Linda Sandblom som är innehavare av finska rekordet i höjdhopp jobbar sedan några veckor som verksamhetsledare för handbollsföreningen HC HIK. Hennes höjdhopparkarriär fortsätter och hon har siktet på EM-tävlingarna inomhus och VM-tävlingarna utomhus 2017.
Hangöbon Linda Sandblom kommer från en riktig handbollsfamilj. Hennes två bröder, Mathias och Linus, och hennes syster Mathilda spelar handboll.
Också pappa Leif och mamma Monika har spelat handboll.
- Jag spelade också handboll som junior, men slutade då det inte längre fanns något lag i min åldersklass. Sista året spelade jag som D-junior i ett pojklag.
Jag hann inte med några stora framgångar förrän jag slutade, säger Linda Sandblom.
Hon jobbar på deltid som verksamhetsledare i HC HIK. Arbetstiden är endast tio timmar i veckan.
- De timmarna räcker till. HC HIK är åtminstone ännu inte en så stor förening.
Mycket kontorsarbete
Mycket av hennes arbetstid går till kontorsarbete.
- Jag koordinerar juniorverksamheten. Nu har jag jobbat med träningstiderna under jullovet och till exempel bokat halltider. Jag tränar också ett minilag i handboll och är ledare för eftisverksamhet en gång i veckan.
Linda Sandblom säger att deltidsjobbet som verksamhetsledare inte stör hennes träningspass i höjdhopp.
- Jag har inte så många fastslagna klockslag då jag måste jobba, arbetstiderna är ganska flexibla.
HC HIK har sex juniorlag, ett herrlag och ett damlag i seriespel. Dessutom har föreningen två minijuniorgrupper som inte deltar i serieverksamhet.
Siktar på VM i London
Sommaren 2016 deltog Linda Sandblom i såväl EM i Amsterdam som OS i Rio de Janeiro. I augusti 2017 vill hon vara med då VM-tävlingarna i London går av stapeln.
Kvalgränsen är 194, en centimeter högre än Sandbloms giltiga finska rekord. Det rekordet hoppade hon i somras.
- Jag hoppas jag fixar kvalgränsen i god tid, gärna redan i EM-tävlingarna i Serbien i början av mars.
Hon har inte funderat över hur länge hon kommer att hoppa höjd. I själva verket hade hon tänkt sluta redan för några år sedan.
- Nu hoppar jag en säsong i taget och ser hur det känns, säger Linda Sandblom.
Målvakten Santeri Aaltonen byter fotbollsklubb i Raseborg. Tidigare spelade han i Karisklubben BK-46 men säsongen 2017 spelar han för grönvita Ekenäs IF.
Santeri Aaltonen, 23, spelade för rödvita BK-46 i division 2 säsongen 2016. Han har tidigare spelat i AC Kajaani i division 1 och Salolaget SalPa i division 2.
Aaltonen valdes av spelarna till årets målvakt i grupp b i division 2 säsongen 2016.
Ingå kommun förhåller sig kritisk till de omdebatterade avgifterna som staten nu planerar för skärgårdstrafiken. Raseborgs stad har redan tidigare sagt nej till avgifterna.
En ny förordning skulle göra det möjligt att uppbära så kallade skäliga avgifter för sådan trafik som är gratis för använderna och som staten i dag upphandlar helt och hållet. Redan nu betalar användarna en avgift för sådan transport som staten stöder.
I framtiden skulle det enligt planerna tas en avgift av skärgårdsborna som högst motsvarar priserna i sådan kollektivtrafik som står till buds i området. Kommunikationsministerns tanke är att öppna skärgårdstrafiken för företag så att trafiken blir mera marknadsstyrd.
Ingå kommunstyrelse ska på måndag (12.12) ge sitt utlåtande till förslaget och kommunen föreslås säga nej till de här planerna. Motiveringen är att hela Finland ska hållas befolkat. Också Raseborgs stad har sagt nej till avgiftsbelagd skärgårdstrafik.
Stjärnkocken Michael Björklund vill göra Raseborg till ett kulinariskt centrum. En del av hans plan är att köpa Lokstallet invid Karis järnvägsstation.
Björklunds vision är att göra Lokstallet till ett center för matproduktion och utbildning. Där kunde det produceras mat och dryck av lokala och nordiska råvaror.
- Det är ett fantastiskt läge och där finns fantastiska möjligheter.
Det är Senatsfastigheter som säljer Lokstallet i Karis och Björklund tänker alltså lämna in ett anbud. Anbudstiden går ut på fredag (16.12).
Lokstallet är till salu.Lokstallet i Karis. Bild: Yle/Minna AlmarkKaris,lokstallen i karis,lokstallen vid karis järnvägsstation,Västnyland
Björklund har varit i kontakt med flera olika aktörer i Raseborg. Han har långtgående planer på att etablera sig i staden oberoende vad som händer med Lokstallet.
Läget mellan Helsingfors och Åbo är bra för att nå en stor del av finländarna, säger Björklund.
- Hälften av Finlands befolkning bor på två och en halv timmes avstånd från Karis.
Alla får vara med
För att lyckas betonar Björklund att flera sektorer måste samarbeta. Också Raseborgs stad måste involveras.
- Alla som vill vara med och utveckla Raseborg kan vara med.
I Raseborg har matkulturen med betoning på närproducerat varit synlig under de senaste åren.
FM i mathantverk ordnades för första gången i Raseborg i höstas. Hösten 2017 ska tävlingen ordnas i Raseborg igen.
Det finska kocklandslaget har utvecklat sina maträtter i Raseborg.En vit tallrik med en huvudrätt, bestående av bland annat hjortkött med renlavsströssel, en fylld lök och kantareller.Bild: Eva Tordera Nuñofine dining,finska kocklandslaget,Huvudrätt,kocklandslaget,mat,Västnyland
Finlands kocklandslag har haft Raseborg som hemort under de senaste åren. Landslaget tog nyss silver i kock-OS i Erfurt i Tyskland.
Yrkeshögskolan Novia ordnar en utbildning med betoning på lokala råvaror. Utbildningen kallas Kustens mat.
Varje höst ordnar Slow Food Västnyland en stor matmarknad i Fiskars bruk.
Rötter i Karis
Michael Björklund är en åländsk kock och krögare med många järn i elden. Han är bland annat är känd från tv-programmet Strömsö.
Han driver Smakbyn vid Kastelholms slott på Åland och brinner för att använda nordiska råvaror. Han kommer också att öppna en fiskrestaurang vid Fiskstranden i Vasa.
Björklund har rötter i Karis. Hans mormor och morfar var från staden och hans mamma var född i Karis..
