Kerstin Siggberg har 32 arbetsdryga år bakom sig som veterinär i Ekenäs. Vid årsskiftet går hon i pension men lämnar över mottagningen åt Milla Lehtinen som fortsätter i samma utrymmen. Lehtinen tar också över både röntgenbilder, patientkartoteket och assistenten Mikaela Lindqvist. Allt för de sjuka sällskapsdjurens bästa.

Till och med telefonnumret förblir det samma som till Siggberg.

- En sten föll från mitt hjärta när vi efter bara en timmes diskussion var överens med Milla Lehtinen. Hon tar över nu och jag tror att kunderna kommer att vara nöjda, säger Siggberg.

- Jag har älskat mitt jobb men jag tror att jag kommer att sova bättre om nätterna hädanefter.

Ung och modig

Kerstin Siggberg inledde sina studier vid veterinärmedicinska fakulteten i Helsingfors genast efter studentexamen vid Hangö gymansium 1977.

- Jag har alltid tyckt om djur och den medicinska biten intresserade mig, säger Siggberg.

Hon har aldrig själv samlat på sällskapsdjur, men alltid gillat att följa med dem och idag får hon agera extramatte åt de vuxna barnens hundar.

Redan från början stod det klart att det var smådjursveterinär hon ville bli.

- Produktionsdjur var inte riktigt min grej. Det var nog hundar och katter som intresserade mest. Eller det veterinärmedicinska ska jag säga, förklarar Siggberg.

Kerstin Siggberg utexaminerades från Helsingfors universitet 1983 och genast följande år öppnade hon egen privatmottagning i Ekenäs. Ett modigt beslut av en ung och oerfaren veterinär.

- Det fanns inga andra privatveterinärer i trakten på den tiden. Knappt i hela landet. Det var de kommunala veterinärerna som skötte allt.

Till en början inrättade hon mottagningen hemma i radhuslägenhetens bottenvåning, men så småningom flyttade verksamheten till det såkallade Stinsen-området i Ekenäs.

Katter och hundar

Över 30 år i branschen betyder att massor av sällskapsdjur och deras mattar och hussar fått hjälp hos Kerstin Siggberg. Endel kunder har återkommit med sina hundar och katter år efter år.

En privat mottagning kräver ett brett kunnande.

- Det är allt från hudproblem, livmoderinfektioner, kastreringar, rutinoperationer och knölar till hela inremedicinska området som kommer till en sådan här mottagning. Det är som människosjukvård. Vad som helst kan komma emot, säger Kerstin Siggberg.

Mest har det varit frågan om katter och hundar, men också gnagare och nån sköldpadda nu och då.

- Inga ormar, säger Siggberg.

Nya fall hela tiden

Med åren kommer också erfarenheten. Veterinärmedicinen har utvecklats enormt under 30 år och efter hand ser man också alla undantagen.

- Man är ju lite naiv till en början. Sen förstår man att man får möta nya fall hela tiden, fall som man aldrig tidigare sett.

Det är just det som gör veterinäryrket intressant.

- På en sådan här mottagning händer nya saker hela tiden. Man får jobba med djuren och deras mattar och hussar. Det blir aldrig tråkigt, tvärtom är det oftast full rulle, säger Siggberg.

Som ännu inte hunnit fundera på om hon kommer att sakna jobbet.

- Nog kan det kännas lite vemodigt efter nyår. Men det hinner jag inte tänka på nu. Här pågår arbetet med full fart varje dag fram till årsskiftet!

Raseborgs stadsstyrelseordförande Anders Walls (SFP) säger att det finns oändligt med information att hämta om skolnätet i staden, men också bra att någonstans dra ett streck. Men eftersom fullmäktige remitterade invånarinitiativet om att slopa skolnedläggningarna ska frågan nu utredas ordentligt.

- Jag tycker att när fullmäktige nu har sagt att det ska utredas så måste det utredas tillräckligt. En majoritet i fullmäktige måste uppleva att man nu har tillräckligt med information, säger Walls.

Han påminner om att inget händer år 2017 eftersom skolindragningarna är planerade till år 2018.

- Ur det perspektivet är det inte så brådskande heller.

Dessutom har stadsfullmäktige beslutat att skolnätet som helhet ska utredas.

Fråga som engagerar

Det var i juni som Raseborgs fullmäktige efter omröstning beslutade lägga ner tre skolor: Västerby skola (24-19), Snappertuna skola (26-16) och Klinkbackan koulu (27-16).

På föräldrahåll gav man inte upp utan samlade in namn mot en nedläggning av skolorna. Enligt lagen måste fullmäktige behandla ett initiativ om minst två procent av kommunens röstberättigade tar initiativ i en fråga.

Föräldrarna samlade in 3 000 namn vilket motsvarar 13 procent av den röstberättigade befolkningen.

Frågan väckte mycket debatt på Raseborgs fullmäktigemöte i måndags (12.12). Till sist röstade 28 ledamöter för att man remitterar ärendet med bara 9 röster mot.

- Jag ansåg att det fanns tillräckligt med information för att fatta beslut.

Politiker tvekar

SFP har majoritet i fullmäktige och en avgörande roll. Nu var det från SFP som förslaget om remittering kom.

- Vi var nog delade i skolfrågan också i juni. Nu var det lite flera som var osäkra, säger Walls.

Han tror att det finns flera skäl till att politiker kan ha ändrat åsikt, men lyfter fram föräldrarnas skrivelse.

- Det har säkert väckt en del frågor hos ledamöter. Säkert finns det enskilda förtroendevalda som känner beslutsångest inför sådana här frågor och det är i och för sig ganska naturligt.

För politiker kan det kännas tungt att fatta svåra beslut. Några ledamöter viftar med handen i Raseborgs fullmäktigesal. Närmast kameran är Ira Donner från de Gröna. Bild: Yle/Tove Virta ira donner,omröstningar,Raseborg,raseborgs fullmäktige,raseborgs stadsfullmäktige

Han säger att frågan har diskuterats i fullmäktigegruppen, men att man inte har gruppbeslut i den här typen av frågor.

- Varje ledamot måste själv besluta hur man röstar.

Walls säger att SFP bara har gruppbeslut när det gäller personval till förtroendeorgan.

Vad händer om man röstar mot?

- Det har aldrig hänt.

Kommunalvalet närmar sig

Den 9 april är det dags för kommunalval och frågan är hur mycket det påverkar politikerna.

- Nog vet ju politikerna också att kommunala beslut i regel kan omprövas. Kommunalvalet är egentligen inte avgörande eftersom frågor alltid kan behandlas på nytt, säger Walls.

Han medger att det kan finnas politiker som inför kommunalvalet ser skolfrågan som en möjlighet att samla väljare genom att lova jobba för en viss skola eller för bibehållet skolnät.

- Jag tror ändå att vi har jättemånga invånare som inser att vi måste göra något åt vårt skolnät. Att vi inte har tillräckligt med elever och för många tomma pulpeter. Många invånare förväntar sig att vi ska fatta beslut också, säger Walls.

Om det blir beslut före kommunalvalet beror på hur omfattande utredningar staden nu går in för.

Tjänstemännen får jobba

I praktiken kommer frågan nu tillbaka till stadsstyrelsen för behandling redan på måndag (19.12).

