Sjundeå IF tog viktiga poäng i den nedre slutserien genom att krossa HIFK på bortaplan. Alla var överens om matchens bästa spelare.
Sjundeå rymde genast i början och ledde snabbt med 3–0. Den ledningen höll och till slut skrevs Sjundeås segersiffror 37-25.
Gästernas Ardo Puna gjorde elva mål men både motståndarlagets och den egna tränaren valde att lyfta fram SIF-målvakten Mika Malassu som räddade 19 skott.
– Vi hade ett bra grepp om matchen hela tiden. Målvakten Malassu spelade riktigt bra just i de rätta stunderna. Vi hade en del skador före matchen men de övriga spelarna lyfte på ribban, sade SIF-tränaren Kaj Hagman på Handbollsförbundets webbplats.
– Motståndarmålvakten var faktiskt bra idag, konstaterar också HIFK-lotsen Kenneth Bäcklund.
HIFK – SIF 25-37 (9-18)
HIFK: Shevchenko Sergey 8, Protcenko Roman 5, Ahlgren Niclas 4, Maletic Srdjan 2, Jansson Kristian 2, Zujic Nicola 1, Koskela Antti 1, Kanerva Robin 1, Hallbäck Rasmus 1
SIF: Puna Ardo 11, Westerlund Theo 8, Martin Ian 6, Voutilainen Vincent 5, Hagman Jan 5, Svanbäck Gustav 1, Cabell Vidar 1
Städningen och matservicen i Sjundeå kommer kanske att skötas av någon annan än kommunen. Tekniska nämnden vill att tjänsterna konkurrensutsätts.
För två år sedan lämnades en fullmäktigemotion in som handlade om att kommunen borde utreda hur kostnadseffektiv och lönsam Sjundeå kommuns matservice och städning är.
Konsultföretaget Damico analyserade situationen i slutet av 2016. Damico uppskattade att kommunen skulle kunna spara ungefär 200 000 euro om året inom städnings- och mattjänsterna om de konkurrensutsattes.
I konkurrensutsättningen ingår all den matservice som kommunen nu producerar själv och renhållningen av de fastigheter vars städning är på kommunens ansvar.
Konsultbolag: Köp tjänsterna från och med hösten
Damico föreslår att tjänsterna konkurrensutsätts från den 1 augusti i år till och med den 30 juni 2020. Det skulle finnas en möjlighet att förlänga kontraktet med tre år.
Tekniska nämnden har beslutat att be kommunstyrelesen och fullmäktige om lov att med hjälp av Damico konkurrensutsätta Sjundeås städnings- och matservicetjänster.
Det svenska företaget Mitab i Forsbacka kommer att installera rökgasfilter och uppgradera krematorieugnen i Karis. Fyra utländska företag lämnade in anbud till Raseborgs kyrkliga samfällighet.
Två av företagen kommer från Sverige, ett från Tyskland och ett från Italien. Mitab i Forsbacka lämnade in det billigaste anbudet på 460 500 euro.
Raseborgs kyrkliga samfällighet har budgeterat sammanlagt 1,2 miljoner euro för att krematoriet ska förses med utrustning för rening av rökgaser i år. Utrustningen behövs för att uppfylla kraven i krematoriets nya miljölov.
Också St Olofs kapell kommer att byggas ut för att det ska finnas plats för utrustningen. Företaget Rakennus- ja louhintaliike Toivo Ajalin har valts till entreprenör för utvidgningen.
Det beräknas kosta 447 500 euro att bygga till kapellet.
Först behövde paret som ville bygga i Raseborg inget undantagslov men plötsligt behövdes det trots allt. Sedan skulle de inte behöva betala för det på grund av alla oklarheter, men plötsligt fick de ändå en räkning.
Ett par i Raseborg hade arrenderat en tomt och ville bygga hus. De hade kollat med stadens byggnadstillsyn vilka lov de behövde för husbygget. Stadens tjänsteman hade konstaterat att ett undantagslov inte behövs: det stod i planen att undantagslov behövs men byggnadstillsynen hade konstaterat att det var ett skrivfel så något undantagslov krävdes inte.
Paret lämnade då i stället in en bygglovsansökan, såsom staden önskat.
Ny tjänsteman hade annan åsikt
Men samtidigt hade hela byggnadstillsynen organiserats om och tjänstemännen hade bytt. Det betydde att en annan tjänsteman hade blivit ansvarig för loven som behövdes för parets bygge.
Nu ansåg den nya tjänstemannen att det inte räckte med ett bygglov. Paret var därför trots allt tvunget att ansöka om undantagslov.
Men de hade lovats att staden, det vill säga byggnadstillsynen, i det här fallet skulle stå för de extra kostnaderna för undantagslovet.
Men det löftet höll inte utan paret fick en faktura på 1 000 euro; det är priset på ett undantagslov. De betalade avgiften för att undvika indrivning.
De är inte nöjda utan ber att staden håller sitt tidigare löfte och omprövar räkningen för undantagslovet.
Det tycker inte stadens tjänstemän är nödvändigt. De anser att paret måste betala undantagslovet. Enligt beredningen påverkar det inte situationen att tjänstemännen har haft olika tolkningar om nödvändigheten av ett undantagslov.
Planläggningsnämnden ska behandla ärendet på sitt möte på onsdag 22.2. Förslaget från tjänstemännen är att förkasta parets begäran.
Den sista förläggningen för vuxna asylsökande i Västnyland stänger senast i sommar.
Migrationsverket Migri uppger att platsbehovet vid förläggningarna fortsätter att minska. Därför kommer ytterligare över 1000 platser att dras in senast i slutet av augusti. Bland dem finns förläggningen i Hangö.
