Josefine Augustsson från Tenala vill inom loppet av några år representera Finland i skidskytte. Ännu har hon inte representerat Finland i internationella sammanhang, men särskilt långt ifrån en landslagsplats är hon inte.

- Det är klart att det skulle vara roligt att få representera Finland i något stor mästerskap inom de närmaste fem åren. Det har alltid varit min dröm, säger Josefine Augustsson.

Hon studerar för andra året i Fjällgymnasiet i Åsarna i mellersta Sverige. I det svenska skidgymnasiet får hon koncentrera sig på skidningen samtidigt som hon studerar.

Det 17 år gamla skidskyttelöftet säger att beslutet att gå gymnasiet i Sverige var lätt att fatta.

- Möjligheterna att nå framgång är väldigt bra där. Jag har bekanta där från tidigare så det var ganska klart att jag vill dit då jag gått ut nian här, säger hon.

Gymnasiet skiljer sig en hel del från de traditionella gymnasierna.

- Studierna är anpassade så att man ska kunna utöva sin idrottsgren och studera samtidigt. Halva dagen går till träning, andra halvan är vi i skolan.

Förutom Augustsson går tre andra nyländska ungdomar i gymnasiet. Två av dem kommer från Västnyland och en från Östnyland.

Skidskytte såg roligt ut

Josefine Augustsson började med skidning redan då hon var sex år gammal. Geväret kom med då hon var elva. Hon ville börja med skidskytte för att det verkade intressant.

- Skidskytte såg roligt ut och jag ville prova på det.

Hon sysslar också med skidning och tänker fortsätta med den grenen åtminstone en tid.

- Jag tror ändå att skidskytte kommer att bli det jag kommer att satsa på.

Josefine Augustsson sysslar också med löpskytte. Porträttbild på Josefine Augustsson. Bild: Yle/ Christoffer Westerlund Ekenäs,josefine augustsson,löpskytte,Raseborg,skidare,skidskytte,skidåkning,Tenala,Västnyland,Åsarna IK,österby sportklubb

- Det är vanligt att skidskyttar sysslar med löpskytte på sommaren.

Till sommarträning hör också en hel del rullskidning.

ÖSK och Åsarna IK

Josefine Augustson representerar två olika skidföreningar. Hemma i Finland skidar hon för Österby Sportklubb, medan hon i Sverige representerar Åsarna IK.

- Jag tävlar en hel del i Sverige och jag kände att jag har större nytta av att tävla för en svensk klubb. Om jag skulle representera en finsk klubb skulle jag alltid skida utanför tävlingen, förklarar hon.

Den här säsongen kan hon delta i svenska mästerskapstävlingarna eftersom hon i ett års tid varit medlem i den svenska klubben. Svenska mästerskapen avgörs nästa vecka (8-12.3) i Kalix och Josefine Augustsson deltar i de tävlingarna.

- Mitt mål är att vara bland de 20 till 30 bästa i SM, säger hon.

Många säger att kommunalvalet är ett av de viktigaste valen – men varför har då så många kommuner svårt att hitta kandidater? Vi frågar Fredrika Åkerö som tidigare både ställt upp och blivit invald.

Den nionde april är det kommunalval – det viktigaste valet för den som bryr sig om hur kommunen ser ut och fungerar. Trots det har de flesta partier nu problem med att hitta villiga kandidater. I Korsnäs i Österbotten kanske det inte ens hålls något val eftersom kandidaterna inte räcker till. Ett val är helt enkelt onödigt eftersom alla ändå ryms med.

Fredrika Åkerö har tidigare ställt upp i kommunalvalet i Raseborg, men inte heller hon ställer upp i år. Det beror ändå inte på att hon skulle ha tröttnat på politiken.

- Jag jobbar som utvecklingschef för kommunen nu, så det går inte riktigt ihop att vara både tjänsteman och förtroendevald, säger hon.

Viktigt med politiska förebilder

Fredrika tror att det finns mycket som kan påverka viljan att ställa upp i ett val. Klimatet i kommunen är en sak. En annan sak är avsaknaden av förebilder. För att locka yngre att ställa upp är det viktigt att det finns aktiva politiker som inspirerar och som också lyssnar när den yngre generationen vill ta sig in i politiken. Fredrika har varit politiskt aktiv i snart tolv år, och hon hoppas att också hon har kunnat inspirera. När hon själv ställde upp som 20-åring fick hon mycket stöd och förtroende från de äldre.

- Jag hade inga förväntningar när jag ställde upp första gången. Man blir väldigt ödmjuk när man tänker på att varje röst är en människa som tror på dig. Jag var kanske inte så nervös, utan mer överväldigad att jag blev invald, säger hon.

Vem som helst kan ställa upp

Hur går det då till när partier försöker locka till sig kandidater? Får vem som helst ställa upp? I princip ja.

- Det är lättare om du ställer upp för ett parti som redan är aktivt i kommunen. Du meddelar bara intresse, eller så tar kanske någon kontakt med dig och föreslår att du borde ställa upp. Jag tror det är ganska många som fått sådana förslag de här senaste dagarna när man försökt fylla listorna.

Just nu är det svårt att fylla de här listorna med kandidater så många partier söker antagligen med ljus och lykta efter villiga personer. Oftast tar de kontakt med personer som på något sätt utmärkt sig i samhället.

- Kanske någon som varit aktiv inom musik eller konst, eller någon som uttalat sig om aktuella frågor i medierna, är framgångsrik inom någon idrott, eller något sådant, säger Fredrika.

Viktigt med mångfald på kandidatlistan

När vi röstar så väljer vi ofta någon som påminner oss lite om oss själva, och därför är det viktigt att kandidatlistan är så varierande som möjligt så att den kan spegla hela kommunen. Men vissa kommuner har problem med det här. På exempelvis Kimitoön är det svårt att hitta kvinnor som vill ställa upp.

- Kvinnor är underrepresenterade strukturellt överallt, också i Raseborg. Få kvinnor ställer upp, vilket medför att färre kvinnor blir invalda. Kvinnor röstar inte heller automatiskt på en kvinna.