- Då måste vi avgöra vilka frågor det är vi ska utreda mera och se på nytt på. Sedan skickas det vidare till bildningsnämnden eller för en tjänstemannaberedning där man utreder de här frågorna.

Bildningsdirektör Robert Nyman är nu en av de tjänstemän som igen får jobba med frågan om skolnätet i Raseborg. Raseborgs bildningsdirektör Robert Nyman. Bild: Yle/Minna Almark bildningsdirektör,nyman,raseborg,robert nyman,västnyland

Skolnätet har utretts och behandlats i flera repriser i Raseborg och frågan är hur mycket information det ännu finns att hämta.

- Jag tror nästan att det är oändligt. Det finns alltid frågor man kan utreda vidare eller frågor som inte har utretts. I något skede måste man dra streck och säga att vi har tillräckligt med information för att fatta beslut, säger Walls.

Läs mera:

Inget beslut om skolstängningar i Raseborg

Det blev inget beslut om skolstängningarna i Raseborg då stadsfullmäktige möttes i går kväll. SFP-gruppen som till sin majoritet i juni röstade för skolstängningar föreslog nu remiss av invånarinitiativet.

I lilla Ingå produceras tävlingsdansare till världstoppen. Hårt arbete och engagerade tränare är två av ingredienserna till framgångarna.

Det bor knappt 6 000 invånare i Ingå. Den lokala dansklubben har runt 40 medlemmar och ungefär hälften av dem tävlar aktivt. Men det lilla formatet hindrar inte klubbens dansare från att kamma hem medaljer i de stora tävlingarna i världen. Snarare tvärtom, säger Sandra Sirviö som är klubbens ena tränare.

- Vi är en liten förening och hinner koncentrera oss mycket på varje flicka. Om vi hade 300 dansare så skulle vi inte hinna lika bra. Och så satsar vi jättemycket på tekniken.

Drygt 20 medlemmar i Energy Dance Center tävlar aktivt. Dansare i Ingåklubben Energy Dance Center poserar tillsammans i en gymnastiksal. Bild: Yle/Minna Almark corinna jälkö,energy dance center,Ingå,mette palkoranta,sandra sirviö,tävlingsdans,Västnyland

Dansklubben Energy Dance Center håller till i en skolgymnastiksal nära Ingå centrum. På kvällarna när skoleleverna har gått hem tränar klubbens medlemmar akrobatik och dans på det orangefärgade salsgolvet. I takt med musiken gör de volter och halsbrytande hopp utan större ansträngningar.

Klubbens andra tränare Mary-Ann Sjölund delar ut instruktioner och hjälper till där det behövs. Det är hon som för 25 år sedan grundade klubben och i dag sköter den tillsammans med sin dotter Sandra Sirviö.

Hårt arbete ger framgång

En av klubbens mest framgångsrika dansare är trettonåriga Mette Palkoranta. I VM i Tjeckien tog hon silver i showdans och knep en fjärde plats i discodans. Men framgångarna har inte kommit gratis; bakom medaljerna finns både hårt arbete och ett stenhårt engagemang.

- Man måste lära sig nya program och nya rörelser. Man måste hålla kroppen i skick, ha bra kondition och göra allting till hundra procent, säger hon.

Mette Palkorana tog silver i showdans i VM-tävlingarna. 13-åriga Mette Palkoranta gymnastiserar i en gymnastiksal. Bild: Yle/Minna Almark energy dance center,Ingå,mette palkoranta,Västnyland

Mette Palkoranta tränar dans fem dagar och totalt tio och en halv timme i veckan. Eftersom hon bor i Sjundeå blir det en hel del skjutsande längs med stamväg 51. Oftast är det hennes morfar som kör henne till träningarna och hennes mamma som hämtar henne, berättar hon.

- Hela familjen är involverad i min dans.

Förvirrande start byttes mot engagemang

Palkoranta började träna dans för snart fem år sedan. Den allra första träningen minns hon väldigt bra.

- Det var ganska förvirrande. Jag förstod inte rörelserna och hängde inte med. Men det var också en spännande upplevelse.

Mette Palkoranta tävlar också i discodans. Den här bilden är från år 2015. Mette Palkoranta deltar i discodanstävling år 2015. Bild: Eva Jälkö dans,danstävling,Discodans,energy dance center,mette palkoranta

Hon märkte ändå snabbt att hon tyckte om att dansa och hade lätt för att lära sig nya saker. Samtidigt växte också engagemanget.

- Jag tycker om snabba danser. Man får uttrycka sig själv och öva kroppskontrollen, säger hon.

Dansen har blivit en livsstil

Elvaåriga Corinna Pälkö är en annan av klubbens framgångsrika dansare. I VM-tävlingarna tog hon en bronsmedalj i akrobatisk dansshow i barnklassen.

Pälkö började dansa för snart fyra år sedan eftersom hennes bröder dansade hiphop. I dag har bröderna lagt av och sysslar med bågskytte i stället. Men för Corinna har dansen blivit en livsstil.

- Det är roligt att dansa och jag tycker om att tävla. Jag är också bra på att lyssna och jag jobbar hårt, säger hon.

Corinnas intresse har också svept med hennes mamma Eva Jälkö. Ett år efter att Corinna började dansa blev Eva invald i dansklubbens styrelse och sköter i dag det mesta av klubbens pappersarbete.

Corinna Jälkö har tävlat i fyra år. Corinna Jälkö från Ingå deltar i tävling i discodans år 2015. Bild: Eva Jälkö corinna jälkö,Discodans,energy dance center

Dessutom syr hon Corinnas tävlingsdräkter. Eftersom Corinna tävlar i fyra kategorier behövs det också fyra olika dräkter.

- Många timmar i veckan går åt till det här. Om jag hade vetat hur stor grej dansen skulle bli hade vi kanske inte börjat med det här, säger Eva Jälkö.

Naturligt som förälder att stötta sitt barn

Till saken hör att resten av familjen tränar bågskytte lika aktivt som Corinna tränar dans. Så några Greklandsresor blir det inte av för familjen Jälkös del.

- All tid och alla pengar går åt till hobbyerna. Jag vet nog varför jag går på jobb varje dag, konstaterar Eva Jälkö.

Samtidigt är hon glad för Corinnas dansintresse.

- Dans är hennes livsstil och som förälder är det klart att man stöttar det. Dessutom är jag nöjd över att hon sysslar med något som har med motion att göra.

I barnklassen i discodans används ännu inte så mycket smink. Tävling i discodans år 2015. Bild: Eva Jälkö corinna jälkö,Discodans,energy dance center

Dräkterna och utseendet spelar en stor roll i tävlingsdans. Corinna tävlar än så länge i barnklassen och där används inte speciellt mycket smink. Men nästa år fyller hon tolv och flyttar till juniorklasen.

- Då blir ögonsminket svartare och många använder krämer för att se solbrända ut. Jag vet inte om jag är riktigt redo för det, säger Eva Jälkö. Däremot finns det strikta regler för hur vågade dräkterna får vara. Man får inte tävla i bikini, tack och lov!

Utsmyckade kläder är en del av discodansen

Det är speciellt i discodans som dräkterna är glittriga och utsmyckade. Tränaren Sandra Sirviö har själv dansat sedan hon var fem år gammal och under sin tävlingskarriär har hon betat av otaliga klänningar.

