I veckans Poddfredag lyfter vi upp Hemohes som diskuterar nedläggningen av evenemanget Kanonruset och Kanontian. I podden Slowcity möter Larson Österberg fotografen Christoffer Relander.

Hemohespodden görs av Simon Karlsson, Niklas Evers och Lucas Dahlström. Alla är ursprungligen från Raseborg men bor i dag i Helsingfors.

Veckans podd handlar förutom om Kanontian och Kanonruset också om mobbningskriget mellan Polen och Norge och Finlands självständighet. Här hittar du hela podden.

Fokus på Christoffer Relander

Bakom Slowcity podcast står konstnären Larson Österberg i Ekenäs. Han bjuder in västnylänningar för ett samtal i sin ateljé och studio i Österby i Ekenäs.

Christoffer Relander. Fotografen Christoffer Relander Bild: Anders Lönnfeldt/Outhouse media christoffer relander

Yle och Yle Västnyland vill jobba tillsammans med publiken. Poddfredag är också ett exempel på hur vi gör det. Har du själv någon podd eller kan du tipsa om en podd med västnyländskt innehåll som vi kunde lyfta fram på det här sättet? Skriv då gärna en rad till vastnyland(a)yle.fi – beskriv podden så tar vi kontakt.

Åbo IFK tog sin fjärde seger för säsongen när laget besegrade Sjundeå IF på hemmaplan med 25–21 på fredagen. Laget steg nu till fjärde plats i tabellen.

När Sjundeå IF och Åbo IFK möttes i den andra omgången var det SIF som tog hem segern. På fredagen fick Åbo IFK revansch.

Ellen Norrgrann storspelade och gjorde elva mål när ÅIFK vann med 25–21.

– Det var en bra match, alla hade en bra känsla och det syntes i matchen, kommenterar Norrgrann matchen.

Sjundeå IF inledde starkast men tretton minuter in i matchen tog Åbo IFK ledningen och den släppte man sedan aldrig.

– Spelarna visade ordentlig kämpaglöd. Så här borde det alltid vara, säger Åbo IFK:s tränare Besim Qerimi.

Sjundeå IF:s tränare Harry Wikström var mest nöjd med lagets målvaktsspel i matchen.

– Vi slarvade mycket och missade många passningar men målvaktsspelet fungerade, säger han.

Resultat:

Åbo IFK – Sjundeå IF 25–21
ÅIFK: Norrgrann 11, Symes 6, Harri 4, Lindbom 3, Pettersson 1
SIF: Voutilainen 7, Pietiläinen 5, Lindholm 5, Perovuo 3, Weurlander 1

Västnylands nyhetstest innehåller fem frågor från nyhetsveckan. Vårt nyhetstest handlar den här veckan om mikrobskador, självständighetsfirandet, utmärkelser och byggprojekt.

1. Två klänningar på självständighetsbalen var av västnyländsk design. Vad heter designern?

 Karin Lindroos 

 Christoffer Nyström 

 Elin Sandholm 

 Saga Silver 

2. Motorvägen var avstängd vid Karnaistunneln den 8 december. Varför?

 Räddningsverket hade storövningar i tunneln 

 Tunneln hade delvis rasat 

 En lastbil hade brunnit inne i tunneln 

 Flera bilar hade kolliderat inne i tunneln 

3. Omfattande mikrobskador har nyligen upptäckts i en Sjundeåskola. Vilken?

 Sjundeå svenska skola 

 Merituulen koulu 

 Päivärinteen koulu 

 Aleksis Kiven koulu 

4. Vem är årets idrottare i Hangö?

 Linda Sandblom 

 Tony Bäckman 

 Johan Henriksson 

 Jonna Berghem  

5. Var ska den nya hundparken i Ingå byggas?

 Vid Byallén 102 

 Vid Bygränden 122 

 Vid Bastugränd 112 

 Vid Byvägen 2 

Hangö IK:s Johan Henriksson kom tvåa totalt i FM-tävlingarna i styrkelyft på lördagen i Sotkamo. Han gjorde nytt finskt rekord i knäböj.

Johan Henrikssons totala resultat var 682,5 kg. FM-titeln i viktklassen 83 kg gick till Mikko Ronkainen från Uleåborgsklubben Oulun Power Team. Ronkainen lyfte 715 kg totalt. Jani Närhi från Jyväskylä lyfte totalt 675 kg och tog brons.

Hangölyftaren Henrikssons serie på lördagen var 257,5 kg i knäböj, 155 kg i bänkpress och 270 kg i marklyft.

Han slog också det tidigare finska rekordet i knäböj i sitt andra lyft då han klarade 256 kg. Henriksson gjorde finskt rekord i SFI-mästerskapen i Hangö i oktober. Då lyfte han 255 kg.