Det är mest äldre män som ställer upp, och Fredrika kan inte riktigt säga vad det beror på.

- Jag tror det handlar mycket om att uppmuntra varandra och stödja varandra. Unga människor har inte haft möjlighet att vara med så länge, så det finns en point i att stödja varandra, säger hon.

En politiker ska alltid vara tillgänglig

I dag är en politiker nästan alltid tillgänglig. Träffar du inta dina väljare i mataffären eller på torget finns de på sociala medier.

- Det är bra eftersom folk direkt kan säga vad de tycker, men det är kanske inte alltid så trevligt. Det är inte alltid så positiva grejer man pratar om heller.

Det här kan säkert skrämma bort eventuella kandidater.

- Många undrar också om de har tid och energi till det, och många undrar om de klarar av det. Man vill liksom inte ställa upp och vara dålig.

Hur mycket tid du måste sätta på att vara kommunalpolitiker varierar.

- Om du verkligen vill förstå alla frågor, för det är ganska komplext nu för tiden, så tar det nog tid. Så är det bara. Men jag tycker det är intressant, för jag har lärt mig jättemycket.

I morgon stängs listorna, vilket betyder att vi ännu har en dag på oss att anmäla intresse. Men varför ska man ställa upp?

- Det är lärorikt, intressant och du tar ansvar för sin hemkommun. Om du vill att något ska vara annorlunda – far med och påverka, säger Fredrika.

Ekenäs IF:s fotbollsherrar, som spelar i division ett, har satsat på försvaret inför säsongen som kör igång om två månader. Det säger den unge mittfältsspelaren Theo Lundström som gjorde bra ifrån sig i söndagens match i den finska fotbollscupen.

Lundström beskriver matchen som tuff på grund av vädret. Matchen spelades på Centrumplan i Ekenäs.

- Det var en väldigt hal plan så det blev inte så mycket spel. Det var svårt att hållas på fötterna.

Samtidigt konstaterar han att planen var mest hal i början av matchen, men blev bättre ju längre matchen led.

Någon eventuell risk för skador var inget han tänkte på.

"Rättvist resultat"

EIF vann matchen mot FC Legirus Inter från Vanda. Vandalaget spelar i division två.

Matchen avgjordes efter 79 minuter då EIF fick en straffspark. Resultatet blev 1-0.

Lundström tycker att EIF kontrollerade matchen och att resultatet var rättvist. Samtidigt fanns det en viss nervositet i luften efter målet.

Det var nu andra matchen 17-årige Lundström spelade i öppningselvan i EIF:s herrlag.

Han tycket inte det var så speciellt, men kanske trots allt lite nervöst.

Bra läge inom EIF

Inför säsongstarten om två månader är Lundström optimistisk.

- Jag tycker att vårt försvar är jättebra. Det är mycket bättre än förra året. Jag tycker vi har gått framåt väldigt mycket. Vi är på god väg. Det är bara att jobba lite till med anfallet och sedan ska det väl bli riktigt bra.

Lundström trivs i mittfältet med försvaret eftersom han tycker det är mycket viktigt i fotbollen.

- Jag är en sådan som springer mycket och jobbar hela tiden. Som ett rivjärn kanske. Jag tycker om att försvara.

Han skulle gärna få möjligheten att spela utomlands.

- Spanien eller Tyskland är väl någon form av mål, nog ska man väl försöka komma dit.

Läs mera:

Straffmål avgjorde cupseger för Ekenäs IF

Division 1-laget Ekenäs IF tog sin andra seger i gruppspelsfasen i finska fotbollscupen på söndag eftermiddag. EIF och division 2-laget FC Legirus Inter från Vanda bjöd på en jämn tillställning på det hala underlaget på Centrumplan i Ekenäs.

Ingå kommun utredde vilka lokaler som behövs för Kyrkfjärdens framtida skolcentrum. Men utredningen var alltför klen och saknade kostnadsberäkningar.

Det här kom plötsligt fram när kommunen skulle sätta igång med nästa steg, upphandlingen av en projektplan. Det kan man inte göra utan en ordentlig behovsutredning. Så nu tar processen ett steg bakåt för att sedan kunna framskrida igen.

Kommunstyrelsen i Ingå beslutade på sitt möte den 6 februari att konkurrensutsätta projektplanen. Den ska bedöma skolhusets skick och visa hur lönsamt det är att renovera och bygga nytt.

För att kunna utarbeta en projektplan behöver man först en utförlig behovsutredning. Den här utförliga behovsutredningen saknar Ingå och därför måste kommunen nu ta om en del av processen.

Bildningsnämnden presenterade en lista som kommunstyrelsen tog del av 6.2. En lista på Kyrkfjärdens skolas lokalbehov. Bild: Ingå kommun behovsutredning,Ingå,Västnyland

Det finns en normal tågordning i ett bygg- eller renoveringsarbete.

Först gör man en behovsutrening och efter det en projektplan. Sedan kommer de olika skedena med konstruktions- och byggplaneringen samt själva byggandet.

Slutligen tas byggnaden i bruk.

Projektplanen färdig inom 2017

Kommunstyrelsen i Ingå behandlade frågan om behovsutredningen och projektplanen på måndagen (27.2).

Beslutet är att kommunen ska välja mellan fem arkitektbyråer som ska ta itu med både behovsutredningen och projektplanen. Tanken är att behovsutredningen ska vara färdig i maj och projektplanen inom år 2017. Planen är att det nya skolhuset står färdigt år 2019.

Det är trångt i Kyrkfjärdens skola. Kommunen planerar därför att renovera och förstora skolhuset.

Tanken är att också många andra verksamheter ska få plats i skolcentrumet.

I Ingå svenskspråkiga skolcentrum borde enligt bildningsnämnden i framtiden finnas plats också för ett nytt centralkök, kommunens ungdomsverksamhet, föreningsverksamhet, fullmäktigemöten, medborgarinstitutet och musikinstitutet.