- Ju bättre man blir desto finare dräkt vill man ha, säger hon. Min dyraste dräkt kostade 1 600 euro. Jag använde den två till tre gånger och sedan sålde vi den vidare.

Sirviö jobbar också som tävlingsdomare. Det som hon då ser på är helheten; hur dansaren ser ut, hur man uppträder och hur dräkten ser ut.

- Så visst har utseendet en stor betydelse.

Showdans med aktuell berättelse

I showdansen är kläderna också viktiga, men oftast inte lika dyra. Showdansen berättar en historia och dansaren kan vara utklädd till exempel till en katt eller en hund, berättar Sandra Sirviö.

Mette Palkorantas showdans handlar om en fattig tiggarflicka. Mette Palkoranta deltar i showdanstävling år 2015. Bild: Eva Jälkö dans,energy dance center,mette palkoranta,showdans

Den showdans som Mette Palkoranta vann silver med i VM-tävlingarna handlar om en fattig tiggarflicka som lever på gatan. Det är Sirviö som står för både idén och koreografin.

- Jag försöker alltid hitta på en berättelse som på något sätt är aktuell och som skiljer sig ur mängden.

Alltid lika nervöst att tävla

Mette Palkoranta tävlar mellan fyra och fem gånger per år. Ändå är det alltid lika spännande att gå upp på scenen, säger hon.

- Det är tävlingarna jag siktar mot hela säsongen. Det känns alltid lika nervöst och spännande att tävla. Före uppträdandet tänker jag alltid att jag ska satsa allt. Men man måste också koncentrera sig så att de svåra delarna lyckas.

Sandra Sirviö instruerar Mette Palkoranta. Danstränaren Sandra Sirviö tränar med 13-åriga Mette Palkoranta i en gymnastiksal. Bild: Yle/Minna Almark enery dance center,Ingå,mette palkoranta,sandra sirviö,Västnyland

I VM-tävlingarna i showdans dansade hon tre omgångar i hård konkurrens före det blev klart att hon landade på en andra plats.

- Det var fint att uppträda ensam på scenen med domarna framför mig. Det var en fin upplevelse, säger hon nu med några veckors perspektiv.

Själv tror Mette Palkoranta att hennes och de andra dansarnas framgångar beror på träningen i Ingåklubben.

- Här är mångsidig träning och vi tränar mycket sådant som andra inte gör. Det är svårare grejer och vi tränar hårt, säger hon.

Corinna Jälkö håller med.

- Tränarna är jättebra och vi tränar jättemycket. En bra lärare är en sådan som hjälper.

Tävlingsdans är värd mera uppmärksamhet

På självständighetsdagen blev Corinna Jälkö utsedd till årets unga idrottare i Ingå. Det är någonting som betyder massor för dansklubben, säger Sandra Sirviö.

- Jag tycker tävlingsdans borde få mycket mera uppmärksamhet. Den är fysisk, kräver bra kondition och balans och man måste vara vig. I till exempel Norge och Sverige är grenen mycket större än i Finland. Men tävlingsdans håller på att växa också här och jag tror att det börjar gå åt det bättre hållet.

Helst skulle Sirviö se att folk slutade förknippa discodans med John Travolta och sjuttiotalsdiscon i filmen Saturday Night Fever.

- Det är så långt från discodans som det bara kan vara. Men om flera mänskor börjar dansa så börjar folk också se vad det handlar om.

I samband med planeringen av miljonsatsningen Laurentiushuset i Lojo ska också Solbrinkens skola och det svenska daghemmet Laban få en lösning. Det svaret ger nämnden för fostran och utbildning på ett initiativ som föräldraföreningen Solbrinkens Hem och Skola har lämnat in.

Svaret torde tillfredsställa föräldraföreningen som i sitt initiativ specifikt önskar att bristen på rum i Solbrinkens skola får en lösning då staden planerar det nya Laurentiushuset i centrum.

Föreningen föreslår att man antingen bygger ut nuvarande skola eller reserverar mera plats för skolan i det nya Laurentiushuset.

Lojo stad håller som bäst på att planera Laurentiushuset där upp till 900 elever kunde få plats liksom olika former av kommunal service. Alla invånare ska få delta i planeringsprocessen och det ordnas olika evenemang där byggnaden får diskuteras. Det finns också en öppen Facebooksida för projektet.

Bygget har beräknats kosta kring 17 miljoner euro.

"Laban borde finnas vid Solbrinken"

Föräldrarna i Solbrinken vill också att det svenska daghemmet Laban skulle få flytta tillbaka i närheten av Solbrinkens skola. Det skulle vara viktigt för barnens språkutveckling att svenska och finska barn har skilda lokaler och gårdar.

För tillfället har Laban flyttat in i tillfälliga rum i Ojaniitun päiväkoti som inte ligger vid Solbrinken.

Nämnden för fostran och utbildning i Lojo håller med föräldraföreningen på alla punkter.

I sitt beslut och förslag till stadsstyrelsen och fullmäktige säger nämnden också att initiativet ska vara slutbehandlat och att skolan samt daghemmet ska får egna tillräckliga lokaliteter där den egna identiteten syns.

Mikaela Finne bjuder på countryinfluenser i nya singeln Home Sweet Home som är en hyllning till hennes hemby Sundom. Tänk om allt är som det ska, frågar sig i sin tur Thomas Lundin, som drömmer om att skriva mera, både böcker, poesi och en ny musikal.

Just nu befinner sig Thomas Lundin, som nyligen kom ut med skivan Betraktelsens tid, mitt uppe i en kreativ period.

- Nu är jag inne i en period där det bara flödar. Jag har en öppen kran när det kommer till att komponera, och det är ganska nytt. Texter har jag skrivit mycket under åren men låtarna har verkligen börjat komma, hur mycket som helst egentligen, säger Lundin, som försöker att inte vara alltför självkritisk för att inte strypa kreativiteten.

Hur hittar du själv inspiration för att skriva och komponera nytt?

- Jag brukar säga att jag inte tror på inspiration. Jag tror att man bara ska göra. Jag bestämmer mig för att göra en låt och så gör jag en låt. En idé är bra att ha förstås men varifrån den kommer vet jag egentligen inte. Kanske idén föds ur en film, en bok man läser eller ett samtal man för.

Drömmer om att skriva böcker

Mångsysslaren Thomas Lundin som arbetar inom teater, media och musik har bråda tider att se fram emot. Hösten 2017 kommer han att medverka i ett än så länge hemligt musikalprojekt och i november har oratoriet Skymning, gryning premiär. Ett verk som han skrivit tillsammans med Thomas Enroth. I framtiden drömmer Lundin om att skriva mera.

- Det skulle vara roligt att få skriva klart något av det jag påbörjat. Det finns embryon till romaner, dikter och barnböcker. Jag drömmer också om att skriva en musikal om den sista kvinnan som brändes levande på bål, om Malin Matsdotter med rötter i Finland. En otroligt fascinerande historia.

Thomas Lundin utmanar Vegatoppen med en av låtarna från nya skivan, en låt han själv skrivit texten till: Tänk om allt är som det ska.

Ja tänk om det är det? När vi hela tiden jagar efter något annat och oroar oss för vad som ska hända. Tänk om allt ändå är precis som det ska? Frågar sig Lundin.