Ronkainens serie var 245, 170 och 300 kg. Sammanlagt 18 lyftare deltog i tävlingen. Resultaten finns på Styrkelyftförbundets webbplats.

Problem med knäna

Johan Henriksson har haft problem med sina knän och har också varit sjuk. Ännu på tisdagen hade han stegring.

– Jag har inte kunnat träna maximalt sedan SFI-mästerskapen. Det här var nog det bästa jag kunde prestera i dag. Knäböj gick bra, men sedan kändes det tungt, säger Henriksson.

– Mitt mål att klara 700 kg lyckades inte, men det skulle ändå inte ha räckt till guld eftersom Ronkainen lyfte så bra.

Henrikssons resultat i FM överskrider kvalgränsen för EM som arrangeras i Danmark 11-18.3.2017.

– Jag tävlar möjligtvis i någon tävling i januari eller februari. Ännu har jag inte bokat in någon tävling, säger han.

Heidi Bäckström var femte

Heidi Bäckström från Hangö IK placerade sig på femte plats i viktklassen 72 kilo. Hennes totala resultat var 390 kil0 (155 + 80 + 155).

Segern i den klassen gick till Johanna Kankus från Kuopion Painonnostajat. Hennes sammanlagda resultat var 460 kilo (170 + 107,5 + 182,5). Henna Simberg, Kankaanpään Voimailijat var tvåa med resultatet 417,5 kilo (157,7 + 90 + 170).

Alla resultat från damernas tävlingsklasser finns på Styrkelyftförbundets webbplats.

Artikeln uppdaterades 10.12 klockan 19.15 med resultat från damernas viktklass 72 kg.

Det är en aning trångt och ljudnivån är tidvis ganska hög. Men det kommer att bli tomt den dagen eleverna i Päivärinteen koulu inte längre finns i Sjundeå svenska skola. Det tycker Robert Siro, Walter Forsén, Wilma Holmberg och Leia Seppä som delar sin skola med finska elever sedan höstterminens början.

Det är bra med två skolor tillsammans, man lär känna folk, säger Leia Seppä.

Karelia Hekkala, Artturi Koivu och Ilona Lillman från Päivärinteen koulu trivs i Sjundeå svenska skola. De tycker att skoldagen är rolig och de har fått många nya kamrater.

Det är ganska livligt och trångt i skolan, men de trivs i alla fall. Koivu och Hekkala skulle ändå gärna vara kvar i Päivärinteen koulu eftersom de har naturen nära skolan på det stället.

Ilona Lillman tycker att det är bra att gå i en skola som är mera centralt belägen.

- Jag är hellre här eftersom det är närmare till allt. Päivärinteen koulu är så långt från allting. Nu kan man gå till biblioteket och över allt.

Helt okej med två språk

Det är inget märkvärdigt med att det finns en svensk och en finsk skola under samma tak, tycker de. Ilona Lillman kan svenska, men pratar inte så mycket svenska i skolan eftersom hon mest umgås med sina egna skolkamrater.

Artturi Koivu och Karelia Hekkala säger att de mest pratar finska i skolan eftersom de inte kan så bra svenska.

- Men här kan vi öva, och det går riktigt bra, säger de.

Karelia Hekkala, Artturi Koivu och Ilona Lillman från Päivärinteen koulu säger att det är trångt i Sjundeå svenska skola, men de trivs. Elever i Päivärinteen koulu går i Sjundeå svenska skola så länge deras skola är i dåligt skick. Här syns Karelia Hekkala, Artturi Koivu och Ilona Lillman. Bild: Yle/Marica Hildén artturi koivu,ilona lillman,karelia hekkala,päivärinteen koulu,sjundeå,västnyland

Siro, Forsén, Holmberg och Seppä brukar svänga om till finska då de pratar med de finskspråkiga eleverna.

- Det är lättare att prata med dem då, säger Robert Siro.

Men visst prövar de finskspråkiga eleverna också på att prata svenska.

Varmt mottagande

Rektor Katarina Lodenius i Sjundeå svenska skola säger att det känns bra att ha lärare och elever från Päivärinteen koulu med i samma byggnad.

Problemen med inomhusluften är så pass stora i Päivärinteen koulu att personal och elever måste flytta. De rymdes in i Sjundeå svenska skola genom att ta hjälp av en skosked, som Lodenius säger.

Sjundeå svenska skola har också problem med luften inomhus. Ett klassrum är ur bruk medan man undersöker varför betongen i golvet verkar vara våt.

