Inmarsch, invigning, ramsor och löparglädje - bland annat dessa bestod Stafettkarnevalens första dag av. Här samlar vi samtliga fredagens lopp på ett och samma ställe så att du kan uppleva och återuppleva den glada stämningen i Alberga.
Karislaget BK-46 tog sina första poäng för säsongen på fredag kväll (19.5). BK-46 slog FC Jazz i Björneborg i en match som ingår i herrarnas division 2 i fotboll.
Slutsiffrorna skrevs 0-2 (0-1).
BK-46 öppnade poängkontot på en svårspelad gräsplan. Karislagets lagledare Kjell Dahlberg konstaterade att matchen kanske inte borde ha spelats på den mjuka planen.
- Det dåliga underlaget gjorde att bägge lagen spelade försiktigt. Alla ville spela utan risk.
BK:s första mål gjordes av Niclas Forss på ett inlägg av Mitchell Lopez. Målet kom i den 32:a matchminuten.
John Fagerström fastställde slutresultatet på stopptid. Fagerström kunde ta bollen av hemmamålvakten Sami Liuhala som sjabblade långt ute från målet.
BK-46 fick fyra varningar
BK fick fyra varningar, medan hemmalaget fick tre gula kort.
- Några av våra kort kom för munhuggning, varför de andra korten kom vet jag inte riktigt, sade Dahlberg.
BK spelar sin följande hemmamatch mot Käpylän Pallo från Helsingfors. Matchen spelas måndagen den 29.5.
Division 2, zon B: FC Jazz – BK-46 0-2 (0-1), 32 Niclas Forss 0-1, 90+3 min John Fagerström 0-2.
BK-46: Jere Aalto; Teemu Lammi (63 min Bangaly Kouyate), Otto Hirvonen, Vili-Verneri Roivainen, Mergim Bushi (v); Mitchell Lopez (v), Niclas Forss, Jacob Bushue, Alexander Malmberg (74 min Johannes Saarinen); John Fagerström (v), Egzon Avdi (v) (85 min Mete Tarakci).
FC Jazz: Sami Liuhala(v); Toni Kuusela (v), Joonas Meura, Juho Kemppinen (v), Martti Haukioja , Samu-Petteri Mäkelä, Hushyar Aftab, Benjamin Tuovinen (55 min Tobias Laaksonen), Lyam Friday, Dima Aho, Aleksanteri Tomberg.
Lördagen är högstadiernas, andra stadiets och de många finalernas dag på Stafettkarnevalen i Alberga. Omöjligt att uppleva karnevalstämningen på plats och ställe? Här kan du följa med från arla morgonstund till slut!
Streamen börjar klockan 8.25 på Arenan och på Svenska.yle.fi.
Du kan kolla in minutprogrammet för att veta hur heaten går, och på heatindelningen för att kolla när vilken skola springer.
På lördagens agenda står bland annat 4x100 meter, dubbel svensk stafett och gatustafetter.
Förstås kommer också den bästa hejaramsan, den bästa hejarklacken och den bästa maskoten att utses.
Under finalpasset, från ungefär 13.55, finns programledarna Antti Koivukangas och Pernilla Karlsson på plats med gäster och intervjuer av olika slag. Finalerna refereras av Leif Lampenius och Magnus Eklöv.
Glöm inte heller livebloggen som startar klockan 11!
Vad minns du av nyhetsveckan som gick? Svara på våra fem västnyländska frågor och se hur många du får rätt. Den här gången handlar vår frågesport om allt från gamla lok till nya stadsdirektörer.
1) Vad heter Fiskars museums projekt som ska ge loket Lill-Bässen nytt liv?
2) Lojo stad köper en herrgård för en miljon. Vad heter herrgården?
3) Hur många personer intervjuas för posten som stadsdirektör i Raseborg?
4) Var i Västnyland finns president Mauno Koivistos fritidshus?
5) Hangö svenska församling ser ut att få sin första kvinnliga kyrkoherde. Vad heter hon?
Stafettkarnevalen 2017 i Alberga har tur med vädret. Stämningen i solen är på topp och i högtalarna ekar det påminnelser om att dricka vatten i god tid.
Fina färger i klacken i årPublik i läktare på stafettkarnevalen 2017 klädda som hippiesBild: Yle/Björn KarlssonCheerleading,Stafettkarnevalen,stafettkarnevalen2017
Alla löpare hade galet klipp i steget.
Bra klippEn löpare på stafettkarnevalen 2017Bild: Yle/Björn Karlssonlöpning,Stafettkarnevalen,stafettkarnevalen2017
Så även lördagen ser ut att bli en Stafettkarnevalssuccé. Här i galleriet nedan kan du se resten av bilderna från lördag förmiddag.
De senaste veckorna har elever från över 100 skolor runtom i Svenskfinland gemensamt fört fram en stafettpinne genom Finland. Nu har pinnen äntligen nått sitt mål - Stafettkarnevalen i Esbo.
Final nummer tre mellan Riihimäki Cocks och Karis stolthet BK-46 går av stapeln klockan 15 på lördag. Yle sänder matchen direkt i TV2 och på Arenan – du kan följa med matchen via webben här!
Cocks vann de två första finalerna och har de facto inte förlorat en endaste match mot BK-46 under säsongen. Kommer Karisklubben att kunna ta den första segern med ryggen mot väggen?
Sändningen från Riihimäki kör igång klockan 15. Kristian Karlsson står för det svenskspråkiga referatet.
Kritiken mot Attendos äldreboende Villa Stella i Raseborg är både obefogad och orättvis. Det säger personalen, som upplever sig utpekad på fel grunder.
Attendos vårdhem i Västnyland har fått en hel del kritik, bland annat gällande personalbrist och dålig hygien. Attendo driver Källans vårdhem i Hangö, Villa Stella i Ekenäs och Villa Pentby i Karis.
Personalen som jobbar på Villa Stella känner sig nu utpekad och orättvist behandlad.
De som jobbar på boendet känner inte alls igen den kritik som riktas mot dem, både direkt och indirekt.
Kritiken har också lett till oro bland både anhöriga och bland personalen.
Lena Kapanen är närvårdare på Villa Stella.Porträttbild av Lena Kapanen. Bild: Yle/Minna AlmarkAttendo Care,lena kapanen,Raseborg,villa stella,Västnyland
Därför vill de bemöta kritiken och berätta om sin verksamhet på boendet.
- Kritiken är väldigt orättvis eftersom vi har en väldigt bra vård här och vi gör väldigt mycket med våra åldringar, säger Lena Kapanen som är närvårdare på Villa Stella.
Aktiviteter varje vardag
Villa Stella har bland annat kritiserats för att erbjuda för lite stimulans åt de klienter som bor där.
Enligt en anhörig som Yle Västnyland har intervjuat finns det många klienter som därför är apatiska.
Christel Lagerroos-Bäckman som är vårdhemschef säger att den kritiken är obefogad och att klienterna erbjuds program de allra flesta vardagar.
Programmet varierar från vecka till vecka och det kan vara till exempel bingo, allsång eller gymnastik.
- Vi har aktiviteter inplanerade varje vardag, från måndag till fredag. Men vi måste beakta att många invånare kanske vill vila och att det också finns sådana sjukdomar som gör att man kanske inte kan delta.