Mikaela Finne vet hur det är att ha hemlängtan. Artisten Mikael Finne Bild: Sofia Runardotter mikaela finne,vegatoppen

Mikaela Finne bjuder på en hyllning till Sundom

Sundom och trakterna kring Vasa har en alldeles speciell plats i den 26-åriga musikern och låtskrivaren Mikaela Finnes hjärta. Det är där hon spenderade sina sju första levnadsår, innan hon flyttade till Sverige med sin mamma.

- Det har alltid känts väldigt speciellt för mig att fara hem. Att få träffa familjen och fara till skären och bada bastu. Så jag tänkte att fasen om jag inte skulle kunna skriva någonting riktigt bra som kunde hedra allt det jag känner för Österbotten, säger Finne.

Till vardags arbetar Finne nattskift i larmcentralen vid en väktarfirma i Stockholm. Hon jobbar i 12 timmars pass vilket ger henne mycket ledig tid då hon kan ägna sig åt sin stora passion, musiken.

Hårdrocken blev country

De starka countryinfluenserna har allitd funnits med i Mikaela Finnes liv.

- I ungdomen var Metallica och Pantera det bästa jag visste. Jag hade svart hår och var en riktig hårdrockare. När jag sedan skrev min första egna låt och spelade upp den för min musiklärare så konstaterade han “Mikaela, det här är ju bra men inte är det hårdrock, det här är country”.

Mikaela Finne utmanar Vegatoppen med sin nya singel Home Sweet Home, en låt hon håller kär.

- De som haft en ordentlig hemlängtan som riktigt kniper i magen, kan säkert känna igen sig i låten, det hoppas jag.

Fredrik Furu ny etta på Vegatoppen

Fredrik Furu erövrade direkt Vegatoppens första plats med sin nya singel För alla änglar. Däremot räckte inte rösterna till för långkörarna Tom Håkans och Pappas Eget Band, vilket betyder att de inte längre finns med på listan.

Så här fördelade sig rösterna i Vegatoppen nr 49:

Fredrik Furu / För alla änglar : 15.04 %
Guns Rosor / Ein flickå från lande: 14.23 %
The Rime / Pictures : 11.38 %
Carolina Wendelin / George : 10.98 %
Sam Zimon / Never: 9.76 %
Susann Sonntag / Änglar som ser: 9.35 %
Sven / Where Will I Go: 8.54 %
Lee Angel / Open Road: 8.13 %
-----------------------------------------
Tom Håkans / Terese: 6.5 %
Pappas Eget Band / Vad e de för fel på mig: 6.1 %

Rösta på Vegatoppen nr 50 här!

Vegatoppen nr 50

Du kan rösta på en låt. Röstningen avslutas på onsdag 21.12 kl.12.00.

 Fredrik Furu / För alla änglar 

 Guns Rosor / Ein flickå från lande 

 The Rime / Pictures  

 Carolina Wendelin / George  

 Sam Zimon / Never 

 Susann Sonntag / Änglar som ser 

 Sven / Where Will I Go 

 Lee Angel / Open Road 

 Thomas Lundin / Tänk om allt är som det ska 

 Mikaela Finne / Home Sweet Home 

Vi vill gärna höra vad du tycker om låtarna! Kommentera i kommentarsfältet under artikeln.

Vegatoppen i Radio Vega, torsdagar kl.19:22, i repris på lördagar kl.21:03 och på Arenan i 30 dagar.

Programledare är Nina Sederlöf.

Andelen småbarn som inte vaccineras mot mässling är större i Raseborg jämfört med hela landet. Här finns ganska många som är emot vaccinering, säger Raseborgs chefsläkare Sofia Maleike-Ruohola.

Av de barn som är födda 2013 i Finland har 94,8 procent vaccinerats mot mässling medan 92,8 procent av babysarna i Raseborg har fått det så kallade MPR-vaccinet. Det här uppger Institutet för hälsa och välfärd. Förutom mässling skyddar MPR-vaccinet mot påssjuka och röda hund.

Sedan 1975 har barn i Finland systematiskt vaccinerats mot mässling och därför är mässling inte en särskilt vanlig sjukdom i Finland. De två raseborgare som har mässling har fått sin smitta från utlandet.

Större risk

För att en befolkningen ska vara skyddad från mässling räknar man med att 95 procent ska vara vaccinerade, berättar Maleike-Ruohola.

- Om andelen sjunker mycket från 95 procent är risken att viruset smittar vidare och att vi får en epidemi som vi inte kan kontrollera.

Chefsläkare Sofia Maleike-Ruohola. Persoporträtt av Sofia Maleike-Ruohola. Bild: Yle/Malin Valtonen chefsläkare,Raseborg,raseborgs stad,sofia maleike-ruohola

Det kan finnas flera olika orsaker till att flera raseborgare väljer att inte vaccinera sina barn, konstaterar Maleike-Ruohola. Hon nämner att en orsak kan vara rädslan efter svininfluensan och vaccinet som i slutändan kunde orsaka narkolepsi.

- Det var ju en hotande situation. Man var tvungen att komma fram med ett vaccin väldigt snabbt eftersom svininfluensan tog väldigt hårt också på människor som i allmänhet var friska.

Smittar lätt

Maleike-Ruohola beskriver mässling som en virussjukdom som smittar väldigt lätt från människa till människa via luftvägarna och beröring. Till symptomen hör hosta, hög feber och röda exem över hela kroppen.

- Om du är ovaccinerad eller inte har haft mässling så kan du vara säker på att få sjukdomen om du kommer i kontakt med någon som är smittad.

De som har haft mässling eller har vaccinationen i skick riskerar inte att smittas.

Läs mera:

Mässling i Raseborg

Det finns två rapporterade fall av mässling i Raseborg. Två personer är i karantän och vårdas för mässling. Några andra personer testas för sjukdomen.

Från och med årsskiftet har Finlands Bollförbund en ny domarchef. Ekenäsbördige Johan Holmqvist, 36, har suttit på posten i nästan sju år men nu sagt upp sig.

– Det ligger ingen dramatik bakom beslutet, det är något som har mognat fram, säger Holmqvist per telefon till Yle Sporten.

Holmqvist är utbildad klasslärare och tar för tillfället ut de sista av sin semester från sin gamla arbetsgivare, men från och med 1 februari ser han sig om efter nya utmaningar. Formellt sade han upp sig för ett par månader sedan.

– Jag har inte klart med något för framtiden utan kommer nog att se mig omkring lite. Jag lämnar heller inte domarkåren helt, jag kommer att fortsätta som domarobservatör och också döma matcher på distriktsnivå, precis som jag gjort hittills.

236 ligamatcher

Holmqvists efterträdare blir den erfarne Jouni Hyytiä. Han tillträder tjänsten med start den 1 januari 2017.

– Jag önskar Jouni all lycka till i det nya jobbet, det kommer säkert att bli bra för finsk fotboll och den alltid lika viktiga domarverksamheten, betonar Holmqvist.

Hyytiä, 52, har en gedigen erfarenhet som ligadomare och har också varit verksam som Fifa-domare under den aktiva karriären. Han sitter sen 2013 i Bollförbundets domarutskott.

– Jouni Hyytiäs erfarenhet av både nationell och internationell fotboll samt domarverksamheten är verkligen bred. Vi tror således att han är ett lysande val till den här tjänsten, säger Bollförbundets generalsekreterare Marco Casagrande i ett pressmeddelande.