Artikeln uppdaterades 27.2 klockan 20.04 med beslutet från kommunstyrelsen samma kväll. Tidigare stod det i texten vad förslaget till kommunstyrelsen var, men förslaget godkändes som sådant och ordet förslaget kunde bytas ut mot ordet beslutet.

Brännveden har tagit slut hos de flesta vedleverantörerna i Västnyland. Vi har torr ved till salu nästa gång i månadsskiftet juli - augusti, säger vedleverantör Rolf Rehn på Skarsböle gård i Tenala.

Ungefär en gång i veckan ringer någon upp Rolf Rehn på Skarsböle gård i Tenala för att köpa ved. Dess värre är veden slut.

- Vi kan sälja torr ved nästa gång i månadsskiftet juli – augusti, säger Rolf Rehn.

Rolf Rehn har sålt ved i knappa tjugo år. En person som lutar mot en säck med vedklabbar Bild: Yle/Linus Westerlund björkved,Ekenäs,klabbar,prästkulla,Raseborg,rolf rehn,skarsböle,skarsböle gård,snö,ved,vedklabbar,vinter,Västnyland

- Vi klabbar veden så fort vi får den, men nu finns det ingen ved att sälja.

Björkveden mest ekonomisk

Skarsböle gård säljer omkring 600 kubik björkved per år. Efterfrågan är störst på björkved.

- Det finns några få kunder som frågar efter blandved eller granved, men vi säljer mest björkved, säger Rolf Rehn.

Björkved ger mera värme än till exempel granved. En hög av vedklabbar Bild: Yle/Linus Westerlund björkved,Ekenäs,klabbar,prästkulla,Raseborg,rolf rehn,skarsböle,skarsböle gård,snö,ved,vedklabbar,vinter,Västnyland

- Värmevärdet för björk och gran är lika högt per kilo ved, men granen väger endast 80 procent av det björken väger. Det betyder att man får sätta ungefär 20 procent mera gran än ved i spisen.

Äldre förser sig med tillräckliga mängder

Rolf Rehn säger att veden vanligtvis tar slut den här tiden på året. Stamkunderna känner till det och de äldre människorna som har vedeldning i sina hem har försett sig med tillräckliga mängder ved för att klara vintern.

- Jag vill absolut inte säga att yngre människor är på något vis sämre än äldre, men äldre brukar ha tillräckligt med ved.

Han säger att många människor inte har tillräckligt stora förvaringsrum för veden.

- I småhus finns det vanligtvis vedlider eller någon plats där ved kan förvaras, men inte i till exempel radhus. Man bygger huset men inte vedlidret, säger han.

Våt ved är billigare

Då människor ringer och frågar efter ved och Rehn inte har någon ved att sälja hänvisar han dem till en leverantör som ännu har ved i sitt lager.

- Mer än så kan jag inte göra.

Rolf Rehn säger att det endast är ett par kunder årligen som vill ha våt ved. Han säger att kunder som köper våt ved får den billigare.

- Då måste man förstås ha plats att torka veden.

Klabbmaskinen är för tillfället inte i användning. En maskin som klyver vedklabbar Bild: Yle/Linus Westerlund björkved,Ekenäs,klabbar,prästkulla,Raseborg,rolf rehn,skarsböle,skarsböle gård,snö,ved,vedklabbar,vinter,Västnyland

- Vår ved tog slut redan vid julen. Det beror helt enkelt på det att jag inte har haft tid att göra ved, säger Lomberg.

Han har vedförsäljningen som bisyssla och säljer omkring 120 kubik ved per år.

Lomberg säljer ved till kunder från Hangö till Helsingfors. Hans kunder är till största delen stamkunder.

Vedleverantörerna svåra att hitta

De västnyländska vedleverantörerna är svåra att hitta på internet. Väldigt få marknadsför sina tjänster på nätet.

På vissa håll i landet finns det olika grupper på internet där vedförsäljare finns samlade. De västnyländska vedförsäljarna finns inte samlade i till exempel en grupp på Facebook.

Rolf Rehn säger att han inte bryr sig så mycket om datorer och har skaffat sina kunder via tidningsannonser. Också djungeltelegrafen har fungerat bra.

Marcus Lomberg vet att det till exempel i Hyvingetrakten finns ett nätverk som samlar vedleverantörer.

- Det skulle vara en god idé att samla vedleverantörerna i till exempel i en grupp på Facebook, säger Lomberg.

Det gamla gulmålade trähuset Villa Snäcksund i Ekenäs har under det gångna året genomgått en omfattande renovering. Nu har två nya konstnärer flyttat in i villan.

Det doftar färsk målarfärg. Alla väggar och tak ser fräscht rena och vita ut. Sedan maj 2016 har såväl den gamla trävillan som den gamla gårdskarlsbyggnaden och den nyare konstnärsateljén renoverats.

Gammalt tak, ny målarfärg. vitt gammalt innertak Bild: Yle/ Tiina Grönroos Ekenäs,innertak,konstnärsresidens,Pro Artibus,villa snäcksund,Villa Snäcksund

En del stockar har bytts ut, gamla linoleummattor har rivits bort och ersatts av ett nytt trägolv i ljusgrått.

Kakelugnarna, totalt cirka tio stycken, har också granskats och restaurerats.

Sedan drygt en månad tillbaka bor bildkonstnärerna Heidi Lampenius och Ida Koitila i varsin ända av den 160 år gamla villan. Här får de bo i tre år med sina sambor och barn.

En av Villa Snäcksunds många kakelugnar. en del av en gammal vit kakelugn på Villa Snäcksund. Silverfärgade ugnsluckor. Bild: Yle/ Tiina Grönroos Ekenäs,kakelugnar,konstnärsresidens,Pro Artibus,villa snäcksund,Villa Snäcksund

Nästan alla kakelugnar fungerar igen. en del av en gammal gulgrön kakelugn på Villa Snäcksund. Silverfärgad ugnslucka. Bild: Yle/ Tiina Grönroos Ekenäs,kakelugnar,konstnärsresidens,Pro Artibus,villa snäcksund,Villa Snäcksund

Brokig historia, flera ägare

Villa Snäcksund har i drygt 25 års tid bebotts av stipendiater som i treårsperioder fått bo och skapa konst i Ekenäs. Före det var det nära att den gamla villan skulle ha rivits, men Snäcksund räddades tack vare Ekenässällskapet, en förening som tog på sig stora lån för att renovera det vackra huset.