Så här kan veckoschemat på Villa Stella se ut.Veckoschema på ett äldreboende.Bild: Yle/Minna AlmarkAttendo Care,Raseborg,skyltar,veckoschema,villa stella,Västnyland
Aktiviteterna brukar ske mellan förmiddagskaffet och lunchen och alla som vill delta får göra det, säger Lagerroos-Bäckman.
Många klienter brukar också tycka om att färglägga och de kan sitta vid ett av borden och syssla med det.
Småbarn och djur på besök
Förutom de regelbundna aktiviteterna ordnas också andra tillställningar för klienterna, förklarar Christel Lagerroos-Bäckman.
Bland annat kommer både hundar, kaniner och kycklingar på besök till boendet
- Vi har lekis här bredvid och lekisbarnen kommer på regelbundna besök. Det är härligt att se hur barnen njuter av att få förevisa sin sång och så ser man hur många åldringar tårögt njuter av tillställningen.
Utevistelse minst en gång i veckan
Enligt Attendos regler ska varje klient vara ute en gång i veckan. Det betyder fyra utevistelser per klient i månaden.
Samtidigt ska personalen beakta sjukdomar, allmänt hälsotillstånd, den egna viljan och vädret.
Då det är kallt och dåligt väder är klienterna mer sällan ute, medan man sommartid vistas utomhus betydligt oftare, betonar personalen.
Det finns en inhägnad gård utanför boendet.Villa Stella i Ekenäs. Bild: Yle/Minna AlmarkAttendo Care,Raseborg,villa stella,vårdanstalter,vårdinstitutioner för åldringar,Västnyland,äldreboende
Personalen på Villa Stella för också statistik över utevistelserna på sitt boende.
Under perioden 1.4.2016 till 30.9.2016 har de 14 klienter som bodde där varit ute totalt 642 gånger.
Det är närmare dubbelt så mycket som Attendos krav.
Lena Kapanen menar att det inte är många anhöriga som har frågat hur ofta klienterna går ut.
- Vi har vår egen trädgård och vi har dörren öppen. Under sommaren kan en del gå ut två, tre gånger om dagen. Vi är mycket ute om vädret tillåter, säger hon.
Lätt att hitta personal
Det bor 17 minnesjuka klienter på Villa Stellas boende i Gammelboda. De allra flesta är mellan 90 och 100 år gamla.
Totalt jobbar det 13 personer på boendet.
Vardagar jobbar mellan tre och fyra personer samtidigt. På natten är en person på plats.
Det här är tillräckligt, anser Lena Kapanen.
- Det går riktigt bra när vi har vårdbiträden med och vi har en i köket.
För tillfället bor 17 minnessjuka klienter på Villa Stella.En klient på ett serviceboende. Bild: Yle/Minna AlmarkAttendo Care,villa stella,vårdinstitutioner för åldringar,ålderdomshem,äldreboende,äldreomsorg
Enligt vårdbolaget Attendos områdeschef Simo Saaranen är det av någon anledning ovanligt svårt att rekrytera vårdpersonal just i Västnyland.
Men Christel Lagerroos-Bäckman menar att Villa Stella inte har märkt av detta.
- Vi har ovanligt bra fått närvårdare och vi har inte de problemen som man kanske har på andra håll.
Attendo blev i höstas tvunget att betala 100 000 euro åt Raseborgs stad eftersom personalstyrkan på vårdhemmet Villa Pentby i Karis hade varit för liten.
Upprivande flytt i bakgrunden
År 2014 vann Attendo Raseborgs stads upphandling om vården av minnessjuka.
Det innebar att de minnessjuka klienterna som bodde på Folkhälsans boende Blomsterhemmet var tvungna att flytta.
Det blev en upprivande process för många anhöriga.
Lena Kapanen tror att den delvis kan ligga som grund för den kritik som Villa Stella fortfarande får ta emot.
- Jag kan tänka mig att det var svårt för de anhöriga då klienterna skulle flytta hit, säger hon.
Christel Lagerroos-Bäckman är vårdhemschef.En porträttbild av Christel Lagerroos-Bäckman. Bild: Yle/Minna Almarkchristel lagerroos-bäckman,villa stella,Västnyland
Christel Lagerroos-Bäckman understryker för sin del att städerna har separata avtal för Attendos olika boenden.
Men det kan hända att alla boenden skärs över en kam då ett av dem får kritik.
- Men jag kan inte ta ställning till vad som är på de andra ställena. Jag kan bara prata för Villa Stellas del.
Personalen blir hörd
Hangös grundtrygghetschef Elisabeth Kajander har kritiserat bolaget Attendos attityd och menar att det har en annan syn än Hangö stad på vad god vård och omsorg är.
Men på Villa Stella har Christel Lagerroos-Bäckman och Lena Kapanen inte heller något att klaga på när det gäller bolagets attityd.
- Nej kanske tvärtom. Attendo försöker satsa på en utmärkt vård och på att inte bara ge basvård, utan också det lilla extra åt anhöriga, säger Lagerroos-Bäckman.
Hon menar att Attendo vill ge en utmärkt service just med tanke på den kommande social- och hälsovårdsreformen. Den innebär att man i högre grad själv väljer var man vårdas.
Attendo ger extra bra vård, menar personalen.Två klienter på ett äldreboende. Bild: Yle/Minna AlmarkAttendo Care,Raseborg,villa stella,Västnyland,åldringar,äldreboende,Äldreomsorg
Också personalen får sin röst hörd inom bolaget.
- Allt kan man inte få, men nog tycker jag att vi får våra röster hörda. Vissa bestämmelser om avtal eller regler kan vi inte påverka, säger Lena Kapanen.
Både hon och Christel Lagerroos-Bäckman skulle utan att tveka själva välja Villa Stella om de en dag behövde den typens vård.
- Jo faktiskt och personer med inblick har också sagt att de kunde bo här!
BK-46 gjorde sitt yttersta, men kunde inte heller i den tredje finalen rå på Cocks. Riihimäkiklubben vann klart med 28–24 och får fira sitt totalt nionde finska mästerskap – det femte guldet på raken.
Hela säsongen har varit en uppvisning av det stjärnspäckade Riihimäkilaget. Cocks har gått från klarhet till klarhet och kunde till slut säkra FM-guldet med 3–0 i matchsegrar över BK-46.
I den avgörande finalen stod Cocks för en 28–24-seger framför en jublande hemmapublik. Teemu Tamminen och Nico Rönnberg visade väntat nog vägen för Cocks, med sammanlagt 17 mål.
BK-46 gjorde sitt yttersta för att ta sin första seger över storfavoriterna, och tog ut målvakten under så gott som alla anfall under matchen. Till slut fick Karislaget ändå se sig besegrat, men får trösta sig med sina första medaljer sedan säsongen 2006-07.
– Det var ju skrivet i förhand att BK skulle stå för ett bra motstånd, men de klarade inte av att utmana Cocks i slutändan, summerar Yle Sportens expertkommentator Ken Sirenius.
Juri Lukjantshuk tränger sig förbi Oscar Kihlstedt.Juri Lukjantshuk tränger sig förbi Oscar Kihlstedt.Bild: LehtikuvaBK-46,handboll,juri lukjantshuk,oscar kihlstedt,Riihimäki Cocks
För Cocks kapten Antti Valo blev det en fantastisk avrundning av karriären. Valo fick hoppa in i slutminuterna och fick dessutom sätta en straff – som han säkert sänkte.