Sjundeå svenska skolas rektor Katarina Lodenius och Anu Hausen, rektor för Päivärinteen koulu. Rektorerna för Sjundeå svenska skolan och Päivärinteen koulu står i svenska skolans korridor. Katarina Lodenius till vänster och Anu Hausen till höger. Bild: Yle/Marica Hildén anu hausen,katarina lodenius,katarina lodenius anu hausen,pävärinteen koulu,sjundeå,sjundeå svenska skola,västnyland

Anu Hausen är rektor för Päivärinteen koulu och säger att lärare och elever togs mycket varmt emot av Sjundeå svenska skola.

- Klassrummen var färdigt möblerade och det fanns material framme. Eleverna kommer bra överens. Visst finns det en del tvister mellan eleverna, men det är normalt när man umgås med varandra.

Hausen tycker att samarbetet fungerar bra också mellan de vuxna.

- Det är trivsamt och alla gör sitt bästa, men det är klart att det är mycket mera ljud och rörelse än vad vi är vana vid på vårt vanliga ställe.

Förvånansvärt få problem

Svenska skolan har 180 elever och finska skolan nästan 150 elever. Päivärinteen koulu har fyra klassrum bredvid varandra och två klassrum i Lilla Lotta där det ännu i juni fanns ett daghem.

Eleverna har gemensamma raster. Lodenius säger att alla elever ryms bra på skolgården.

- Det har varit förvånansvärt litet strul med gungor och fotbollsplanen. Det har eleverna klarat jättebra.

Eleverna i Sjundeå svenska skola och Päivärinteen koulu har gemensamma raster och har klarat det bra. En snöig gård framför Sjundeå svenska skola. Bild: Yle/Marica Hildén sjundeå,sjundeå svenska skola,västnyland

Lodenius beskriver lunchen som ett löpande band och säger att antalet elever och lärare sätter press på kökspersonalen.

Rektorerna Katarina Lodenius och Anu Hausen delar på Lodenius rum, medan lärarrummet är gemensamt för båda skolorna.

- Vi ryms i lärarrummet eftersom alla aldrig är på plats samtidigt. Vi använder ett klassrum om vi ordnar något för alla lärare.

Skolorna har sina egna lektioner, men skolorna har bjudit in varandra till sina projekt.

Eleverna umgås med varandra i skolan, enligt Lodenius, eftersom många har gemensamma hobbyer på fritiden.

"Rädslan kan vara befogad"

Åtminstone Robert Siro, Walter Forsén, Wilma Holmberg och Leia Seppä byter språk när de pratar med sina finskspråkiga skolkamrater. Både Lodenius och Hausen anser att det fungerar bra med två språk i en skola.

Någon pratar svenska, får ett svar på finska, diskussionen fortsätter på svenska och fylls i på finska, förklarar Hausen vardagen i den gemensamma skolan.

- Eleverna i årskurs 4 har skrivit brev till varandra på sitt eget modersmål och har på det sättet hittat nya kamrater, berättar Hausen.

I till exempel Svartå har man länge diskuterat hur den finska och svenska skolans framtid kunde se ut. Tjänstemän, politiker och Svartåbor funderar på om skolorna ska renoveras skilt för sig, om skolorna ska stängas eller om det borde byggas ett gemensamt skolcentrum.

Det verkar som om i synnerhet SFP-politiker har svårt att smälta att det skulle finnas en finsk och en svensk skola under samma tak i Svartå. Katarina Lodenius säger att rädslan kan vara befogad eftersom de tvåspråkiga eleverna ofta byter till finska.

Det tror hon också att många elever i Sjundeå svenska skola gör.

Det fungerar bra på två språk, säger rektorerna

Lodenius anser att det är inställningen bland de vuxna som är avgörande. I Sjundeå beslöt skolorna genast att alla pratar det språk som det känns bra att tala.

- Och det är okej att prata båda språken. Vi var öppna inför det här och inställda på att det kommer att fungera.

Det fungerar bra på två språk, säger Anu Hausen. Inställningen är bra, båda språken ryms i skolan och man övar på det andra språket.

- Det här är en unik möjlighet. Vi har tidigare pratat om mera samarbete mellan skolorna, men det har inte blivit av på grund av avståndet. Nu har vi gemensamma händelser och ser till att tvåspråkigheten fungerar.

Lodenius konstaterar att Sjundeå är en starkt tvåspråkig kommun, men att det ena språket kan bli svagare i en kommun som är mera enspråkig.

- Här finns inbyggt hos alla att man fungerar på två språk.

Bristen på plats är ett större problem

Både Hausen och Lodenius tycker om tanken med en finsk skola och en svensk skola under samma tak. Det är bristen på plats som bekymrar dem, inte språket.

- Man kan göra så här om skolan är tillräckligt stor och om man tänker igenom det på förhand. Det fungerar, så jag ser inte två skolor under samma tak som en katastrof, säger Lodenius.