Enheten i Hangö har 150 platser. Det är inte frågan en stor byggnad med många små rum utan flyktingförläggningen i Hangö består av bostäder. I Hangö bor många asylsökande familjer.
Först öppnade man, nu stänger man
Mjölbolsta flyktingförläggning utanför Karis stänger enligt tidigare beslut senast i slutet av april. Den andra stora förläggningen i Raseborg, Raasepori Resort i Antby, stängde i september.
Det bor både ensamma män och familjer Mjölbolsta. På bilden fotograferas de av Ahmed Alalousi som också bodde på förläggningen. Han fick uppehållstillstånd sommaren 2016.Barn leker i en sandlåda. En ung man med ryggsäck på ryggen fotograferar dem. Sommar, solen skiner. I bakgrunden syns gungor och klätterställningar.Bild: Ahmed Alalousiahmed alalousi,asylsökande (process),Karis,Mjölbolsta,Raseborg,Röda Korset,Samfundet Folkhälsan,Västnyland
De som fortfarande behöver en plats flyttas vid en stängning till någon annan enhet. I Nyland finns endast ett fåtal enheter kvar efter de nu aktuella nedläggningsrundorna.
Undantagsåret 2015: Över 30 000 sökte asyl i Finland
Många nya flyktingförläggningar öppnade runt om i landet då Finland under en kort tid 2015 tog emot över 30 000 asylsökande. Behovet av platser uppstod snabbt och det var större än någonsin tidigare i efterkrigstiden.
Men redan i början av 2016 avtog strömmen på grund av flyktingpolitiska beslut som togs både i Finland och övriga Europa. Snart började Migri meddela vilka förläggningar i Finland som kommer att stänga.
Människor från bland annat Syrien och Irak sökte skydd i Europa 2015. En del kom ändå till Finland.Flyktingar på väg med tåg till Tyskland via Ungern.Bild: EPA/ROLAND SCHLAGER ATTENTION EDITORS: FACES PIXELATED BY SOURCE DUE TO AUSTRIAN LAWasylsökande,flyktingar,syrier,tyskland,tåg,ungern,wien,österrike
Migri beslutade 2016 att lägga ner 22 000 platser på förläggningarna – en del av de här besluten förverkligas först i år. Nedläggningssiffran växer med dagens besked med ytterligare över 1 000. Migrationsverket tror att nya indragningar blir aktuella i slutet av året om asylsökandena inte plötsligt blir fler.
För närvarande har förläggningarna en kapacitet på 16 000 platser. Många av asylsökandena 2015 har fått ett första negativt besked men överklagat till domstolen. Det innebär att de fortfarande är asylsökande.
En del har rest tillbaka till sina hemländer. En del har försvunnit ur systemen så man inte vet var de är.
Väntan har varit lång. Asylsökande demonstrerar i centrum av Helsingfors mot Finlands flyktnggpolitik.män utomhus, nationalteatern i bakgrundenBild: Yle / Zaid Mahdiasylsökande,demonstration
När Hangö har stängt finns det i Västnyland endast kvar en enhet. Det är Harjulinna som tar emot minderåriga asylsökande i Sjundeå.
Vuxenförläggningarna som stänger senast i slutet av augusti:
- Hangö 150 platser (drivs av FRK)
- Kouvola 200 platser (FRK)
- Vallinkorva i Uleåborg 200 platser (FRK)
- Laitila i Åbo 150 platser (FRK)
Enheter för ensamma minderåriga som stänger senast i slutet av augusti:
Motorvägen mellan Helsingfors och Åbo är för tillfället avstängd i riktingen mot Åbo. Mellan avtaget till Lempola och avtaget till Muijala har det skett två olyckor där två tunga fordon och flera personbilar är involverade. Ingen människa skadades allvarligt.
Åtminstone ett av de tunga fordonen ligger på sidan och blockerar körfilerna i riktingen mot Åbo.
I de två olyckorna var sammanlagt 17 fordon involverade.
Den första olyckan inträffade vid avtaget till väg 25. I den olyckan var två tunga fordon och tio personbilar involverade. I bilarna fanns sammanlagt tjugo personer.
Den andra olyckan inträffade vid avtaget till Lempola och i den olyckan var fem personbilar och sammanlagt aderton personer inblandade. En person skadades lindrigt och fördes till sjukhus.
Eftersom väg nummer 1 är avstängd styr polisen trafiken mot Åbo via väg 110.
Tunga röjningsfordon flyttade på olycksfordonen.
Trafikverkets vägkameror kan inte leverera bilder från olycksplatsen på grund av det ymniga snöfallet.
Motorvägen öppnades för trafik igen klockan 19.45.
Artikeln uppdaterad 22.2 klockan 18.50 med uppgifter om antalet inblandade fordon och människor.
Raseborgs stadsdirektör Tom Simola säger att makten i landskapet Nyland kommer att centreras till huvudstadsregionen. Han hoppas att landskapet i vissa frågor delas i mindre områden.
I deklarationen sägs bland annat att kvinnor kommer att förlora i landskapsvalet.
- Nu är det viktigt att vi kommer ihåg att det är frågan om hur vi ska arrangera förvaltningen inom landskapen. Vi har inte varit kritiska i att grunda landskap, säger Tom Simola.
Han säger att det i landskapsvalet handlar om den totala röstmängden.
- Det är inte lika många som röstar i till exempel Bromarv som det är i Helsingfors. Och eftersom det är ett och samma valdistrikt blir det mycket svårt att samla röster.