– Det var helt otroligt. Jag hade inte något annat alternativ än att sätta in bollen. Stämningen i hallen är också otrolig, det var allt jag kunde önska, säger Valo i Yles intervju.
Borgaregatans skola från Vasa får priset för Stafettkarnevalens bästa hejarklack i klassen högstadier/gymnasier.
Så här lyder juryns motivering:
"Det är ingen tvekan om att det krävts mycket träning och finslipning för att få en så fungerande hejarklack som Borgaregatans skola bjuder alla karnevalsbesökare på i år.
De är en verklig färgklick uppe på läktaren. Disciplinerade tjejer som har välformulerade ramsor och ett glatt humör. Även Borgaregatans skola har anammat Finland 100:s tema “Tillsammans” med de somriga blomkransarna som pryder såväl löpare som hejarklack."
Ekenäs gymnasium får hedersomnämnande för sina finurliga ramsor som ger löparna verklig energi.
Det andra hedersomnämnande tilldelas Oxhamns skola för vacker utstyrsel och för den fina samhörighet mellan hejarklack och löpare.
Priset för bästa hejarklack i klassen lågstadier gick till Drumsö.
Riihimäki Cocks tog FM-guld i handboll för det femte året på raken, men i år var vägen tuffare än tidigare. Det har varit lite väl lätt tidigare år, men nu fick vi kämpa på riktigt, säger Nico Rönnberg till Yle Sporten.
Rönnberg tog sitt personliga fjärde FM-guld på raken efter en uppvisning av Cocks i också den tredje finalen. Spelbilden var som laget förväntade sig, analyserar målsprutan efter matchen.
– Vi får upp en lucka i den första halvleken igen. BK kämpar bra, men vi är ändå ett steg före hela matchen, tycker jag. Men de kämpar på bra, all ära åt dem för det. Det var kul med hårt motstånd i finalen, tidigare år har det varit lite för lätt. Det var riktigt roliga matcher, summerar Rönnberg för Yle Sporten.
Cocks gick från klarhet till klarhet i den inhemska ligan och förlorade inte en endaste match. 30 raka segrar kan inte få något annat betyg än en klar tia, säger Rönnberg.
– Visst har vi haft svackor, oberoende vem vi mött, men vi klarade av att vinna också våra dåliga matcher, tillägger han.
Klarade av att vinna också dåliga matcher
Att BK-46 dessutom bjöd upp till kamp i finalserien kom som en positiv överraskning för Rönnberg. Karissonen säger att Cocks hade velat vinna matcherna med minst tio mål mer än motståndarna.
– Vi hade nog planerat att köra över dem helt totalt. BK kämpade bra men vi gör också bort oss väl ofta. Vi har tekniska fel, missar lägen, i dag skulle vi ha kunnat riva upp en mycket större lucka. Jag gjorde själv några huvudlösa passningar i Karis, men jag är glad för att vi som lag klarar av att ändå vinna de här matcherna.
– 3-0 i matcher är strongt, konstaterar Rönnberg.
Att kaptenen Antti Valo fick avsluta sin karriär med ett FM-guld framför en jublande hempublik gläder också stjärnan.
– Han är en exemplarisk kapten. När jag kom till Cocks som liten pojke så tog han hand om mig, berättar Rönnberg.
Skadeproblem kan hindra landslagsuppdrag
Även om Cocks nu gjort sitt i FM-ligan är säsongen inte över för Rönnberg. Härnäst borde ett landslagsuppdrag vänta, men Rönnberg berättar att han har problem med baklåret – vilket kan tvinga honom att stå över matcherna mot Österrike och Spanien.
– Just nu är feelisen inte på topp, helt ärligt. Jag har haft problem med baklåret redan länge och drog upp muskeln mer i Karis så får se hur det blir. Så måste jag snacka lite med landslagstränaren Kaj Kekki, matchtempot har varit helt huvudlöst. Men hoppeligen så är jag med, säger Rönnberg.
– Jag är ju verkligen ingen läkare. Jag har ingen kraft i baklåret och vågar därför inte heller gå så hårt in i situationer. Hoppeligen är det bara en lätt bristning eller något i den stilen. Men jag vill verkligen spela. Österrike hemma och Spanien borta är matcher man spelar för, tillägger han.
Stafettkarnevalen i Alberga är över, men ännu kan du förlänga karnevalstämningen! Här har vi samlat samtliga lopp, från försök till final, på ett och samma ställe.
Handbollssäsongen 2016-17 slutade i silver för BK-46, men laget själv trodde hela tiden på sina chanser mot förhandsfavoriterna Cocks. Trots besvikelsen är både tränaren Teddy Nordling och spelaren Ben Weber stolta över lagets insatser.
För Teddy Nordlings var matchen i Riihimäki den sista i BK-46, åtminstone i nuläget. Nordling lotsade i fjol laget tillsammans med Peter Kihlstedt, men axlade i år huvudansvaret på bänken. Klubbens första medalj på tio är inte fy skam – men Nordling hittar ändå genast saker som BK-46 kunde ha gjort bättre mot Cocks.
– Jag tycker att vi var bättre med i början, faktiskt. Vi lyckades göra det svårare för dem att hitta lägen. Men vi borde ha kunnat ställa om spelet snabbare. Lyckade kontringar kunde ha gett oss bättre lägen, summerar Nordling för Yle Sporten efter matchen.
– Sen bränner vi en hel del mållägen. Det är ju fråga om individuella prestationer och vi har ju ett ungt lag. Så med tanke på det så måste vi lyfta på hatten. De går all in och ger allt de har. Därifrån kommer rutinen, fortsätter han.
"Visst känner man en tomhet"
Det är inte bara spelarna som har gått all in. Nordling själv har ingen röst kvar då Yle Sporten tar ett snack med silvertränaren efter matchen, och Nordling medger att det har varit en tung resa.
– Visst känner man en viss trötthet, en tomhet, efter en sådan här förlust. Jag känner personligen att vi är där, men inte riktigt tillräckligt nära. Det är ett stort projekt att ta sig an Riihimäki och man måste lyckas perfekt i varje match för att rå på dem. Med tanke på det så gjorde vi tre bra matcher, säger Nordling.
Han får medhåll av Ben Weber.
– Inte smakar silvret helt bra ännu. Säsongen var bra som helhet, men åtminstone en match skulle vi ha velat vinna. Men Cocks är bra. Det är svårt att slå dem, konstaterar Weber till Yle Sporten.
Ben Weber (arkivbild).Ben Weber skjuter ett skottBild: Yle/ Patric Westerlundben weber,BK-46,handboll,sport
Vad är det som gör Cocks till det bättre laget just nu?
– Det är jättesvårt att säga. De har bredden, vilket tillåter dem att vila sina nyckelspelare nu och då. Det har vi också gjort, men som ett lag är de helt enkelt bättre, säger Weber.
Hur som haver steg Karisklubben ändå upp till medalj för den första gången sedan säsongen 2006-07 och klarade också av att utmana Cocks i finalserien. Trots att Cocks rev upp en lucka redan i början av också den tredje finalen gav BK-46 aldrig upp – och det gläder Ben Weber.