Hausen säger att man kan göra så här och man kan gå i skola på det här sättet.

- Men just nu är det för trångt för att eleverna ska få den ro och den plats de behöver så som läroplanen förutsätter.

Den regerande mästaren ångar på i damernas FM-serie i handboll. Dicken lämnade ingenting åt slumpen mot bottengänget Atlas.

I september vann Dicken över Atlas i Vanda med 39-6. I dag besegrade de två senaste säsongernas mästare jumbon i Helsingfors med nästan lika klara siffror: 37-13.

Betina Lillqvist kom upp i tvåsiffrigt i målkolumnen. Lillqvist var matchens lirare med tolv fullträffar, närmast flankerad av femmålsskyttarna Anna Lindahl och Anna Lindholm. Atlas Carla Olenius stod för sex mål.

Dicken drog nu upp ett tvåpoängsförsprång till lokalrivalen Helsingfors IFK i tabelltoppen. HIFK, som spelat en match färre, gästar Sparta på söndag. Atlas är kvar på noll poäng.

”Strålande attityd”

I lördagens andra match vann Grankulla IFK över BK-46 med 26-22. Karisgästerna ledde med 10-9 i halvtid, men efter paus ryckte värdinnorna ifrån.

– Framför allt försvarsspelet fungerade bra. Det är trevligt att försvara när alla hjälper och deltar. En strålande attityd, kommenterar Sophia Böckelman på förbundets webbplats.

Böckelman var GrIFK:s bästa målskytt med sex strutar, medan BK:s storskytt Pamela Degerman satte in åtta bollar.

BK-46 och GrIFK ligger nu på femte respektive sjätte plats i tabellen med åtta poäng var.

Resultat, damernas FM-serie:

GrIFK - BK-46 26-22 (9-10)
Bästa målskyttar, GrIFK: Sophia Böckelman 6, Emelie Berglund 4, Carolina Rehnberg 4, Nea Heerman 4.
Bästa målskyttar, BK-46: Pamela Degerman 8, Elin Löf 4, Nicole Nyberg 2, Linda Melanen 2, Emilia Holmberg 2, Linda Lundqvist 2.

Dicken - Atlas 37-13 (16-5)
Bästa målskyttar, Dicken: Betina Lillqvist 12, Anna Lindholm 5, Anna Lindahl 5.
Bästa målskyttar, Atlas: Carla Olenius 6, Emmi Högbacka 3, Adriana Jakimova 2.

En fin och spännande kamp, konstaterar matchens lirare Patrik Roslander om handbollsligans toppmöte mellan Dicken och BK-46. Roslander fick kapitulera för Jasper Hellbergs utjämning med bara sekunder kvar på klockan.

Det var en svängig dust som utkämpades mellan serietvåan BK-46 och -trean Dicken i Helsingfors på lördagskvällen.

Efter en kvart ledde Karisgästerna med 9–5, tio minuter senare var Dicken plötsligt i ledning med 14–11, bara för att igen ligga under i paus med 14–15.

I den andra halvleken satt Dicken i förarsätet långa stunder – men inte längre efter eldupphör.

”Fantastiskt att spela”

Med bara fyra sekunder kvar kom kvitteringen genom Jasper Hellberg och poängen delades med siffrorna 27-27.

– En fin och spännande kamp, det var fantastiskt att spela, säger matchens lirare, Dickens målvakt Patrik Roslander på förbundets webbplats.

– Det var en svängig match. Dicken förde spelet under den andra halvleken men vi kämpade ikapp försprånget, kommenterar BK-tränaren Teddy Nordling.

BK-46 fortsätter på andra plats i tabellen, nu två poäng bakom Cocks som spelat en match färre. Dicken ligger en poäng bakom BK.

SIF upp ett pinnhål

I ett IFK-derby i Grankulla vann seriefemman GrIFK över -åttan ÅIFK med 36–24. Såväl hemmalagets Richard Sundberg som gästernas Andreas Nyström kom upp i nio mål.

Nästjumbon Dynamo var som väntat chanslöst i Sjundeå. Jan Hagmans åtta fullträffar ledde värdarna till en 30–16-seger och SIF kliver nu förbi HIFK upp på sjätte plats i tabellen.

I kvällens fjärde drabbning besegrade Atlas planenligt jumbon Pargas IF på bortaplan. Vandalaget vann med 29–23 och minskade luckan upp till tabelltrean Dicken till tre poäng.

Resultat, FM-ligan:

Dicken - BK-46 27-27 (14-15)
Bästa målskyttar, Dicken: Benny Broman 8, Filip Söderlund 4, Max Granlund 4.
Bästa målskyttar, BK: Andreas Rönnberg 4, Max Weber 3, Oscar Kihlstedt 3, Alex Lignell 3, Linus Sjöman 3.

