![]()
Ett initiativ lämnas snart in till kyrkomötet om att kyrkan ska tillåta vigslar av samkönade par. En av undertecknarna är Karisbon Åsa A. Westerlund och hon säger att det är formulerat så att alla ska kunna godkänna det, trots olika syn på äktenskapet. Man måste kunna leva sida vid sida istället för att kyrkan glider isär.
Enligt kyrkolagen är det just nu inte möjligt för präster att viga samkönade par trots att lagen om samkönat äktenskap träder i kraft den 1 mars.
Men kyrkans högsta beslutande organ, kyrkomötet, ska i mars få ta emot ett initiativ om att utvidga synen på äktenskapet.
Kyrkomötet är Evangelisk-lutherska kyrkans högst beslutande organ. Behandlar frågor som rör kyrkans lära och arbete samt kyrkans lagstiftning, förvaltning och ekonomi. Av de valda stiftsombuden är 64 lekmän (t.ex. församlingsaktiva) och 32 präster. Dessutom sitter bland annat biskoparna med.
Biskopsmötet består av biskoparna och leds av ärkebiskopen. Behandlar ofta frågor som rör kyrkans lära, gudstjänster, kyrkliga förrättningar och den utbildning som krävs av anställda. Dessutom behandlar mötet frågor som rör stiftens administration. Biskopsmötet kan ge kompletterande anvisningar till kyrkoordningen och kyrkohandboken samt framställningar och utlåtanden till kyrkomötet och kyrkostyrelsen.
Kyrkofullmäktige är det högsta beslutande organet i självständiga församlingar. Församlingsmedlemmarna väljer sina representanter i samband med församlingsvalet. I församlingen finns dessutom ett råd som leder församlingens verksamhet och bereder ärenden åt kyrkofullmäktige. Utses av fullmäktige.
Gemensamma kyrkofullmäktige Om två eller flera församlingar finns i samma kommun bildar de en kyrklig samfällighet. I sådana fall väljer församlingsmedlemmarna i kommunen ett gemensamt kyrkofullmäktige. Det gemensamma kyrkofullmäktige fattar de högsta besluten. Dessutom har varje församling ett församlingsråd som leder församlingens verksamhet.
Kyrkohandboken ger instruktioner för gudstjänstlivet i församlingarna. Innehåller till exempel regler för hur en kyrklig vigsel ska gå till.
Karisbon Åsa A. Westerlund är ett av Borgå stifts ombud på kyrkomötet och en av de tillsvidare 15 undertecknarna som består av kyrkomötets ombud, huvudsakligen präster men också lekmän från många olika stift.
- Vi själva uppfattar att vi hör till kyrkans mittfåra vad gäller de flesta frågor, både vad gäller kyrkans organisation och teologi.
Vigsel och välsignelse ska inte vara en splittrande faktor för vår kyrka― Åsa A. Westerlund
Genom initiativet vill de värna om kyrkans enhet. De vill se att man kan fortsätta som en gemensam kyrka trots att det finns olika åsikter om teologiska frågor.
- Frågan om vigsel och välsignelse ska inte vara en splittrande faktor för vår kyrka, säger Westerlund.
Det finns de som ser alternativet att kyrkan skulle ha en liberalare falang och en konservativare.
- Initiativet är formulerat så att alla ska kunna omfatta det, oberoende av hurudan syn man har på äktenskapet.
Hon tycker att man i stället ska fokusera på det gemensamma, på likheterna.
- Om vi låter olikheterna definiera vad vi har gemensamt så blir det svårt. Jag önskar att vi kunde definiera vad kyrkan är och vad det är att vara kristen på basis av vad vi har gemensamt. Där är frågor om kyrkans organisation eller parförhållande väldigt perifera, säger Westerlund.
Präst behöver inte viga samkönade
Enligt initiativet ska en enskild präst inte vara tvungen att viga samkönade par om det strider mot hens äktenskapssyn.
- Det finns många präster som är beredda att viga alla par. Vad gäller den nuvarande tolkningen av kyrkolagen så har de inte den möjligheten utan att bryta mot nuvarande lagstiftning.
Prästen skulle kunna ha samvetsfrihet― Åsa A. Westerlund
Däremot är vigseln juridiskt laglig om en präst viger ett samkönat par, trots att det är mot kyrkolagen. Samtidigt som en präst gör ett brott mot sin tjänsteplikt.