– Vi visste nog att vi hade möjligheten att ge bra matcher åt dem. Men med tanke på hur det såg ut tidigare under säsongen så är jag lite överraskad av att vi klarade av att kämpa så här bra i finalerna. Det är jag väldigt stolt över, konstaterar Weber.
Är det Teddy Nordling ni ska tacka för det? Laget såg ändå ut som att ni trodde på det som hemskt få andra trodde – att ni skulle kunna utmana Cocks på riktigt.
– Absolut. Vi trodde hela tiden på att vi kunde utjämna – och till och med vinna – serien. Teddy gör ett jättebra jobb och peppar upp hela laget. Sen kommer varje enskild spelare med den egna viljan in där, säger Weber.
Inga svar på var duon befinner sig i höst
Framtiden är oviss både för tränaren Nordling och spelaren Weber. Det stod klart redan tidigare att Nordling ersätts av Mikael Källman, men att få avsluta resan i Karis med en silvermedalj känns ändå skönt.
– Det hade såklart varit roligt att jobba vidare med det här, men läget är det som det är. Det finns inte mycket att säga om det. Det känns ändå bra att kunna lämna ett framgångsrikt lag. Vi har fått igång något som vi tror på i truppen, säger Nordling.
När är Teddy Nordling tillbaka på tränarbänken?
– Det vet man aldrig. Knappast till nästa år, men vi får vänta och se. Jag vill ändå fortsätta som tränare. Det är det ingen fråga om.
Ben Webers kontrakt med Karisklubben löper också ut i sommar och i nuläget vill han inte kommentera var eller om han tänker spela också nästa säsong. Men han medger ändå att BK:s kommande tränare, Mikael Källman, kan få honom att stanna i Västnyland.
– Micke är ju en fantastisk tränare så man lär sig definitivt nya saker i hans skola. Det skulle kunna vara ett alternativ. Får se, konstaterar Weber.
Fullmäktige i Sjundeå har flera kvinnliga ledamöter än tidigare, ändå syns de knappt då ordförandeposterna delas ut. SFP:s Merja Laaksonen är den enda kvinnan på en tung post eftersom hon fortsätter som ordförande för kommunstyrelsen.
Nuvarande fullmäktigeordföranden Arja Alho (SDP) tycker att det är synd att kvinnors kunskaper inte tas till vara.
Då man ser på Sjundeås webbplats kan man se att situationen just nu är sådan att grundtrygghetsnämnden leds av en kvinna och att viceordförandena i revisionsnämnden och centralvalnämnden är kvinnor.
Merja Laaksonen sköter en tung post i kommunen, i övrigt finns det en kvinnlig viceordförande i miljö- och byggnadsnämnden, resten av nämnderna leds av män.
På sektionsnivå har man lyckats hitta kvinnor: De båda bildningssektionerna leds av kvinnor.
Laaksonen tycker att fördelningen ändå är ganska jämn.
- Det handlar mera om intresse och kunskap då posterna delas ut. Det har också en viss betydelse att vi har många nya politiker.
Arja Alho tycker inte att det borde ha varit svårt att hitta kvinnor till ordförandeposterna.
Den gruppering som hennes parti tillhör föreslog Tuula Elo (SDP) som ordförande för grundtrygghetsnämnden och Karin Gottberg-Ek (Grön) som ordförande för miljö- och byggnadsnämnden.
- Men det är frågan om politiska avtal och det är synd att resultatet blev att kvinnorna förlorade. Det finns kvinnlig kompetens i Sjundeå, men den används inte nu.
Karin Gottberg-Ek.Karin Gottberg-Ek deltar i en debatt.Bild: Yle/Linus WesterlundGröna förbundet,karin gottberg-ek,politiker,Sjundeå,Västnyland
Alho konstaterar att situationen i Sjundeå är som den är, och att det nu gäller att anpassa sig och samarbeta.
Maktbalansen avgör fördelningen
Har uppdelningen i två block i Sjundeåpolitiken gjort det svårare att få fram kvinnliga ordföranden, Merja Laaksonen?
- Samlingspartiet har problem med att hitta kvinnliga kandidater till sina poster. Det är synd att det inte är kompetens och intresse som avgör, utan maktbalansen efter valet.
Laaksonen tycker också att det är trist att politiken i Sjundeå är mansdominerad, men ander att man inte ska ge ordförandeposterna för stor tyngd.
Det finns kvinnor i nämnderna och i kommunstyrelsen där de kan påverka.
Borde det största politiska blocket i Sjundeå ha tänkt på ett annat sätt och tagit med kvinnor från partier i det mindre blocket, Merja Laaksonen?
- Jo, det kunde man har gjort, säger hon och kan inte låta bli att ge SDP ett tjuvnyp.
Laaksonen påminner om att hon gärna hade blivit styrelseordförande för två perioder sedan, men SDP och Samlingspartiet körde fram en man på posten, och då leddes både fullmäktige och styrelsen av män.
Visst är det sant att man gjort avtal förr, medger Alho.
- Men inte avtal som betyder att något parti inte får ordförandeposter i en nämnd. Så nu har SDP, De gröna och Vänsterförbundet inga poster.
Laaksonen påminner då om att Vänsterförbundet leder revisionsnämnden.
Alho svarar snabbt: För att ingen annan ville ha den ordförandeposten.
- Men vi är nöjda med att Antero Honkasalo leder revisionsnämnden.
Och Laaksonen fortsätter.
- SDP har ju en kvinnlig ordförande i den finskspråkiga bildningssektionen.
Laaksonen: Könet har inte så stor betydelse
Sjundeå har alltså letts av två kvinnor sedan år 2012, finns det någon skillnad i kvinnligt och manligt ledarskap?
Merja Laaksonen tror inte det.
- Kvinnor har kanske litet mera mjuka värden, men i det stora hela anser jag att könet inte har så stor betydelse.
Ett av Sjundeås fullmäktigemöten 2013.Sjundeå fullmäktige behandlar metropolutredningenBild: Yle/Marga Sandströmsjundeå,sjundeå fullmäktige,västnyland
Arja Alho anser att ledarskapet kan vara litet annorlunda då kvinnor styr.
- Män kan också vara kvinnovänliga, jag anser ändå att kvinnor som röstar ska få kvinnor som ordföranden.
Är det alls nödvändigt att fundera på om tunga ordförandeposter i en kommun leds av kvinnor eller män?
- Det borde vara naturligt att använda både kvinnors och mäns kompetenser, säger Alho. Jag hoppas att det blir tvärtom efter nästa val.
- Jag tycker inte att könet ska avgöra, utan kunskap och intresse, säger Laaksonen.
Västnyland ser ut att få en enda kvinnlig politiker på en toppost: Merja Laaksonen (SFP) som leder kommunstyrelsen i Sjundeå. Akademilektor Sari Pikkala vid Åbo Akademi säger att det inte ger en särskilt modern bild av regionen.
Efter kommunalvalet 2012 valdes kvinnor till fullmäktige- och styrelseordförandeposter i Ingå, Sjundeå och Lojo.
Just nu ser det ut som om Merja Laaksonen (SFP) i Sjundeå är den enda kvinnan i Västnyland på en tung ordförandepost.
I Raseborg presenteras namnen på styrelse- och fullmäktigeordförandena först vecka 21.
Kvinnor klarar sig bra i stora städer
Akademilektor Sari Pikkala vid Åbo Akademi har bland annat forskat i kvinnors ställning i kommunalpolitiken.