SIF - Dynamo 30-16 (13-6)
Bästa målskyttar, SIF: Jan Hagman 8, Theo Westerlund 6, Patrik Grönberg 2, Gustav Svanbäck 2, Vincent Voutilainen 2, Ian Martin 2, Albert Rehnberg 2, Vidar Cabell 2, Taavi Tibar 2.
Bästa målskyttar, Dynamo: Vili Mattila 5, Elis Alander 4, Sami Karhunen 3.

GrIFK - ÅIFK 36-24 (16-12)
Bästa målskyttar, GrIFK: Richard Sundberg 9, Sten Toomla 4, Alexander von Numers 4.
Bästa målskyttar, ÅIFK: Andreas Nyström 9, Oscar Berglund 5, Christoffer Sjöblom 3.

PIF - Atlas 23-29 (12-17)
Bästa målskyttar, PIF: Mathias Gestranius 6, Henric Berndtson 4, Samuel Alexandersson 4, Sebastian Fagerlund 4.
Bästa målskyttar, Atlas: Sebastian Säkkinen 8, Artturi Laaksonen 7, Heikki Laitinen 4, Nikko Kinos 4.

FBC Raseborg Knights åkte på en ny förlust i herrarnas division 2 i innebandy på lördagen (16.12). Raseborgslaget förlorade mot Valtti Blues i en match som spelades i Helsingfors.

Matchen slutade 8-3 (2-0, 5-3, 1-0).

Niklas Malm som är tränare för Knights var väldigt besviken efter matchen som spelades i Ladugårdens idrottshall.

- Allting gick snett i dag. Vi gjorde mängder av misstag och spelade dåligt i såväl försvaret som i anfallet.

Raseborgslaget har nu spelat hälften av matcherna i serien. Laget har vunnit en match, spelat två oavgjort och förlorat åtta matcher.

För tillfället är Knights elfte i serietabellen. Endast Esbolaget FLOB ligger bakom Raseborgslaget.

Niklas Malm litar på att den negativa trend laget har kommer att svänga.

- Vi har spelat bra matcher och borde ha flera poäng än vi nu har.

En ny spelare på kommande

Vi fortsätter att jobba som hittills och efter nästa match håller vi en kort paus och kommer igen efter det, säger Knightstränaren.

- Efter årsskiftet kommer vi att förstärka laget med en spelare. Jag tycker att vårt lag nog är tillräckligt bra för att klara seriekontraktet. Det gäller att få samspelet att löpa och att minimera misstagen.

I lördagens match gjorde Henrik Himmelroos, Roni Saarinen och Jesper Granö Knights mål för Knights. Saarinen var lagets bästa poängplockare eftersom han också noterades för en målgivande assist.

I hemmalaget antecknades tio spelare för minst en börspoäng. Effektivast var Tuomas Liukolampi. Han gjorde tre mål.

På fredag (16.12) spelar Knights mot SBS Kings från Esbo. Matchen spelas i Påminnehallen.

Poesi delar Svenska Yles läsare. För många kan den betyda inspiration, något man gör tillsammans med barnen, nostalgi, medan andra inte skulle ta i poesin med tång. Vi frågade vad poesi betyder, ni svarade och vi gjorde några vackra videor av svaren.

Poesi läser man i ensamhet, man läser den absolut inte alls och den får en att minnas ens ungdom. Man läser den också tillsammans med sina barn som gillar lekfullheten i språket.

Vi fick in många svar och valde att göra någonting vackert och spännande av dem.

En grej med hela serien var att få syn på vad poesi kan betyda: ögonblick i vardagen, en naturhändelse, texter, musik, ett själsligt behov - så vi gick ut och filmade lite skönhet och grävde ner oss i Yles arkiv där vi hittade en hel del inspirerande filmmaterial från gångna tider. Bilderna lade vi ihop med era texter.

Vi delade upp svaren i fyra kategorier: besvikelse, inspiration, "mot döden" och poesi som en egen värld.

Hoppas ni gillar våra korta poesifilmer.

Inspiration ger både poettips och så letade vi upp något som ser ut att ha varit ett nöje förr i tiden – då verkar man ha roat sig med att mata varandra. Den filmen hänger, på något sätt, samman med en av berättelserna vi fick in:

Barndomens ormutställning från den svartvita tv:ns tid visar upp ett osannolikt klipp med ett litet barn och en stor orm.

Mot döden bygger ändå på svar om hur poesin finns med i en bland annat som starka ungdomsminnen:

I besvikelse får man ta del av vad dikter är (för negativa) och borde vara (positivare). De borde till exempel handla om nyfödda barn, fick vi veta. Vi letade fram när undantaget till elitismen, Tove Jansson, får pris mitt i ett hav av gubbar.