Mycket snickarglädje, fin glasveranda. detaljer på fasden på Villa Snäcksund, lite glasveranda, fönster med vita luckor, gul brädfodring Bild: Yle/ Tiina Grönroos Ekenäs,Pro Artibus,villa snäcksund,Villa Snäcksund

Villa Snäcksund byggdes år 1857 av bagarmästaren Melchior Mauritz Engberg. Området hette då Kungsladugården och villan tjänstgjorde bland annat som värdshus.

Under årens lopp bytte huset ägare flera gånger för att år 1950 övergå i Ekenäs stads ägo. Villa Snäcksund användes som bostadshus och senare också för sommarturister. Med åren förföll både huset och den vackra trädgården.

Det kunde gått riktigt illa för Villa Snäcksund, men år 1988 köpte föreningen Ekenässällskapet huset. Med hjälp av statliga medel, bidrag från Svenska kulturfonden, Ekenäs stad och ett renoveringslån sanerades villan grundligt och två moderna konstnärsbostäder inrättades.

Några år senare, år 1991, inledde Ekenässällskapet och Svenska kulturfonden den verksamhet som fortsättningsvis gäller i Snäcksund, att erbjuda finlandssvenska bildkonstnärer möjlighet till bostad och arbetsstipendium.

Dags för konstnärerna nummer 12 och 13

De första konstnärerna var Richard Ahlqvist, Chris af Enehielm och författaren Monika Fagerholm. Fagerholm är hittills den enda Snäcksundstipendiaten som inte är bildkonstnär.

Villa Snäcksund har också bebotts av Hans-Christian Berg, Marika Holm, Markus Lerviks, Heidi Lunabba, Petra Lindholm, Kim Simonsson, Malin Ahlsved och Axel Antas.

Numera är det Svenska kulturfonden som äger Villa Snäcksund och stiftelsen Pro Artibus som förvaltar, administrerar och sköter det praktiska.

De nya stipendiaterna är Heidi Lampenius från Helsingfors och Ida Koitila som bott de senaste åren i Berlin, men som nu återvänt till Finland i och med arbetsstipendiet.

Heidi Lampenius sitter på en soffa där också Martti Ahtisaari och Kofi Annan suttit. Då var soffan visserligen inte i Ekenäs Bildkonstnär Heidi Lampenius sitter i en gammal soffa inne i Villa Snäcksund. Bild: Yle/ Tiina Grönroos Ekenäs,heidi lampenius,konstnärsresidens,Pro Artibus,stipendiater,villa snäcksund,Villa Snäcksund

Ida Koitila vid en av husets många kakelugnar. Ida Koitila framför en gammal gröngul kakelugn i sin bostad på Villa Snäcksund Bild: Yle/ Tiina Grönroos Ekenäs,ida koitila,kakelugnar,konstnärsresidens,Pro Artibus,stipendiater,villa snäcksund,Villa Snäcksund

Båda är imponerade över sina fina, nyrenoverade bostäder, den ljusa ateljén med två arbetsrum och den minst sagt magnifika havsutsikten.

Vy över havet. Villa Snäcksund, terrass fotograferad inifrån. Vinter, utsikt över hav (is). Bild: Yle/ Tiina Grönroos Ekenäs,konstnärsresidens,Pro Artibus,terrasser,villa snäcksund,Villa Snäcksund

Konstnärsateljén i vinterskrud. Konstnärsateljén utifrån, Vill Snäcksund, Ekenäs, vinter Bild: Yle/ Tiina Grönroos Ekenäs,konstnärsateljé,Pro Artibus,villa snäcksund,Villa Snäcksund

Heidi Lampenius gör abstrakta, storskaliga målningar av bläck och akryl medan Ida Koitila gör skulpturer, bland annat hårskulpturer och installationer i rum. De har redan börjat planera kommande utställning i Ekenäs.

Hår till blivande skulptur. löshår på golv Bild: Yle/ Tiina Grönroos Ekenäs,håret,ida koitila,konst,konstnärsresidens,Pro Artibus,stipendiater,villa snäcksund,Villa Snäcksund

Torpet tar emot kortvariga gäster

Nytt för Snäcksund är det förnyade residensprogrammet.

Den forna gårdskarlsbyggnaden, som ligger ett stenkast från villan, har genomgått en grundlig renovering och kallas numera Torpet.

Den gamla gårdskarlsbyggnaden, numera Torpet. En stuga som finns i Snäcksund i Ekenäs, Vinter Bild: Yle/ Tiina Grönroos Ekenäs,Pro Artibus,torpet,torpet i ekenäs,villa snäcksund,Villa Snäcksund

Konstnärerna i Villan kan bjuda in sina professionella kontakter för forskningsvistelse i Torpet.

Raseborgs stads nya utvecklingsavdelning har nyss fått mål för 2017. Förutom att avdelningen ska jobba med strategi och stadens visuella linje ska man också skapa en gemensam evenemangskalender för staden.

Under våren ska staden också slå fast hur man kan utvärdera det jobb avdelningen har gjort.

Den nya utvecklingsavdelningen i Raseborg har diskuterats en del bland annat då en chef för avdelningen skulle utses.

Turism, näringsliv, kultur och höstmarknad

Sedan tidigare har avdelningen en lång rad uppgifter att ta hand om i form av marknadsföring, turism, information och frågor kring kollektivtrafiken.

En viktig bit är också näringslivet, man ska bland annat utveckla kontakten med företagarna.