- Vi ser inte att det är en framkomlig väg att man skulle avkräva av alla att delta i alla förrättningar. Prästen skulle kunna ha samvetsfrihet.
Initiativtagarna har också sett över riskerna med att vissa församlingar kan profilera sig genom att viga samkönade och vissa inte, om initiativet leder till en lagförändring.
- I resonemanget ingår att det är kyrkoherdens ansvar att se till att man kan hänvisa samkönade par till en präst som viger. I små församlingar kanske det inte finns en präst som viger, men då har man färdigt avtalat vem det är som viger samkönade.
Det betyder att en präst från en annan församling också kan komma för att viga.
Det är kyrkolagen och kyrkoordningen som är normen för kyrkan.
Men i lagen och förordningen så hänvisas också till kyrkohandboken.
Kyrkohandboken är den som styr kyrkans liv, säger hur förrättningarna och gudstjänsterna ska se ut. Handboken brukar prästen ha med under gudstjänsten eller förrättningarna, en stor röd bok.
Handboken är godkänd av kyrkans högsta beslutande organ kyrkomötet.
Man och kvinna nämns inte
I kyrkolagen nämns inte orden man och kvinna. I handboken står brud och brudgum samt han och hon.
- Men just nu vet vi inte hur till exempel förvaltningsdomstolen eller högre domstolar ser på kyrkohandboken, om det är så att den är normbärande eller inte, säger Westerlund.
Hon konstaterar att såsom äktenskapslagen har sett ut så har det varit självklart att det har varit man och kvinna.
- Det är inte någon stor teknisk förändring att ändra ett pronomen. Men frågan är om det är förenligt med kyrkans lag eller inte.
Westerlund ser att den här frågan handlar om tradition, människouppfattning och Bibelsyn.
- Jag uppfattar att det handlar om hur vi ser Bibeln som normförande. Läser vi Bibeln väldigt bokstavligt eller kontextuellt? Tolkar vi Bibeln i varje generation och i varje ny historisk situation i ett nytt sammanhang?
Det här är frågor som har diskuteras länge inom kyrkan, inte bara vad gäller samkönade äktenskap utan också till exempel vad gäller kvinnans ställning och kvinnliga präster.
- Inte heller då stod det i handboken eller kyrkolagen att prästen ska vara man, men det stod inte heller att prästen kan vara man eller kvinna.
Västnyland liberalt
I den enkät som Svenska Yle och finlandssvenska tidningshus gjort tillsammans så kommer det fram att de allra flera präster inom Raseborgs prosteri skulle vilja se en förändring av kyrkolagen så att den skulle stämma ihop med äktenskapslagen.
De västnyländska prästerna är enligt enkäten mycket liberalare än Svenskfinland i stort. Endast knappt hälften är beredda att harmonisera kyrkolagen med den könsneutrala äktenskapslagen.
Jag skulle så gärna vilja se att kyrkan kunde viga alla par― Åsa A. Westerlund
Var ser du att de västnyländska församlingarna står överlag, Åsa A. Westerlund?
- Man kan inte dra lätta slutsatser, i alla församlingar bland de aktiva finns både sådana som skulle kallas sig konservativa och liberala.
Men Västnyland hör inte till de mest konservativa områdena överlag. De kretsarna finns där väckelserörelserna har haft stor genomslagskraft, så har det inte varit i Västnyland. Väckelserörelserna har också haft en mycket större inverkan på finskt håll jämfört med på finlandssvenskt håll.
Vill att kyrkan viger alla – modern syn
Vilken är din syn på könsneutrala äktenskap?
- Jag skulle så gärna vilja se att kyrkan kunde viga alla par.
Hur motiverar du det?
- Jag anser att vi vet allt mer om den mänskliga naturen, psykologin och jag uppfattar att homosexualitet inte är en avvikelse.
I och med att samhället nu också godkänner äktenskap mellan samkönade par så ser hon att det är konsekvent att kyrkan också viger.
- Jag ser ingen diskrepans här. Väldigt mycket beror det säkert på att jag som läkare har en väldigt modern syn på människan, tror jag. Inte kanske då det gäller majoriteten av befolkningen, men då man ser på de kyrkligt aktiva.
Också andra kyrkomötesombud har möjlighet att underteckna initiativet senast den 15 mars och sedan lämnas det in. Efter att initiativet tagits till behandling på kyrkomötet i maj ska det beredas. Efter det kommer ett förslag till kyrkomötet. Det krävs kvalificerad majoritet för att beslutet sedan ska gå igenom.