Kvinnor är högt representerade i moderna och urbana miljöer
Vad ger det för bild av Västnyland då det till största delen är män som syns på de tunga posterna?
Pikkala säger att det finns stora skillnader mellan kommuner vad gäller kvinnlig representation inom politiska organ.
- I stora städer brukar kvinnor klara sig ganska bra. Det finns sedan en längre tid en tendens att kvinnor är högt representerade i moderna och urbana miljöer både vad gäller framgång i val och rekrytering till andra förtroendeposter.
- Det ger inte riktigt ett modernt intryck då det bara är män som sitter på tunga poster.
Kvinnor i politiken i Västnyland
Många kvinnor tog hand om de tunga ordförandeposterna i Västnyland efter kommunalvalet 2012.
I Sjundeå valdes Merja Laaksonen (SFP) till kommunstyrelsens ordförande och Arja Alho (SDP) till fullmäktigeordförande.
I Ingå ledde Marie Bergman-Auvinen (SFP) kommunstyrelsen och Sari Wilhola (Saml) fullmäktige.
I Lojo var Irene Äyräväinen (Saml) ordförande för stadsstyrelsen.
Om man utvidgar Västnyland till Kyrkslätt dyker ytterligare en kvinna upp: Raija Vahasalo (Saml) har varit kommunstyrelsens ordförande sedan 2015.
I slutet av maj torde det klarna vem som sköter de tunga posterna i Kyrkslätt.
Merja Laaksonen är hittills den enda kvinnan på en tung post i Västnyland.
Raseborg har ännu inte meddelat vem som sköter stadsfullmäktige och stadsstyrelsen.
Andelen kvinnor minskar ju högre upp i den politiska hierarkin man kommer.
Det är fortfarande kvinnan som bär ett större ansvar för hem och barn
Under den pågående fullmäktigeperioden är andelen kvinnor i fullmäktige 36 procent.
Motsvarande andel är 30 procent bland nämndordförandena, 28 procent bland fullmäktigeordförandena och 26 procent bland styrelseordförandena.
Manliga normen är stark
Det finns många olika orsaker till att det finns färre kvinnor på de tunga posterna i en kommun:
Den manliga normen är ännu stark i politiken. Kvinnliga politiker får sällan samma uppbackning som män.
Ibland kan det också vara svårt att rekrytera en kvinna på en ordförandepost även om det finns en genuin strävan efter det.
Kvinnliga politiker upplever i högre grad än män att förtroendeuppdragen tar för mycket tid.
Forskning visar att kommunala uppdrag tar allt mera tid och de tunga posterna kräver mest tid.
Vad är det då som gör att män kan ta ordförandeposterna?
Sari Pikkala säger att det låter som en kliché, men det är fortfarande kvinnan som bär ett större ansvar för hem och barn, även om det finns undantag.
Ökad jämställdhet i familje- och arbetsliv skulle öka jämställdheten även i politiken
Familjen och jobbet är de två saker som kvinnor upplever att de har svårt att kombinera med tidskrävande poster i politiken.
Studier bland avgående fullmäktigeledamöter har visat att kvinnor uppger familj och förvärvsarbete som orsaker till sitt avhopp oftare än männen.
- Då man tar sig an ordförandeskapet i till exempel kommunstyrelsen kräver det att man har ett sådant jobb eller en livssituation att man har möjlighet att ta de timmar som uppdraget kräver. Där har kvinnor och män fortfarande inte samma möjligheter.
Kommer kvinnor någon gång att ha mera tid för politik?
Pikkala konstaterar att vi inte vet hur kommunalpolitiken ser ut om några år.
Landskapsreformen kan leda till att antalet ärenden minskar på kommunal nivå och då kan politiken bli mindre krävande vad gäller tidsanvändningen.
- Andelen kvinnliga styrelse- och fullmäktigeordföranden har hittills sakta men säkert ökat. Det återstår att se hur det blir efter det här valet.
Hon tror och hoppas att vi kommer att se en större andel kvinnor på de tunga posterna i framtiden.
- Ökad jämställdhet i familje- och arbetsliv skulle öka jämställdheten även i politiken.
Svårt bevisa att könet spelar roll i beslutsfattandet
Det finns internationell forskning som tyder på att kön spelar en roll i det politiska beslutsfattandet.
- Det är dock inte enkelt att entydigt bevisa att det finns skillnader i beslutsfattandet om det är en man eller en kvinna som håller i ordförandeklubban.
Kvinnor röstar oftare på De gröna och män på Sannfinländarna
Pikkala påpekar att kommunala beslut ofta fattas på basis av gruppbeslut.
- Man borde plocka processen i bitar för att se om det finns skillnader. Det är svårt att isolera effekten som har med kön att göra.
Kvinnor brukar tilldelas mjuka värden, men det syns alltså inte i beslutsfattandet?
- Om vi tänker på politikerna i allmänhet så vet vi att det i viss mån finns könsskillnader. Kvinnor och män prioriterar delvis olika områden inom politiken.
- Det finns också vissa attitydskillnader: Kvinnor är till exempel mer positiva till invandring. Väljarnas partisympatier är inte heller helt lika bland kvinnor och män, kvinnor röstar oftare på De gröna och män på Sannfinländarna.
- Så det finns vissa skillnader vad gäller inställningen till politik och politikens innehåll. På basis av det kan man förstås utgå från att det också finns skillnader i beslutsfattandet, men det är svårt att veta exakt hur det ser ut.
Snedvridet
Pikkala anser att man ska se på helheten i stället för på enskilda poster.
- Det är ofta hela presidiet som har en större betydelse än enskilda innehavare av ordförandeskap.
Pikkala utvidgar perspektivet ännu mera: Ordförandena och kommunens högsta tjänstemän är de som är de centrala makthavarna i ett kommunalt sammanhang.
Både kvinnor och män måste synas på tunga poster för att beslutsfattandet ska kunna uppfattas som legitimt
Sari Pikkala säger att det är snedvridet om alla tunga poster innehas av män.
- Det kan man ifrågasätta ur ett demokratiskt perspektiv.
Både män och kvinnor behövs
Sari Pikkala anser att det är nödvändigt att se både män och kvinnor på ordförandeposterna.
- Det handlar helt enkelt om rättvisa. Både kvinnor och män måste synas på tunga poster för att beslutsfattandet ska kunna uppfattas som legitimt.
Kvinnor och män har olika syn på saker, olika positioner på arbetsmarknaden och i ansvaret där hemma, och då bör det finnas en jämn representation av män och kvinnor i beslutsfattandet så att de olika intressena blir representerade, anser Pikkala.
I en källare i Karis finns över 5 000 klädesplagg. Här finns bland annat medeltida förkläden, frackar, klänningar och prästrockar.
Ett av de snyggare plaggen är en skir, gråblå klänning som Lady Marian bar när hon mötte Robin Hood i Sherwood eller egentligen Raseborgsskogen.
Lady Marians klänning och smycken finns i Ungdomsringens teatergarderob. Klänningen är mycket vacker.En klänning i silvergrått med gulddekor och ett tungt halssmycke i "guld" med guldblommor. Teaterdräkt till Lady Marian i pjäsen Robin HoodBild: Yle/ Tiina Grönroosfestklänning,Garderob,Karis,klänning,Lady Marian,maggi ahlfors,margareta ahlfors,Raseborg,raseborgs sommarteater,Robin Hood,teater,teatergarderob,teaterkläder,tryckeriteatern
- För att inte behöva sitta, så kan man göra något, säger Karisbon Maggi Ahlfors.
