OS-medaljören Antti Ruuskanen ser inga hinder för Oliver Helander och hans satsning mot världseliten i spjut. ”Oliver är en mer färdig kastare än jag var i den åldern”, säger Ruuskanen.

Antti Ruuskanen har varit en av två spjutkastare som huvudsakligen burit den finländska framgångstraditionen vidare under de senaste åren. Nu ser han tecken på att Finlands nya storkastare kan heta Oliver Helander.

Ruuskanen, som har både OS- och EM-medaljer på meritlistan, är imponerad efter att ha sett Helander på nära håll i träning under några dagar.

– Han har ett väldigt bra utgångsläge. Han är talangfull, lång. Han blir grym om han kan hålla sig frisk, säger Ruuskanen till Yle Sporten.

Opererade armbågen

Helander har en operation i armbågen bakom sig.

– Nu kommer de viktiga åren för hans del. Man måste vara hel. Det finns inga hemligheter, säger Ruuskanen som har genomgått en axeloperation själv.

Tjugoåringen Helander ligger långt före Ruuskanen om man jämför de två vid samma ålder. Helander har ett personligt rekord på drygt 76 meter.

– Oliver är en mer färdig kastare än jag var i den åldern både fysiskt och tekniskt. Mellan nitton och tjugotvå utvecklades min fysik.

"Grym skillnad"

Även Antti Ruuskanens tränare Jarmo Hirvonen tar till de största orden när han ska beskriva Oliver Helander.

– När Pitkämäki, Ruuskanen & Co slutar är han nästa potentiella OS-medaljör, säger han till Yle Sporten.

Antti Ruuskanen har tagit flera medaljer i stora mästerskap. Antti Ruuskanen Bild: EPA/DIEGO AZUBEL Antti Ruuskanen,friidrott,ruuskanen,sport

– Det är en grym skillnad mellan Oliver och Antti. Det är ungefär fyra meter i kastlängd, men också i egenskaper är det stora skillnader. Oliver ser så vass ut att jag inte vet om man vågar ta med honom till Spanien.

Hirvonen syftar på nästa utlandsläger. Det bär av till varmare breddgrader om några veckor för bland annat Ruuskanen och Helander.

– Oliver har allt. Han lyssnar och är väldigt smart, säger Hirvonen.

Siktet inställt på 80 meter

Helander håller för tillfället på att komma tillbaka från sin operation. Han har inte kunnat kasta spjut ännu efter ingreppet.

– Jag ska kasta spjut för första gången i Spanien, men det blir inga tuffa kast. Fysiskt är jag i bättre form än någonsin.

Om rehabiliteringen går som den ska, har han lagt resultatribban högt för sommaren.

– Om jag är frisk är målet att kasta över 80 meter i sommar, säger han.

Höjdhopparen Linda Sandblom hade två målsättningar när hon åkte till FM-tävlingarna i Jyväskylä. Det ena gav sen det andra, när Hangö IK-hopparen vann FM-guld med resultatet 189 centimeter, ett hopp som överskrider resultatgränsen till EM-tävlingarna i Belgrad i mars.

Sandbloms serie i FM-tävlingen i Jyväskylä började bra, när hon överskred 174, 177, 181 och 183 centimeter i första försöket. På 185 centimeter fick hon ta till alla tre försök, men när det tredje lyckades var FM-guldet bärgat.

Hennes andra försök på 189 centimeter gav sen den efterlängtade EM-gränsen och möjligheten att mäta sig med europaeliten under det första veckoslutet i mars.

Hoppa över Twitterpostning

FM-silvret gick till Eleriin Haas med resultatet 183 centimeter medan Miia Kurppa vann brons med ett hopp på 179 centimeter.

Tävlingen pågår.

Tenala och Frimans är en lika känd kombination som puss och kram. De hör lite ihop. Utan Frimans skulle det vara ganska tomt Tenala kyrkoby och utan Tenala och i synnerhet en påskdans 1991 skulle Per-Olof Friman kanske ännu bo i Karis.

Det var alltså kärleken som fick Per-Olof eller Pelle Friman att flytta från Karis till Tenala. Redan några år senare blev Pelle företagare som bland annat röjde snö och erbjöd olika traktortjänster. Med tiden blev det flera ben att stå på och i dagens läge driver familjen Friman, som består av Pelle, frun Anne och barnen Daniela, Simon och Emma, en affär, ett café, en restaurang och ett ysteri.

De första Tenala-ostarna har redan tillverkats i liten skala, men under våren kommer Pelle att börja tillverka flera olika ostar i en gammal fabriksbyggnad i Tenala. Det är ett gammalt mejeri som på nytt väcks till liv.

- Sedan kan man kalla mig ostmästare skrattar Pelle, som har ett brinnande intresse för just ysteri, osttillverkning.

Butik, café och restaurang

För inte alltför många år sedan var Tenala en liten by där det var ganska lugnt, för att inte säga riktigt lugnt, på gränsen till dött. Tenala hade upphört som självständig kommun och uppgått i Ekenäs, nuvarande Raseborg. Det mesta av servicen och flera affärer upphörde och byborna vande sig vid att sköta det mesta i Ekenäs.

Nu sjuder Tenala kyrkoby av liv igen. Här finns flera driftiga och energiska företagare, men den som nog tar priset vad gäller påhittighet är Pelle Friman.

Han verkar dessutom ha fler timmar än 24 i sitt dygn. Han jobbar hela tiden och trivs med sin livsstil.

Bilden är tagen sommaren 2016 Frimans diversehandel i Tenala. Bild: Yle/Robert Ehrnsten frimans diversehandel,Raseborg,Tenala,Västnyland

I ett hundra år gammalt trähus som i tiderna har inrymt både bank, gästgiveri, fiskbod och mataffär finns numera en diversehandel och ett café, Villa Skarp.

- Det är gamla Skarpens hus. Här har man grejat med allt möjligt. Före mig var det ett loppis och nu är det en butik igen.

Frimans diversehandel Kärl och inredningsprylar i en affär som säljer allt möjligt. Bild: Yle/ Tiina Grönroos frimans diversehandel,inredningsaffär,Tenala

Pelle Friman har renoverat det gamla trähuset med varsam hand och det är i dag en riktig pärla.

Här fanns bybastun. I nuvarande restaurangköket fanns bastukammaren.

En bit från Villa Skarp finns en byggnad som ser nästan ny ut, men som är lika gammal som villan. Där har Frimans öppnat en restaurang.

- Här fanns bybastun. I nuvarande restaurangköket fanns bastukammaren. Här fanns också ett bilgarage och lite längre in, i nuvarande restaurangsalen, fanns ett lager med gödsel, gräsfrön och annat trädgårdsmaterial. Längst bort fanns dessutom bräder, rör, järn och pulverfärger.

Var ska man sitta och ta sin fredagsöl om inte i Tenala?

Det skulle man inte tro när man tittar in i det före detta skjulet som i dag alltså är en restaurang med fulla rättigheter.

- Var ska man sitta och ta sin fredagsöl om inte i Tenala? frågar Pelle och tillägger att här serveras det också lunch vardagar.