Mellan åren 1996 och 2012 dömde Jouni Hyytiä totalt 236 inhemska ligamatcher. Endast Petteri Kari har gjort fler ligamatcher än Hyytiä.

Diskussionen om vård på det egna modersmålet går het efter beslutet om Vasa centralsjukhus. Kan du tala svenska hos läkaren? Berätta om dina erfarenheter!

Frågan om joursjukhuset i Vasa har väckt en livlig debatt också här på Svenska.yle.fi. Signaturen Tomtegumman skriver så här om sina erfarenheter av vård på svenska i Åboland:

"Jag har troligen under mina 60 år aldrig fattat hur fruktansvärd min språkliga situation varit i Åboland och senare Nyland.
(...)
Och likadant då jag flyttade till Helsingfors, fattade aldrig att jag kunde kräva (ens önska) en svensktalande barnmorska då barnen föddes. Nu måste jag följa en relativt ung dementanhörig till neurologer i Åbo, alla på finska."

Gränsbevakningsväsendets båt Tursas fick grundkänning i måndags under en operation i området mellan Kasnäs och Hangö.

Grundkänningen var lindrig och varken båten eller personerna ombord befann sig i fara. Händelsen inträffade utanför den officiella sjöleden.

Skrovet undersöktes grundligt och man kunde konstatera att skadorna var små. I samband med granskningen kunde man också fastställa att inget farligt hade kommit åt att läcka ut i havet.

Efter granskningen kunde Tursas omedelbart fortsätta sin verksamhet.

Företaget Stormhälla i Hangö kan nu börja bygga inkvartering, en bastu, ett bilskydd och en brygga på Stora Tallholmen. Byggnaden har en våningsyta på 811 kvadratmeter.

Miljönämnden godkände i onsdags (14.12) Stormhällas ansökan om undantagslov och bygglov. Undantagslovet behövs då tomtindelningen ännu inte förts in i fastighetsregistret.

Stormhälla köpte Stora Tallholmen i november 2009, men det blev en sju år lång process med förändring av generalplanen, detaljplanering och förhandlingar om markköp.

Våningsytan är 811 kvadratmeter. Ett vitt hus i trä med grönt tak. Bild: Joarc Architects Carl Gustaf Mannerheim,Hangö,stora tallholmen,stora tallholmen i hangö,stormhälla,Västnyland

Den långa planeringsprocessen har lett till stora ekonomiska utgifter för Stormhälla. Bolaget vill därför så fort som möjligt förverkliga projektet medan det är ekonomiskt möjligt. Man vill också snabbt få inkomster från verksamheten.

Miljönämnden beslöt bevilja undantagslov med stöd av markanvändnings- och bygglagens 171 paragraf som ger kommunen rätt att av särskilda skäl bevilja undantag.

Marskalk Carl-Gustaf Mannerheim köpte år 1920 det hus som fanns på Stora Tallholmen och han sålde villan år 1931. Under vinterkriget skadades huset av en bomb och huset revs ned.

Här ser man var inkvarteringen placeras på Stora Tallholmen. En karta i svart vitt över en ö med ritningar av hus. Bild: Joarc Architects Carl Gustaf Mannerheim,Hangö,stora tallholmen,stora tallholmen i hangö,stormhälla,Västnyland

På Lilla Tallholmen, som ligger bredvid den nu aktuella Stora Tallholmen, finns caféet De fyra vindarnas hus som Mannerheim ägde åren 1927-1933.

Västnylands första integrationsutbildning på svenska inleds i Karis i januari. Minst 14 invandrare får lära sig svenska och hur arbetslivet och samhället fungerar i Finland.

Meningen var att utbildningen skulle köra igång på Lärkkulla folkakademi i augusti, men då satte trög byråkrati käppar i hjulet.

- Vi håller ännu på och kartlägger men vi räknar med att vi nu har tillräckligt många studerande, säger Björn Wallén, direktor vid Lärkkulla.

Minimiantalet studerande för att utbildningen ska kunna starta är 14 men det ryms 20 personer.

Invandrare med olika bakgrund

Utbildningen ordnas för invandrare som fått uppehållstillstånd i Finland. En del av de som kommer för att studera är asylsökande som fått asyl i Finland och invandrare som kommit till Finland, till exempel via äktenskap, berättar Wallén.

- Det är en heterogen grupp. Det är en positiv utmaning för oss, säger Wallén och tillägger att Lärkkulla har många års erfarenhet av att jobba med invandrare.

Lärkkulla har i många års tid erbjudit språkutbildning men det här är första gången som en utbildning består av både språk och arbetslivsfärdigheter.

Utbildningen tar ungefär ett år och under året ska de studerande ut på praktik. Gruppen gör också studiebesök.

Flyttar bort utan jobb

För att få invandrarna att stanna i Västnyland vore det väldigt viktigt att så många som möjligt kunde få ett jobb och en fot in i arbetslivet här, säger Björn Wallén.

- I Hangö flyttar de flesta bort när de fått ett positivt asylbeslut, mot huvudstadsregionen eller längre bort där det finns släkt och jobb.

Enligt Wallén är arbetet väldigt viktigt när man beslutar om man stannar på en ort eller inte.

Opinionsnämnden för massmedier (ONM) har gett Svenska Yle ett friande beslut gällande en kritisk kolumn om tidningen Västra Nylands kulturbevakning i framtiden. Kolumnen anmäldes för att innehålla fel och skada KSF Medias rykte och ekonomi.

Det friande beslutet från Opinionsnämnden för massmedier handlar om kulturkolumnen Marit Lindqvist: När mångfald blir enfald.

Kolumnen publicerades på Svenska.yle.fi den 28 augusti 2016.

Kritisk kolumn

I den friade kolumnen behandlar Svenska Yles kulturredaktör Marit Lindqvist tidningen Västra Nylands kulturbevakning efter att tidningens enda fastanställda kulturredaktör avskedades i samband med en rad uppsägningar på KSF Media.

Kolumnen är kritisk till beslutet att säga upp kulturredaktören. Lindqvist spekulerar i hur Västra Nylands kulturbevakning kommer att se ut i framtiden och uttrycker sin oro för att den kommer att försämras avsevärt.

Efter att anmälaren tog kontakt med Svenska Yle, beslöt Lindqvist och redaktionen att redigera kolumnen en aning och strök några spekulativa stycken. Det här skedde samma dag som kolumnen hade publicerats.

Anmälaren tyckte att kolumnen innehöll sakfel

Anmälaren ansåg trots det här att Svenska Yle i och med kolumnen har skadat KSF Medias rykte och dessutom orsakat mediebolaget ekonomisk skada.

Anmälaren ville att kolumnen skulle avpubliceras eftersom hon ansåg att den innehöll en mängd sakfel, spekulationer utan belägg samt ett tilltal som kan liknas vid förtal.

Enligt anmälaren drog kolumnen ogrundade slutsatser om tidningen Västra Nyland.

ONM: Svenska Yle höll sig till god journalistisk sed

Opinionsnämnden för massmedier betonar i sitt beslut att medier har rätt att välja sitt perspektiv.

"De påståenden som framfördes i Svenska Yles kolumn var tillspetsade, men kolumnen innehöll inga fel", skriver ONM.

ONM anser inte att Svenska Yle har brutit mot god journalistisk sed.