Avdelningen ska också marknadsföra Raseborg både som inflyttningsort och besöksmål. Turismsamarbetet med exempelvis grannkommunerna, turismsamarbetet VisitFinland Forststyrelsen och Nyland förbund ska förbättras.

En annan av avdelningens uppgifter är skapa förutsättningar för kulturverksamhet. Det ska göras exempelvis genom utställningsverksamhet i Galleri Perspektivet och Galleri Fokus och genom att erbjuda kultur till skolor och daghem. Avdelningen deltar också på olika sätt i evenemang såsom Raseborg Offspring för årskurserna 6 och 8, Bokkalaset och Ekenäs sommarkonserter. Den ska också köpa in konst.

Avdelningen har också ansvar för Ekenäs höstmarknad.

Strategi, visuell linje och evenemangskalender

Ett av de specifika målen för 2017 är att avdelningen ska jobba med att formulera stadens strategi för åren 2018-2021. Fullmäktige ska godkänna strategin i december i år.

I processen ska invånare, politiker och olika intressegrupper tillsammans med stadens anställda delta på olika sätt.

Ett annat mål är att uppdatera handlingsprogrammet för näringslivet.

Parallellt med arbetet med stadens strategi ska stadens visuella linje förnyas. Den ska kunna tas i bruk från och med januari 2018.

Den nya linjen ska sedan förankras och bland annat ska användningen av den visuella linjen på sociala medier få tydliga riktlinjer.

Det tredje specifika målet för stadsutvecklingsavdelningen för år 2017 är en gemensam evenemangskalender för hela staden.

Utvärderingsmätare ska arbetas fram

Koncernsektionen i Raseborg godkände redan i mitten av februari stadsutvecklingsavdelningens målsättningar för år 2017. På måndagen (27.2) antecknade stadsstyrelsen målsättningarna för kännedom.

Avdelningen ska utvärderas hösten 2018 och då vill staden se hur väl avdelningen har fungerat.

Innan sommaren ska koncernsektionen ta ställning till mätare som används när stadsutvecklingsavdelningen utvärderas.

Kaj Kunnas lämnar Yle efter 27 år på bolaget. Hans sista arbetsdag är i mars. Orsaken till att han säger upp sig är hälsoskäl.

Kaj Kunnas har jobbat som sportjournalist största delen av sin Ylekarriär. Han har nu senast jobbat på Yle Urheilu, men har en lång karriär bakom sig också på Yle Sporten.

- Allt har sin tid. Jag är glad och tacksam för mina 27 år på Yle. Men jag är vemodig som bara den, säger Kunnas.

Säger upp sig av hälsoskäl

Den största orsaken att han säger upp sig är hälsoskäl. Kunnas hade själv en hjärninfarkt (stroke) i fjol och nu är också hans fru drabbad av cancer.

- Både min hjärninfarkt och min frus cancer har ruckat på livsvärdena och det är dags att omprioritera. Det här beslutet skulle ha kommit förr eller senare, men min stroke och min frus cancer gör det aktuellt just nu, säger Kunnas.

Framtiden är öppen

Han säger ändå att det varit ett långt och svårt beslut.

- Det har varit en lång process att komma fram till det här beslutet, det har varit i tankarna i ett år och ingenting jag beslutat just nu.

Vad Kunnas ska göra till näst är ännu oklart.

- Jag ser tiden an.

Här refererar Kaj Kunnas Mikael Granlunds legendariska "Zorro-mål".

Läs mera:

Kaj Kunnas tänker inte leva i rädsla

Den 24 maj 2016 dog en halv miljard av Kaj Kunnas hjärnceller. Sju månader senare blickar han tillbaka på sjukdomsanfallet som han var så oförberedd på.

Nu är det klart att fler tåg stannar i Karis från och med midsommarveckan. VR sätter in två extra tågturer i veckan mellan Åbo och Helsingfors.

Den ena tågturen sätts in på fredagar. Då lämnar tåget Helsingfors klockan 12.30. Den andra turen går på söndagar med start i Åbo klockan 21.30.

I fredags var det fortfarande oklart om tågen skulle stanna i Karis och Kyrkslätt.

VR meddelar att det nu är klart att tåget som går på fredagar inte stannar i Kyrkslätt. Hur det blir med söndagsturen är ännu öppet.

Sjundeåpolitikerna funderar över var kommunen ska placera skolbarnen då skolhusen är i så dåligt skick. Nu ska kommunen utreda om det finns rum för tillfälliga klassrum i kommunens egna fastigheter i centrum.

När det är gjort ska de tillfälliga modulbyggnaderna konkurrensutsättas i rask takt.

Sjundeå kommunstyrelse vill att tekniska nämnden konkurrensutsätter och ordnar med tillfälliga modulbyggnader för eleverna i Aleksis Kiven koulu. De tillfälliga byggnaderna ska placeras på åkerområdet norr om sportplanen.

Men före det här projektet kör igång vill Sjundeåstyrelsen att tekniska nämnden tillsammans med bildningsnämnden utreder i hur stor grad skolan kunde använda sig av kommunens egna fastigheter i centrumområdet.

Det tillfälliga skolhuset ska placeras på det området som kallas Sjundeås hjärta. En åker med hus i bakgrunden. Bild: Yle/Linus Westerlund hus,Sjundeå,vinter,Västnyland,åker,åkrar

Kommunstyrelsen föreslår kommunfullmäktige att en summa på 600 000 euro tas med bland tekniska nämndens investeringar i budgeten för 2017.

Den här summan är avsedd för de tillfälliga arrangemangen för Aleksis Kiven koulu.

Inget beslut om Päivärinne-renovering

I går kväll (27.2) beslutade kommunstyrelsen inte om en renovering av Päivärinteen koulus skolhus för 1,1 miljoner euro. I stället vill politikerna i kommunstyrelsen att bildningsnämnden först gör en så kallad behovsutredning, det vill säga utreder hurdana lokaler Päivärinteen koulu behöver de kommande åren.

Det var föredragande som ändrade sitt förslag och ansåg att frågan sänds till bildningsnämnden. Styrelsen omfattade förslaget enhälligt.

