsåtgärder och det innebär att köket bland annat inte får tillreda mera mat än vad man gör i dag.
Nämnden konstaterar att det i flera års tid redan har påtalats att köket i Österby skola är i stort behov av renovering.
Golvkaklen är slitna och ytkonstruktionerna så som dörrkarmar och fönsterbräden är fuktskadade.
Köket är trångt och det råder brist på ytor att ställa ner saker.
Det finns inte ändamålsenliga platser där man kan tillreda dietmat, utöva kontorsarbete eller förvara transportlådor och frysar.
Staden har hänvisat till att man utreder hur köksstrukturen ska se ut, men man har inte kommit till skott i frågan.
Personalen får beröm
I sitt beslut säger nämnden att personalen genom sitt agerande har minskat på riskerna med det nedslitna köket.
De anställda i köket i Österby utför egenkontroll samvetsgrant och jobbar enligt god hygien enligt bästa förmåga, konstaterar nämnden.
Kökspersonalen i Österby har inte gjort något fel.Potatis och köttbullar väntar på hungriga elever i skolmatsal.Bild: Yle / Hanna Othmanköttbullar,näse skola,näse skola i borgå,potatis,skolmat,skolmatsal
Åtminstone sedan år 2001 har brister i köket påtalats till verksamhetsidkaren som numera är Raseborgs stad.
Staden har också flera gånger uppmanats skicka skriftliga renoveringsplaner för köket, men har inte gjort det.
Raseborgs stad svarade sent omsider på de frågor miljöhälsan ställde staden om när man ska renovera köket.
Svaret gick ut på att köket eventuellt renoveras år 2019 om man kan komma överens om hur stadens köksstruktur ska se ut.
Kan inte vänta hur länge som helst
Eftersom riskerna ökar med tiden, kan man inte bara vänta hur länge som helst, sägs det i nämndens beslut.
Raseborgs stad har åtminstone sedan år 2011 sökt organisationsformer för sina kök och det finns ännu inte beslut i frågan.
Tvångsåtgärderna går ut på att Österby skolas kök inte får tillreda mera än de nuvarande 300 portionerna mat per dag.
Staden uppmanas se över verksamheten och anpassa den till de rum som finns att tillgå.
Sydspetsens miljöhälsa vill senast den sista november ha en rapport om hur arbetet med kosthållsstrukturen i Raseborg framskrider.
Planeringen av tunneln under järnvägen i Hangö inleds nu. Undergången ska byggas vid Kadermogatan och Parkgatan.
Miljönämnden i Hangö godkände i går att Sten Öhmans lantmäteriföretag uppdaterar detaljplanen och gör upp en plan för de områden som inte är detaljplanerade i området.
Det är delar av Kadermogatan, Parkgatan, Hamnstadsgatan och järnvägsområdet som inte är detaljplanerade.
Sten Öhman har tidigare varit stadens tekniska direktör och har också varit lokalpolitiker för SFP.
Det är meningen att planen ska godkännas i höst.
Tunnelbygget är ett samarbete med trafikverket. Det är en del av det kommuntekniska byggprogrammet som tekniska nämnden godkände i januari 2017.
Ett av den finländska handbollens riktigt stora namn, Karisbon Jan Rönnberg, hoppas att BK-46 ska kunna ge Cocks ordentligt motstånd i handbollsfinalerna.
- Det skulle vara strongt om BK kunde vinna en av finalmatcherna, säger han.
I finalerna möts BK-46 från Karis och Cocks från Riihimäki. I båda lagen finns en Rönnberg med en viktig roll i laget.
Den yngre brodern Nico, 25 år, spelar för regerande mästarlaget Cocks medan storebror Andreas spelar för BK-46. Andreas är 33 år gammal.
Pojkarnas pappa Jan Rönnberg är fostrad av BK-46, men har också spelat utomlands. I Finland har han aldrig representerat någon annan klubb än BK-46.
Tippar klar förlust
Han hoppas att BK-46 skulle vinna hemmamatchen på söndag med ett mål.
- Jag tippar ändå på en förlust med tio mål, skrattar Jan Rönnberg.
Andreas Rönnberg spelar för BK-46.Andreas Rönnberg.Bild: Yle/Patric WesterlundAndreas Rönnberg
Jan Rönnberg var känd som en hetlevrad spelare och juniortränare. Han säger ändå att han kommer att hålla sig lugn under finalmatcherna.