Pelle Friman har också blivit en stor arbetsgivare i Tenala. Vintertid sysselsätter butiken och restaurangen omkring åtta personer. Sommartid behövs det tjugo arbetstagare. Då är också glasskiosken öppen. Ännu fler arbetstagare behövs när ysteriet i det gamla mejeriet öppnar senare i vår.

Mejeriet är Pelles passion

Vi hoppar in i bilen för att ta oss till den gamla mejerifastigheten som ligger drygt en kilometer från Frimans café, affär och restaurang. Den här gamla industrihallen har i tiderna varit en stor arbetsgivare i Tenala.

- Det är trettio år sedan Valio lade ner produktionen här, men storhetstiden var egentligen före Valios tid, berättar Pelle samtidigt som han visar mig runt i fabriken.

Ännu finns det många outnyttjade kvadratmeter i den gamla mejeribyggnaden. Fasaden på gamla mejeribyggnaden i Tenala, gulmålad tegelbyggnad i flera våningar Bild: Yle/ Tiina Grönroos gamla mejeriet,Mejeri,Tenala,tenala mejeri,tenalas gamla mejeri,valios gamla mejeri

Det har lagts ner mycket jobb på att restaurera rummen från golv till tak och det har bland annat också dragits in nya elektricitet. Den utrustning och de maskiner som används vid själva ystningen är köpt i Nederländerna.

Mögelostar är till exempel något som jag vill lära mig göra själv och de ska sedan tillverkas här.

Tanken är att fabriken också ska fungera som ett utflyktsmål. Hit kommer man för att bakom en glasvägg följa med hur osttillverkning går till. Det är här som Pelle tänker jobba. Pelle säger att han brinner för det här projektet.

- Jag har inte gått någon utbildning, men jag har lärt mig laga ost av gamla ostmästaren Lauri Helle. Nu söker jag kurser där man skulle få lära sig laga sådana ostar som jag inte ännu kan laga. Mögelostar är till exempel något som jag vill lära mig göra själv och de ska sedan tillverkas här.

Tillsvidare finns bara en Tenalaost, men snart finns det flera sorter enligt Pelle Friman. Inplastade ostbitar, tenala ost Bild: Yle/ Tiina Grönroos frimans diversehandel,ost,Tenala,tenalaost

Redan nu planerar Frimans familj vad de nya ostarna ska heta. En idé är att namnge dem efter de kvinnor som i tiderna jobbade i mejeriet. Det är alltså inte helt otänkbart att man småningom får köpa en bit Agnes i Frimans diversehandel.

Finns det ännu några drömmar eller vilda planer som du vill förverkliga Pelle Friman?

- Oj nog har jag många idéer, men de är tillsvidare hemliga, säger Tenalas troligtvis arbetstokigaste företagare och skrattar glatt samtidigt som han redan hastar iväg mot nästa jobb.

Borgåfödda Victoria Lindqvist och Helsingforsbon Jon Lindström skulle äta vegetariskt i Tenala. Men restaurangen i den gamla skolbyggnaden hade stängt. Fem år senare ordnar det relativt nyinflyttade paret kurser och läger i den 900 kvadratmeter stora, före detta skolbyggnaden.

Ja, det var en sommardag i Tenala. Victoria Lindqvist och Jon Lindström var på besök hos Jons föräldrar som har en sommarstuga i Trollshovda i Tenala. I det lokala ”Tenalablade” läste det unga paret om en vegetarisk restaurang som skulle finnas i Tenala. Restaurangen hade dessvärre stängt, men Victoria och Jon förälskade sig häftigt i det gamla skolhuset.

Skolhuset har genomgått många renoveringar

Några år senare hade de chansen att köpa den gamla finska skolan, Villa Christine, av ägaren som är en kvinna från Tyskland som i sin tur hade köpt skolhuset femton år tidigare.

Jon hälsar välkommen till Villa Christine. Jon LIndström vid ytterdörren till en gammal skola, numera hem och kursgård. Vinter Bild: Yle/ Tiina Grönroos företagsamhet på landsbygden,jon lindström,landsbygdsföretagare,Tenala,villa christine

- Här har ordnats kurser också tidigare. I ett skede hyrdes huset ut till ett företag i vårdbranschen så här har byggts till mellanväggar som senare har rivits på nytt. Här har man också både sänkt takhöjden för att sedan återgå till det ursprungliga, förklarar Victoria och Jon samtidigt som de pekar på ett ställe där det också fanns en trappa som numera är riven.

-Vi drömmer om att få en kakelugn här, visar Victoria.

Jon och Victoria i den gamla skolsalen. Här ordnas också musikkvällar. Jon Lindström och Victoria Lindqvist lutar sig mot en flygel i en sal inne i den gamla skolan i Tenala, numera Villa Christine. Bild: Yle/ Tiina Grönroos jon lindström,landsbygdsföretagare,Tenala,ung företagsamhet,victoria lindqvist,villa christine

När paret, som då bodde i Helsingfors, köpte den gamla finska skolan i Tenala, var de stora renoveringarna gjorda av den forna ägaren. De nya ägarna har installerat jordvärme och gjort en del mindre renoveringar.

-I ett sådant här hus tar jobben aldrig slut, säger Jon och får medhåll av Victoria.

Yngsta sonen är tvättäkta Tenalabo

Paret har två barn, Arvin som är fyra år och Evin som är ett år och som således har bott hela sitt liv i Tenala. I och med familjetillökningen flyttade familjen till Tenala. Före det tillbringades veckosluten och somrarna i Villa Christine, men på grund av Jons arbete i en investeringsbank i Helsingfors vågade familjen inte ta steget fullt ut som företagare på landbygden innan Evin föddes.

- Jag har nu varit pappa- och vårdledig. När det småningom är dags att återvända till jobbet i Helsingfors hoppas jag att det går att delvis jobba på distans, men också att göra undan en del arbete under tågresorna mellan Karis och Helsingfors, säger Jon som inte bekymrar sig över arbetsresor på totalt tre timmar per dag.

Victoria som är musiker och musikpedagog säger att det före detta skolhuset i Tenala, Villa Christine, kom lämpligt med tanke på att hon hade behov av nya utrymmen för sina musikläger och -kurser.

Ett hus med många användningsändamål

En del av skolhuset har hyresgäster. En stor del används till kurser och i övre våningen finns många sovrum som används av kursdeltagare och ibland, i synnerhet sommartid, av turister på genomresa.

Fasadbild på Vill Christine, en gammal skolbyggnad med rödmyllad brädfodring och senapsgula ytterdörrar. Bild: Yle/ Tiina Grönroos landsbygdsföretagare,Tenala,Ung företagsamhet,villa christine,vinter

- Många tror ännu att Villa Christine främst fungerar som bed and breakfast, men det är nog en ganska kort tid av året som vi kan ta emot tillfälliga nattgäster. Fast visst är det roligt när vi får ta emot bland annat utländska gäster, säger Victoria och berättar att de då dukar upp frukostar som är gjorda av ekologiska råvaror.

I första hand är det olika läger och kurser som ordnas på Villa Christine.

Vi känner varje dag stor tacksamhet över att få vakna i vårt hem här i Tenala.

Paret Lindqvist-Lindström fixar då mat och kan bjuda på bastu och naturligtvis övernattningar för lägerdeltagarna.