Det var meningen att fullmäktige i Lojo skulle godkänna en renoveringsplan som gör det möjligt att flytta Virkby skola in under samma tak med Källhagens skola. Fullmäktige valde ändå enhälligt att remittera ärendet och skicka det tillbaka till stadsstyrelsen.

- Det är nu helt oklart om det alls blir någon flytt av Virkby skola, bekräftar SFP:s Rolf Grandell och SDP:s Leo Rintanen.

Lång process

Det är redan ett år sedan stadsfullmäktige godkände att Virkby skolas verksamhet flyttas till Källhagens skola. I beslutet sades ändå att en förutsättning för flytten är att man säkerställer att lokalerna i Källhagens skola är tillräckliga, i gott skick och har bra ventilation.

Frågan har väckt mycket debatt och föräldraföreningen Hem och Skola vid Virkby skola har besvärat sig till förvaltningsdomstolen över stadens beslut.

Det var Vänsterförbundets Toni Hägg som på onsdagens fullmäktigemöte föreslog att ärendet remitteras och han fick understöd av Leo Rintanen. Hela fullmäktige ställde sig sedan bakom förslaget.

Grannarna har inte hörts

Rintanen säger att man nu vill höra vad Ingå och Sjundeå har att säga om renoveringen av Källhagens skola som har elever från årskurs sju ända till gymnasiet. Grannkommunerna deltar i finansieringen av skolan och man har inte hört vad de tycker om att man renoverar och flyttar in årskurserna 1-6 från Virkby i skolan.

- Vissa personer i Lojo har talat med vissa personer i Ingå och Sjundeå, men det finns inga beslut om hur de ställer sig till frågan, säger Grandell som var inkallad som suppleant för ärendet då SFP:s Monica Lemberg inte kunde delta i behandlingen på grund av jäv.

Ingå och Sjundeå borde alltså i princip delta i finansieringen av renoveringen.

- Dessutom finns det en hel del oklarheter kring den tekniska biten av renoveringen, säger Rintanen.

Han säger att det råder olika uppgifter om i vilken våning olika klassrum finns och om de ska klassificeras som källare eller första våning.

Fullmäktige godkände ändå på samma möte sin budget för nästa år och i den ingår ett anslag på två miljoner euro i renoveringspengar för Källhagens skola.

Rintanen säger att pengarna finns om de behövs och att Källhagens skola ändå måste renoveras till en del.

- Om flytten inte blir av så sparar vi ju de pengarna, säger Grandell.

Läs mera:

Små skolförändringar slukar miljoner i Virkby

Det blir en ny dyr affär för Lojo stad att bygga om det svenska skolcentrumet i Virkby. Renoveringskostnaderna uppgår till drygt 2,1 miljoner euro.

Onsdagens beslut på Gotland att inte hyra ut en hamn till ryska Gazprom kommer att öka lastningarna i Finland.

Gotlands vägran att hyra ut hamnen i Slite överrumplade det ryska bolaget Gazprom totalt. Uppenbarligen har kommunpolitikerna på Gotland fått ta del av hemligstämplade uppgifter som fick dem att dra sig ur.

Svenska regeringen och försvarsdepartementet har varit oroliga för projektets försvarspolitiska risker.

Meningen var att hamnen skulle användas som lastningsplats för de rör som gasledningen skall monteras av.

- Att vi inte kan använda Slite på Gotland betyder att vi måste se om vi kan lasta dem från Hangö och Karlshamn, säger Lars Grönstedt som är rådgivare till Nord Stream i Sverige.

Fem hamnar kan bli tre

Från början var det meningen att Nord Stream 2 skulle utnyttja fem olika hamnar; två i Finland, två i Sverige och en i norra Tyskland. Nu finns det alltså kvar högst fyra. Men också det är osäkert.

Även Karlshamns kommun har meddelat att man har bett hamnbolaget vänta med att skriva på avtalet om att hyra ut kommunens hamn till Nord Stream. Det kan alltså hända att också Karlshamn avbryter samarbetet med Gazprom.

- I så fall kommer vi att fråga i första hand Hangö, och möjligen också Kotka om vi kan lasta på flera rör där, säger Lars Grönstedt.

Den tyska hamnen i Mukran kommer också att användas mera om de båda svenska hamnarna nu drar sig ur. Alla rör kommer alltså inte lastas från Finland.

För tidigt att säga hur många fler rör som lastas

Inga beräkningar är ännu klara. Därför går det inte att uppskatta hur många rör som kommer att lastas i Hangö eller Kotka. Nords Stream kommer att utnyttja de kvarvarande hamnarna så att kostnaderna för rörtransporterna på land och till sjöss blir så låga som möjligt.

Nord Stream utgår från att den kapacitet som i dag finns i Kotka och som Hangö hamn för tillfället bygger ut i Koverhar kommer att räcka till också för de större mängder rör som nu kan komma i fråga.

I Ingå tar kommunen ett aktivt och konstruktivt grepp för att få ungdomarna att sluta skräpa ner och förstöra på biblioteket. Diskussioner och städtalko är receptet för att skapa en trevligare miljö för alla.

Kommunens informatör Benjamin Lundin visar uppgivet hur det kan se ut i biblioteket då han kommer på jobb om morgnarna; stolarna ligger omkullkastade, godispapper och läskburkar skräpar på golvet och det finns klotter på möblerna.

Tomflaskor och skräp slängs på golvet. Skräp på golvet i Ingå bibliotek. Bild: Yle/Minna Almark nedskräpning,tomflaskor,Västnyland

Ofogen är i sig inget nytt, men de har eskalerat den senaste tiden, säger han.

- Man blir väldigt trött och ledsen och det betyder minst en halv timmes extra jobb att städa upp om morgnarna.

Hellre diskussion än polisanmälan

Biblioteket i Ingå har blivit en populär samlingsplats för ungdomarna eftersom den har meröppet om kvällarna. Det betyder att bibban är öppen utan personal mellan klockan 16 och 20. Vem som helst kan då komma in med sitt bibliotekskort och en pin-kod.

Benjamin Lundin visar en stol som har snittats sönder. Benjamin Lundin visar en trasig stol i Ingå bibliotek. Bild: Yle/Minna Almark benjamin lundin,Ingå Kommun,Västnyland

Ingå kommun har gjort en anmälan om skadegörelse till polisen. Men för att undvika att blanda in myndigheterna desto mera vill kommunen aktivt arbeta för att skapa en öppen kommunikation med ungdomarna.

- Vi önskar att alla som känner sig skyldiga tar kontakt med bibliotekschefen eller kommunens controller och ber om ursäkt. Så kan vi diskutera saken och reda ut det här utan att koppla in polisen, säger Benjamin Lundin.

Föräldrarna är tacksamma

Meningen är också att kommunen ska kontakta ungdomarnas föräldrar och diskutera situationen med dem. Med hjälp av övervakningskamerorna i biblioteket arbetar man med att identifiera dem som har söndrat och skräpat ner.

Hittills har en handfull föräldrar kontaktats och de har alla varit tacksamma, säger Benjamin Lundin.

- De vet ju inte vad deras barn gör i biblioteket. Vi har föräldrar som har fått se hur deras barn röker elcigarett eller leker med tändstickor och de hart varit glada över att få veta det. Sedan kan föräldrarna diskutera situationen både med oss på kommunen och hemma med barnen.