Flytt för två skolor

Sjundeå har stora problem med inomhusluften i både Päivärinteen koulu och Aleksis Kiven koulu.

Päivärinteen koulus skolbyggnad har stått tom hela läsåret. Ett av den finska Päivärinteen koulus skolhus. Bild: Yle/Veronica Montén päivärinne,päivärinteen koulu,sjundeå,skola,skolbyggnad,västnyland

Alla klassrum i skolbyggnaden har just nu luftrenare för att elever och personal ska kunna vistas i byggnaden.

Artikeln rättades 28.2 klockan 20:16. Det stod felaktigt i artikeln att kommunstyrelsen skulle har röstat ner förslaget att renovera Päivärinteen koulus skolhus för 1,1 miljoner euro. Istället var det föredragande som ändrade sitt förslag och styrelsen omfattade förslaget enhälligt.

Patent- och registerstyrelsen PRS reagerar på misskötseln av Trygwe och Hjördis Nymans stiftelse. Myndigheten lämnade i går in en ansökan till tingsrätten i Västra Nyland om att stiftelsens styrelse ska avskedas.

PRS anser att ”stiftelsens styrele fortgående eller bedömt som helhet grovt brutit mot stiftelselagen och stiftelsens stadgar. Det här sker i enlighet med stiftelselagens 14 kapitel 10 §.

Hufvudstadsbladet rapporterade på tisdagen om misstänkt förskingring, svällande omkostnader och ändlösa rättsprocess som har slukat stiftelsens medel på bekostnad av den allmännyttiga utdelningen.

– Nästan ingenting av stiftelsegrundarnas önskemål har fullföljts. Styrelseordförandena har mjölkat stiftelserna på pengar, säger det framlidna paret Nymans gudson Erik Dannbäck till Hbl.

Stiftelsen grundades som ett arv av handelsmannen Trygwe Nyman och hans hustru Hjördis. Trygwe Nyman dog 1989.

Enligt Hbl var de nymanska stiftelsernas totala utdelning åren 2002–2015 endast 118 067 euro, medan omkostnaderna under samma tidsperiod var drygt 3,7 miljoner euro. Stiftelsen ska enligt stadgarna stödja svenskspråkig social och ideell verksamhet i Finland.

Ingå kommun klipper gräset i den nya hundparken, men sköter inte vinterunderhållet. Bland annat det framgår av det förslag till skötselavtal som Ingå kommunstyrelse nu har godkänt.

Det är föreningen Pro Ingå som ska bygga och i huvudsak underhålla den nya hundparken som ska byggas i centrum mellan sandplanen och Västerleden.

Kommunens förpliktelser

I avtalet sägs att kommunen ställer ett område på nästan 2 500 kvadratmeter till hundparkens förfogande.

Kommunen ställer i ordning området kring hundparken med bland annat parkeringsplatser och gångar.

Ingå kommun står för elkostnaderna och installerar belysningen. Till kommunens ansvar hör också avfallskärlen i närheten.

Kommunen jämnar marken innan hundparken byggs. Dessutom klipper Ingå kommun gräset i parken. Däremot svarar kommunen inte för vinterunderhåll.

Föreningen bygger

Pro Ingå ska alltså bygga hundparken och i det ingår allt från staket, portar, informationsskyltar och bänkar till eventuell grusbeläggning på området.

Föreningen ska se till att hundparken är öppen för alla och ska övervaka att reglerna i hundparken följs. Det är också Pro Ingå som gör upp reglerna för parken.

Hundparken är öppen mellan klockan 7 på morgonen och 21 på kvällen.

Avtalet är i kraft fram till slutet av året 2022 och sedan kan kommunen förlänga avtalet med ett år i taget.

Politikerna i Hangö stadsstyrelse skickade tillbaka frågan om reklamskyltar vid Sandövägen till tekniska centralen. Styrelsen ansåg att förslaget från tekniska nämnden inte var tillräckligt bra.

Nämnden hade föreslagit att staden hyr ut området vid Sandövägen till företaget Mr-media. Mr-media skulle sedan i sin tur förmedla uthyrningen av reklamplatserna.

Enligt förslaget skulle det finnas reklamskyltar med jämna mellanrum längs infarten till Hangö och Mr-media hade också gjort upp ett förslag till hur skyltarna kunde se ut.

Så här kunde reklamskyltarna se ut, tänkte Mr-media och tekniska nämnden gav förslaget grönt ljus. Men inte stadsstyrelsen. Skyltar Bild: MR-Media Hangö,sandövägen,skyltar,Västnyland

Han säger också att staden hellre skulle se en eller två reklampelare med bland annat klocka och temperaturmätare än flera små skyltar.

Dessutom har flera företag än bara Mr-media visat intresse för frågan.

Ny behandling

Nu får tjänstemännen på tekniska avdelningen utreda frågan vidare och sedan får tekniska nämnden igen behandla ärendet. Och sedan landar frågan igen på stadsstyrelsens bord.

I nuläget är det staden som själv har skött uthyrningen av reklamplatserna, men det har kommit mycket klagomål till staden över att det ser slarvigt ut som det är nu.

Personalstyrkan vid tekniska verket har minskat och uthyrningen hör inte till stadens kärnverksamhet.

Det är också viktigt att staden inte har några kostnader av verksamheten, säger Kavander.

Läs mera:

Infarten till Hangö snyggas upp

Skyltarna längs Sandövägen i Hangö förfular stadsbilden vid infarten till centrum, men nu ska det bli en ändring på det här. Åtminstone om politikerna i tekniska nämnden får välja.

Stiftelsen för Hangö servicebostäder anser att Hangö begick ett avtalsbrott då staden konkurrensutsatte vården på serviceboendet Nova i fastigheten Torsken. Stadsstyrelsen skulle ge ett svar på en skrivelse som stiftelsen har gjort i ärendet, men väljer nu att vänta och utreda frågan närmare.