- Det är väl mest domararbetet jag har reagerat över, men jag håller mig nog ganska lugn över vad som händer i matchen.
Tränade Andreas son junior
Jan Rönnberg säger att han har ett hjärta som slår för BK-46.
- Mitt hjärta har ju alltid varit rödvitt, men visst hejar jag på båda pojkarna. Jag tror inte BK-46 vinner guld, men skulle BK vinna en match, så skulle det betyda att de får en andra hemmamatch.
Den äldre sonen Andreas fick mycket handbollsfostran av pappa Jan. Jan Rönnberg säger att det inte gäller i lika stor utsträckning för Nicos del.
- Jag tränade Andreas lag under hela hans uppväxt. Men Nico har blivit lite åsidosatt, jag har inte hunnit lika mycket med honom.
Nico Rönnberg spelar för Cocks.Nico Rönnberg från Cocks.Bild: Yle/Kristian Karlssoncocks,fm-ligan i handboll,handboll,nico rönnberg
Han säger att Nico har fått klara sig mest för sig själv.
- Och bra har han ju klarat sig.
Finalerna börjar på lördag
Finalmatcherna i herrarnas FM-liga i handboll börjar på lördag (13.5). Tre segrar krävs för att vinna FM-guld. Andra finalmatchen spelas på söndag (14.5) i Karis bollhall.
Finalmatch nummer tre spelas 20.5 i Riihimäki. Vid behov möts lagen också 21.5 i Karis och 24.5 i Riihimäki.
Den andra ansökningen för tjänsten som stadsdirektör i Raseborg lockade sex personer. Totalt har 18 personer sökt tjänsten.
Den förlängda ansökningstiden löpte ut fredagen den 12 maj klockan 12.
Totalt 18 personer söker stadsdirektörstjänsten i Raseborg.
Nya sökande är:
Maria Nyberg, Raseborg
Utbildning: Filosofie magister, miljögeolog.
Jobbar som: Senast arbetat för företaget Nordic Geocenter Oy.
Peggy Falcken, Kyrkslätt
Utbildning: Ekonomie magister.
Jobbar som vd för JAG Assistans Ab. Jobbade tidigare för konsultfirman Novetos Oy. Firman anlitades för arbetet med Raseborgs stads strategi.
Matti Mäkelä, Varkaus
Har tidigare sökt tjänster i staden per vykort, nu via stadens rekryteringsprogram.
Veronica Hertzberg, Helsingfors
Utbildning: Politices magister
Jobbar som: Projektledare vid Lahtis stad. Tidigare tjänst vid Folktinget.
Ragnar Lundqvist, Lovisa
Utbildning: Teknologie licentiat
Jobbar som: Regionaldirektör för Andritz Oy i Japan.
Carola Wikström, Helsingfors
Utbildning: Ekonomie magister
Jobbar med ekonomiförvaltning för företaget Ahlstrom Munksjö Oyj
De här sökte i första ansökningsronden:
Ann-Sofie Thomas, Esbo
Utbildning: Politices magister i samhällsvetenskaper, socialpsykologi och psykologi
Jobbar som: Ledande socialarbetare inom Esbo stad
Antti Patrikka, Kajana
Utbildning: Filosofie magister, kemi
Jobbar som: Uppger inget om nuvarande eller tidigare jobb i sin ansökan
Eero Soinio, Lojo
Utbildning: Agronomi- och forstmagister
Jobbar som: Utvecklingsdirektör i Lojo
Sökte också som stadsdirektör till Raseborg och Hangö år 2015.
Hannu Wuorela, S:t Karins
Utbildning: Filosofie magister i musikvetenskaper
Jobbar som: Direktör på företaget HW Investment
Sökte också som stadsdirektör till Hangö år 2015.
Risto Alaheikka, Torneå
Utbildning: Ekonomie magister
Jobbar som: Senior Industrial Adviser och han jobbar på The European Bank for Reconstruction and Development (EBRD). Alaheikka jobbar med konsultuppgifter, fastighetsutveckling samt detalj- och partihandelsprojekt för företagskunder.
Sökte också som stadsdirektör till Raseborg och Hangö år 2015.
Anders Nordström, Raseborg
Utbildning: Politices magister
Jobbar som: Uppger sig just nu vara utan jobb. Har jobbat som tf kommunsekreterare på Sottunga år 2007.