Idag kröns Finlands lucia 2016 Ingrid Holm. Du kan höra Finlands lucia och hennes tärnor live i Yle Vega kl. 9.15.
Redan på morgonen kan du ta del av Finlands lucia. Själva kröningen sker sedan i Helsingfors domkyrka och sänds från och med klockan 17 i Yle Fem och på Yle Arenan.
Finlands lucia 2016 är 18-åriga Ingrid Holm från Kimitoön. Hon är abiturient och rutinerad lucia. Redan tidigare år har hon varit Dragsfjärds och Åbos lucia.
- Jag känner mig full av förväntan, glad och lycklig och faktiskt så har jag inte hunnit bli nervös ännu, säger Ingrid Holm när vi får tag i henne på måndagseftermiddagen.
Ingrid berättar att hon ser fram emot alla uppträdanden i december och januari och hon väntar speciellt på att få sjunga tillsammans med Luciakören.
Luciakröningen bjuder på sång och musik
Programmet i Helsingfors domkyrka är traditionellt med tal, sång och musik. Kompositör Harri Viitanen, kantor vid Helsingfors domkyrkoförsamling, framför Passacaglia för orgel. Det blir också sång och musik med Sällskapet Muntra Musikanter, Evivakören och Geir Rönning samt naturligtvis Finlands lucia och Luciakören.
I år är det journalisten och författaren Anna-Lena Laurén som håller kröningstalet.
På kröningen kommer Finlands lucia att bära den traditionella, skräddarsydda luciadräkten och ett smycke som är designat enkom för henne.
Luciasmycket symboliserar en öppen famn och är gjort av ett avokadoskal som fått sin gyllene färg av satintråd. Smycket har designats av smyckesformgivare Melina Lindroos.
Här kan du höra och se Finlands lucia
Lucia uppträder live på luciadagen i Yle Vega kl 9.15. Du kan också följa med luciauppträdandet via Yle Vega facebook där vi också sänder direkt från kl 9.15.
Luciakröningen från Helsingfors domkyrka sänds likaså direkt med start kl 17 i Yle Fem och på Yle Arenan. Kröningen sänds också i repris den 19.12 kl 21.00 i Yle Fem.
De vackraste julsångerna sänds i Yle Fem den 23.12 kl 20.25 med repris den 26.12 kl 14.55
Finlands Lucia är ett samarbete mellan Svenska Yle, Folkhälsan och Hufvudstadsbladet.
Det blev inget beslut om skolstängningarna i Raseborg då stadsfullmäktige möttes i går kväll.
Fullmäktige behandlade invånarinitiativet med 3 000 underskrifter.
Där krävdes det en ny behandling av beslutet från i juni om att stänga Snappertuna skola, Västerby skola och Klinkbackan koulu.
SFP-gruppen som till sin majoritet i juni röstade för skolstängningar föreslog nu remiss. Frågan skickas nu tillbaka till stadsstyrelsen.
Det är redan från tidigare klart att det ska göras en ny utredning över skolnätet i Raseborg nästa år.
Stadsfullmäktige beslöt efter en livlig debatt att godkänna nästa års budget utan ändringar. Det här innebär bland annat att staden stöder Raseborgs ishall med 250 000 euro.
Hangö har lyckats komma till en punkt där budgeten för nästa år visar ett nollresultat och skuldbördan inte längre växer. Det här har man lyckats med genom nedskärningar och genom att skjuta investeringar på framtiden.
Stadsdirektör Denis Strandell säger att det har varit svårt att göra budgeten för 2017 eftersom invånarantalet sjunker i Hangö. Det leder till att skatteintäkterna sjunker.
- Då måste man hela tiden rätta magsäcken efter munnen.
Och det har man verkligen varit tvungen att göra: då budgetarbetet började var resultatet två miljoner euro på minus och investeringsbehovet var över åtta miljoner euro. I kväll (13.12) presenteras ett nollresultat med investeringar på 3,6 miljoner euro för fullmäktige.
Viktig milstolpe nådd
Problemen är ändå inte ur världen, säger Denis Strandell. Hangö har i 30 år lidit av en negativ befolkningsutveckling, det flyttar alltså bort mera människor än det flyttar till Hangö.
- Skatteintäkterna sjunker och vi måste anpassa kostnaderna efter det. Jag ser inte ännu att trenden med befolkningsutvecklingen är bruten, då den bryts så står vi på fast mark. Men det är en viktig milstolpe att få skuldbördan stabiliserad så att den inte växer.
Hangös stadsdirektör Denis Strandell.Denis Strandell är stadsdirektör i Hangö.Bild: Yle/Marica Hildéndenis strandell,hangö,västnyland
Skatteintäkterna minskar nästa år. De uppskattade skatteintäkterna för kommunalskattens del 2017 är 33,3 miljoner. 2016 beräknas Hangö få 33,8 miljoner i inkomstskatt.
Statsandelarna ser ut att vara på samma nivå som tidigare. Problemen med skatteintäkterna och statsandelarna gör att målet med ett nollresultat uppnås om man kan öka de övriga intäkterna och minskar på utgifterna.
Osthyvel, avgifter och försäljning behövs för nollresultat
Hangö har använt nedskärningar och osthyvel för att nå ett nollresultat. Strandell konstaterar att det behövts många rundor för att hitta nedskärningarna och till sist togs osthyveln fram vad gäller verksamhetskostnaderna.
- Vi fick till exempel bort 100 000 euro då vi hyvlade i straffavgiften för långtidsarbetslösa. Så nu krävs det att vi tar i med hårdhandskarna för att få folk sysselsatta.
Den stora arbetslösheten är också en orsak till att det varit svårt att göra budgeten för 2017.
Hangö måste satsa på att få de långtidsarbetslösa sysselsatta.Arbets- och näringsbyrån i LojoBild: Yle/Minna Almarkarbets- och näringsbyrå,arbets- och näringsbyrån i lojo,arbetslös,arbetssökande,blankett,lojo,västnyland
Förutom skatteintäkter och statsandelar har staden olika avgifter som kan höjas för att hålla nollresultatet. Strandell konstaterar ändå att till exempel hälsocentralsavgifterna redan är så pass höga att man knappast får några större inkomster därifrån.
Därför måste staden se över de egna fastigheterna. Det finns en lista på 20 fastigheter som staden inte behöver.
- Försäljning av fastigheter ger inte mycket inkomster, men vi slipper åtminstone kostnaderna för dem.
Utgifterna måste minska
Utgifterna måste också fortsätta att minska och i det fallet är personalkostnaderna den största biten. Strandell säger att man tidigt i budgetarbetet märkte att det blir svårt att få tillräckliga besparingar utan att röra personalkostnaderna.