Det är stiftelsen som äger fastigheten Torsken. Stiftelsen bedriver också serviceboendet Nova i Torsken och staden har betalat en klumpsumma per månad för vården. Hangö stad är en betydande part i stiftelsen.

Grundtrygghetsdirektör Elisabeth Kajander uppger ändå att det inte längre går med arrangemanget på grund av upphandlingslagen.

Staden har därför konkurrensutsatt vården vid Nova.

Nio anbud

Det var i slutet av januari grundtrygghetsnämnden i Hangö valde företaget Esperi Care till serviceproducent för det effektiverade serviceboendet Nova. Nio serviceproducenter lämnade in offerter.

Också stiftelsen lämnade in ett anbud om att fortsätta verksamheten, men förlorade alltså konkurrensutsättningen.

Avtalsbrott?

Nu har stiftelsen vänt sig till en jurist i frågan. Stiftelsen anser att då staden och stiftelsen år 2015 ingick ett tio år långt hyresavtal för fastigheten så slog man också fast att det är stiftelsen som ska sköta verksamheten i fastigheten.

Stiftelsen anser att det är frågan om ett avtalsbrott som kan leda till skadeståndsansvar för staden.

När Hangö stadsstyrelse skulle behandla ärendet på måndagen (27.2) var förslaget att staden svarar att det inte är frågan om överlåtelse av rörelse i strid mot avtalet.

Dessutom är staden fortfarande hyrestagare i fastigheten och har inte överlåtit hyresrätten till en tredje part.

Men styrelsen valde alltså att remittera ärendet och utreda frågan ytterligare.

Oklart läge

Stadsstyrelsens ordförande Jouko Kavander (SDP) säger dessutom att ärendet om konkurrensutsättningen ska behandlas i Marknadsdomstolen eftersom stiftelsen har lämnat in besvär om den. Och det kan dröja länge innan svar kommer därifrån.

Det betyder att staden borde göra upp ett tillfälligt kontrakt i väntan på domstolens beslut.

Jouko Kavander. Jouko Kavander Bild: Yle/Petra Thilman hangö,jouko kavander,kavander jouko,västnyland

Han konstaterar också att om Esperi Care inte tar över personalen från stiftelsen kan stiftelsen få ekonomiska problem på grund av långa uppsägningstider.

- I praktiken blir det konkurs, säger han.

Läs mera:

Hangö valde privat företag för servicehuset Nova

Grundtrygghetsnämnden i Hangö har valt företaget Esperi Care till serviceproducent för det effektiverade serviceboendet Nova för äldre i fastigheten Torsken. Nio serviceproducenter hade lämnat in offerter.

En gård full med gammalt bråte i Ekenäs måste snyggas upp. Ägaren blir annars tvungen att betala en straffavgift.

På fastigheten finns bland annat ett stort antal bil- och traktorringar, olika bildelar, lastpallar och gamla fönster.

Fastighetsägaren har tidigare uppmanats att snygga upp fastigheten.

Men då staden gjorde gårds- och gatusyn i oktober hade gården inte städats upp.

Många störs

Fastigheten finns på ett tätt bebyggt område och det är fri syn till gårdsplanen från gatan och grannfastigheterna.

Miljö- och byggnadsnämnden i Raseborg beslutade ålägga ägaren att städa sin fastighet och avlägsna allt bråte. Nämnden förbjöd också all lagring som förfular omgivningen.

Om fastighetsägaren inte städar upp sin gård måste han betala vite på 2 000 euro.

Det varierande vädret har gjort isen förrädisk just nu. Enda sättet att veta om den håller eller inte är att prova den. Det går inte att avgöra iskvaliteten genom att se på den.

Vädret har den senaste tiden varit mycket varierande och hoppat från plus- till minusgrader. Regn har också varvats med snö som fallit rätt mycket de senaste dagarna.

Ekenäsbon Jöns Aschan är en erfaren långfärdsskridskoåkare och befann sig på tisdagen (28.2) vid Baggö Marina på Skåldö i Ekenäs skärgård. Där var isen under tisdagen mjuk.

Jöns Aschan vid Baggö Marina. En man med ispikar går på isen i skärgården. Bild: Yle/Malin Valtonen baggö,Ekenäs skärgård,is,isläget,jöns aschan,skåldö,Skärgård,Västnyland

Han konstaterar att isen frös för tre veckor sedan och för ett par veckor sedan gick det att skrinna på den. Men den var inte heller då frusen överallt utan hade många vindvakar.

- Den höll ganska kort tid. Nu kan den ha ruttnat bort ganska mycket, blivit mjukare.

Isen vid Baggö Marina är just nu olika tjock.

- Här ser man inte direkt några öppna ställen. Men en meter ut finns det egentligen ingen is, säger han.

Då Jöns Aschan stampar med foten går den igenom isen. Däremot håller den bättre någon meter bort.

Skralt med isar i Västnyland

De senaste åren har det överlag gått att åka skridsko endast korta tider.

- Det har varit ganska dåligt med is och isarna har varit svåra att avläsa och tolka. Man har inte kunnat röra sig så mycket på dem.

Baggö Marina. En båt står ankrad vid en brygga. Runt omkring båten har det bildats is. Bild: Yle/Malin Valtonen baggö,baggö marina,båthamn,Ekenäs skärgård,havsis,is,isläget,skåldö,Skärgård,vinter,Västnyland

- Men där finns jättesvaga områden också. Då vi skrinnade fanns öppna vakar på vägen, man måste skrinna runt dem.

Går inte att avgöra isens kvalitet från land

Ett gammalt råd är att det ska finnas fem centimeter kärnis innan den håller att gå på.

Aschan har sett att isen ibland håller om den är tunnare, men inte alltid.

- För två veckor sedan skrinnade vi ut till Tovö. Söder om Tovö fanns is som bestod av två centimeter kärnis och två centimeter rutten is. Men då man stampade på den gick foten igenom.