Sökte också som stadsdirektör till Raseborg år 2015.
Maria Holmberg, Raseborg
Utbildning: Merkonom
Jobbar: På företaget Bredenbergs potatis med hantering av livsmedel, fakturering och löneräkning.
Niklas Andersson, Raseborg
Utbildning: Master of Natural Resources
Jobbar som: Avdelningschef på Novias campus i Raseborg, avdelningen är bioekonomi och byggnadsteknik. Andersson jobbar samtidigt som klusterutvecklare, vilket betyder att sammanfoga forskning och utveckling med undervisning samt internationalisering och marknadsföring.
Robert Nyman, Esbo
Utbildning: Magister i idrottsvetenskaper
Jobbar som:Bildningsdirektör i Raseborg, är också sektorchef för bildningen.
Timo Kiviaho, Helsingfors
Utbildning: Ekonomie magister
Jobbar som: Vice vd på företaget China Tekway, ett företag som främjar affärsrelationer mellan Asien och Finland
Sökte också som stadsdirektör till Raseborg, Hangö och Lojo 2015.
Otto Ilmonen, Pargas
Utbildning: Politices magister
Jobbar som: Planerings- och utvecklingschef vid Åbo Akademi
Kalle Larsson, Salo
Utbildning: Filosofie magister
Jobbar som: Kommundirektör i Tammela, som ligger nära Forssa
Staden Raseborg är tvungen att hitta en ny stadsdirektör efter Tom Simola som har bytt jobb. Simola är ny vd för Förlags Ab Sydvästkusten som ger ut tidningarna Åbo Underrättelser och Pargas Kungörelser.
Tom Simola har semester från tjänsten som stadsdirektör i Raseborg till den 31.5 men har i praktiken redan tagit sig an sitt nya uppdrag.
Simola tillträdde hösten 2015. Ansökningsprocessen inleddes den gången i början av år 2015 och då sökte 13 personer jobbet. Tre av dem valdes för fortsatta tester.
Den 21 april 2017 gick ansökningstiden ut för Tom Simolas efterträdare med 12 sökande.
Vid den förnyade ansökningen som avslutades 12 maj 2017 sökte ytterligare 4 kvinnor och 2 män tjänsten som stadsdirektör i Raseborg.
Artikeln uppdaterades med mera information om kandidaterna fredag 12 maj klockan 16.28.
En revisionsbyrå vill inte ge fyra tjänstemän i Raseborg ansvarsfrihet för år 2016. Tidigare stadsdirektören Tom Simola är en av tjänstemännen. Det handlar om byte av ett nytt e-postsystem som blivit dyrt för staden. Det kan leda till en skadeståndsprocess om stadsfullmäktige inte beviljar ansvarsfrihet.
Raseborgs stadsstyrelseordförande Anders Walls (SFP) säger att det inte är varje dag som revisorer reagerar så här starkt.
- Jag är förvånad över att de faktiskt gör så och att så många tjänstemän berörs.
Revisorerna förordar inte ansvarsfrihet åt Raseborgs förra stadsdirektör Tom Simola, stadssekreterare Thomas Flemmich, stadskamrer Thomas Karlsson och den förra IT-chefen Samuel Nissfolk.
Tom Simola är numera vd för Förlags Ab Sydvästkusten. Thomas Flemmich vikarierar som stadsdirektör i Raseborgs tills staden har valt en ny stadsdirektör.
Staden använde program utan licens
Det hela handlar om att staden beslöt att övergå till ny programvara huvudsakligen för e-postfunktionerna år 2015. Det var en stor övergång och man uppskattade fel hur länge bytet skulle ta.
Raseborgs stadsstyrelseordförande Anders Walls med förra stadsdirektören Tom Simola.Anders Walls och Tom Simola.Bild: Yle/Marica Hildénanders walls,anders walls tom simola tillsammans,fixhuset,raseborg,tom simola,västnyland
Den tidigare programvaran sades också upp för tidigt och den nya programvaran var inte i fullt bruk då uppsägningstiden gick ut. Det här märkte inte tjänstemännen i tid, så staden måste förhandla om ett nytt avtal med den tidigare leverantören.