Svårt att få in representanter
Simola säger att det blir väldigt svårt eller till och med omöjligt för Raseborg eller Västnyland att få någon representant i landskapsfullmäktige.
- Det här betyder att det blir svårt att påverka till exempel arrangerandet av hälsovården, olika tillväxttjänster och räddningsväsende. Enligt nuvarande planer kommer dessa att övergå till landskapen.
Han säger att det ändå finns några starka profiler, till exempel riksdagsmän, i regionen som kan klara sig i landskapsvalet.
- Nya politiker och ungdomar som vill ställa upp i valet blir det mycket svårt om inte nära på omöjligt att kunna klara sig i den kampen, säger Tom Simola.
Subsidiaritetsprincipen, det vill säga att beslut ska fattas på lägsta ändamålsenliga nivå, tillämpas enligt Simola inte särskilt bra i den nya landskapsmodellen.
- Talar man om ett enda område i Nyland, så kan man glömma den principen om man jämför till exempel Böle i Helsingfors och Bromarv i Raseborg. Det är nog Helsingfors, Esbos och Vandas villkor som gäller hela vägen, säger han.
Raseborgs stadsdirektör säger att han hoppas att staten och lagstiftaren ska lyssna till kommunerna utanför huvudstadsregionen.
Han tycker att landskapsindelningen i sig kan fungera, men att landskapen i vissa frågor borde indelas i mindre områden.
Efter en jämn inledning var det slut inte oklart vem som var bättre i Britas bollhall. BK-46 befäste sin andraplats i övre slutserien efter en övertygande seger över Dicken.
Vid ställningen 5–5 ryckte bortalaget BK-46 och var plötsligt uppe i en fyramålsledning. Oscar Kihlstedt var Karislagets främsta vapen då gästerna tog en klar 35–25-seger över Dicken i den övre slutseriens första omgång.
Kihlstedt stod för tio fullträffar och utsågs till matchens bästa spelare.
– Vi hade en bra stämning både i anfalls- och försvarsspelet. Alla var i farten med tuff inställningen ochh hämtade mycket energi med sig. Då är det roligt att spela handboll, säger Kihlstedt enligt handbollsförbundets webbplats.
I dagens andra matcher spöade Cocks Atlas med hela 38–21 medan Grankulla IFK vann över Åbo IFK med 34–31 i den nedre slutserien.
Resultat:
Dicken – BK-46 25-35 (13-18)
Dicken: Granlund Max 8, Broman Benny 6, Rémy Anton 5, Söderlund Filip 2, Broman Joacim 2, Noodla Valdar 1, Hollfast Robin 1
BK-46: Kihlstedt Oscar 10, Weber Ben 8, Rönnberg Andreas 7, Thor Timmy 4, Lindberg Linus 3, Lindholm Albert 2, Lignell Alex 1
Atlas – Cocks 21-38 (12-20)
Atlas: Laitinen Heikki 6, Åstrand Kenneth 4, Laitinen Tapio 4, Laaksonen Artturi 3, Kinos Nikko 2, Kivinen Jani 1, Juslin Jonathan 1
Cocks: Rönnberg Nico 7, Tamminen Teemu 5, Safronii Gheorghe 5, Novoselov Andrei 5, Valo Antti 3, Tsitou Aliaksandr 3, Oliveira Da Silva Tiago 3, Lukyanchuk Yury 2, Kovalenko Viktor 2, Tuominen Jani 1, Syrjälä Roni 1, Sjöman Robin 1
ÅIFK – GrIFK 31-34 (11-20)
ÅIFK: Nyström Andreas 10, Manderoos Niklas 6, Maijala Eemeli 4, Kuusisto Valto 4, Berglund Oscar 3, Tamminen Olli 2, Tamminen Arttu 1, Sjöblom Christoffer 1
GrIFK: Forss Fredrik 6, Toomla Sten 5, Sundberg Richard 5, Von Numers Alexander 4, Silfver Sami 3, Olsson Benjamin 3, Nyman Benjamin 3, Sjöblom Peik 2, Berg Jonathan 2, Brummer Paavo 1
I skyttehallen i Ingå har barn och unga under sportlovsveckan kunnat öva sig på skytte med luftgevär. Raseborgs Skyttar och ungdomsväsendet i Ingå har ordnat en nybörjarkurs i luftgevärsskytte.
Att öva sig att skjuta med luftgevär inomhus är ett fint alternativ till att skida eller åka skridskor. Särskilt om vädret inte är det bästa.
I nybörjarkursen som började på tisdagen (21.2) i skyttehallen i Torp deltog 16 ungdomar.
Handen ska vara stadig då man skjuter.En ung man siktar med ett luftgevär mot tavlan.Bild: Yle/ Linus WesterlundIngå,luftgevär,nybörjarkurs i skytte,Raseborgs skyttar,skytte,skyttehallen i torp
Yle Västnyland följer med sportlovsaktiviteter runt om i Västnyland. Vad händer på sportlovet där du bor? Skriv en kommentar eller e-posta redaktionen på adressen vastnyland(a)yle.fi.
Ägaren till Granitborgen i Hangö vill tillfälligt fylla byggnaden med poppuppbutiker och caféer. Nu söks en lokal samarbetspartner som kan hålla i trådarna inkommande två somrar.
Granitborgen på Hamngatan i Hangö såldes för snart ett år sedan till företaget Kiinteistö Oy Meri-Teijo Keskus. Företaget äger sedan tidigare ett slalom- och fritidscentrum i Bjärnå.