- Vi har tur med åldersstrukturen på det sättet att många går i pension. Men om vi hade en yngre personal så skulle vi vara tvungna att permittera eller säga upp folk.
Staden räknar med att personalen borde minska med omkring sju personer per år.
Färre investeringar ger nollresultat
Investeringarna minskade också för att komma till nollresultatet. Det som man ändå satsar på är att få inomhusluften i skick i till exempel Hagaparksskolan. Staden satsar 300 000 euro på skolan nästa år.
I ekonomiplanen finns 400 000 för 2018 och lika mycket för 2019 för Hagaparksskolan.
Hälsocentralen har också stora summor i investeringsplanen för de kommande åren. 180 000 euro finns med nästa år, sedan 600 000 euro i ekonomiplanen för 2018 och 650 000 euro för 2019.
Hälsocentralen har också problem med inneluften. Nu ska staden försöka bygga upp ett social- och häslovårdscampus runt hälsocentralen där även rådgivningen finns.
Hangö hälsocentral kan bli en del av ett social- och hälsovårdscampus.Infart till Hangö hälsocentral.Bild: Yle/Minna Almarkhangö,hangö hälsocentral,hangö hälsostation,hälsostation
Rådgivningen har redan i ett par år inte kunnat använda sina lokaler på grund av inneluften, men nu planerar staden att finansiera en renovering av de gamla lokalerna med ett så kallat sell and lease back-avtal.
- Vi säljer fastigheten som renoveras så att den är nästan som ny och så tar vi tillbaka den genom ett långt leasingavtal, förklarar Strandell.
Hangö stad har inte råd att renovera rådgivningen.
- Då skulle vi vara tvungna att ta lån och det vill vi inte.
Skuldbördan en bov i dramat
Arbetslösheten, befolkningsstrukturen och minskade skatteintäkter har alltså gjort det svårt att få ihop en budget för nästa år. Även den stora skuldbördan har gjort det knepigt.
Skuldbördan beror på att staden investerat med lånade pengar. Då befolkningen minskat har staden inte haft möjlighet att investera med egna pengar.
Skuldbördan per invånare var 1 000 euro för 20 år sedan, för tre år sedan var den 3 000 euro och i dag är skuldbördan 7 500 euro per invånare.
Denis Strandell säger att det viktigaste är att stabilisera skuldbördan och det har man nu gjort.
- Sedan måste budgeten visa överskott i fortsättningen så att vi kan beta av skuldbördan.
Hangö hamn räddar budgeten
Efter några år av underskott är Hangö nu på noll med sin budget, och det här är mycket tack vare Hangö hamn, säger Strandell.
- Vi har i många år plöjt ner pengar i investeringar i hamnen och nu får vi verkligen tillbaka pengarna. Vi har hyres- och ränteintäkter och dividender. Utan hamnens kassaströmmar skulle den här budgeten nästan ha varit omöjlig att uppnå.
Julruschen är i gång. Den ökade näthandeln gör att postombuden nästan drunknar i paket. I R-kiosken i Ekenäs är köerna långa.
Det skickas mer paket än någonsin men Posti skär ner och ersätter kontor med ombud och automater.
I Ekenäs avhämtas de flesta paketen från R-kiosken på Stationsvägen 1.
Det är trångt om saligheten på R-kiosken i Ekenäs.Människor står och köar för att hämta ut post.Bild: Yle/Maria WasströmEkenäs,köande,köer,post i r-kiosk i ekenäs,posten finland,R-kioski,Västnyland
En vardag så här inför jul är det fullt av folk i R-kiosken. Postens kunder trängs med dem som ska köpa godis eller tidningar och dem som fördriver tiden med att spela på spelautomater.
Matkahuoltos bud kommer infarande med famnen full av paket som ska förvaras i bakrummet tills de avhämtas av kunden.
En dam med rollator tar tacksamt emot hjälp för att komma över tröskeln.
Trängsel kräver tålamod
Sedan postkontoret i Ekenäs drogs in i fjol sköts postservicen av R-kiosken på Stationsvägen.
Lokalen har efter hand anpassats till den nya situationen genom att flytta på hyllor men utrymmesbristen har man givetvis inte kunnat rå på.
En vardag i december är det konstant kö i R-kiosken i Ekenäs också mitt på dagen.Kö i R-kiosken på Stationsvägen i EkenäsBild: Yle/Maria Wasströmhenry eriksson,kö,post,Posti Group Abp,r-kiosken i ekenäs,Västnyland
Kön till kassan är lång men personalen är på gott humör och betjänar snabbt och vant.
Henry Eriksson från Ekenäs är en av de många som köar.
- Huruvida det här är en post vete tusan för det står R-kioski på dörren.― Henry Eriksson
Eriksson menar att postens service blivit sämre sedan många postkontor lagts ner.
- Postutdelningen har försämrats och det slår tillbaka på tidningarna, säger han och syftar på den uteblivna morgonutdelningen på landsbygden.
En del tidningar och brev har rentav kommit bort.
Henry Eriksson tycker inte att företaget Posti sköter sin uppgift.Henry ErikssonBild: Yle/Maria Wasströmhenry eriksson,Västnyland
- Posten var ju tidigare en myndighet men det här är allt annat - en kommersiell marknadsplats med tingeltangel och kaffe, säger Eriksson om R-kiosken i Ekenäs.
Han har gott om tid att diskutera postärenden eftersom det är flera i kön framför honom. Många potentiella kunder vänder i dörren när de ser kön till kassan.
Åsa Bergholm står däremot tåligt och väntar i kön.
Det som funkar bra är att du kan komma hit efter din egen arbetstid och också under veckoslutet.― Åsa Bergholm
Åsa Bergholm tycker servicen fungerar okej men saknar det gamla postkontoret i Ekenäs.Åsa BergholmBild: Yle/Maria Wasströmpost,Västnyland,åsa bergholm
Ekenäsbon Raisa Raita är besviken på att posten verkar sköta sitt uppdrag så dåligt. Sparåtgärder är ett nödvändigt ont men att försändelser försvinner har hon ingen förståelse för.
Personalen vid R-kiosken i Ekenäs får inte ställa upp på intervju om situationen med postpaketen.
R-kioskis vd Teemu Rissanen säger att han är den som uttalar sig och han försäkrar att allt är i sin ordning.
Det har ändå visat sig att paketmängden är så pass stor att K-supermarket Popsi på Raseborgsvägen har tagit över en del av paketförsändelserna.
Sedan slutet av november styrs postpaket inom postnummerområdet 10650 till Popsi i stället för till R-kiosken.