Villa Christine har utan desto mera marknadsföring också fått många bokningar. Det verkar finnas behov av större lokaler där man bland annat kan ordna körläger, yoga och tai chi, för att nämna några exempel på kurser som ordnats i Tenala.

En del kurser ordnas alltså av utomstående, andra kurser ordnas av Victoria.

En av tre ingångar. Här kliver man in i den stora salen. Närmare bild på en senapsgul, tvådelad ytterdörr till den gamla skolan i Tenala, numera Villa Christine. Bild: Yle/ Tiina Grönroos gammal dörr,Tenala,villa christine,ytterdörr,yttertrappa

I en del av huset bor förstås familjen. Det är den privata delen av huset som faktiskt har tre ingångar med tre vackra, gamla, senapsfärgade dörrar.

Victoria talar varmt för liv och aktiviteter på landsbygden. Fast hon själv som småbarnsförälder gärna har några lugnare veckor emellanåt är hon glad över det mottagande familjen fått av såväl kursdeltagare som Tenalabor.

- Vi känner varje dag stor tacksamhet över att få vakna i vårt hem här i Tenala. Vi njuter av huset och de möjligheter det ger, säger Victoria.

Dicken körde över SIF. Samtidigt är mästaren också helt klar för vårens semifinalspel.

Dicken tog sin andra storseger i den övre slutserien i dag. SIF hade absolut ingenting att sätta emot när regerande mästaren tryckte gasen i botten.

Under andra halvan av första halvlek gick Dicken från en 8–7-ledning till pausnoteringen 18–9. Då var det givetvis avgjort och hemmalaget drog ner på tempot efter paus.

Slutsiffrorna skrevs 31–19. SIF:s Ellen Voutilainen gjorde flest mål i Britas, sju stycken. Betina Lillqvist var dagens bästa Dickenmålskytt med sex mål.

Tack vare segern säkrade Dicken även i teorin en semifinalplats. SIF har fem poäng och fyra matcher kvar att spela. Avståndet upp till Dicken är ointagliga nio poäng.

Resultat:

Dicken–SIF 31–19 (18–9)
Dicken: Betina Lillqvist 6, Martina Genberg 5, Jessika Gammals 4, Anna Lindahl 3, Annika Näräkkä 3, Carla Friman 3, Pia-Stina Pitkäjärvi 2, Alexandra Ahlroth 2, Carolina Böckelman 2, Kiira Kankainen 1.
SIF: Ellen Voutilainen 7, Sofie Lindholm 3, Aino Pietiläinen 3, Saara Lehtola 1, Linda Ratilainen 1, Emmi Koljonen 1, Madeleine Lindholm 1, Elin Sjölund 1, Janica Vaskelainen 1.

En snöskoteråkare omkom i går kväll efter att ha gått genom isen i Ingå skärgård.

Den döde är en man strax under 50 år. Han begav sig ut på isen utanför Södra Svartö för att testa en gammal snöskoter.

När mannen inte kom tillbaka larmade de andra på ön sjöräddningscentralen. Ett par timmar senare hittade gränsbevakningens helikopter den drunknade mannen vid randen av en stor vak söder om Södra Svartö.

Kustbevakningen avråder allmänheten från att bege sig ut på isen, i synnerhet om man inte har en klar blick över isläget.

Inne i vikarna kan isen fortfarande vara tjock, men längre ut försvagas isarna då temperaturen stiger snabbt.

Sju guld, elva silver och sex brons blev de svenskspråkiga föreningarnas fina saldo i inomhus-FM i friidrott. Därtill kom det två finländska rekord – det senare säkrade HIFK-talangen Viivi Lehikoinen som åkte till Jyväskylä efter firad gamlas dans.

Det tidigare SFI-rekordet var från 2009, då de svenskspråkiga föreningarna kammade hem 23 medaljer. I Jyväskylä slog man det rekordet med en pallplats.

IK Falkens Karin Storbacka tog dubbla guld (1500 och 3000 meter), därtill korades Saga Andersson (Esbo IF, stav), Linda Sandblom (Hangö IK, höjd, med nytt finländskt rekord), Zenitha Eriksson (Falken, 800 meter) och Jonna Berghem (Hangö IK, 200 meter) till mästare individuellt.

Förutom Storbacka tog Berghem (guld 200, silver 400 meter), Heidi Eriksson (IK Falken, brons 800 och 1500 meter) samt HIFK-ungdomarna Lotta Kemppinen (guld 4 x 200 meter, silver 60 meter) och Nea Mattila (guld 4 x 200 meter, silver 200 meter) två medaljer.

Hoppa över Twitterpostning

Lehikoinen: Jag är jättenöjd

Det sista guldet bärgade Helsingfors IFK:s damer på 4 x 200 meter. Med laget Lotta Kemppinen, Nea Mattila, Jasmin Showlah och Viivi Lehikoinen sprang de dessutom nytt finländskt rekord.

HIFK klockades för tiden 1.37,53, vilket slår Tampereen Pyrintös tidigare rekord med en dryg halvsekund.

– Guldet var det vi var ute efter och det kom, trots att jag väntade mig att vi är till och med ännu mer överlägsna, säger ankaret Lehikoinen till Yle Sporten som korsade mållinjen en knapp sekund före hemmaföreningen Jyväskylän Kenttäurheilijat.

– Men förstås är också det finska rekordet jättefint, fastän man inte löper så mycket stafett på 200 meter. Men jag är jättenöjd – det lönade sig att åka upp till Jyväskylä för en 25 sekunders prestation.

Gamlas dans före FM

Det 17-åriga jättelöftet Lehikoinen stod över lördagens tävlingar och ställde endast upp i stafetten, trots att hon haft medaljchans även individuellt på såväl 200 som 400 meter.

Men det harmar inte det minsta. Lehikoinen hade bestämt redan inför inomhussäsongen att FM blir ett lopp långt – och orsaken är enkel.

– Jag hade gamlas dans på torsdag och fredag, och ville absolut vara med ordentligt där. Det är ändå bara en gång i livet, säger Lehikoinen.

Skip Instagram post

Finland fick även tre nya EM-resenärer under den andra tävlingsdagen i Jyväskylä, då Linda Sandblom i höjd, Arttu Kangas i kula och Reetta Hurske på 60 meter häck klarade kvalgränsen.

Sju idrottare var klara sedan tidigare, därtill kan stavhopparna Wilma Murto och Minna Nikkanen fortfarande vika sig varsin plats till tävlingarna i Belgrad om två veckor.