Än så länge vill företaget inte yppa något om sina långsiktiga planer för byggnaden.
- Grundplanen är ett större projekt som vi planerar och förverkligar. Den kommer förhoppningsvis att offentliggöras inom en månad, säger vd Olli Lehti.
Övning inför framtiden
Det som i alla fall är klart är att man vill få i gång något slags verksamhet i Granitborgen så snabbt som möjligt. De två inkommande somrarna hoppas Lehti att byggnaden fylls av olika slags verksamhet, som till exempel poppuppbutiker, caféer och evenemang.
- Vi vill få i gång verksamheten i byggnaden samtidigt som vi utvecklar planen på lång sikt. Det finns stor potential och verksamheten är en förberedande övning inför det som formas i framtiden.
Granitborgen finns i Östra hamnen, dit många turister vallfärdar om somrarna.Östra hamnen i Hangö.Bild: Yle/Marica Hildénhangö,västnyland,östra hamnen,östra hamnen magasin
Många företagare har redan varit i kontakt med Olli Lehti och visat intresse för verksamhet i Granitborgen.
Det som nu behövs är en lokal samarbetspartner som kan hålla i trådarna och sköta kontakten med de intresserade företagarna. Kiinteistö Oy Meri-Teijo Keskus kunde sedan vara med på ett hörn och hjälpa till med bland annat nationell marknadsföring, säger Olli Lehti.
- Man kan också tänka sig att de företagare som är med nu kan ha förtur i det framtida projektet.
Byggnaden har snyggats upp
Hittills har det inte skett stora förändringar i Granitborgen. Ägaren har bland annat snyggat upp byggnaden och jämnat ut gårdsplanen med makadam.
- Vi har inte gjort någon direkt renovering. Byggnaden är trevlig på ett rustikt sätt och bara man investerar i några målarburkar blir det riktigt fint, säger Olli Lehti.
Turister vill shoppa mera
Många turister i Hangö önskar flera och bättre möjligheter att shoppa i Östra hamnen, säger stadens turistchef Marika Pulliainen. De tio butiker som nu finns i Östra hamnen är alla i användning.
- Det finns ett stort behov av poppuppbutiker och det är många som söker plats i Östra hamnen för dem, säger Marika Pulliainen. Så jag tror att det passar bra i Granitborgen.
Förhoppning om snabbt detaljplanearbete
Detaljplanen för Östra hamnen börjar så småningom göras och det tar flera år innan den är godkänd och klar, påpekar Marika Pulliainen. Därför vill hon inte diskutera några visioner kring byggnaden.
- Det skulle vara bra att detaljplanearbetet kommer i gång så snabbt som möjligt eftersom det är väldigt viktigt för turisterna.
Hangö stad ordnar några evenemang per år i Granitborgen och då är staden i direkt kontakt med den som sköter byggnaden.
- Det som vi kan göra från turistbyråns sida är att ge kontaktuppgifterna åt intresserade företagare. Sedan är det ju självklart att de behandlar sakerna sinsemellan.
Kyrkfjärdens skola i Ingå har blivit trång. Alla barnen ryms inte i höst in i skolan. Ingå kommun planerar att ta i bruk det gamla biblioteket Wilhelmsdal som klassrum för de äldre barnen.
Wilhelmsdal kan vara ett bra alternativ när kommunen ska lösa den akuta utrymmesbristen vid Kyrkfjärdens skola, anser kommundirektören Jarl Boström.
- Byggnaden har tekniskt granskats, miljöhälsan har granskat det och man har konstaterat att byggnaden lämpar sig som skola.
Wilhelmsdal finns i kommunens centrum och ligger invid en väg och alldeles vid ån. Det är därför en riskfylld plats.
- Ifall bildningsnämnden godkänner förslaget kommer vi att se över trafikarrangemangen. Vi kommer att bygga staket mot ån för att gården ska vara trygg för barnen, förklarar kommundirektören.
Bildningsnämnden ska i början av mars ta ställning i ärendet. Förslaget är att tre klasser flyttar till Wilhelmsdal.
- Det gäller äldre barn i Kyrkfjärdens skola.
Sommarcafé
Kommundirektören säger att skolan kommer att använda hela byggnaden. Men det ska liksom tidigare år också finnas ett café i byggnaden sommartid.
- Den som vill sköta caféet kan lämna in anbud på vår webbplats.
Jarl Boström är kommundirektör i Ingå.Ingås kommundirektör Jarl Boström lutar mot ett broräcke.Bild: Yle/ Christoffer WesterlundIngå,jarl boström,kommundirektörer,skolfrågor,Västnyland,wilhelmsdal
Wilhelmsdal kommer att ställas i ordning så att huset kan ta emot skolelever i augusti.
Såväl kommunstyrelsen som kommunfullmäktige håller sina möten i Wilhelmsdal. Var de mötena kommer att hållas från och med hösten är ännu inte klart.
Renoveringsplaner lagda på is
Det har tidigare funnits planer i Ingå att renovera Wilhelmsdal för 300 000 euro. Den tekniska planeringen för de arbetena är klar. Men längre än så går kommunen inte nu.
- De renoveringsplanerna har nu tagit timeout. Vi har en del andra projekt som är aktuella i kommunen, förklarar Jarl Boström.
Kommunen måste enligt Boström nu se över alla sina fastigheter.
- Nu är det meningen att Kyrkfjärdens skola ska saneras och där ska också byggas till. Framtiden för Wilhelmsdal avgörs samtidigt som man fattar beslut om hur det ska bli med Kyrkfjärden
Kyrkfjärden är Ingås svenskspråkiga centrumskola. Skolan har i dag 160 elever från förskola till årskurs sex.