Postpaket inom 10650 postnummerområde styrs numera till K-supermarket Popsi i Ekenäs.Juldekorationer och Postis logoBild: Yle/Maria Wasströmk-supermarket popsi,post,postdistribution,Posti Group Abp,Västnyland
På Popsi får personalen ge intervjuer.
Ida Westerlund jobbar vanligtvis i kassan i Popsi men har liksom den övriga personalen fått bredda sina arbetsuppgifter genom att också sköta paketservice.
Ida Westerlund tycker det är roligt med nya uppgifter vid sidan om det vanliga jobbet i kassan.Ida Westerlund på K-market Popsi i EkenäsBild: Yle/Maria Wasströmida westerlund,post,Västnyland
- Man märker på paketmängden att den redan har ökat, säger Westerlund och drar en lättnadens suck över att åtminstone personalen har hunnit lära sig de nya systemen.
När många parter är inblandade är det ändå en viss förvirring till en början.
- Ibland har det hänt att paketen ändå har gått till R-kiosken men huvudsakligen ska paket till postnummerområdet 10650 komma hit, berättar Westerlund.
Av gammal vana har ändå en och annan kund tagit sig till R-kiosken på Stationsvägen och försökt få ut sina paket därifrån, berättar Westerlund.
Hyllorna fylldes snabbt av paket när K-supermarket Popsi öppnade sin paketutdelning.Paket i olika storlekar ligger på en hylla.Bild: Yle/Maria WasströmPaket,post i r-kiosk i ekenäs,posten finland,R-kioski,Västnyland
Det gäller alltså att noggrannt kolla vad det står i meddelandet eller på postavin innan man går för att avhämta sitt paket.
Roger Lundell hör till dem som är nöjda med att de nu kan avhämta och skicka paket också från affären vid Raseborgsvägen 14.
Roger Lundell är glad över utökad postservice.Roger LundellBild: Yle/Maria Wasströmpost,roger lundell,Västnyland
- Det är riktigt välkommet. Det är ju så trångt där på Stationsvägen och nu får folk som bor här sina paket närmare i det här området. Det tycker jag är bra, säger Lundell.
Dålig lönsamhet trots mängder av paket
Företaget Posti hänvisar konsekvent till dåliga tider och dålig lönsamhet.
Ett faktum är i alla fall att det aldrig tidigare delats ut så mycket postpaket som i dag.
Rekordmånga postpaket skickades i fjol
Under julveckan i fjol hanterade Posti över en miljon paket - en ökning på tio procent
Sammanlagt hanterade posten över 33 miljoner paket under år 2015
Antalet paket ökar i takt med att näthandeln blir allt vanligare.
76 procent av finländarna har någon gång gjort inköp på nätet
Bland 25-34-åringar är siffran 95 procent
Företaget Posti har på senaste tid fått mördande kritik om hur dåligt servicen sköts, om försändelser som kommit på villovägar eller inte alls dykt upp.
Däremot sköter Posti numera uppdrag som tidigare inte ansågs höra till företagets kärnuppgifter, som gräsklippning och snöskottning.
Posti försvarar sig genom att säga att businessen blivit allt mer olönsam och att företaget därför måste se sig om efter nya uppgifter.
Samtidigt har Posti stängt kontor men ökat antalet paketautomater.
Pakettransporter sköts också i allt högre grad av Matkahuolto och andra logistikföretag.
Finlands lucia 2016 Ingrid Holm har krönts i Helsingfors domkyrka. Lucias uppdrag är att göra motstånd mot cynism och egenkärlek, säger journalisten Anna-Lena Laurén.
Kröningsceremonin började klockan 17 i Helsingfors domkyrka. I år kröntes lucia av journalisten och författaren Anna-Lena Laurén. Hon talade om lucias viktiga uppdrag; att vara en ljusbärerska.
- Lucia är ingen svag liten varelse. Hon är inte gullig eller näpen. Lucia är en ljusbärerska. Det kräver mod och styrka.
Finlands lucia 2016, Ingrid Holm med tärnor skrider fram längs altargången i Helsingfors domkyrkaBild: Yle/ Marcus Rosenlundfinlands lucia,finlands lucia 2016,Helsingfors domkyrka,ingrid holm,Lucia,luciakröning 2016
Laurén talade om lucia som en kvinnlig förebild som tar plats med sitt budskap, som sprider ljus för alla oavsett religion, kultur, hemvist och språk.
- Det här budskapet handlar om att varje människa är en medmänniska. Att det finns godhet, att allting inte är relativt. Det betyder att vi får misslyckas, vi får vara svaga, men vi har ett ansvar för varandra, sa Anna-Lena Laurén.
Luciainsamlingens mål är att stöda utsatta barnfamiljer
Folkhälsan lyfter i luciainsamlingen fram barnfamiljer som har det svårt i sin vardag. Tidigt stöd och förebyggande arbete är bra för familjer och också för samhället.
Årets insamling pågår till slutet av januari. Du kan också stöda luciainsamlingen via Tongåvan i Yle Vega.
Finlands Lucia 2016 Ingrid Holm iklädd ljuskrona och vit luciadräkt med tärnor i Helsingfors domkyrka.Bild: Yle/ Marcus RosenlundFinlands Lucia,finlands lucia 2016,Helsingfors domkyrka,ingrid holm,Lucia,luciakröning 2016
Traditionell och festlig kröning
Programmet i kyrkan bjöd på flera tal och på sång och musik. Kompositör Harri Viitanen, kantor vid Helsingfors domkyrkoförsamling, framförde Passacaglia för orgel.
Finlands Lucia 2016 Ingrid Holm iklädd ljuskrona och vit luciadräktBild: Yle/ Marcus RosenlundFinlands Lucia,finlands lucia 2016,ingrid holm,Lucia
Tärnor i Domkyrkan under kröningen av lucia.Bild: Yle/Marcus RosenlundFinlands Lucia,Lucia,tärnor
Det fortsatte med sång och musik med Sällskapet Muntra Musikanter, Evivakören och Geir Rönning samt naturligtvis Finlands lucia och Luciakören.
Geir Rönning sjunger passionerat under luciakröningen i Domkyrkan i Helsingfors.Bild: Yle/Marcus RosenlundGeir Rönning,Lucia,sjunga
Jannike Sandström står också i år för sånginstudering och körarrangemang för Finlands lucia och hennes kör.
I domkyrkan sjöngs bland annat Vardagssorgerna glöm dem alla, Sylvias julvisa och Himlen kom ner.
Finlands lucia Ingrid Holm var traditionsenligt klädd i en skräddarsydd luciadräkt och ett smycke designat enkom för lucia.