SFI-medaljer, inomhus-FM 2017:

Guld:
Saga Andersson, Esbo IF, stavhopp
Jonna Berghem, Hangö IK, 200 meter
Zenitha Eriksson, IK Falken, 800 meter
Linda Sandblom, Hangö IK, höjdhopp
Karin Storbacka, IK Falken, 1500 och 3000 meter
HIFK, damer 4 x 200 meter

Silver:
Jonna Berghem, Hangö IK, 400 meter
Christoffer Envall, IK Falken, 400 meter
Zenitha Eriksson, IK Falken, 1500 meter
Jonna Julin, IF Nykarlebynejden, 800 meter
Lotta Kemppinen, HIFK, 60 meter
Eemeli Kiiski, Esbo IF, 5000 meter gång
Nea Mattila, HIFK, 200 meter
Sanna Nygård, Vasa IS, tresteg
Camilla Richardsson, Vasa IS, 3000 meter
Roope Saarinen, Esbo IF, 200 meter
HIFK, herrar 4 x 200 meter

Brons:
Heidi Eriksson, IK Falken, 800 och 1500 meter
Simon Haglund, IK Falken, 800 meter
Kira Kytölä, Esbo IF, tresteg
Alina Strömberg, Larsmo IF, stavhopp
Richard Östman, IF VOM, höjdhopp

Hangö IK:s Jonna Berghem vann FM-guld i inomhusfriidrott på söndagen. Hon var snabbast på 200 meter.

Berghems tid var 24,26. Tvåan Neea Mattila, HIFK, klockades i mål på tiden 24,35. Minna Laukka var tredje på tiden 24,69.

I kvaltävlingen tidigare på dagen löpte Jonna Berghem tiden 24,08 och var snabbast i sitt heat.

På lördagen vann Jonna Berghem silver på 400 meter.

Sjundeå IF:s Eero Saleva var sjätte på herrarnas 3000 meter. Hans sluttid var 8.35,68. Samu Mikkonen från Kuopio vann tävlingen på personbästa tiden 8.27,97.

IF Raseborgs Sara Oraheimo blev tolfte eller sist i damernas kula. Hon stötte resultatet 12,90. Kaisa Kymäläinen från Orivesi vann tävlingen med resultatet 15,61.

Samtliga resultat fråninomhus-FM finns på arrangörernas webbplats.

Hangölaget Hanko Futsal Club tog en ny på söndag eftermiddag (19.2) i herrarnas division 2 i futsal. Den här gången besegrade tabelltvåan HFC Mäntsälän Urheilijat i Askola.

Slutresultatet blev 3-4 (1-1).

Det var Alexander Österlund som gjorde segermålet för Hangölaget. Målet kom med 38 sekunder kvar att spela av matchen.

- Det var så att vi pressade ganska högt och fick bollen och sedan stod ”Acke” påpassligt vid stolpen och sparkade in bollen i mål, sade HFC:s lagkapten Tom Enberg efter matchen.

Han konstaterade att matchen var väldigt jämn och kunde ha slutat hur som helst.

- Vi har ändå vårt självförtroende på topp, det avgjorde kanske, sade Enberg.

Patchanon Chuchat gjorde två mål för Hangölaget. Hemmalagets Mattias Grefberg gjorde likaså två mål.

På söndag (26.2) möter HFC GFT/Ydin i Alberga i Esbo. Tom Enberg säger att GFT/Ydin kan ha några ligaspelare med i laguppställningen.

- De är ju ett farmlag till ligalaget GFT, så det är fullt möjligt att de kan få någon förstärkning, säger Enberg.

En man från Raseborg har dömts till villkorligt fängelse för grovt bokföringsbrott. Mannen skötte inte alls sitt företags bokföring.

Mannen lät bli att sköta bokföringen år 2013. Det året kom det in drygt 770 000 euro på byggföretagets bankkonto och lika mycket pengar togs ut från kontot.

Mannen lät bli att sköta bokföringen ända tills företaget gick i konkurs i mars 2014.

Västra Nylands tingsrätt har dömt raseborgaren till fem månader vilkorligt fängelse.

En man har dömts till långt fängelsestraff för grova narkotikabrott som skett i Lojo. Mannen köpte amfetamin i Holland och hade även narkotika hemma.

Mannen reste i Europa våren 2015 och träffade då en person som han kom överens om att köpa narkotika av. Hemma i Finland pratade han med en annan man som ställde upp som drogkurir.

Den dömda mannen hade betalat mellan 9 000 och 10 000 euro i förväg för narkotikan.

Drogkuriren gav sig i väg i november 2015, men fick ett bud då han kom till Holland att det inte lönar sig att fortsätta resan. Männen fortsatte att planera hur de skulle få narkotikan till Finland och i december gav sig kuriren i väg igen.

Kuriren hämtade narkotikan i Holland men greps i Köln i Tyskland. Kuriren hade med sig 9,5 kilo amfetamin, 200 gram haschisch samt flera telefoner och telefonabonnemang.

Kuriren har dömts till fängelse i Tyskland.

Initiativtagaren greps i Finland i september 2016. Då hittade polisen drygt 281 gram amfetamin i hans källare.

Västra Nylands tingsrätt dömde mannen till 9 år och 10 månader fängelse. Straffet påverkades också av att mannen var villkorligt frigiven på grund av tidigare brott.

Tio personer har sökt jobbet som rektor för Västra Nylands folkhögskola i Karis. VNF behöver en ny rektor efter Katri Konttinen.

De som söker jobbet är:

Maria Riska
Henrik Grönroos
Thomas Dahlström
Pia Björkenheim
Tina Selänniemi
Pia Wickman
Mervi Laakso
Krister Stenroos
Martin Nybom
Radu Szekely

Folkhögskolans styrelse börjar behandla ansökningarna nästa vecka.

Den tidigare rektorn, Katri Konttinen, är nu rektor för Karjaan yhteiskoulu i Karis. Tjänsten som rektor för Västra Nylands Folkhögskola är tidsbunden till två år.

Många skolor och dagis i Borgå har problem med inomhusluften. Då Yle Östnyland ställde lokalitetsdirektör Börje Boström mot väggen och frågade varför det är så, visade det sig bland annat att inte en enda ventilationskanal har putsats på två år.

Yle Östnyland bjöd in lokalitetsdirektör Börje Boström vid Borgå stad för att diskutera stadens fastigheter, och framför allt de många skolor och daghem som har problem med inomhusluften.

Det senaste exemplet är Hindhår bildningscentrum, som tidningen Östnyland har uppmärksammat. En elev kan inte längre vistas i bildningscentret på grund av inomhusluften.

Frida Frankenhaueser intervjuade Boström i Yle Östnylands morgonsändning.

Tidningen Östnyland rubricerar sin artikel om inomhusluften i Hindhår bildningscentrum med ”Staden tar inte hand om sina fastigheter”. Vad säger du om det här, lokalitetsdirektör Börje Boström?

– Staden tar hand om sina fastigheter, men vi skulle säkert kunna göra det bättre än vad vi gör nu. Det är en sak vi jobbar med, att utveckla underhållet och reparationer av fastigheter så att de görs i rätt tid av rätt människor.

Har du några konkreta exempel?

– Vi har gjort en ganska stor omändring i ansvarsområdet för reparationer och underhåll vid årsskiftet. Det flyttades över människor från Borgå lokalservice till oss och vi hoppas att vi får den här organisationen att fungera bättre än den som fanns tidigare.

Vad är det som fungerar dåligt?

– Det hade säkert blivit ett gjutfel i den organisation som togs i bruk 2011. Vi har varit medvetna om det här problemet en tid redan. Ansvaret var delat på två olika organisationer och det fungerade inte alltid så hemskt bra.

Med de två organisationerna syftar Börje Boström till Borgå lokalservice och lokalitetsledningen. Själv är han chef för lokalitetsledningen.