Hemuppfostran är viktig

Ungdomsledare Dennis Bäckman tycker att var och en borde ha så mycket bondförnuft att man vet att man inte hoppar på hyllor och kastar energidricka på golvet.

Ungdomsledare Dennis Bäckman. Porträttbild av Dennis Bäckman. Bild: Yle/Minna Almark dennis bäckman,Ingå Kommun,Västnyland

Han efterlyser också ett aktivare grepp hemifrån. Föräldrarna borde vara noggrannare och säga åt sina barn att de inte kan bete sig hur som helst på biblioteket, säger han.

- Det borde komma mera hemifrån. Vi kan inte vara på plats och övervaka hela tiden.

Ungdomarna får hjälpa till att städa

En del av ungdomarna kommer nu handgripligen att få hjälpa till med att snygga upp biblioteket.

- På lördag kommer ett gäng killar hit på städtalko för att julstäda biblioteket. Idén kom från deras föräldrar och en del av dem kommer också att vara här och övervaka det hela, säger Benjamin Lundin.

Informatör Benjamin Lundin. Porträttbild av Benjamin Lundin. Bild: Yle/Minna Almark benjamin lundin,Ingå Kommun,Västnyland

Överlag har han lagt märke till att en ordentlig diskussion har betydelse.

- Om vi har en allvarlig diskussion med enskilda personer så har de också betett sig efteråt.

Meröppet bibliotek ska fortsätta

Benjamin Lundin understryker att ungdomarna mer än gärna får vistas i biblioteket. Men det ska vara trevligt för alla besökare att vara där.

- Vi tänker inte låta de som härjar vinna. Genom diskussion vill vi få dem att inse allvaret.

Ingå kommun vill inte heller tumma på bibliotekets meröppettider eftersom det skulle gå ut över oskyldiga biblioteksbesökare.

Inte okej att skräpa ner

Lina och Emilia Löflund, Julia Wikman och Linda Österman brukar besöka biblioteket rätt ofta. De har alla lagt märke till att det tidvis kan vara ganska stökigt där.

- Om man kommer efter de allmänna öppettiderna kan det finnas godispåsar och tomma flaskor här. Det är inte okej att man skräpar ner på en allmän plats.

Lina och Emilia Löflund, Julia Wikman och Linda Österman. Fyra flickor poserar i Ingå bibliotek. De heter Lina och Emilia Löflund, Julia Wikman och Linda Österman. Bild: Yle/Minna Almark emilia löflund,ingå bibliotek,Ingå Kommun,julia wikman,lina löflund,linda österman,Västnyland

Ett sätt att minska på problemen kunde vara att ge tillfälligt portförbud åt dem som stör, föreslår de. Det kunde också hjälpa om det fanns personal på plats också efter klockan fyra.

Lite att göra för unga

Flickorna är överens om att det inte finns speciellt mycket för ungdomar att göra i en liten kommun som Ingå. På önskelistan finns flera olika saker.

- En bowlinghall och simhall, en bollhall där man kan spela fotboll och handboll och en inneparkourpark, listar de upp.

För tillfället är ungdomsgården öppen fyra kvällar i veckan. Det är oftast de kvällar som den är stängd som det förekommer ofog på biblioteket. Därför kunde det löna sig om ungdomsgården var öppen oftare, säger de fyra flickorna.

- Då skulle de som skräpar ner vara på ungdomsgården och inte här i bibban. På ungdomsgården är det alltid någon som övervakar.

Mittbacken William Lindqvist har skrivit under ett kontrakt för de två kommande säsongerna med Ekenäs IF:s division 1-lag i fotboll. Lindqvist är också aktuell för Finlands U20-landslag.

På Ekenäs IF:s webbplats säger William Lindqvist som fyller 19 år om ett par veckor (3.1.2017) att han är nöjd med sitt kontrakt.

- Just nu känns det bra, nu kan jag börja sikta framåt för kommande säsong och kan fokusera fullt ut på spelandet och tränandet, säger han.

För tillfället rehabiliteras Lindqvists skadade knä. Som läget ser ut nu kan han börja träna normalt igen i februari.

Viktigt med egna junioreri laget

EIF:s manager Peter Haglund säger att det är viktigt att föreningen lyckas knyta egna juniorer till laget.

- Jag tror att William har en bra framtid. Han har gått framåt i bra takt och fått utvecklas i en sådan takt att han hunnit med både psykiskt som fysiskt, säger Haglund.

William Lindqvist har spelat över 40 pojk- och ungdomslandskamper. Säsongen 2017 spelade han 17 matcher för Ekenäs IF i division 1.

För en tid sedan skrev EIF kontrakt med Jens Mattfolk som huvudtränare för division 1-laget. Målvakterna Santeri Aaltonen och Jonathan Jäntti är spelklara för Ekenäslaget, liksom försvarsspelaren Johan Estlander. Också mittfältsspelarna Boubacar Kinda och Paul Akouokou spelar säsongen 2017 i EIF.

Tom Gammals har valts till ny verkställande direktör för det kommunala utvecklingsbolaget Novago. Han tillträder tjänsten från och med årsskiftet.

Tom Gammals är 50 år gammal och bor i Esbo. Han jobbar för tillfället vid företaget Remax Suomi.

Novagos styrelse hoppas att Gammals kan förnya servicen i en kundvändligare riktning med hjälp av sin kompetens och erfarenhet från företagsvärlden.

Tjänsten hade 68 sökande.

Novago Företagsutveckling ägs av de västnyländska kommunerna Hangö, Raseborg, Ingå, Lojo och Sjundeå. Bolaget hjälper bland annat västnylänningar att starta och utveckla företag.

Lojo har planerat en stor renovering i Källhagens skola utan att politiker i Ingå och Sjundeå deltog i diskussionerna.

Över hälften av eleverna i Källhagens skola i Virkby kommer från Ingå och Sjundeå eftersom kommunerna har ett avtal med Lojo om undervisningen i årskurs 7 - 9. Det här betyder att det är tre kommuner som ska få säga sitt i frågor som berör skolan eller skolhuset.

"Beklaglig miss"

Det är ju väldigt beklagligt att det har gått till såhär, säger kommunstyrelseordföranden Marie Bergman-Auvinen (SFP) som fick höra om Lojos planer på kommunstyrelsemötet i måndags.

- Vi i Ingå har ju väldigt svårt att ta ställning till någonting eftersom vi inte känner till Lojos planer. Nu får vi nog börja från början.

Kommunstyrelseordföranden i Sjundeå, Merja Laaksonen (SFP), har bara ryktesvägen hört om missen från Lojos sida.

- Jag är nog lite förvånad. Naturligtvis borde Ingå och Sjundeå också ha involverats eftersom det på något sätt tydligen är meningen att vi ska delta i kostnaderna.

Flytt och renovering

Lojofullmäktige har beslutat att Virkby skola med klasserna 1 – 6 ska flytta in i samma byggnad som Virkby gymnasium och Källhagens skola. För att eleverna ska få plats måste skolhuset byggas om. På samma gång ska skolbyggnaden bland annat få en nyrenoverad slöjdsal och dessutom ska slitna ytor renoveras.

Lojos bildningsdirektör Karti Kalske säger i tidningen Länsi-Uusimaa att Ingås andel av renoveringskostnaderna är 400 000 - 500 000 euro och Sjundeås drygt 200 000 euro.