Leverantören krävde först cirka 860 000 euro i ersättning eftersom programvaran användes utan licens. Under förhandlingarna lyckades man komma överens om en lägre summa genom att i stället för ersättningar göra ett nytt licensavtal på tre år med den gamla leverantören. Avtalet innehöll även IT-stöd för 2016.
Staden fick också en ersättning på cirka 30 000 euro från försäkringsbolaget. Det slutliga beloppet blev enligt revisorn 135 216 euro.
Anders Walls konstaterar att det är ett stort belopp.
- Revisorerna har förstås inte beaktat att staden i praktiken har användning för det nya epost-systemet flera år framåt. På det viset kan det vara förmildrande för tjänstemännen.
Revisorerna: Brister i stadens interna kontroll
Revisionsberättelsen från OFR-samfund BDO Audiator Ab är undertecknat av Tove Lindström-Koli den 20 april i år.
Där står att stadens förvaltning har skötts enligt lag och fullmäktiges beslut, men att stadens interna kontroll och riskhantering samt koncernövervakning inte har till alla delar ordnats på behörigt sätt.
Revisionsbyrån anser att det funnits klara brister i den interna kontrollen som lett till att Raseborgs stad vid byte av e-postsystemet lidit ekonomisk skada på 135 216 euro. Det beror på att ansvarspersonerna inte handhaft och övervakat sin verksamhet i enlighet med stadens interna kontrolldirektiv och förvaltningsstadga.
Revisorerna förordar att bokslutet godkänns, men förordar inte ansvarsfrihet för stadsdirektören, stadssekreteraren, stadskamreren och dåvarande IT-chefen för tiden 1 januari till 31 december 2016. Byrån förordar att de övriga redovisningsskyldiga beviljas ansvarsfrihet för 2016.
Revisionsnämnden föreslår ansvarsfrihet
Raseborgs revisionsnämnd å sin sida beslöt enhälligt på sitt möte den 9 maj att föreslå att tjänstemännen beviljas ansvarsfrihet.
Nämnden konstaterar att det finns brister i den interna kontrollen och att arbetet med det måste prioriteras.
Nämnden anser att den totala skadan är mindre än det som revisorerna uppger. Revisionsnämnden anser alltså att summan är mindre än 135 216 euro, men kan inte säga vilket det exakta beloppet är.
Att summan är mindre än revisorerna säger beror enligt revisionsnämnden på att huvudsaken till händelsernas förlopp beror på brister i förvaltningssystemet.
Walls: Det är ett mänskligt misstag
Anders Walls tror att revisionsnämnden har beaktat att det finns förmildrande omständigheter. Walls menar att det är ett mänskligt misstag att avtalet inte förnyades och att staden använde programmet utan avtal.
- Men då det här upptäcktes så vidtog staden kraftiga åtgärder för att minimera skadan. Stadsstyrelsen har också konstaterat att de system man har för att minimera misstag måste bli bättre.
Risker ska minimeras
Det som stadsstyrelsen föreslår som åtgärder är bland annat att ansvarsförsäkringen för ledningen bör utvidgas till att omfatta samtliga tjänsteinnehavare som fattar sådana beslut som de kan bli personligt ansvariga för.
Direktiven för den interna kontrollen måste också uppdateras. Walls säger att ett papper med direktiv kanske inte är det effektivaste sättet att minimera risker, det behövs också ansvarspersoner som har en överblick när stadens avtal går ut och vem som har ansvar att förnya dem.
- Det är bättre att flera vet när avtal går ut så att det inte hänger på en person, den personen kan ju av någon orsak inte vara på alerten men då finns det någon annan som reagerar.
Misstaget ledde också till att IT-chefen böts ut och ansvarsfördelningen har omfördelats på ekonomiavdelningen.
Vad besluter fullmäktige?
Anders Walls anser personligen att tjänstemännen borde beviljas ansvarsfrihet eftersom de tog sitt ansvar då felet upptäcktes.
- I förhandlingarna lyckades man också få fram en acceptabel summa jämfört med bolagets ursprungliga krav.
Vad händer om stadsfullmäktige inte beviljar tjänstemännen ansvarsfrihet på måndag den 15 maj?
Anders Walls förklarar att det kan leda till att tjänstemännen blir personligt ansvariga.
- Då kan staden bli tvungen att starta en process om skadestånd. Det är en väldigt hård åtgärd, så vi måste fundera på om det är skäligt med tanke på helheten.