Så det är två organisationer som borde ha tagit hand om stadens fastigheter, och de här två organisationerna har inte kunnat diskutera med varandra?

– Nå, kunnat diskutera, men alltid när ansvaret är delat vill det bli så att ingen riktigt har helhetsansvaret. Nu vid årsskiftet har allt flyttat över till lokalitetsledningen så nu vet alla vem som är skyldig om något går snett.

Huvudsaken är ju att de anställda och barnen ska kunna vistas i skolor och daghem. Hur ska ni se till att inneluften blir bättre?

– Vi gjorde en undersökning senaste sommar som visade att det finns en hel del brister, framför allt i underhållet av fastigheter. Där har vi en orsak att gå igenom systemet ganska noggrant. På lokalitetsledningen har vi en person som sysslar enbart med inneluftsproblem.

Till exempel i Hindhår visade undersökningen att man borde putsa ventilationskanalerna. Men vi har förstått att ni inte kommer att göra det ens i sommar?

– Nå, vi har nog inte sagt att vi inte gör det i sommar. Vi försöker organisera det så fort som möjligt att det blir gjort. Det har funnits ett program att putsa ventilationssystemen i skolor och daghem, men tyvärr har det hänt något så att inte ett enda ventilationssystem blev putsat på två år. Vi har lite att ta igen där.

Vad är det som har hänt så att det inte har blivit gjort?

– Det vågar jag nog inte säga på rak arm, men någonting har det hänt som har gjort att programmet inte har följts som det borde ha gjorts. Nu börjar vi göra upp ett nytt program och ser till att ventilationskanalerna blir putsade i tid.

Men är det du som också tidigare har varit chef och borde ha sett till att ventilationssystemen i skolor och andra lokaler hade putsats?

– Alla som jobbar på staden borde ju jobba för samma mål, men jag beställde inte de här jobben tidigare.

Tänker du göra det nu?

– Nu beställer vår organisation de här jobben, jo.

Har ni beställt något konkret redan?

– Vi fixar åtminstone Albert Edelfeltinkoulu och Linnajoen koulu i sommar. Sedan ser vi hur mycket annat vi hinner med. Bildningscentret i Hindhår har säkert mycket hög prioritet.

Börje Boström, lokalitetsdirektör vid Borgå stad, varför beställde du inte de här jobben tidigare fastän du visste att det fanns problem med inomhusluften i skolorna och daghemmen?

– Vi borde säkert ha beställt jobben någon gång på hösten när vi fick rapporten, men tyvärr har vi mycket annat vi sysslar med också.

Lokalitetscentralen har koll på vilka av Borgå stads fastigheter som har problem med inomhusluften – åtminstone om någon har gjort en anmälan om fastigheten. I dag är de ett tiotal.

Staden tillsätter dessutom grupper som jobbar med inomhusluften i alla fastigheter som har problem.

Vad beror det på att vi har så mycket problem med dålig inomhusluft i Borgå?

– Jag vet inte om vi har mer än någon annanstans. Det är ett stort problem i hela landet. Orsakerna är många. Fastighetsunderhåll är en orsak. Det är svårt att åtgärda gamla hus som är i slutet av sin livscykel och konstruktioner som i efterhand har visat sig vara ohållbara i längden. Vi har rivit en del byggnader och ersätter dem med nybyggnader.

Hur ser du till att de nya byggnaderna inte få problem med inomhusluften inom en snar framtid, som Hindhår bildningscentrum och Hornhattula daghem? Båda byggdes 2008 och har redan problem.

– Vi har ändrat konceptet för hur projekt övervakas. Vi har en skild inneluftsövervakare som regelbundet kollar att bygget görs som det ska, att ingenting som är vått blir intäckt eller så. I framtiden ska vi bygga allt under tält. Så fort stommen är uppförd sätter vi upp ett tält och bygger resten under det.

Börje Boström säger att staden dessutom har förlängt garantitiden på byggnader som staden själv bygger från två till fem år. Det är alldeles för kort, men samtidigt är det normen i Finland just nu.

Under dig har du en person som ansvarar för inomhusluften i Borgås byggnader. Har den här personen nu gjort sitt jobb?

– Personen gör ett mycket bra jobb, men mängden är lite för stor just nu. Det är svårt att hinna åtgärda allt i den tidtabell som användarna och föräldrarna skulle vilja. Tyvärr tar det ganska länge att ta reda på vad problemen beror på och att göra upp reparationsplaner, längre än man skulle hoppas.

Organisationsförändringen som trädde i kraft vid årsskiftet ska förhoppningsvis leda till en förbättring.

Nu finns det en person på staden som sysslar enbart med inomhusluft och säkerhetsfrågor. En annan ansvarar för att hustekniken fungerar, och en tredje jobbar med långsiktiga reparationsplaner för fastighetsmassan.

Dessutom tar Borgå stad hjälp av en mängd olika konsulter.

– Jag hoppas att den här noggranna indelningen av arbetsuppgifterna gör att saker blir gjorda på ett bättre sätt än förr, säger lokalitetsdirektör Börje Boström.

Du kan lyssna på hela intervjun med Börje Boström podcasten Östnyland på 20 minuter som du hittar nedan. Intervjun börjar cirka 3:40 in i klippet.

Artikeln uppdaterad 21.2.2017 kl. 12:50. En av frågorna förtydligades.

Sjundeå kommun borde köpa bankhuset mitt i byn. Det anser tekniska nämnden som nu föreslår att kommunen köper huset av Sparbanksstiftelsen i Sjundeå.

Sjundeå kämpar med problem med inneluften i skolor och flera andra byggnader. Tanken är att underlätta situationen genom att köpa bankhuset.

Just nu finns kommunens tekniska kansli, ett apotek och en kiosk i byggnaden.

Förslaget går nu vidare till kommunstyrelsen och fullmäktige.

Sparbanksstiftelsen i Sjundeå erbjöd bankhuset till kommunen i november i fjol. Stiftelsen äger hela aktiestocken i fastighetsbolaget Sjundeå Bankhus som köpte huset av Aktia 2008.

Aktias bankkontor i Sjundeå stängde vid årsskiftet 2015-2016. I dag kan Sjundeåborna bara få ekonomisk rådgivning vid Aktia i Sjundeå.

Rubriken kompletterades 21.2.2017 vid 16-tiden så att det nu står "Nämnd:" framför det som tidigare utgjorde rubriken, det vill säga "Sjundeå borde köpa bankhuset i centrum".
Artikeln uppdaterades 22.2.2017 klockan 7.08 med information om att Aktias bankkontor stängde för ett drygt år sedan.

Vid yrkeshögskolan Novia i Ekenäs står för tillfället många studiebostäder tomma. Bostädernas ägare Kustregionens utbildningsfastigheter förhandlar nu med vårdproducenter om att ändra studiebostäderna till serviceboende eller resurserat boende.

Företaget Kustregionens utbildningsfastigheter är tvingat att hitta nya lösningar för tomma studiebostäder eftersom antalet studerande vid Yrkeshögskolan Novia är färre och därmed är behovet av studiebostäder mindre.

von Bergmann säger att de tomma bostäderna är en utmaning för bolaget. Bolaget hyr förvisso ut de här bostäderna till vem som helst som behöver en bostad och betalar sin hyra men bolaget hittar gärna hittar ny användning för dem.