Finlands Lucia 2016 Ingrid Holm iklädd ljuskrona och vit luciadräkt går ner för domkyrkans trappa. Vinkar.Bild: Yle/ Marcus RosenlundFinlands Lucia,finlands lucia 2016,ingrid holm,Lucia
Lucia och tärnor går ned för Domkyrkans trappor.Bild: Yle/Marcus RosenlundFinlands Lucia,finlands lucia 2016,Lucia
Luciasmycket symboliserar en öppen famn och är gjort av ett torkat avokadoskal som fått sin gyllene färg av satintråd. Smycket har designats av smyckesformgivare Melina Lindroos.
Efter kröningen skred lucia nerför trapporna och gick till sin kortege som startade vid Senatstorget utanför domkyrkan och som åkte genom Helsingfors centrum.
Lucia Ingrid Holm vinkar.Bild: Yle/Marcus RosenlundFinlands Lucia,finlands lucia 2016,ingrid holm,Lucia
Lucia Ingrid Holm i närbild.Bild: Yle/Marcus RosenlundFinlands Lucia,finlands lucia 2016,Lucia,Santa Lucia
Finland lucia 2016 Ingrid Holm.Bild: Yle/Marcus RosenlundFinlands Lucia,finlands lucia 2016,ingrid holm,Lucia
Se kröningen också efteråt
Luciakröningen från Helsingfors domkyrka sändes direkt med start kl 17 i Yle Fem och på Yle Arenan. Kröningen sänds också den 19.12 kl 21.00 i Yle Fem.
De vackraste julsångerna sänds i Yle Fem den 23.12 kl 20.25 med repris den 26.12 kl 14.55
Finlands Lucia är ett samarbete mellan Svenska Yle, Folkhälsan och Hufvudstadsbladet.
Avfallshanteringsbolaget Rosk'n Roll vill utvidga sin verksamhet vid Hangö avfallsstation. Bolaget planerar bland annat krossa betong och kompostera hästgödsel på en asfalterad lagerplan som tidigare var en komposteringsanläggning.
I dag tar avfallsstationen i Hangö emot återvinningsbart avfall, byggnads- och blandavfall samt farligt avfall på området. Inget avfall förvaras permanent på området.
Den nya verksamheten skulle bestå av att
lasta om blandavfall på den tidigare kompostanläggningen
kompostera trädgårdsavfall, flis, vass, alger och hästgödsel
sortera och förbehandla byggavfall och stora föremål
krossa betong, tegel och asfalt
Verksamheten ska enligt tillståndsansökan få pågå mellan klockan 7 och 22 på vardagar och mellan 8 och 14 på lördagar.
Grundvattnet sårbart
Det är den statliga myndigheten, regionförvaltningsverket, som ger tillstånd för sådan verksamhet.
Miljönämnden i Hangö får ge ett utlåtande till regionförvaltningsverket.
Nämnden diskuterar frågan på onsdag (14.12).
Avfallsstationen utgör en klar risk för grundvattnet, anser miljövårdschefen i Hangö.
Platsen är grundvattenområde av första klass.
Det är därför viktigt för Hangö stad att i sitt utlåtande kräva tillräckliga grundvattenkontroller av Rosk'n Roll på området.
Bullret från avfallsbehandlingen ska heller inte få överskrida tillåtna gränser.
Det är också viktigt att hålla avfallsverksamheten på tillräckligt långt avstånd från Stormossens avloppsreningsverk för att undvika bränder.
På reningsverket behandlas och förvaras farliga kemikalier.
Raseborgs ishall i Karis kan inte höja hyrorna ytterligare för att få sin ekonomi i skick. Det säger Jan Lindholm, ordföranden för hallbolagets styrelse.
- Problemet är egentligen att både Lojo och Salo har kommunala hallar. Där åker de egna skattebetarna skridsko mer eller mindre gratis.
Ishallen i Karis höjde för två år sedan hallavgiften för att få bättre ekonomi. Efter det har avgiften höjts ytterligare en aning för att kompensera höjda energikostnader.
Dyrare för användarna än andra hallar
Resultatet är att priset nu ligger lite i överkant jämfört med andra hallar. Lindholm säger att det finns en risk att användarna faller bort om avgifterna höjs igen.
Raseborgs stad köper istid för 50 000 euro per år. De pengarna går till de publikskrinningar som ordnas gratis två gånger i veckan.
I Karis ishall spelas bland annat hobbyserien Westis ligan.Westisligans final 12.3.2016Bild: Yle/ Patric Westerlundfinal i westisligan,hobbyishockey,ishockey,Ishockeyspelare (Herrar),westis ligan
På dagarna under vinterhalvåret använder stadens skolor hallen till ett rabatterat pris. De betalar mellan 30 och 60 euro per timme då normalpriset är nästan 100 euro. Juniorlagen betalar kring 50 euro för en istimme.
Staden och privata ger pengar, hallen amorterar lånet, banken sänker räntan
Men ishallen i Karis har nu framtiden tryggad. Raseborgs stadsfullmäktige beslöt på måndagen att bidra med 250 000 euro i budgeten år 2017.
Jan Lindholm som är styrelseordförande för hallbolaget är glad över det stöd frå privata sektorn som är lika stort som stadens stöd, det vill säga 250 000 euro.
Han vill inte berätta vem som står bakom det understödet.
- Det får de berätta själva sedan när de kommer ut.
Jan Lindholm är ishallsbolagets styrelseordförande.Jan LindholmBild: Yle/ Helena Rosenbladaktia ishall,ishall,ishallsbolaget,jan lindholm,karis,karis ishall,lindholm jan,raseborg,styrelseordförande,västnyland
I och med satsningen kommer Raseborgs stad att ha deltagit med 18 procent av investeringen på 3,6 miljoner euro. Staden äger också 15,5 procent av aktierna.
Bankerna kommer också att sänka räntorna till ungefär en fjärdedel då hallbolaget nu betalar bort en del av lånet med pengarna de får. I och med att bolaget betalar bort på lånet minskar bankernas risk och då går de med på att sänka räntan, förklarar Lindholm.
200 hockeyjuniorer
Lindholm anser att ishallen är väldigt viktig Raseborg.
- Då hallen byggdes fyllde den ett stort hål. Raseborg var den enda kommun med över 20 000 invånare i hela landet som inte hade en ishall.
Lindholm tycker det är kommunens ansvar att erbjuda många möjligheter för ungdomar att utöva sport. Ishockey är en väldigt populär idrottsgren i Finland, konståkning likaså.
- Det finns över 200 hockeyjuniorer och närmare 40 konståkningsjuniorer i Ice Team Raseborg. Det finns också herrlag och damlag som deltar i olika turneringar.