Unga sportlovsfirare i Lojo fick chansen att åka skridsko till en live dj i Lojo ishall på onsdagen (22.2).
Förutom musik bjöds det också bland annat på lekfulla tävlingar.
Arrangörer för evenemanget var den lokala konståkningsföreningen i Lojo, Lohjan Taitoluistelijat, och stadens idrottsbolag, Lohjan Liikuntakeskus.
Discot var gratis. Det riktade in sig på årskurserna 3-6.
Yle Västnyland följer med sportlovsaktiviteter runt om i Västnyland. Vad händer på sportlovet där du bor? Skriv en kommentar eller e-posta redaktionen på adressen vastnyland(a)yle.fi.
Gropar och sprickor pryder otaliga vägar och gator runtom i Västnyland. Vägarna har lidit extra mycket i vinter på grund av den varierande väderleken, säger arbetsplatschef Tom Eliasson vid företaget Destia, som bland annat sköter om vägunderhåll.
- Temperaturen pendlar ofta mellan plus och minus. Det är vatten i groparna på dagen och så fryser det igen till natten. Alla beläggningar mår dåligt av det här, säger Eliasson.
Karisväg speciellt utsatt
En väg som ropar efter ny beläggning är Västra omfartsvägen i Karis. Vägen öppnades för trafik år 2008 och nu efter nio år behövs det mer än att bara enstaka gropar fylls igen.
- Beläggningen är gammal och trafikmängden är ganska stor. Här kör mellan 6 000 till 7 000 fordon per dygn.
Tom Eliasson är arbetsplatschef vid Destia.Tom ElliassonBild: yle/Christoffer Westerlundarbetsplatschef,arbetsplatschef tom eliasson,arbetspltschef tom eliasson,Destia,Karis,tom elia,tom eliasson,Västnyland,västra omfartsvägen
Vägen mellan Virkby och Sjundeå, Täktomvägen i Hangö och vägen mellan Virkby och Ingå hör också till de vägar som akut behöver ny beläggning, säger Eliasson.
Destias entrepenadområde sträcker sig från Hangö till Lojo.
Pengarna tryter
Det är Närings-, trafik- och miljöcentralen som avgör vilka statliga vägar som slutligen får en ny slät beläggning i stället för enstaka plåster.
- I dagens krassa penningläge, som statsmakten är i, får vägarna inte nya beläggningar i den takt det skulle behövas, säger Eliasson.
Västra omfartsvägen i Karis är i uselt skick.Västra omfartsvägen i KarisBild: yle/Christoffer Westerlundbeläggningsskador,gropar,Karis,väg,Västnyland,västra omfartsvägen
Vilket är ditt bästa tips till dem som rör sig på ojämna vägar?
- Det gäller naturligtvis att ta groparna i beaktande. Därför försöker vi också varna för beläggningsskador med trafikmärken.
Den långa, våta och varierande vintern har också bidragit till att det har gått åt exceptionellt mycket salt på vägarna.
- Vi har använt otroligt mycket salt jämfört med många andra vintrar. Vi har haft varierande vägalag ända sedan november.
Det har använts mera salt på våra vägar än tidigare år.vinterväder på vägarnaBild: Pertti Huotari / Ylehalka,trafik,vinterväder
Gatuchef Johnny Jonsson vid Raseborgs stad berättar att också flera av stadens gator och vägar med gammal beläggning är i dåligt skick.
- Det finns mycket att laga på vägarna i vår.
Stötdämparna är utsatta för slitage när du rullar fram längs ojämna vägytor.StötdämpareBild: YLE/Tove Virtabildel,stötdämpare,Västnyland
Vad gör de här groparna åt våra bilar då? Jo, åtminstone får du som kör i gropar räkna med att punga ut extra pengar då slitna bildelar måste bytas ut, säger besiktningsman Johan Hindrén.
- Underredet, alla leder, stötdämpare och fjädringen slits. Det är ju bilens ägare som blir drabbade av det här i form av utgifter. Körs bilen bara på jämna fina asfaltsvägar är det betydligt mindre slitage.
Att köra långsamt och väja för de största groparna är Hindréns heta tips för alla som rör sig på ojämna vägar.
Båssastranden i Ekenäs kan få 350 nya invånare. Planen för det nya bostadsområdet invid Gammelboda är nu i utkastskedet.
Förslaget nu är att 110 nya bostäder kan byggas på de nästan 60 tomter som skapas på området.
Båssastranden ska också ha ett 40-tal båtplatser. På norra sidan av området planeras en badstrand.
Här ligger Båssastranden.En karta som visar var Båssastranden nya bostadsområde i Ekenäs ligger. Bild: Raseborgs stadBåssafjärden,båssatranden,Ekenäs,Raseborg,Västnyland
Båssastranden är i dag ett obebyggt område vid Båssafjärden 2,5 kilometer söder om Ekenäs centrum. Området ligger väster om Gammelboda bostadsområde.
Över 20 000 kvadratmeter byggrätt
Största delen av tomterna är avsedda för småhus. Det finns 40 tomter för enskilda småhus. Tomtbeteckningen är AO, det betyder kvartersområde för fristående småhus. Sedan finns det 19 AO-tomter där man kan bygga ett parhus eller två kopplade småhus per tomt.
Utöver dessa finns det tre tomter med en sammanlagd bygrätt för knappt 5 000 kvadratmeter, det vill säga uppskattningsvis 30 bostäder. De här tre tomterna har beteckningen AP som innebär kvartersområde för småhus.