Joakim von Bergmann konstaterar att det finns ett överbud av småbostäder i Ekenäs.

- För tillfället söker vi efter en lösning där vi kunde avgränsa de här tomma bostäderna till någonting annat än studiebostäder. Vi kunde göra om dem till serviceboenden eller någon form av resurerat boende, säger han.

Vandrarhem en möjlighet

Kustregionens utbildningsfastigheter prövar också på Hostel Höijer på Höijersvägen som erbjuder boende för gäster på orten.

- Vi har inrett fyra studiebostäder som två personers rum. Vi hyr ut dem främst för lite längre vistelser än en och två nätter, berättar Joakim von Bergmann.

Joakim von Bergmann är vd för Kustregionens utbildningsfastigheter. Porträttbild på Joakim von Bergmann. Bild: Yle/ Bubi Asplund Ekenäs,fastigheter,joakim von bergmann,kustregionens utbildningsfastigheter,Raseborg,verkställande direktörer,Västnyland

- Det är frågan om en mellanform mellan hotell- och hostelboende. Vi erbjuder de här bostäderna med lakan, handdukar, städning och hela köret. Det finns möjlighet till självhushåll.

En drömhyresgäst för de tomma studiebostäderna skulle vara en aktör inom vårdbranschen som kunde producera vårdtjänster.

- Den här vårdproducenten kunde sälja sina tjänster antingen för seniorer eller för yngre med specialbehov.

von Bergmann säger att Kustregionens utbildningsfastigheter har fört underhandlingar med flera vårdproducenter men att inga kontrakt ännu är undertecknade.

Asylsökande kan bli hyresgäster

Han säger att Kustregionens utbildningsfastigheter i princip kunde tänka sig att hyra ut de tomma studiebostäderna till asylsökande. Det att asylsökande inte har möjlighet att öppna ett finländskt bankkonto ser han dock som ett problem.

- Betalningar och hyresgarantier blir ett problem eftersom vi inte har någon kassa så alla betalningar ska ske via banken.

Den bästa lösningen för Kustregionens utbildningsfastigheter skulle enligt Joakim von Bergmann vara en mellanhand som skulle garantera att hyran blir betald varje månad.

- Mellanhanden skulle sedan i sin tur hyra ut lägenheten åt till exempel asylsökande. Det kan vara att hyran kan vara lite för hög för den typens klientel.

Han säger att månadshyran för ettorna är cirka 400 euro.

Nya hyresgäster i Novia

Statens sparkrav på yrkesutbildarna gör att både yrkeshögskolan Novia och yrkesutbildaren Axxell är tvungna att spara och därför har Kustregionens utbildningsfastigheter varit tvungen att ändra innehållet i hyresavtalet med dem. Det skedde i höstas.

- I dagsläget hyr Novia ett färre antal kvadratmetrar än före årsskiftet, säger von Bergmann.

Yrkeshögskolan Novia i Ekenäs. Yrkeshögskolan Novias campus i Ekenäs Bild: YLE/Sofia Söderlund novia,novias campus i ekenäs,raseborg,västnyland,yrkeshögskolan novia

- Delvis har vi redan hyrt ut vissa lokaler i Novia till företag och aktörer inom tredje sektorn.

Axxell i Karis utnyttjar fastigheten till fullo

Joakim von Bergmann säger att det inte föreligger någon större risk att det blir tomma korridorer i Axxell i Karis inom en överskådlig framtid.

- Axxell koncentrar så mycket verksamhet till Karis som de bara kan. Därför är det snarare så att väggarna kommer emot där.

I Axxell i Karis utnyttjas så gott som varje kvadratmeter. Bild: Yle/Robin Lindberg axxell,axxell i karis,karis,raseborg,västnyland

- De äldre byggnaderna på området, alltså Seminariebyggnaden och de äldre husen, är inte riktigt tidsenliga så dem kommer vi att tömma under våren. Vi söker nya användare för dem, säger von Bergmann.

Yle Västnyland kollar hur man firar sportlov i olika kommuner i Västnyland. I Sjundeå provar ungdomar på olika motionsgrenar, i tisdags (21.2) var det dags för USA:s största och populäraste sport, amerikansk fotboll.

Det är ungdomsväsendet i Sjundeå som under sportlovsveckan ordnar program för 13-18-åringar. Förutom amerikansk fotboll så får ungdomarna prova på väggklättning och slalom. De gör också utfärder till en trampolinpark i Helsingfors och till vattenparken Serena i Esbo.

Vad händer på sportlovet där du bor? Skriv en kommentar eller e-posta redaktionen på adressen vastnyland(a)yle.fi.

Nu ska det bli fart på den finländska plastsorteringen. Efter en försenad start ifjol så är systemet igång med insamlingspunkter runt om i landet, plaståtervinning på Ekokem i Riihimäki och de allra första plastprodukterna gjorda av uttryckligen återanvänd hushållsplast.

- Nu ser det bra ut. Nu gäller det bara att få folk att sortera ännu mer, säger Peter Rasmussen som är utvecklingschef på Finlands returplast Ab som har det formella ansvaret för att hushållsplasten kan återvinnas.

Peter Rasmussen på Finlands returplast. Bild: Ulrica Fagerström/ Yle peter rasmussen

Finlands returplast är producentorganisation men har diverse samarbetspartners och underleverantörer som sköter om det praktiska.

Plastinsamlingscontainer i Åbo. Bild: Yle/Marie Söderman plast,plastinsamling,återvinning

- Av de 500 punkterna är cirka 150 komprimatorer, maskiner som pressar ihop plasten redan vid insamlingen, säger Rasmussen.

Komprimatorerna är försedda med smart teknologi och kan till exempel avläsas på distans.

Utöver insamlingspunkterna finns även mellanterminaler som kan lagra en del av insamlingskärlens plast i glesbygden, i väntan på den egentliga transporten till återvinningen i Riihimäki.

Johanna Salenius visar för Emma Vironmäki hur plastinsamlingen fungerar. Bild: Yle/Linus Hoffman emma vironmäki,johanna salenius,plastinsamling,plaståtervinning,Plaståtervinning,rinki,rinki insamlingskärl

Transport till Riihimäki

Vid Ekokem i Riihimäki är återanvändningen av hushållsplasten igång sen ifjol somras.

- Det går bra. Folk sorterar rätt och det kommer nu mer och mer varje månad, säger produktchef Mikko Koivuniemi på Ekokem.

Sortering med ljus

Rent praktiskt går det till så här.

Bilen med plastavfall rullar in på gården. Efter en första check att lasten ser rätt ut så åker den till den inledande sorteringen.

Med en optisk läsare liknande infrarött ljus avläses plastföremålen helautomatiskt och delas in i olika plastgrupper.

Till exempel schampooflaskor, plastpåsar och smöraskar är alla exempel på olika sorters plaster.

Plast som inte kan återanvändas bränns till energi.

Därefter åker plasten in i vattentvätt där matrester, etiketter och smuts avlägsnas.

Till sist smälts plastföremålen ner och görs om till små plastgryn, dvs granulat.