Används 2000 timmar per år
Ishallen används nästan 2 000 timmar per år. Användningen har ökat med ungefär tio procent per år. I februari i år hade ishallen för första gången över 90 procents beläggning under de mest populära tiderna på kvällar och veckoslut.
Ishallen i Karis har jobbat hårt för att hålla driftskostnaderna nere. När man gör is så tas värmen till vara för att värma upp lokalerna.
- Det gjordes för ett diplomarbete på Aaltouniversitetet våren 2015 om energianvändningen hos oss och ett tiotal andra hallar. Det konstaterades att det här är den överlägset energieffektivaste. Vi var ungefär på 60 procent av andra motsvarande hallar.
Sjundeåskolorna kämpar med dålig luft och fukt. Ska kommunen sanera eller riva? Ett nytt skol- och kulturcentrum vinner gehör bland politiker.
Kommunstyrelsen fick i måndags (12.12) information om problemen i finska skolan Aleksis Kiven koulu.
Enligt ordförande Merja Laaksonen, SFP, ska man nu reda ut hur mycket utrymme som behövs för en tillfällig placering av elever och om det blir aktuellt att inleda reparationer.
- Vi ska göra upp ordentliga planer som omfattar helheten och alla fastigheter. Det gäller att utreda vad som är ekonomiskt vettigt och ger det bästa slutresultatet på sikt.
Många Sjundeåelever kan inom snar framtid gå i skola i baracker.Baracker.Bild: Yle / Hanna Othmanbaracker,barackskola,borgå,elever,vårberga skola
Enligt en rapport som presenterades i början av december (7.12) har fasadkonstruktionerna vid Aleksis Kiven koulu (AKK) mikrobskador. Skolan har drygt 400 elever i årskurs 1-9. Sjundeå kommun har börjat utreda möjligheten att flytta hela skolverksamheten till tillfälliga lokaler.
Päivärinteen koulu som står tom kräver en satsning i miljonklassen för att kunna användas igen. Skolans elever undervisas för tillfället i samma lokaler som Sjundeå svenska skola, där man också utreder åtgärder för bättre inomhusluft.
Ett nybygge en önskedröm
Vore det då befogat att riva gamla fastigheter och i stället satsa på ett helt nytt skolcentrum som också skulle rymma dagvård och bibliotek? Kommunstyrelseordföranden är en försiktig general i frågan.
- Det skulle ju ge fantastiska möjligheter men det är fråga om stora investeringar som kanske ändå inte skulle vara vettiga, med tanke på att vi har relativt nya byggnader bland dem som nu har problem, säger Merja Laaksonen.
Merja Laaksonen leder kommunstyrelsen i Sjundeå.Merja Laaksonen (SFP)Bild: Yle/Minna Almarklaaksonen,merja laaksonen,sjundeå,västnyland
Enligt Laaksonen har kommunstyrelsen nu en viktig uppgift i att stöda kommunens tjänstemän som ska ta fram planer och ekonomiska kalkyler.
- Vi kan ge politisk förankring för de beslut som fattas. På det sättet behöver inte tjänstemännen ensamma tampas med stora beslut och kanske få höra att han eller hon gjorde fel.
Det har tillsatts en arbetsgrupp som ska arbeta vidare med frågan om saneringen av skolfastigheterna. Hur snabbt man avancerar hänger ihop med hur mycket som måste utrymmas. Huvudsaken är att man garanterar hälsan för både elever och anställda. I praktiken betyder det att man sannolikt och i snabb takt kommer att leta fram modullösningar, baracker.
Guggenheim i Sjundeå?
Socialdemokraten Kristian Parviainen, andre viceordförande i kommunstyrelsen i Sjundeå, tycker att det vettigaste vore att sälja Päivärinteen koulu till någon som kunde tänka sig att restaurera den för andra
ändamål än undervisning.
- Eftersom den äldre delen av Aleksis Kiven koulu är i så dåligt skick är det mycket möjligt att det vettigaste vore att riva hela skolan och bygga nytt. Mellan verserna blir det aktuellt med en mobillösning för båda skolornas elever.
Han ser det inte som helt osannolikt att ett nytt skolcentrum med bibliotek och daghem kunde se dagens ljus. Också om det väcker starka känslor
Kristian Parviainen vill bygga nytt.Kristian Parviainen.Bild: Yle/Pia Santonenbeslutsfattare,kristian parviainen,parviainen,parviainen kristian,politiker,sjundeå,socialdemokrat,västnyland
- Det är trist med mögel men det ger möjligheter till någonting nytt. Vi måste satsa och investera. Jag ser att lösningen ligger i ett nytt komplex som rymmer allt, säger Parviainen.
Ekonomiskt finns det två vägar att gå. Kommunen tar stora lån på 10-20 miljoner euro eller tecknar sig som en slags långsiktig hyresgäst.
- Det här kunde bli en turistattraktion för grannkommunerna. Ett modernt centrum för mångsidig inlärning. Sjundeås eget Guggenheim.
Hälsan först och moduler
Samlingspartisten Maria Koroma-Hintikka från Siuntion Porkkala Kokoomus ry understryker, i likhet med resten av kommunstyrelsen, att man först måste se till att elever och lärare kan vistas i hälsosamma lokaler. Först efter det kan man ta ställning till om man ska renovera, riva eller bygga nytt.
- Jag tycker inte att man ska behålla en skola som kanske inte blir helt frisk.
Men ännu har man inte hela bilden klar för sig eller alla fakta på hand. Koroma-Hintikka vädrar olika frågeställningar.
- Vad är ekonomiskt lönsamt? Vad kan vi göra? Vad är viktigt för befolkningen? I dagens läge finns det flera centrum i kommunen. Är det viktigt att bevara dem eller kan vi slå samman någonting på ett klokt sätt och få mera ut av det?
Aleksis Kiven koulu kan på lång sikt bli ersatt av ett nybygge.Aleksis Kiven koulu i Sjundeå.Bild: Yle/Marica Hildénakk-skolan i sjundeå,aleksis kiven koulu,aleksis kiven koulu i sjundeå,sjundeå,skola,västnyland
Maria Koroma-Hintikka är inte främmande för ett nybygge.
- Det är definitivt ett alternativ som är värt att undersöka. Det kan bli jättebra och ett lyft för kommunen. Men vi ska komma ihåg att det är ett mycket långsiktigt projekt i så fall.
"Päivärinteen koulu har ingen framtid"
Stefan Svanfelt, SFP, vill först ha noggranna tekniska utredningar för att kunna visa tummen upp eller ner för en mögeldrabbad skola. Samtidigt ser också han möjligheter i ett helt nytt hus.