Det är också Maggi i ett nötskal.
Hon har varit aktiv i amatörteatersammanhang i över 40 år.
Hon är en av eldsjälarna i Västnyländska ungdomsringen, en förening lika gammal som självständiga Finland.
Ungdomsringen fungerar som en slags takorganisation för många västnyländska ungdoms-, hembygds- och kulturföreningar.
För många är Västnyländska ungdomsringen också synonymt med Raseborgs sommarteater.
Vi har fått gamla prästrockar som prästerna själva har gett
Maggis grej har blivit att ta hand om Ungdomsringens teatergarderob. Den är stor och betjänar många teatrar.
Nu har också privatpersoner hittat den här skattgömman som finns i Tryckeriteaterns källare i Karis.
- Kläderna har kommit hit via olika omvägar. Många har donerat gamla kläder från mormors tid, en del kläder har vi köpt på loppis och så har vi fått gamla prästrockar som prästerna själva har gett, säger Maggi.
Alla kläder hänger i snygga rader, många enligt vissa färger och förstås enligt vad det är för klädesplagg.
Efterhand som det kommer nya kläder till Ungdomsringen går Maggi Ahlfors igenom dem.
Hon synar, lappar, tvättar och numrerar alla plagg.
På väggarna i den rätt trånga källaren finns plastlådor, alla prydligt försedda med textlappar om vad de innehåller.
Här finns lådor med korsetter, nattlinnen, randiga t-skjortor, blommiga sjalar, andra sjalar, mamelucker och höftringar.
Vad är höftringar?
- Man sätter ringen runt midjan, under klänningen för att få lite större höfter och mera omfång, säger Maggi.
Saara Kantonen är kostymör vid Raseborgs sommarteater 2017. Här är kläder som ska vara med i musikalen Footloose.Saara Kantanen, kostymör på Raseborgs sommarteater 2017 med stetsonhatt på huvudet och en ljusblå jeansskjorta draperad framför sig.Bild: Yle/ Tiina GrönroosGarderob,Karis,Kostymör,maggi ahlfors,margareta ahlfors,Raseborg,raseborgs sommarteater,saara kantanen,teater,teatergarderob,teaterkläder,tryckeriteatern,västnyländska ungdomsringen
Under årens lopp har Västnyländska ungdomsringens teatergarderob blivit känd i hela Svenskfinland.
Förutom att teatergrupperna i Västnyland söker sig hit för att botanisera bland siden, sammet, säckväv och läder har också teatrar bland annat på Åland och i Närpes besökt källaren i Karis.
Bälten och boots till Footloose.Läderstövlar/boots i en hög. I en papplåda finns olika läderbälten. Accessoarer till teaterkläder.Bild: Yle/ Tiina Grönroosbälten,Garderob,Karis,läderbälten,läderstövlar,maggi ahlfors,margareta ahlfors,Raseborg,raseborgs sommarteater,stövlar,teater,teatergarderob,teaterkläder,tryckeriteatern
- Numera hyr vi också ut kläder till privatpersoner. Det har blivit poppis med maskerader och fester med temaklädsel, berättar Maggi.
Unga pojkar som behöver hyra frack till gymnasiernas Gamlas dans brukar komma till Maggi som hjälper dem att välja rätt storklek och också hur man klär på sig en frack.
Hyran på kläderna är ytterst moderat, man kan nog säga billig, men i stället vill Maggi Ahlfors att kläderna ska returneras tvättade och förstås i samma skick som när de lånades ut.
- Det händer nog ändå ibland att skjortorna kommer smutsiga tillbaka, säger Maggi.
Maggi Ahlfors gillar att pyssla och syssla i teatergarderoben. Här tillbringar hon i medeltal fyra till fem timmar i veckan.
Det kommer ofta människor hit för att prova kläder och då måste Maggi vara på plats.
Hon är också den som på fem röda sekunder kan plocka fram det som behövs.
Behöver någon den här hatten?En hatt i rött, gult och blått. Sydd i filttyg. en hatt som narrar använde sig av i gamla hov. Elle jokrar.Bild: Yle/ Tiina GrönroosGarderob,hattar,Karis,maggi ahlfors,margareta ahlfors,narrar,Raseborg,raseborgs sommarteater,teater,teatergarderob,teaterkläder,tryckeriteatern
Egentligen brukar Maggi plocka fram olika förslag. Vid behov bläddrar hon i böcker eller kollar på internet för att hitta den rätta, tidtypiska klädseln.
- I sommar ska det hållas någon tillställning med medeltida tema och det har nog varit en utmaning. Här finns en del som kan passa in, men inte ändå så mycket.
Hattprovning ...Maggi Ahlfors med stetsonhatt, Tiina Grönroos med röd pillerburk/hatt på huvudetBild: Yle/ Tiina GrönroosGarderob,hattar,Karis,maggi ahlfors,margareta ahlfors,Raseborg,raseborgs sommarteater,teater,teatergarderob,teaterkläder,tiina grönroos,tryckeriteatern
... jo morjens!Maggi Ahlfors med stetsonhatt, Tiina Grönroos med röd pillerburk/hatt på huvudet, båda skrattar.Bild: Yle/ Tiina GrönroosGarderob,hattar,Karis,maggi ahlfors,margareta ahlfors,Raseborg,raseborgs sommarteater,teater,teatergarderob,teaterkläder,tiina grönroos,tryckeriteatern
Några stora sömnadsprojekt såsom festklänningar åtar sig Maggi inte att sy, men det händer att hon tar fram symaskinen och fixar till mindre saker, som förkläden.
Vad får du ut av det här frivilligjobbet, förutom en liten, symbolisk ersättning?
- Jag får träffa så många intressanta människor och vi brukar prata om gamla, roliga minnen. Jag blir också hela tiden bekant med nya människor som hittar hit för att berätta om sina teaterprojekt. Man lever nog på alla kontakter och minnen.
De här t-skjortorna påminner om gamla teaterproduktioner på Raseborg.T-skjortor med reklamtryck över tidigare års pjäser på Raseborg. Skjortorna hänger ner från taket Bild: Yle/ Tiina GrönroosGarderob,Karis,maggi ahlfors,margareta ahlfors,Raseborg,raseborgs sommarteater,t-skjorta,teater,teatergarderob,teaterkläder,tryckeriteatern
En sak är i alla fall säker, Maggi Ahlfors är eldsjälen som jobbar bakom kulisserna.
Med sitt engagemang ser hon till att stjärnorna på scenen får lysa. Då är hon nöjd. Speciellt om hon inte behöver sitta stilla och bara se på.
Per-Henrik Bergström började fiska i mitten av 1970-talet. Han fiskar i vattnen i Sundom i Vasa.
- Då var det abborre och sik som gällde, säger han.
Sedan dess har fiskbeståndet ändrat. Skogsutdikningar med försurad mark som följd ledde till att abborren och laken försvann. Kvar blev sik och strömming.
I dag har abborrbeståndet repat sig. Österbotten har för tillfället en av landets bästa abborrstammar.
Strömming finns också, men den vill ingen ha. Det hänger igen ihop med nedgången i minknäringen de senaste åren.