Återanvänd och ny plast. händer som håller burkar med plastmaterial Bild: Yle/Monica Slotte granulater,Lojo,Orthex Group,plastavfall,plastic pollution

25% billigare

Granulaten är den slutprodukt som åker vidare från Riihimäki till de plasttillverkare som gjort ett avtal om att köpa plasten.

Till exempel det här företaget i Lojo hör till de första kunderna.

Den återanvända plasten är billigare än ny s.k. jungfrulig plast. Den jungfruliga plasten är dessutom en importvara så den återanvända plasten innebär såtillvida en helt ny inhemsk råvara.

- På sikt kan det öka de finländska plasttillverkarnas konkurrenskraft och ha en nationalekonomisk betydelse, säger Mikko Koivuniemi.

I år är målet att återanvända 6 000 ton plast men redan om några år hoppas man vara uppe i 16 000 ton.

Här kan tilläggas att plast från industrin har återanvänts redan tidigare, men det här är första gången hushållens plast tas tillvara.

röd hink i sandlåda Bild: Yle/Erica Vasama barn,hink,leksaker,sandleksak,sandleksaker,sandlåda,ämbar

Plastpåsar, ämbar, kannor och fat…

Det finns hundratals plasttillverkare i Finland och tio-tjugo av dem köper i dagsläget av Ekokems granulat, berättar Mikko Koivuniemi.

Den använda plasten får inte användas till att förvara livsmedel, men i övrigt finns inga begränsningar. Den blir bruksföremål som ämbar, tvättfat och vattenkannor men också rör, hinnor och byggmaterial.

Alla betalar - och vinner

Plaståtervinningen betalas på kort sikt av producenterna som tillverkar eller importerar produkter som förpackas i plast. Producenterna rapporterar årligen hur många ton plast de använt och betalar enligt det.

Producenterna kan förstås sen baka in kostnaderna i varans försäljningspris och i och med det betalar vi alla.

Men vi vinner också alla.

I takt med att insamling och återvinning blir det normala kommer säkert nedskräpning med plastföremål att minska, tror till exempel Mikko Koivuniemi på Ekokem.

- Folk vänjer sig vid att plasten har ett eget ställe efter användning.

a Ghanaian collecting recyclable material at the polluted Korle Gono beach, that is covered in plastic bottles and other items washed ashore, following weeks of heavy flooding in Accra, Ghana 12 June 2016. The recyclable materials were washed from the cap Bild: EPA avfall,hav,plast,plastförorening

På egna ben

I Finland är vi efter både till exempel Sverige och speciellt mellaneuropa där man redan i början av 1990-talet återanvände plast från hushållen.

Men, vi har heller inte haft någon fabrik som tidigare kunnat behandla plasten, så hade vi försökt återvinna tidigare så hade vi varit tvungna att skicka den utomlands.

Nybygget i Riihimäki är därför viktigt för helheten.

På rätt väg

Inom EU-diskuterar man som bäst återanvändningsprocenten av plast, att den borde höjas, säger Peter Rasmussen på Finlands returplast.

Gällande vårt eget nyetablerade system med RINKI-ekopunkterna från ifjol kan man inte förvänta sig fler insamlingskärl än, tror Rasmussen.

- Nu får vi testa systemet något år och sen utvärdera det.

Plastsortering vid husknuten

Rinkis ekopunkter är bara ett sätt för att tillvarata hushållsplasten.

I Helsingfors pågår ett test i 3000 fastigheter där insamlingskärlet finns på den egna gården.

Det testet utvärderas i höst.

Liknande system kan likaså bli aktuella i andra kommuner.

Dessutom kan plasten också sorteras direkt ur ett blandavfall, vilket redan idag till en del görs på Ekokems anläggning.

- Och det är en möjlighet i större skala i framtiden, säger Peter Rasmussen.

Simon 5 år och 3-åriga tvillingarna Walter och Oliver har hjälpt till med sorteringen - de har ätit yoghurten och mamma Hanna sorterat. Familjen Lönnfors har samlat plast. Bild: Ulrica Fagerström/ Yle hanna lönnfors

Vi bad en familj testa på att under en veckas tid sortera sitt plastavfall.

Hanna Lönnfors med familj i Borgå ställde upp och under en veckas tid åkte inga yoghurtbägare i den vanliga soppåsen utan tvättades, torkades och placerades i ett skilt kärl i väntan på att åka till ekopunkten i Borgå.

- Första dagen var det svårt att komma ihåg att lägga sakerna till sidan, säger Hanna.

Sakta men säkert byggdes samlingen ändå på.

Plastavfall hemma. Bild: Hanna Lönnfors plastavfall

Plastavfall hemma. Bild: Hanna Lönnfors plastavfall

Plastavfall hemma. Bild: Hanna Lönnfors plastavfall

- Jämfört med hur mycket kartong det brukar bli så blev det inte så mycket plast. Vi vuxna äter yoghurt i litersförpackningar och köttet tar vi ur frysen och det är förpackat på annat sätt.

Instruktionerna för plastsorteringen lyder att plastföremålen ska tvättas av men man ska inte behöva varmt vatten och diskmedel.

- Där tyckte jag det var lite svårt att veta hur rena de skulle vara.

Kontentan var ändå positiv.

- Inte är det så hemskt svårt sen ändå. Kräver lite mer än en vecka att komma in i det, men det blev en bra start.

Kan du tänka dig att fortsätta?

- Nog ska vi försöka åtminstone.

Veckans plastskörd från Lönnfors fempersonersfamilj. Plastburkar, påsar, förpackningar. Bild: Ulrica Fagerström/ Yle plastavfall

Hitta din närmaste plastinsamling här.

Det kostar 1,1 miljoner euro att renovera Päivärinteen koulu i Sjundeå, räknar konsultföretaget FCG. Tekniska nämnden i Sjundeå beslutade med minsta möjliga marginal sig för en renovering av den finska byskolan.

Tekniska nämnden i Sjundeå förde en lång diskussion om Päivärinteen koulu då nämnden möttes i tisdags (21.2).

- Vi var eniga om att det är en ypperlig plats för en skola, men vi var oeniga om renoveringen, berättar Rabbe Dahlqvist (SFP) som är tekniska nämndens ordförande.

Alla skolor i Sjundeå lider av dålig inomhusluft, men kommunen har ännu inte en helhetslösning för hur problemen ska lösas.

Bland annat ytterväggarna är förstörda i den gamla delen av Aleksis Kiven koulu i Sjundeå. aleksis kiven koulu. en skolbyggnad Bild: Yle/Linus Westerlund aleksis kiven koulu,by,centrum,hus,Sjundeå,sjundeå centrum,vinter,Västnyland

Nästa vecka borde kommunen få företaget FCG:s renoveringsplan för Aleksis Kiven koulu. Då torde man veta om hela skolan stängs under renoveringen eller om renoveringen kan ske i etapper.

Allt är höljt i dunkel, konstaterar Rabbe Dahlqvist. Men han tycker att skolsaneringarna nu måste börja.

- Vi måste ändå fatta ett beslut om Päivärinteen koulu så att vi kommer i gång.

Förslaget som förlorade: Bygg ny skola åt Päivärinnebarnen

Nämnden beslöt att begära tillstånd av kommunstyrelsen och fullmäktige att så fort som möjligt få konkurrensutsätta renoveringen av Päivärinteen koulus båda byggnader.