Så här fördelas tomter, grönområden och vägar på Båssastranden.Ett utkast till detaljplan för ett nytt bostadsområde, Båssastranden i Ekenäs. Gröna och bruna områden som visar var tomterna, gatorna och grönområden ska ligga.Bild: Raseborgs stadBåssafjärden,båssatranden,detaljplanering,Ekenäs,Raseborg,Västnyland
Den sammanlagda nya byggrätten blir enligt utkastet nu drygt 21 000 våningskvadratmeter.
Invånare oroade över rekreationsområde
I ett tidigare skede av planeringen tog man fram en idéplan. Den var till offentligt påseende hösten 2014.
Det kom då fram att en del invånare motsätter sig hela planen. De som då lämnade in åsikter och anmärkningar var bekymrade över hur det går med det populära rekreationsområdet om det fylls med bostäder.
Staden försäkrar att strand- och skogsområdena ska kunna utnyttjas också i framtiden. För det byggs ett nätverk av gång- och cykelvägar samt friluftsstigar.
Så här ser Båssastranden ut i dag.En avverkad skog vid en strand.Bild: Raseborgs stadavverkningar,Båssafjärden,båssatranden,Ekenäs,Raseborg,skogar,strandbebyggelse,Västnyland
Miljöchefen poängterade i sitt utlåtande att det finns miljövärden på eller i närheten av området och de måste bevaras eller till och med skyddas. Det handlar bland annat om en ormbunkslund.
Ny chans att säga sin åsikt
Planläggningsnämnden i Raseborg tog del av planutkastet för Båssastranden i onsdags (22.2). Utkastet ska nu läggas ut till påseende så att de som vill åter får säga sin åsikt. Under framläggningstiden ordnas också ett invånarmöte.
Sedan fortsätter planeringen till det slutliga skedet där staden tar fram ett förslag till ny detaljplan. Förslaget ska sedan godkännas i nämnden, stadsstyrelsen och slutligen fullmäktige.
Ett stort markområde i Skogby väster om Ekenäs ska planläggas för industrier som behöver extra mycket plats. Området ligger vid riksväg 25.
Det handlar om ett nästan 60 hektar stort område i Skogby och Harparskog 11 kilometer sydväst om Ekenäs centrum.
Raseborg bytte till sig området
Fiskarskoncernen och staden Raseborg bytte mark med varandra ifjol.
Raseborg fick då av Ferraria cirka 40 hektar i Skogby nära gränsen till Hangö medan fastighetsbolaget Ferraria fick i utbyte 100 hektar på två olika ställen.
Nu ska området i Skogby och Harparskog få en detaljplan.
Området kallas Skogby industriområde.
Tanken är att Skogby industriområde ska bli ett område för industri- och lagerbyggnader.
Viktigt för hela Västnyland
Planläggningen motiveras med behovet av industritomter som är av "regional betydelse" och som har ett "mycket stort utrymmesbehov".
Staden äger största delen eller cirka 50 hektar av marken. Resten är i privat ägo.
I bytesavtalet förband staden sig att starta en detaljplanering av området.
Samtidigt lovade staden också planlägga ett 12 hektar stort område som Ferraria fortfarande äger.
Planläggningsnämnden i Raseborg beslutade på onsdagen (22.2) att planläggningen nu inleds.
Staden Raseborg och Fiskarskoncernen har i flera år förhandlat om att byta marker med varandra. Nu finns ett förhandlingsresultat där staden avstår från två markområden nära Fiskars bruk och istället får mark som har planerats som industrimark vid riksväg 25 i Skogby nära gränsen till Hangö.
Regionförvaltningsverket har beviljat vattentillstånd för de tekniska fiskvägarna vid kraftverket i Åminnefors. Raseborgs stad väntar ännu på tillstånd för fiskvägarna i Billnäs.
Nu planeras bygget av fiskvägarna. Efter det måste det ansökas om bygglov för fisktrapporna.
Dessutom ska själva bygget konkurrensutsättas och det torde ske i sommar.
Fakta om fiskvägarna i Svartån
Kommunerna Raseborg, Lojo, Vichtis, Högfors och Loppis deltar i projektet. Det gör också föreningen Västra Nylands vatten och miljö, staten, det EU-finansierade Freshabit IP-programmet, fiskeområdena, papperstillverkaren Sappi och övriga privata finansiärer.
Målet är att fiskvägarna vid Billnäs och Åminnefors ska vara i bruk senast våren 2019.
Fiskvägarna behövs för att förbättra vandringsfiskarnas vandring till Svartån och tillbaka till Östersjön. Det är frågan om lax, öring, vimba, ål och nejonöga.
Fiskvägarna är viktiga också för flodpärlmusslan som inte kan föröka sig utan hjälp från laxfiskarna.
Nästan hälften av prästerna inom Borgå stift vill att kyrkolagen ändras så att den tillåter samkönade vigslar. Det finns även en liten grupp som är redo att viga tidigare än så. Det här visar en enkät som de finlandssvenska medierna gjort.
Den första mars träder den nya äktenskapslagen i kraft. Då blir det möjligt för samkönade par att gifta sig.
Svenska Yle, KSF Media, HSS Media och Nya Åland har tillsammans med Svensk Presstjänst kartlagt vad prästerna inom Borgå stift anser om att viga samkönade par. Enkäten gick ut i början av februari till omkring 300 personer, både till präster i tjänst och till pensionerade präster som också har vigselrätt.
Enkäten besvarades av 210 personer och svaren visar att fältet är ytterst delat. Det finns ingen gemensam syn på frågan och debatten som väntas när kyrkan ska ta ställning kan bli uppslitande.