- Ett nybygge i centrum ger möjlighet att koncentrera mycket annan verksamhet, inte bara skola utan också kultur. Det skulle lösa kommunens utrymmesbrist. Men det är en jättestor investering. Och som det nu ser ut kommer vi sannolikt först att bygga en barackskola för AKK-skolans elever.
Svanfelt säger att det finns delade meningar inom partiet om hur man ska förfara med Päivärinteen koulu. Har man råd att upprätthålla två skolor så pass nära varandra?
- Min personliga åsikt, som inte delas av alla, är att Päivärinteen koulu inte har en framtid. Den finska skolverksamheten kunde koncentreras till ett eventuellt nybygge.
Han understryker att det är viktigt för kommunens image och livskraft att man har friska byggnader där eleverna kan gå säkert utan att behöva vara rädda för hälsan eller andra besvär.
- Styrelsen är nog som helhet mycket engagerad i att se till att eleverna har en säker omgivning att gå i skola i.
Raseborgs stad går in för att betala ett nytt stöd till familjer som har barn i privat förskola.
När rätten till dagvård i fjol krymptes, ändrade också reglerna för stödet för hemvård och privat vård. Barn som inte gick i kommunal förskola, förlorade sin rätt till stöd. Raseborgs stad drog samtidigt in också det kommunala tillägget.
I Raseborg finns det privat förskola i de två steinerdaghemmen i Ekenäs och Karis, Rosengården och Solgården. Ungefär 15 barn går i steinerförskola.
Daghemmen har lidit märkbart av förändringen. I Karis är har Solgården sagt upp sitt hyreskontrakt på det tidigare Katarinahemmet enligt uppgifter i tidningen Västra Nyland.
100 euro i månaden
Nu vill staden komma till undsättning. Bildningsnämnden föreslås i kväll (14.12) gå in för ett kommuntillägg om 100 euro per månad. Stadens utgifter stiger ändå inte eftersom kostnaden om 18 000 euro per år inte är mera än det som staden har sparat när kostnaderna för hemvårdsstödet och stödet för privat vård har krympt.
Staden vill också utarbeta ett system där stödet i stället för föräldrarna kan betalas direkt till de privata daghemmen.
Ingå kommun har fått nog och har polisanmält skadegörelse i Ingå bibliotek. Det handlar om klotter, rökning, söndersnittade stolar, nedskräpning och vandaliserade kaffemaskiner.
Redan nu finns det kameraövervakning i biblioteket för att kommunen ska kunna hålla koll på vem som gör vad inne i byggnaden. Nu meddelar kommunen att övervakningen skärps ytterligare.
Ingå kommun kommer hädanefter att i första hand att vara i kontakt med ungdomarnas föräldrar om det uppstår problem. Vid behov går kommunen sedan vidare till polisen och socialen med en barnskyddsanmälan.
Ungdomar som känner sig skyldiga får gärna själva också ta kontakt och diskutera kring händelserna i biblioteket med bibliotekschefen.
Avgångarna mellan Hangö och Rostock blir färre. Shippingföretaget Svenska Orient Linien (SOL) lägger ner trafiken på rutten och det sista fartyget avgår den 31 december.
Orsaken till att Svenska Orient Linien lägger ner linjen är den dåliga ekonomiska situationen i Finland och den hårda konkurrensen på Östersjön.
SOL:s beslut leder inte till någon dramatik i hamnen, säger hamndirektör Anders Ahlvik.
Finnlines som också kör rutten Hangö-Rostock kommer från och med årsskiftet att fördubbla antalet turer på rutten. Rederiet kommer också att lägga in ett nytt större fartyg på rutten Hangö-Gdynia, vilket betyder att kapaciteten på rutten till Polen stiger märkbart.
Det innebär att Finnlines kommer att ha sammanlagt åtminstone tre fartyg som går mellan Hangö och Tyskland och Polen. Finnlines överväger att sätta in ytterligare fartyg, uppger marknadsföringsdirektör Staffan Herlin.
Färre turer men samma kapacitet
Enligt Ahlvik kommer turerna till och från Rostock inte att vara lika många som i dag men lastkapaciteten i hamnen kommer inte att minska. Det här för att det fortfarande finns samma mängd last som behöver transporteras från Hangö till Tyskland.
Svenska Orient Linien har kört från Hangö till Rostock fem gånger i veckan. Finnlines har i dag två avgångar i veckan till Rostock och tre avgångar till Gdynia.
Musikläraren Kristoffer Holmberg och Kulturhuset Karelia belönas för sitt arbete med ungdomar i Raseborg. Parterna har i flera års tid gett möjlighet för musikintresserade unga att uppträda.
Musikläraren Holmberg ordnar i samarbete med Karelia så kallade Stage Night-evenemang där lokala förmågor får chansen att sjunga och spela inför publik med proffsigt ljud och ljus.
- Det känns riktigt bra att få ett erkännande för det man har gjort under årens lopp, säger Kristoffer Holmberg.
Många vill vara med
Evenemangen har ordnats fyra gånger om året sedan 2013. Nyligen ordnades Stage Night för 16 gången och cirka 20 personer står vanligtvis på scenen under en kväll.
Holmberg säger att det finns en beställning på ett evenemang i den här stilen.
- Det är lätt att hitta unga som vill stå på scenen.
Enligt ungdomsfullmäktige, som utser pristagaren, är Holmberg och Karelia föregångare i arbetet med att göra Raseborg till en bättre plats för unga.
Priset delas ut för andra gången i år i samband med ungdomsparlamentet. Prissumman är 1 000 euro.
Det finns två rapporterade fall av mässling i Raseborg. Det här uppger Institutet för hälsa och välfärd.
Två personer är i karantän och vårdas för mässling. Några andra personer som har varit i kontakt med de insjuknade testas för sjukdomen och befinner sig också i karantän.
De som har haft mässling eller har vaccinationen i skick riskerar inte att smittas.
Rekommendationen är att personer som inte har haft mässling och är över ett år tar vaccinationen på sin hälsostation, uppger Raseborgs chefsläkare Sofia Maleike-Ruohola.
Artikeln uppdaterades 14.12 klockan 14.55 med uppgiften att det nu finns två rapporterade fall av mässling i Raseborg.
Unga i Raseborg har blivit allt mera intresserade av att jobba för sin stad. - Det beror på att vi har märkt att det faktiskt går att påverka vår egen omgivning, säger Isabelle Hyytiäinen från ungdomsfullmäktige.
Hennes engagemang har lett till att politikerna intresserar sig för henne med tanke på kommunalvalet.
Raseborgs ungdomsfullmäktige samlades till ungdomsparlament i Seminarieskolan i Ekenäs i dag. Det var dags att se över året som gått och välja nytt ungdomsfullmäktige.