Men det behövdes en omröstning eftersom suppleanten Hilkka Toivonen (Gröna) föreslog att Sjundeå kommun bygger en ny skola där Päivärinteen koulu finns just nu.

Rösterna föll 4-4. Ordföranden Rabbe Dahlqvists (SFP) röst avgjorde och beslutet blev att skolan renoveras.

De som stödde Hilkka Toivonen var partikamraten Eljas Rahikainen, Risto Heikkilä (Saml) och Lasse Niskanen (SDP).

De som röstade för renovering var Rabbe Dahlqvist, Catharina Lindström (obunden för SFP), Åke Holmlund (Obunden) och Kari Vierinen som är obunden i Samlingspartiets grupp.

Heidi Rosengren (SFP) deltog inte i mötet. Hilkka Toivanen var Pirjo Hanhikorpis (SDP) suppleant.

Oklart var eleverna går i skola i höst

En ny skola skulle bli väldigt dyr, säger Rabbe Dahlqvist.

- Den skulle säkert kosta minst fem miljoner euro och så ska de gamla byggnaderna rivas också.

Rabbe Dahlqvist anser att renoveringen av Päivärinteen koulu borde inledas så fort som möjligt. Eventuella besvär kan göra att renoveringen drar ut på tiden.

- Tanken är att få i gång renoveringen i vår. Men jag tror inte att eleverna kan flytta in i skolan i höst, man renoverar inte två stora byggnader på några månader.

Eleverna i Päivärinteen koulu finns nu i samma byggnad som eleverna i Sjundeå svenska skola. skolbyggnad i sjundeå Bild: Yle/Linus Westerlund centrum,hus,Sjundeå,sjundeå svenska skola,skola,vinter,Västnyland

Päivärinne-eleverna är just nu i Sjundeå svenska skola. Rabbe Dahlqvist vet inte var de går i skola i höst.

- Kanske eleverna ändå behöver en modulskola? Frågan är om den i så fall ryms vid den nuvarande skolan eller i Sjundeås hjärta där vi planerar att eleverna i Aleksis Kiven koulu kan gå i modulskola.

Rabbe Dahlqvist berättar att tekniska nämnden också diskuterade om Päivrinteen koulus byggnader helt och hållet skulle ersättas med permanenta modulbyggnader.

- Det är ingen bra idé, för då fattar vi i princip beslut om att Päivärinteen koulu körs ner.

En ny stor skola för alla ökar lånebördan

Tekniska nämnden diskuterade också om kommunen borde satsa på en stor skola för alla elever i Sjundeå som samtidigt skulle vara ett allaktivitetshus. Rabbe Dahlqvist ser då ännu flera miljoner som kommunen måste låna.

- Det skulle kosta mellan 15 och 25 miljoner euro. Lånebördan per invånare skulle bli väldigt hög.

Den 20 mars träffas kommunstyrelsen och fullmäktige tilll aftonskola. Dahlqvist hoppas att de förtroendevalda då har så pass mycket information att de kan försöka hitta en lösning på hur kommunen ska jobba vidare med skolfrågorna.

Kari Vierinens partitillhörighet preciserades onsdagen 22.2.2017 vid 13.30-tiden. Vierinen är obunden i Samlingspartiets grupp i Sjundeå, tidigare stod det att han hör till Samlingspartiet.

Ventilationssystemen i offentliga byggnader ska enligt lag rengöras vart femte år.

Lokalitetsdirektör Börje Boström sade i en intervju till Yle Östnyland att inga ventilationskanaler har putsats i Borgåskolor och -daghem under två års tid. Orsaken till det visste han inte eller ville han inte spekulera i.

En del skolors och daghems ventilationskanaler har därmed inte rengjorts inom den tid som de borde ha putsats, men det handlar inte om stadens alla byggnader.

Mikrober gillar smuts och fukt

Det finns en risk att det börjar växa mikrober i ventilationskanalerna om man inte tömmer och rengör dem regelbundet säger Markus Moisio.

Sjundeås tekniska chef Markus Moisio har tagit problemet med dålig inomhusluft på allvar ända sedan han tillträdde posten för ett år sedan. Flera skolor i den västnyländska kommunen lider liksom Borgåskolorna av någonting som ger användarna symptom.

- Det samlas damm i kanalerna, och ifall de är dåligt isolerade eller om kommunen ibland stänger av ventilationen så samlas det kondens. Om det finns smuts och kondens så börjar det växa mikrober i kanalerna, säger Moisio.

Smutsen blåser in rummen

Då ventilationen slås på igen efter semestern eller en lite längre ledighet som sportlovet så blåser smutsen och mikroberna in i lokalerna.

- Det är inte bra för inomhusluften och inte heller för hälsan, säger Moisio.

Markus Moisio har varit teknisk chef i Sjundeå i ett års tid. Markus Moisio. Bild: Yle/Tove Virta markus moisio,Sjundeå,teknisk direktör,Västnyland

Ventilationssystemens filter borde bytas oftare, ungefär två gånger i året anser Moisio. Om man slarvar med att byta filtren finns det en ännu större risk att smuts och till och med skräp kommer in i kanalerna.

Vad tänker du om det att man lyckas glömma bort att putsa ventilationssystemen i två år i Borgå?

- Kanske kommunen inte har ett fungerande system, att de inte vet när man rensat kanalerna senast. Eller att de tänkte spara pengar genom att skjuta upp det, men sådana saker tycker jag att är ansvarslöst att slarva med, säger Moisio.

Han säger också att man förr kunde skjuta upp putsningen av kanalerna, men nuförtiden känner man bättre till betydelsen av rensningen.

Ventilationen borde inte stängas av

Moisio är emot att man stänger av ventilationen till skolloven. Byggnaderna från 1980-talet till idag är konstruerade och planerade så att ventilationen ska vara igång hela tiden.

Albert Edelfeltinkoulus och Linnajoen koulus ventilationssystem ska åtgärdas i sommar. Också Hindhår utbildningscentrums ventilationskanaler är enligt en rapport från i höstas i behov av en putsning.

Det finns inga planer just nu att bygga flervåningshus i Pumpviken i Karis, planerna är skrinlagda. Det säger Joakim von Bergmann, vd för Kustregionens utbildningsfastigheter som äger området.

Bolaget drev i tiderna igenom detaljplanen som gör det möjligt att bygga flervåningshus i området.

Joakim von Bergmann ser det inte som ändamålsenligt att nu bygga om gamla yrkeskolan vid Pumpviken i Karis till bostadshus eftersom det inte finns någon marknad för det.

- I Karis är efterfrågan liten vad bostäder i flervåningshus beträffar. Jag tror inte att en marknad som Karis sväljer mer än ett höghusbygge vartannat eller vart tredje år, säger han.

Pumpviken blir enligt honom aktuell tidigast om tre år.

- I centrum av Karis står alldeles strax ett höghus färdigt.

von Bergmann säger att området i sig är fint. Också med tanke på kommunikationer till huvudstadsregionen och till Åbo ligger Karis bra till.

- Marknadsläget är inte det rätta för att bygga nu, upprepar von Bergmann.