49 procent vill att kyrkolagen ska harmoniseras med äktenskapslagen, 40 procent vill det inte och 11 procent har ingen åsiktBild: HSS Media/Kati Hiekkanendatajournalistik,samkönat äktenskap
Drygt sex procent vill viga
Drygt fyra femtedelar svarade att de inte är redo att viga samkönade par efter den första mars.
Fjorton personer eller drygt sex procent säger sig vara redo att viga samkönade efter den första mars även om kyrkolagen inte påbjuder det.
Osäkerheten är stor vilket kan ses som naturligt eftersom de två lagarna just nu ger olika bud i frågan. Var tionde gav inget tydligt svar på frågan.
"Alla präster har avgett ett löfte där man förbinder sig att hålla sig till bibeln, kyrkans lära och övriga kyrkliga böcker godkända av kyrkomötet. Detta gäller också äktenskapet", skriver en av de som svarade.
"Jag ser fram emot att någon dag lagligt få viga samkönade par. Det har jag gjort redan i nästan tjugo år, så jag orkar vänta några år till", skriver en annan.
14 präster har som avsikt att viga samkönade parBild: HSS Media/Kati Hiekkanendatajournalistik,samkönat äktenskap
Nästan hälften vill ändra kyrkolagen
Fältet är särskilt splittrat när det gäller kyrkolagen och hur man anser att kyrkomötet ska agera när frågan om samkönade äktenskap kommer upp till behandling senare i vår.
103 av de svarande, nästan hälften, vill att kyrkolagen harmoniseras med äktenskapslagen så att samkönade ska få gifta sig i kyrkan. 83 personer, alltså fyra av tio, anser att kyrkolagen inte bör ändras. 24 har ingen åsikt i frågan.
"Kyrkan bör inte ändra sin syn på äktenskapet eftersom bibeln - som vi präster gått ed på att hålla oss till - inte tillåter könsneutrala äktenskap", svarade en.
En annan poängterar vikten av att enskilda präster inte "soloåker":
"Vi kan aldrig komma till konsensus om vad som är rätt eller fel. Därför är det vår plikt att följa kyrkolagen och kyrkoordningen. Jag önskar att människor som vill se en förändring röstar i nästa kyrkoval."
De som svarade på enkäten utlovades anonymitet, men en granskning av resultaten på prosterinivå visar väldigt stora regionala skillnader.
De flesta i Mellersta Nyland, i Raseborg, i Åboland och på Åland och även inom domprosteriet vill att kyrkolagen ska harmoniseras med äktenskapslagen.
Inom Helsingfors prosteri anser en knapp majoritet att kyrkolagen ska harmoniseras med äktenskapslagen.
I Österbotten ansåg de allra flesta att kyrkolagen borde bestå, alltså att samkönade inte ska få vigas kyrkligt. Så var fallet i all synnerhet i Närpes prosteri där inte en enda svarande ansåg att kyrkolagen borde ändras. I Pedersöre prosteri vill de flesta att kyrkolagen inte ändras, så även i Korsholms prosteri även om majoriteten inte är lika stor.
Av pensionärerna svarade 21 att kyrkolagen inte ska ändras medan 19 är av motsatt åsikt. 11 hade ingen åsikt. Bland präster som inte har församlingstjänst vill största delen ändra på kyrkolagen.
Störst motstånd mot att införa könsneutrala äktenskap finns i Närpes prosteri Bild: HSS Media/Kati Hiekkanendatajournalistik,samkönat äktenskap
Största delen vill se straff
En majoritet, eller 120 av 210, vill bestraffa de som viger samkönade par innan kyrkomötet tagit ställning. 68 svarade att en varning från biskopen eller domkapitlet är ett bra straff. Tio personer ansåg att avkragning borde bli följden, alltså att de som viger samkönade ska förlora sitt prästämbete. Tio svarade att de som viger samkönade borde avstängas från tjänst. 64 personer vill inte se ett straff.
"Det räcker med ett samtal med biskopen som önskat att man ska vara solidarisk med honom och inte viga i detta skede", skriver en person medan en annan anser att vigseln, utförd av en präst, bör förklaras som borgerlig:
"Att en präst förrättar borgerlig vigsel bör utredas. Det kan inte kombineras med kyrklig tjänst."
I Österbotten vill man se de tyngsta straffen för de präster som väljer att viga samkönade innan kyrkomötet tagit ställning. Avkragning eller avstängning från tjänst var rätt vanliga svarsalternativ medan man i södra Finland i större utsträckning såg en varning som en lämplig följd. På Åland, i Raseborg och i Mellersta Nyland ville många inte bestraffa alls.
"Straffet borde motsvara liknande brott mot kyrkans ordning", skriver en medan en annan av de svarande framhåller att det inte är någon one-man show att vara präst:
Åtminstone bör prästens kyrkoherde eller biskopen framhålla att hen bör respektera kyrkans process mot konsensus, oberoende hur redo man själv är att viga samkönade par.
Skulle föreslå civil vigsel istället
Bland dem som svarade att de inte har för avsikt att viga samkönade par efter den 1 mars skulle en knapp tredjedel istället föreslå civil vigsel. I stort sett lika många skulle hänvisa till kyrkolagen som i dagsläget inte påbjuder vigsel av samkönade.
Nio personer svarade att de skulle försöka få paret på andra tankar medan åtta personer skulle hänskjuta ärendet till en annan präst.
"Jag skulle diskutera tillsammans med paret hur vi kunde utforma en kyrklig tillställning som varken är vigsel elle välsignelse, men där vi skulle be för dem. Det förutsätter förstås att de först vigs civilt",skriver en.