Skatter och priser tvingar fiskare på knä
År 1995 försämrades fiskarnas situation dessutom av Finlands EU-medlemskap. Då måste fiskarna börja betala mervärdesskatt. Samtidigt tvingade partihandeln ner fiskpriset. Det ledde till att lönsamheten blev väldigt låg.
Jag fiskade heltid på somrarna, men det gick inte sen när vi gick med i EU.― Per-Henrik Bergström, pensionerad fiskare
För Per-Henrik gick det som för många andra fiskare. Han sökte sig till andra jobb.
- Jag fiskade heltid på somrarna, men det gick inte sen när vi gick med i EU.
Per-Henrik återvände efter pensioneringen till fiskeskutan. I dag fiskar också han främst abborre.
- Sik finns, men den är väldigt svårfångad. Den har minskat. Orsaken är nog sälen som skadar bragderna och plockar bort siken från bragderna, säger Per-Henrik.
"Omöjligt att fiska på heltid"
För Tom Blom gick det precis tvärtom. Han jobbar egentligen som offset tryckare, men fiske har alltid intresserat. För ett antal år sen blev fisket ett av hans yrken.
Tom Blom har inga planer på att sluta fiska, trots att det är ett tungt jobb.Tom Blom i Sundom satsar allt på abborre.Bild: Yle/Joni Kyheröinenabborre,fiskar,fiskare,sundom,tom blom,vasa,yrkesfiskare,österbotten
- Det här är inget enkelt yrke, säger han. Det är hemskt få som kan hålla på bara med fiske. Ska vi ha inhemsk fisk i fiskdiskarna så är det ju yrkesfiskarna som hämtar in den oberoende av om de fiskar på deltid.
Abborren har fört med sig ett uppsving för de österbottniska kustfiskarna. Flera företag som köper upp och filear abborre har uppstått. Tom Blom räknar med ett tiotal sådana företag längs kusten mellan Skaftung och Karleby.
Ska vi ha inhemsk fisk i fiskdiskarna så är det ju yrkesfiskarna som hämtar in den oberoende av om de fiskar på deltid.― Tom Blom, fiskare på deltid
Tros den positiva utvecklingen, lever också de österbottniska fiskarna under en ständig press. Skarven, sälen, grävningar av vattendrag och bebyggelse påverkar alla fiskbeståndet. Dessutom vill bara ett fåtal unga ta sig an yrket.
- Allting inverkar. Yrkesfiskarna borde därför stödas av samhället. Bland annat borde nätet av fiskehamnar hållas i skick. Vi fiskare har inga sådana resurser, slår Tom Blom fast.
Bristen på unga fiskare oroar
Fiskenäringen delas i grova drag in i tre sektorer; havsfiske, kustfiske och insjöfiske. Av de här tre är man på experthåll mest orolig över hur det går för kustfisket i framtiden.
Kim Jordas är vd för Finlands yrkesfiskarförbund.Bild: Yle / Erika Gabrielssonfinlandssvenska yrkesfiskare,kim jordas
Kim Jordas talar om kustfisket som en multi trauma patient med många samverkande problem. Bland annat oroar åldersstrukturen honom stort.
- Medelåldern är hög och nyrekryteringen låg. Det leder till att antalet fiskare minskar hela tiden.
Sälen, minken och skarven är andra hot.
Kvoter och vårfiske förväntas underlätta för fiskarna
Vid årsskiftet blev nya fiskelagar aktuella. Bland annat infördes aktörsspecifika kvoter strömming, lax och vassbuk.
Aktörsspecifika kvoter betyder att varje fiskare eller båtlag på förhand tilldelas en kvot för hur mycket de får dra upp. Fiskarna kan sedan sinsemellan köpa och sälja sina kvoter.
Trots att yrkesfiskarna länge har efterlyst det här, är Jordas orolig för att det leder till att näringen koncentreras ytterligare. Det vill säga att allt färre fiskare har allt större kvoter.
- Å andra sidan vet fiskaren redan vid årets början hur mycket hen får fiska, säger Jordas.
Under våren beslöts också om en tidigareläggning av laxfisket i Bottniska viken. Jordas anser att förordningen inte var tillräcklig.
- Nu får man bara fiska med en ryssja om man vill ut tidigare. Det är för lite. Vi skulle ha önskat att minimiantalet var två.
Det finns också andra sätt att plocka upp fisken ur böljan den blå.
Företaget Salmonfarm driver bland annat stora fiskodlingar utanför Kasnäs på Kimitoön. I dag odlas mellan 600 och 700 ton regnbådsforell här.
- Vi skulle väldigt gärna växa, men tillståndspolitiken i Finland gör det näst intill omöjligt. Vi har fört många förhandlingar och försökt hitta en väg där vi skulle kunna utveckla verksamheten, men tyvärr är det inte alldeles enkelt, säger han.
Wilhelm Liljeqvist är vice vd på Salmonfarm.Wilhelm Liljeqvist framför familjens fiskfabrik i KasnäsBild: Yle/Maud Stolpenb wilhelm liljeqvist
I slutet av 1980-talet började företaget också med fiskförädling. Fisken kommer från den egna fiskodlingen, men också från andra ställen i Finland. Fisk från Sverige, Norge och Danmark används också.
- Vi förädlar främst regnbåge i och med att vi själva odlar regnbågsforell. Sedan köper vi fisk av många andra odlare. Dessutom tar vi emot och förädlar vildfisk som sik, abborre och gös. Strömmingsfilering ingår också.
Ifjol utökade Salmonfarm verksamheten ytterligare när landets första och enda fiskmjöls- och fiskoljefabrik öppnades. Också den finns i Kasnäs. Den tar hand om en fjärdedel av hela Finlands strömmingskvot.
Fabriken använder 30-40 miljoner kilo strömming och vassbuk årligen. Slutprodukten säljs till foderindustrin som tillverkar grisfoder, fjäderfäfoder och fiskfoder av den.
Salmonfarm i Kasnäs är i dag Kimitoöns största privata arbetsgivare med ett 80-tal anställda.
Sänds även i Yle Fem, tisdag 31.1.2017 kl. 17.25.
Suomenkielinen tekstitys
30 dagar på Arenan
http://svenska.yle.fi/program/narbild
Raseborgs stad säljer fastigheten Grantorp invid Pojoviken i Raseborg.
Lägergården med tillhörande bastu och ekonomibyggnad bjuds till försäljning genom anbud.
Fastigheten är sporadiskt i stadens eget bruk och uthyrd under veckoslut eller veckovis till externa hyresgäster.
För stadens lägerskolverksamhet finns alternativa lokaler i Raseborg med omgivning.
Danspaviljong till salu
Byggnaderna på Gumnäs festplats läggs också ut till försäljning. Byggnaderna är belägna på fastigheten Gumnäs gård.
Markområdet överlåts inte. Kring byggnaderna kunde ett cirka 5 500 kvadratmeter stort område utarrenderas i samband med överlåtelsen av byggnaderna.
Dansplatsen i Gumnäs.Gumnäs festplats vid Pojoviken i Pojo och den gamla danspaviljongen.Bild: YLE / Pia Santonenetnofestival,faces,festival,festivalplats,gumnäs,gumnäs festplats,gumnäs udd,pojo,Västnyland
I Gumnäs finns en danspaviljong med service- och ekonomiebyggnader.