Isabelle Hyytiäinen har suttit med två år i ungdomsfullmäktige och säger att 2016 varit ett år med mycket arbete.
- Vi har jobbat mera än tidigare. Vi tog till exempel initiativ till Pride, det har ordnats kvällar för ungdomar och en idrottsdag.
Hyytiäinen tror att ungdomsfullmäktige fått mycket gjort eftersom de som är invalda haft ett starkt intresse för sitt samhälle.
Politikerna lägger märke till initiativen
Ungdomsfullmäktige har verkligen varit berett att jobba, säger Emilie Jäntti som varit med ett år i ungdomsfullmäktige.
- Vi ville göra något för de unga i Raseborg, och det har gått bra, så därför har intresset varit så stort.
Isak Slöör har varit med ett år i ungdomsfullmäktige och konstaterar att då ungdomarna gör ett initiativ, så lägger politikerna märke till det.
Isabelle Hyytiäinen hinner fylla 18 i god tid innan kommunalvalet i april 2017. Hennes engagemang har fått politiker att fråga om hon kan tänka sig att kandidera i valet, men hon tvekar.
- Jag är litet osäker då jag tycker att jag inte känner politiken så bra, och jag försöker nu satsa ordentligt på skolan.
Ungdomsparlamentet ordnades i Seminarieskolan där man gick genom verksamheten för 2016 och valde nytt ungdomsfullmäktige i Raseborg.Många ungdomar sitter i Seminarieskolans aula i Ekenäs, de deltar i ungdomsparlamentet 2016.Bild: Yle/Marica Hildénraseborg,raseborg ungdomsfullmäktige 2016,raseborg ungdomsparlament 2016,seminarieskolans aula,västnyland
Hyytiäinen tror att ungdomsfullmäktige är en bra grund med tanke på ett eventuellt politiskt engagemang i framtiden.
Det som gör politik intressant är att en enskild människa faktiskt kan påverka, att man har så stor makt, säger Isabelle Hyytiäinen.
De är alla glada över att deras åsikter hörs i Raseborg.
- Folk i olika åldrar kan påverka, säger Emilie Jäntti.
Viktigt att skolan informerar om valet
Isak Slöör är 16 år och Emilie Jäntti är 15 år, så de får vänta några år innan de får rösta i ett val. De tycker att de inte är särskilt insatta i kommunalvalet, de hör om valet för det mesta via lektionerna i samhällslära.
- Jag tror inte att kompisarna är så intresserade ännu, säger Emilie Jäntti.
Isabelle Hyytiäinen konstaterar att frågan är aktuell i hennes ålder.
- Vi pratar om valet på lektionerna och med kompisarna.
Skolan är viktig när det gäller att lära sig något om valet. Sedan hör de också om valet i sociala medier.
Rösta eller inte rösta, det är frågan
De är litet tveksamma till att rösta i val. Isabelle Hyytiäinen säger att hon inte skulle rösta om valet ordnades i dag.
- Jag vet helt enkelt för litet om dem som kandiderar. Jag tycker att jag borde läsa mycket mera om valet innan jag kan fatta ett sådant beslut.
Hon tror i alla fall att hon hinner få tillräckligt med information innan valet i april.
- Jag låter hellre bli att rösta än att jag röstar på någon som jag inte alls vet något om.
Det ordnades kommunalval senast i oktober 2012.valplakat i IngåBild: Yle/Västnylandingå,kommunalval,val,västnyland
Isak Slöör håller med Isabelle Hyytiäinen: Om man inte vet så mycket om kandidaterna så är det bättre att låta bli att rösta.
- Men om jag får mera information så röstar jag.
Emilie Jäntti anser däremot att det är viktigt att rösta.
- Man borde ta chansen att rösta för då påverkar man sin egen framtid.
"Även 16-åringar borde få påverka sin framtid"
Då och då diskuteras om rösträttsåldern borde sänkas till 16 år. Den 23 november sade forskaren Merja Jutila Roon till Svenska Yle att rösträttsåldern borde sänkas. Sextonåringar är straffrättsligt ansvariga och betalar inkomstskatt, och därför borde de också kunna påverka hur skattepengarna används och hur ärenden som berör dem sköts.
Emilie Jäntti och Isak Slöör säger att det skulle vara bra om yngre fick en chans att rösta. Slöör är samtidigt lite ambivalent.
- Det är även bra att vara myndig innan man får rösta med tanke på allmänbildningen. Man vet inte hur seriöst man röstar om man är yngre än så.
Alla mognar olika, säger Emilie Jäntti, och därför tycker hon att rösträttsåldern borde sänkas.
- Då skulle flera unga ha möjlighet att påverka sin framtid.
Kommunalvalet ordnas den 9 april 2017.Församlingshemmet vid Centralgatan i Karis är vallokal i dag.Bild: Yle/Robin Lindbergkaris,kommunalval,presidentval,raseborg,riksdagsval,vallokal,vallokal karis,västnyland
Isabelle Hyytiäinen anser att skolorna måste informera ännu mera om olika val, om rösträttsålder sänks.
- Det finns också 18-åringar som inte har det minsta hum om vad det handlar om.
15 personer i ungdomsfullmäktige
Ungdomsparlamentet valde 15 personer till ungdomsfullmäktige 2017.
Övre raden: Jesse Peltomaa, Mikael Karenius, Emil Thuesen, Ulriikka Leino, Isak Slöör, Max Kopra, Emilie Jäntti, Rebecka Lönnqvist och Isabelle Hyytiäinen. Nedre raden: Joshua Elenius, Julius Thuesen, Anniina Mäntynen, Ines Latvala, Wilma Westerlund och Hanna Karvonen.På bilden syns ungdomsfullmäktige 2017. Övre raden: Jesse Peltomaa, Mikael Karenius, Emil Thuesen, Ulriikka Leino, Isak Slöör, Max Kopra, Emilie Jäntti, Rebecka Lönnqvist och Isabelle Hyytiäinen. Nedre raden: Joshua Elenius, Julius Thuesen, Anniina MäntynBild: Raseborgs stadraseborg,raseborg ungdomsfullmäktige 2017,ungdomsfullmäktige raseborg 2017,västnyland
Från Ekenäs gynasium valdes Rebecka Lönnqvist, Max Kopra, Isabelle Hyytiäinen, Isak Slöör och Joshua Elenius.
Karjaan lukio representeras av Emil Thuesen, Anniina Mäntynen, Ulriikka Leino, Jesse Peltomaa och och Mikael Karenius.
Karis-Billnäs gymnasium: Wilma Westerlund.
Karis svenska högstadium: Ines Latvala.
Hakarinteen koulu: Julius Thuesen och Hanna Karvonen.