Poesin som rakblad visar upp ett vansinnigt vackert snöfall och en fantastisk scen ur regissören Luis Bunuels ”Den andalusiska hunden”. Nyckelord i den scenen är rakblad och öga.

Tack för alla era svar.

Mutor, smuggling och Kekkonen är några av ingredienserna i historien om hur en tavla av Kristus landade i Snappertuna kyrka. Frågan om tavlans ursprung väcktes ifjol då Henrik Ekberg jobbade med en historik över kyrkan.

"Tavlan är egentligen mer intressant av andra orsaker än dess konstnärliga egenskaper", säger Heikki Hanka, professor i konsthistoria vid Jyväskylä universitet, i ett utlåtande. Han är en av två experter som har uttalat sig om tavlan.

Donerades av tidigare spritlangare

Hanka uppger att tavlan doneras till kyrkan kring 1950 av affärsmannen Ernst Willberg från Snappertuna. Willberg hade en färggrann bakgrund.

"Willberg hade så vitt jag kan förstå haft framgång som spritlangare och åtminstone visar hans senare karriär som affärsman att businessetik inte var hans starkaste område", säger Hanka.

Efter krigen var ekonomin strikt reglerad och då försökte en grupp affärsmän få fördelar genom mutor till bland annat politiker och tjänstemän, uppger Hanka och säger att Willberg var en av dessa affärsmän.

Den omdiskuterade tavlan i närbild. En tavla av Kristus. Bild: Raseborgs kyrkliga samfällighet. konstverk,Snappertuna,Snappertuna församling,Snappertuna kyrka,Västnyland

"Min vilda gissning är att donationen till kyrkan hör ihop med detta", säger Hanka.

Affärsmännen hade tänkt smuggla ut värdeföremål, men de stoppades i tullen.

"Willberg hade kanske tänkt ta tavlan till konstmarknaden i Stockholm, men när smuggelkanalerna började strypas ansåg han det bäst att bli av med det heta föremålet genom att skänka det till kyrkan", uppger Hanka.

Han säger att det är fint att tavlan har fått en så synlig plats i kyrkan i och med att den har en så intressant bakgrund.

Konstnär och ålder öppna frågor

Den ursprungliga frågan inom Raseborgs kyrkliga samfällighet var ändå vem som har målat tavlan.

Ledamoten Torolf Grünn i det gemensamma kyrkofullmäktige lämnade i somras in en motion om att man borde vända sig till konstexpertis för att få veta vem som har målat tavlan.

Kyrkostyrelsens kulturarvsexpert Saana Tammisto begärde sedan in utlåtandena av experter.

En fråga var om tavlan skulle ha en koppling till den flamländska konstnären Frans Floris (1517-1570) på grund av en anteckning på baksidan av tavlan.

Förutom professor Heikki Hanka har också filosofie licentiat Tiina Koivulahti från Recenart - European Research Center for Art uttalat sig om tavlans bakgrund.

Tavlan hänger i kyrkan i Snappertuna. Snappertuna kyrka Bild: Yle/Robert Ehrnsten ekenäsnejdens församling,ekenäsnejdens svenska församling,ekenäsnejdens svenska församlnling,kyrka,kyrka,Raseborg,Snappertuna,snappertuna,Snappertuna församling,snappertuna kyrka,Snappertuna kyrka,Västnyland

"På sin höjd kan det vara fråga om ett arbete av den Floriska skolan eller en reproduktion. Knappast ändå från Floris ateljé", säger Hanka.

Han säger att det går att tidsbestämma konstverket genom en dendrokronologisk undersökning av panelen. Det skulle kosta några hundra euro.

Ljushanteringen pekar mot Italien, men tavlan kan också vara nederländsk, säger Hanka.

Tiina Koivulahti tar i sitt utlåtande inte ställning till bakgrunden, men säger att konstverket kan dateras med hjälp av pigmenten. Att tidsbestämma panelen är svårt om man inte först daterar pigmenten, säger hon.

Hon konstaterar att det finns gott om exempel på fall när panelen är väldigt gammal medan målningen är mycket nyare.

Det är sedan en helt annan sak och ganska svårt att få veta vem som har målat verket, konstaterar hon.

Det gemensamma kyrkofullmäktige inom Raseborgs kyrkliga samfällighet beslutade på sitt möte att det inte är ändamålsenligt med ytterligare åtgärder att fastställa vem som har målat tavlan.

Sannolikheten att få ett klart besked om vem som har målat tavlan är liten.

Motionen som Torolf Grünn lämnade in nu är slutbehandlad.