- Vi har haft möte med bildnings- och ekonomicheferna i Ingå och Sjundeå angående det här. Vi kommer också att träffas på nytt, säger Katri Kalske till Yle Västnyland.

Hon säger att det finns ett avtal mellan de tre kommunerna där det beskrivs hur renoveringen i Källhagens skola ska skötas.

- Avtalet binder Ingå och Sjundeå att delta i renoveringskostnaderna.

Oklara detaljer

Nu diskuterar vi hur finansieringsplanen ska se ut, säger Kalske.

- Lojo kan inte påverka beslutsprocessen i Ingå och Sjundeå. Den sköter de som de vill.

Hon säger att det att stadsfullmäktige i Lojo remitterade ärendet antagligen beror på att vissa detaljer inte är helt klara för alla ledamöter.

- Det är riktigt bra att vi tar lite mera tid på oss i den här saken.

Bildningsdirektörerna, Merja Olkinuora i Ingå och Jukka Pietinen i Sjundeå, bekräftar att saken har diskuterats på ett gemensamt möte den 2.12.

Frågan kommer sannolikt upp på fullmäktigemötet på måndag (19.12) i Sjundeå. Också Ingå har fullmäktigemöte samma dag.

Stora pengar för små kommuner

Bergman-Auvinen säger att 500 000 inte är en summa Ingå kommun kan punga ut med bara sådär.

- Vi har en mycket stram budget nästa år och den är fastslagen. Om vi skulle gå inför att delta i renoveringen är det bara att ta lån i så fall.

Stadsfullmäktige i Lojo remitterade renoveringsplanen för skolbyggnaden på sitt möte den 14 december.

Det finns både sådant som talar för och emot Lojo som en möjlig ort för ett flygfält, säger miljödirektör Pekka Puistosalo i Lojo. Han utreder frågan som bäst efter en motion från SDP-gruppen.

SDP vill att Lojo utreder möjligheterna att få en flygplats som ersätter Malms flygplats i Helsingfors.

Malms flygplats ska bort eftersom det planeras bostäder på platsen.

Läget bra, men ingen plan

Det som ligger Lojo i fatet är att staden inte har ett färdigt flygfält och att ett flygfält inte finns inritat i någon plan, ej heller i landskapsplanen.

- Det bromsar upp processen, säger Puistosalo.

Fördelen är att Lojo ligger på rätt avstånd från huvudstadsregionen och i sig inte är en omöjlig plats för en flygplats.

- Nu måste vi väga möjliga fördelar mot kostnader, säger han.

Puistosalo understryker att han nu utför en neutral utredning av frågan. Han bedömer att utredningen ska vara klar till januari.

Puistosalo har bland annat besökt trafiksäkerhetsverket Trafi för att diskutera frågan.

Läs mera:

SDP: Lojo borde få flygplats

Lojo borde utreda möjligheterna till att staden skulle få en flygplats som ersätter Malms flygplats i Helsingfors. Det anser socialdemokraterna i en motion till Lojo stadsfullmäktige.

Det gräsrotsfinansierade Ägräs Distillery noterar en fruktbar konkurrens mellan inhemska destillerier. Styrkan ligger i lokala örter och inbördes draghjälp på den utländska marknaden.

Ägräs Distillery i Fiskars bruk grundades i september ifjol och nu är de första alkoholhaltiga dryckerna klara, lämpligt till julhandeln.

Skinande nya destilleringsapparater upptar den 200 kvadratmeter stora hall som restaurerats och ligger vägg i vägg med Rekolan Panimo på Åkerraden. Här kommer man att kunna producera runt 50 000 liter varje år.

Destilleringsapparaterna har importerats från Tyskland. stora apparater i destilleri Bild: Yle/Monica Slotte destillerier,Fiskars, Raseborg,spritdryck,Västnyland,ägräs

Ett mål är nått

Fiskarsbon Susanna Kankare är förtjust över att det idoga arbetet nu gett resultat. Hon var en av grundarna till destilleriet som också i övrigt har engagerat ortens befolkning.

Gräsrotsfinansieringen inbringade det som behövdes, man har fått apparaturen och har nu kommit igång med produktionen.

Susanna Kankare och Jenni Danielsson två kvinnor bakom bardisk Bild: Yle/Monica Slotte destillerier,Fiskars, Raseborg,jenni danielsson,spritdryck,susanna kankare,ägräs

Enligt Kankare har Ägräs Distillery från början byggt varumärket så att det också lämpar sig för den internationella marknaden. Här är produktdesign, marknadsföring och inte minst ingredienserna i en central position. Örterna plockas lokalt i Fiskars.

Örterna är den viktigaste ingrediensen. säck med örter Bild: Yle/Monica Slotte destillerier,Fiskars, Raseborg,spritdryck,Västnyland,ägräs,örter

Fantasifullt och mustigt

Jenni Danielsson ansvarar för avsmakningsrummet the Tap Room där de nyaste produkterna först dyker upp. Här kan kunder boka in sig och bekanta sig med olika smaker. Ägräs Akvavit är noggrannt komponerad, förklarar hon.

- Den största örten är kummin, det är rätt traditionellt för en akvavit. Finland är också världens största kumminproducent så det passar fint in här. Sen finns det litet citrusskal, anis och angelicarot.

Örterna plockas i Fiskars. skålar med örter Bild: Yle/Monica Slotte destillerier,Fiskars, Raseborg,spritdryck,Västnyland,ägräs,örter

- Den har varit en mycket nischad produkt tidigare men blir kanske med tiden mer vardaglig överallt. Vi har gått in för litet mer speciella smaker för att skilja oss ur mängden.

Konkurrens är av godo

Tap Room öppnades redan i höstas innan destilleriets egna produkter var färdiga. Då fanns ännu bara konkurrenternas drycker i kranarna. Det handlar om unga, inhemska destillerier som representerar samma linje som Ägräs Distillery.

Tap Room och destilleriet interiör med stolar, lampa, destilleri bakom fönster Bild: Yle/Monica Slotte destillerier,Fiskars, Raseborg,spritdryck,tap room,Västnyland,ägräs

Hon tror att en fruktbar konkurrens bidrar till att det kommer fina produkter från Finland. Den rena naturen säljer också utanför Norden.

- Vi måste ju slå igenom i Finland först men nog är det utomlands vi vill. Samma gäller för andra destillerier och vi kan ta upp samarbetet med dem.

Synligheten är extra viktig för mindre producenter och olika pris och utmärkelser inom branschen betyder mycket. Ägräs hoppas också kunna kamma hem några omnämnanden.

Akvaviten kan bli bredare. handskriven text på maskin Bild: Yle/Monica Slotte Akvavit,destillerier,Fiskars, Raseborg,spritdryck,Västnyland,ägräs

Aktivt inom branschen

Ifjol utnämndes Kyrö Distillerys gin till bästa gin&tonic-drycken vid en internationell vin- och sprittävling i Storbritannien. Det österbottniska destilleriet startades för fyra år sedan i ett gammalt mejeri i Storkyro. Priset innebar ett genombrott och gjorde att man också anställde mer personal.

Helsinki Distilling Company som startades 2014 har redan hunnit få pris både för sin whisky och sin gin.

Vid de första finländska mästerskapen i mathantverk, som ordnades i Raseborg i år, vann grannföretaget Rekolan Panimo i Fiskars den innovativa klassen med sin ölvinäger.