"Jag skulle förklara för dem att kyrkan inte kommit till någon konsensus i frågan, och att jag inte som enskild präst kan kringgå processen, oberoende av vad min vilja är", skriver en annan.
Yngre vill ändra lagen
Bland de som var redo att viga samkönade är de flesta äldre, i åldersspannet 61-80 år. Inte en enda i åldern 21-40 sade sig vara redo att viga.
De yngre, särskilt i åldrarna 31-40 och 51-60 år, ville trots det i större utsträckning se en liberalisering av kyrkolagen.
Att de svarat på det här viset kan eventuellt förklaras av en större försiktighet bland de yngre. De ska jobba inom kyrkan i tiotals år och vill inte agera på ett sätt som kan anses kontroversiellt utan i stället jobba demokratiskt för en långsammare förändring inom kyrkan.
Totalt 210 präster svarade på enkätenBild: HSS Media/Kati Hiekkanendatajournalistik,samkönat äktenskap
Att det finns en stor grupp präster som vill ändra kyrkolagen överraskar inte Björn Vikström, biskop i Borgå stift. Han manar ändå till tålamod och hoppas att prästerna inte börjar fatta egna beslut i frågan.
Att det finns en stor grupp präster som vill ändra kyrkolagen överraskar inte Björn Vikström, biskop i Borgå stift. Han manar ändå till tålamod och hoppas att prästerna inte börjar fatta egna beslut i frågan.
- När samkönade par vänder sig till prästerna hoppas jag på följande svar: tyvärr kan vi inte enligt nuvarande kyrkolag erbjuda en kyrklig vigsel. Däremot kan vi tillsammans planera en ceremoni som väldigt långt kan påminna om en välsignelse av ett bröllop, säger Vikström.
Enligt de finlandssvenska mediehusens enkät är det åtminstone fjorton präster som är villiga att gå emot kyrkans linje och viga samkönade par efter den första mars.
- Att vissa vill ta en genväg och börja viga redan nu tycker jag är problematiskt. Det är bättre att ha tålamod och påverka kyrkans linje genom de demokratiska strukturer vi har, säger Vikström.
I prästlöftet lovar prästerna att följa kyrkans ordning och det innebär att solospelande kan få följder. Enligt Vikström handlar det i första hand om att höra prästen och sedan överväga en muntlig anmärkning eller varning.
- Praxis i liknande fall är att mer drastiska åtgärder blir aktuella först vid upprepade förseelser, säger han.
Prästerna mera positiva till förändring
För att kyrkolagen ska ändras krävs 75 procents majoritet på kyrkomötet, som är kyrkans högsta beslutande organ. Bland prästerna som svarat på enkäten är det en majoritet som vill anpassa kyrkolagen så att den stämmer överens med den nya äktenskapslagen.
Det är ändå ingen garanti för att lagändring. I kyrkomötet är både präster och församlingsmedlemmar representerade. Röstfördelningen är en sådan att lekmännen, församlingsmedlemmarnas representanter, är i majoritet.
- Över lag tror jag att prästerskapet i kyrkan, inte bara i Borgå stift, är mera positiva till förändrad praxis gällande äktenskap och vigsel än till exempel kyrkomötet. Samtidigt är kyrkomötet det enda organ som kan fatta det här beslutet. I dagens läge uppfattar jag situationen vara en sådan att kvalificerad majoritet för förändrad praxis förefaller ganska osannolik.
Det finns redan nu ett kompromissförslag till kyrkomötet där präster skulle få viga samkönade par men där ingen ändå skulle tvingas till det. Det finns också två andra modeller som Vikström för fram.
- Jag har själv flaggat för att kyrkan kunde avstå från vigselrätten och i så fall välsigna alla vigda par. En annan lösning kunde vara att vigselrätten inte skulle vara hos samfundet utan ligga hos den enskilda prästen. Jag tycker definitivt vi ska försöka undvika att tvinga någon att viga mot sitt samvete och med den lösningen gör vi det, säger han.
Trovärdighetsfråga för kyrkan
Frågan delar kyrkan och enligt Vikström måste man beakta risken för en splittring. Han lyfter fram att det finns rörelser och riktningar inom kyrkan som varnar för att en förändrad syn på äktenskapet kan få dem att gå ut.
- Samtidigt är det här är en trovärdighetsfråga för kyrkan. Tar vi människors längtan och kärlek på allvar? Försöker vi istället pressa in människor i ett dogmatiskt schema och försöker vi tvinga dem att ändra sig om de inte passar in där? Det tycker jag har varit ett tragiskt drag i hur kyrkan har förhållit sig till de homosexuella och den saken tycker jag bestämt vi ska ta avstånd ifrån.
Hur ser biskopen själv på frågan? Om lagen ändrar ställer han sig positivt till att viga samkönade par.
- Då skulle jag vara beredd att viga. I dagens läge har jag som sagt talat om möjligheten för att kunna välsigna par. Det hoppas jag skulle kunna ske så fort som möjligt och det skulle jag gärna också ta del i, säger han.
Nästan hälften av prästerna inom Borgå stift vill att kyrkolagen ändras så att den tillåter samkönade vigslar. Det finns även en liten grupp som är redo att viga tidigare än så. Det här visar en enkät som de finlandssvenska medierna gjort.
Nu vill Raseborgs stad ta reda på vad de äldre anser om den service staden erbjuder. Seniorernas åsikter och tankar ska kartläggas och målet är att utveckla servicen för äldre.