Hanko Futsal Club spelade oavgjort mot tabellettan Marmiksen Kuula från Helsingfors på lördag kväll (10.12). Matchen som ingår i herrarnas division 2 i futsal spelades i Hangö idrottshus.

Slutresultatet blev 2-2 (1-1).

Tom Enberg som är lagkapten i HFC säger att hans lag hade endast sju utespelare och en målvakt i matchen.

- Det att vi inte hade två fulla kedjor påverkade säkert vårt spel. Vi visste att MaKu är en svår motståndare, vi har spelat flera gånger mot dem och lyckats vinna endast en gång.

Nu kvitterade vi två gånger från underläge och det känns förstås bra, säger Enberg.

Det var bröderna Andreas och Alexi Puno som gjorde HFC:s mål i matchen. Tom Enberg och Johnny Sandberg antecknas för var sin målgivande passning.

HFC har spelat sex matcher i serien och vunnit fyra av dem. Två gånger har laget spelat oavgjort. Hangölaget ligger tvåa i serietabellen, tre poäng efter MaKu. Helsingforslaget har spelat en match mera än HFC.

- Det har nog gått bättre än jag väntade att det skulle gå i serien. Det är bra att vi har lyckats skrapa ihop många poäng redan nu, så blir det inte panik i slutet av säsongen att säkra spelarkontraktet, säger Tom Enberg.

På söndag (18.12) spelar HFC mot tabelltrean Inter Koivukylä. Matchen spelas i idrottshuset i Dickursby.

Serietabellen 10.12:

Rekreation, fritid, njutning, förströelse och livets vällust löper som en röd tråd genom årets sista utställning på Galleri Elverket.

Det är konstnärerna Karoliina Hellberg och Benjamin Orlow som under en dryg månad visar den gemensamma utställningen Economy Plus i Ekenäs.

Spännande former ställs ut

- Det är första gången som vi jobbar tillsammans, faktiskt. Vi har planerat och prövat och sedan anlitat glaskunniga i Riihimäki, förklarar Karoliina Hellberg.

Hellberg är bosatt i Helsingfors, Orlow i London där han också har studerat. Han arbetar främst inom video, måleri och skulptur.

Konstnärerna Karoliina Hellberg och Benjamin Orlow. två personer invid vit vägg Bild: Yle/Monica Slotte benjamin orlow,Ekenäs,galleri elverket,karoliina hellberg,konstnärer,Pro Artibus,utställningen economy plus

Föremålen som kan användas bland annat som karaffer, askfat och lyktor för tankarna till välfärd, fest och flärd.

Arbete som konst

För den här utställningen har Benjamin Orlow också arbetat som frivillig på ett vårdhem i Ekenäs. Projektet The body as a domestic animal presenteras i Ekenäs.

Det kan jämföras med immateriella verk av 60-70-talens konceptualister där handlingen i sig utgör själva konstverket. I tidigare delar har Orlow anlitat en Personal Trainer, besökt turistattraktioner, umgåtts med vänner och ätit god mat.

Konstnärerna använder själva uttryck som självförbättring och avslappning. Att ladda om är de nya utopierna.

Utställningen Economy Plus abstrakt mindre skulptur på utställning Bild: Yle/Monica Slotte benjamin orlow,Ekenäs,galleri elverket,karoliina hellberg,Pro Artibus,utställningen economy plus

Nyttigt med verklighetsflykt

Konstnärernas teori är att aktiviteter, resor, fritid och speciella föremål är medlen för att kunna leva ett bättre och mer uppfyllande liv. Det gör det lättare att vara mer avslappnad, stressfri, energisk och genom det i slutändan till och med mera produktiv.

- Arbete och vardagsliv kan kännas tungt, men vissa situationer, metoder och platser fungerar som verktyg för att nollställa alla de problem som hängts över oss, säger konstnärerna Hellberg och Orlow.

Hellberg och Orlow upptäcktsreser i den eftersökta och upphöjda "fritidsvärlden" genom att uppleva och i vissa fall återskapa de platser, beteenden och den tillvaro som existerar för att uppnå det eftersträvansvärda; hälsa, lycka, tid att vara sig själv och slappna av.

Utställningen Economy Plus närbild av tavla Bild: Yle/Monica Slotte Ekenäs,galleri elverket,karoliina hellberg,konst,Pro Artibus,utställningen economy plus

Små tavlor som rymmer mycket

Karoliina Hellberg arbetar främst inom måleri och teckning. Hennes nästan provokativt lättsinniga verk behandlar resor, vackra vyer, utsikter och finrum.

Det råder ofta en sällsam kombination av lugn och förväntan i Hellbergs målningar. Det som vid första anblicken känns tryggt och välbekant, kanske ändå vid en närmare titt, inte är vad det förefaller vara.