Området är enligt detaljplanen för Pojo kyrkoby anvisat som parkområde som bör bevaras i naturtillstånd.
Fastigheten Pojo telefoncentral på Gamla Fiskarsvägen 2 säljs som rivningsobjekt med tillhörande mark.
Koncernsektionen i Raseborg föreslår också att byggnaden Strandparken vid Brunnsgränd i Karis bjuds ut till försäljning tillsammans med ett arrendeområde kring byggnaden.
Gamla Bastun kan säljas
Fastigheten Gamla Bastun med tillhörande bostadsbyggnad och ekonomibyggnad säljs i Ekenäs.
Byggnaderna Gamla bastun och Nya bastun är delvis uthyrda till externa hyresgäster med kortvariga hyresavtal. Bostadshuset är delvis uthyrt som bostad.
Gamla Bastun i Ekenäs kan säljas.Gamla bastun i EkenäsBild: Yle/Minna AlmarkEkenäs,gamla bastun,gamla stan,raseborg,västnyland
Gamla Bastun är i gällande detaljplan anvisad som kvartersområde för allmänna byggnader där den bebyggda miljön bör bevaras. (Y/s)
Koncernsektionens förslag om försäljning av fastigheter behandlas av stadsstyrelsen i Raseborg den 12.6.
Nu ska järnvägsbron i centrum av Karis äntligen byggas om. Avtalet mellan Trafikverket och Raseborgs stad godkändes i går (22.5).
Hela kalaset förväntas kosta 4,5 miljoner euro. Trafiken från brorampen till Bangatan ska ledas via en korsning med tydligare filer.
Järnvägsbron kommer bland annat att breddas.Järnvägsbron i Karis.Bild: Yle/Petra Thilmanbron över karis järnvägsstation,järnvägsbron i karis,karis järnvägsstation,raseborg,västnyland
Projektet innefattar även en tunnel för gång- och cykeltrafik från ungdomsgården på Bangatan. Den kommer att anslutas till den nuvarande tunneln som går mellan spåren.
Invid tunneln vid Bangatan byggs också det nya resecentret.
– Resecentret kommer att finnas mellan järnvägsspåret och den befintliga rampen, säger Jan Gröndahl som är teknisk direktör på Raseborgs stad.
Tunneln förbinder Bangatan med järnvägsstationen.Villa Haga i KarisBild: Yle/Minna Almarkkaris,karis ungdomsgård,raseborg,ungdomsgård,villa haga,västnyland
Resecentret kommer fungera som buss- och taxistation. Därifrån ska man lätt kunna röra sig via tunneln till tågstationen.
I det här skedet finns inga byggnader anslutna till resecentret.
- Ett alternativ kunde i ett senare skede vara Villa Haga. Men det är bara en tanke och inget som överhuvudtaget har behandlats ännu, poängterar Jan Gröndahl.
Trafikverket betalar också
Gröndahl säger att det var viktigt att få med Trafikverket i avtalet.
– Stadens andel i projektet är 3,3 miljoner och Trafikverkets 1,2 miljoner. Till exempel är bron i sin helhet stadens ansvar medan tunneln är Trafikverkets ansvar.
Trafikverket fungerar som ansvarig byggherre för projektet. Det var ändå ingen självklarhet tidigare under processen, säger Gröndahl.
– Utgångsläget var att Trafikverket inte har någon skyldighet att komma med i en kommunal investering. Men i och med att vi fick med sådana element som höjer på bansäkerheten och det att broöppningarna blir säkrare så kom Trafikverket med och delade på investeringen.
Snabba ryck
Redan under sommaren ska staden välja en entreprenör. Det kommer att ske genom konkurrensutsättning.
- Tanken är att byggnadsarbetena ska kunna påbörjas på hösten och att allt ska vara klart hösten 2018, säger Gröndahl.
Bron har länge varit i dåligt skick.Bron över Karis järnvägsstation.Bild: Yle/Petra Thilmanbron över karis järnväg,bron över karis järnvägsstation,Karis,karis järnvägsbro,Karis järnvägsstation,Raseborg,västnyland,Västnyland
Det var meningen att bron skulle förbättras redan år 2012, men reparationen sköts upp på grund av kostnaderna. Nu ska man hålla sig inom en tidsram på ett år och en summa på 4,5 miljoner euro.
– Det är klart att vi har en totalbudget på det här och om totalanslaget inte räcker till så är saken en annan, säger Gröndahl.
Ingen rondell i planerna
Ett mål med bygget är att få trafiken att löpa bättre och bron kommer därför att breddas. I korsningen av Bangatan och Dalgatan sker ändå ingen stor förändring, säger Jan Gröndahl.
– Vi har inte planerat in en rondell utan vi strukturerar om korsningen utanför butikerna med tydligare filer.
Parkeringen utanför Lokstallet
Områdets parkeringsplatser finns inte med i kostnadsberäkningarna. Men de kommer att byggas om samtidigt som broprojektet förverkligas, säger Jan Gröndahl.
- Vi strukturerar om parkeringsplatserna på båda sidorna om järnvägen. Till exempel är tanken att få flera platser utanför Lokstallet och runt den befintliga järnvägsstationen.
Ny parkering planeras invid Lokstallet.Lokstallet i Karis. Bild: Yle/Minna AlmarkKaris,lokstallen i karis,lokstallen vid karis järnvägsstation,Västnyland
Det finns ännu inga beräkningar på vad det kommer att kosta att omorganisera parkeringen.
Då projektet är klart kommer staden att äga övergångsbron, allmänna områden enligt detaljplanen och de byggnader som ansluter sig till resecentret.
Allmänna områden som staden äger utgörs av gatuområden, lättrafikleder och grönområden samt resecentret men inte järnvägsområdet.
Det står nu klart att det spelar tio lag i herrarnas FM-liga och nio lag i damernas FM-serie. Nykomlingarna stavas HC HIK på herrsidan och Kyrkslätt IF i damserien – samtidigt som Pargas IF fick behålla sin serieplats.
Handbollsförbundet meddelade om ligalicenserna på tisdag. Förbundet säger i ett pressmeddelande att samtliga lag som ansökte om ligalicens fick tummen upp.
I herrligan är det HC HIK som tar klivet upp från division 1. HIK förlorade i kvalet mot HK Pötsi, men det stod klart redan då att old boys-laget inte skulle ansöka om en plats i ligan.
Piffen kvar trots allt
Pargas IF får däremot tacka Dynamo Riihimäki för sin plats i handbollsligan. Dynamo valde att inte ansöka om en plats, och den tionde licensen går istället till Piffen, som placerade sig sist i handbollsligan den gångna säsongen.
– Man är ju förstås glad, men vi har ordnat mycket jobb åt oss, säger handbollssektionens ordförande Jan "Bambu" Eriksson, som intervjuades i Vega Åbolands sändning strax efter beskedet.
– Vi var förberedda på att spela i ligan. Vi håller på med lagbygget som bäst. Det handlar om förstärkningar både på tränar- och spelarsidan. Men vi satsar på våra egna juniorer, vi vill spela i ligan med våra egna produkter, fortsätter han.
Kyrkslätt IF, som placerade sig tvåa i damernas division 2 i fjol, fick också undantagslov av förbundet att ansöka om en ligalicens – och får förbereda sig för spel i FM-serien.