Isläget på tisdagen (28.2.). Vy över isen, i bakgrunden syns träd och ett hus. Bild: Yle/Malin Valtonen Ekenäs skärgård,isar,isläget,Skärgård,Västnyland

- Då isen sedan brister så finns det ingen is att komma upp på. Den går sönder efter hand. Däremot borde en fem centimeter tjock kärnis bära så att man kan komma upp på den.

Aschan menar på att det inte från land går att avgöra om isen håller och inte heller endast genom att se på den. Det är också svårt att avgöra bara genom att se på temperaturmätaren dagarna innan man ska ut på isen.

- Man ska alltid ha något som man provar isen med. Sprakar det i den, ger den efter, går det hål? Men det kräver lite erfarenhet, säger Aschan.

Man kan testa hur hållbar isen är med ispik, genom att stampa och genom att studera observationerna från tidigare dagar.

Det är Ekenäsbon Agneta Evers som i åtminstone sex månaders tid ska hjälpa Hangö stad med att saluföra och utveckla Koverharområdet. Stadsdirektör Denis Strandell anställde Evers på måndagen (27.2) och hon börjar jobba på torsdag (2.3).

Också bland andra stadsstyrelsens ordförande Jouko Kavander (SDP) träffade Evers och ansåg att hon lämpar sig bra för uppgiften.

Att Evers anställs på sex månader beror på att stadsdirektören inte har befogenheter att göra längre avtal, men tanken är nog en förlängning, säger Kavander.

Mångsidig bakgrund

Ingenjör Agneta Evers är 54 år och har erfarenhet av att jobba som projektchef och med ledarskap inom flera branscher.

Hon har jobbat på företagen Siemens och Nokia och dessutom vid utbildaren Axxell. Där jobbade hon med ledningssystem.

För tillfället har hon ändå varit utan jobb och har studerat.

Utmaning att hitta rätt person

Kavander säger att det har varit svårt att hitta lämpliga personer till uppgiften eftersom det inte är ett långvarigt jobb.

Det var stadens kanslichef Lasse Tallqvist som kände till Evers och rekommenderade henne, säger Kavander som tycker Evers passar bra för uppgiften.

Evers själv vill just nu inte säga något om vad hon tänker göra eftersom hon ännu inte har börjat jobba.

- Det är jätteintressant. En fantastisk chans att få jobba och utveckla vår region.

Koverharområdet är mer än bara det gamla fabriksområdet. Det är området runt omkring som också ska utvecklas och få nytt liv. En port i stängslet kring Koverhar Bild: Yle/Linus Westerlund Hangö,Industriområde,Koverhar,Plankorsning,port,tågbana,vinter,Västnyland

- Om man vill nå synliga mål behövs mera än sex månader.

Hangö stad har fått stöd av närings-, trafik- och miljöcentralen för att utveckla Koverharområdet. Understödet är cirka 270 000 euro, säger Kavander. Det ska motsvara cirka 70 procent av de pengar som används för att utveckla området.

Dessutom anlitar Hangö också ett lokalt marknadsföringsföretag som jobbar med att saluföra Koverharområdet som har en egen webbsida www.koverhar.fi.

I Fiskarin koulu i Fiskars har varje klassrum fått avbrytare med vilka de kan stänga av klassens router för det trådlösa nätverket. Lärarna knäpper av och på routern enligt behov.

I normalläge är routern avstängd och den stängs också automatiskt av om den av misstag har blivit på för länge.

Raseborgs stad har satsat på läsplattor för alla skolelever. För att plattorna ska kunna användas i undervisningen på önskat sätt behövs trådlös internetuppkoppling, men i Fiskarin koulu i Fiskars tyckte föräldrarna inte om den strålning barnen då utsattes för.

Skolan har omkring 60 elever och cirka 90 föräldrar skrev i våras under en adress där de krävde att staden skjuter upp installeringen av trådlöst nätverk i skolan.

Raseborgs stad gick inte med på att betala för avbrytare för nätet, men tillät att de installeras.

De har helt och hållet finansierats av Mannerheims Barnskyddsförbunds lokalavdelning i Fiskars och installerades i december av en yrkesman.

Läs mera:

Föräldrar i Fiskars säger nej tack till trådlöst nätverk i skolan

Föräldrar till barn i Fiskarin koulu i Raseborg är kritiska till planen på pekplattor och trådlöst nätverk i skolan. Nu har över 80 föräldrar skrivit på en namninsamling som kräver andra alternativ.

Lojo hyr hisschakt för nästan 6 000 euro i månaden i Tytyri museum.

Hissförbindelse ersätter busstransporter i gruvan.

Besökare i Lojo gruvmuseum i Tytyri har varit tvungna att ta sig ner till museet med hjälp av en minibuss. Men nu har företaget Kones så kallade hisslaboratorium byggt en ny hissförbindelse till museet nere i gruvan.

Från stuga till hissen

På tomten vid museet byggs en besöksbyggnad, en stuga, som blir klar i februari. Besökare kommer till hissen från stugan.

Det kostar Lojo stad 5 800 euro i månaden att hyra hissen och gångarna till och från hissen. I hyresavtalet ingår bland annat städning av hissen.

Det ingår i Lojo stads tillväxtstrategi att utveckla gruvmuseet i Lojo.

Lojo stadsstyrelse godkände avtalet på sitt senaste möte.

I linje med tidigare beslut bjuder Raseborg nu ut flera fastigheter till försäljning. Den här gången är det fem fastigheter staden inte längre behöver som säljs bort.

Box butiksfastighet, Bromarv hälsogård, Ekenäs campings tidigare bastu, Villa Stolze i Fiskars och gamla biblioteket i Ekenäs står i tur att säljas bort.

Det var i höstas staden listade fastigheter som ska säljas under de kommande åren.

Fyra fastigheter begär staden in anbud för, men den tidigare bastun på Ekenäs camping säljs bort för 100 euro i samband med att man gör upp ett nytt arrendeavtal för området.

Bastubyggnaden har vattenskador och används i dag som förråd.

För de övriga fastigheterna har staden rätt att förkasta anbunden om de är för låga.