Gränserna mellan tid och rum är diffusa och Hellbergs alster visar utan skrupler skönheten i en smakfull borgerlig tillvaro. Hennes verk påminner om stora kolorister såsom Matisse och Gaugin.

Julkort på verkstad

Utställningen pågår 10.12.2016-15.1.2017. Förutom verken i galleriet kommer publiken att kunna ta del i några publika evenemang.

Under Ekenäs Gammaldags julmarknad den 10.12 kl. 11-14 ordnas drop-in verkstaden "Semesterdrömmar" där man får måla sina egna (jul)kort med flytande bläck och akvarell.

Karoliina Hellberg är på plats i Galleri Elverket under verkstaden.

Det är öppet vernissage för utställningen Economy Plus på Elverket i Ekenäs på fredag 9.12 kl.18-20.

En man föll på lördag genom isen i Vitträsk i Kyrkslätt. Han räddades upp ur vaken och fördes bort med helikopter.

Mannen hade varit ute och åkt skridsko då han föll igenom den svaga isen.

Gränsbevakningens helikopter var först på plats, och då hade mannen redan fått hjälp med att ta sig upp ur vaken. Med hjälp av en vinsch fick man mannen upp i helikoptern. Helikoptern förde mannen till en ambulans.

Mannen var nedkyld eftersom han hade vistats i vattnet flera minuter.

Också tidigare under dagen hamnade två personer i vattnet i samma sjö.

- Man inte ska utgå ifrån att isarna bär trots att det har varit kallt i några dagar. Om man måste gå ut på isen ska man ha med sig säkerhetsutrustning (ispik, rep, stav) , påpekas det på räddningsverket.

Karisklubben Uras lag i FM-ligan i schack är fortsättningsvis utan seger. Under veckoslutet (10-11.12) spelade Ura sin femte och sjätte match i ligan och förlorade båda.

På lördagen spelade Ura mot Helsingforsklubben Aatos. Ura förlorade matchen med 2-5 i segrar.

Uras Sergej Titovets och Jimmy Wikman vann sina matcher. Heikki Syvälahti spelade sin match oavgjort mot Jyri Lammi.

På söndagen förlorade Ura mot Vandaklubben Etelä-Vantaan Shakki. Av Uraspelarna var Jimmy Wikman den enda som lyckades vinna sina matcher.

Heikki Syvälahtis, Sergej Titovets och Stefan Söderbergs matcher slutade i remi, det vill säga oavgjort.

Jimmy Wikman säger att alla Uraspelare gjorde bra ifrån sig, men fick nog konstatera att motståndarna är en klass bättre.

- Ingetdera av lagen hade sina alla toppspelare med till Karis. De här lagen har ändå väldigt stor bredd i sina trupper.

Till Uleåborg i februari

- Sergej Titovets spelade bra i sina båda matcher och visst är jag nöjd med min egen insats också, säger Jimmy Wikman som alltså vann sina båda matcher.

Wikman har hittills vunnit fyra av sex matcher i ligan. Hans lagkamrat Victor Wilson ligadebuterade på söndagen och fick genast känna hur hård serie ligan är, säger Wikman.

Wilsons match var över på två timmar.

FM-ligan i schack håller paus fram till den 4.2.2017. Då spelar Ura mot Jyväs-Shakki från Jyväskylä i Uleåborg. Sammanlagt fem omgångar återstår att spela.

När Ura ska vinna sin första match får Jimmy Wikman att fundera en stund innan han svarar.

- Det kommer nog att bli svårt, men vi kämpar nog in i det sista.

Resultaten från Karis Uras matcher under veckoslutet. Matcherna spelades i Stefan Söderbergs bokföringsbyrå i Karis ett stenkast från Folkets hus.

Söndag: Karis Ura – Etelä-Vantaan Shakki 1-4

Timo Syvälahti – Meelis Kanep 0-1
Bo Hellen - Olav Sepp 0-1
Ivo Nurk – Tero Kokkila 0-1
Heikki Syvälahti – Heikki Salo ½-½
Sergej Titovets - Perttu Anttila ½-½
Jimmy Wikman – Harri Laakso 1-0
Stefan Söderberg – Tapani Tähkävuori ½-½
Victor Wilson – Jere Lindholm 0-1

Lördag: Aatos – Karis Ura 5-2

Tomi Nybäck - Johan Lindstedt 1-0
Antti Virtanen - Syvälahti Timo 1-0
Kari Pulkkinen – Bo Hellen 1-0
Eetu Prieur – Ivo Nurk 1-0
Jyri Lammi - Heikki Syvälahti ½-½
Petri Graeffe - Sergej Titovets 0-1
Mika Puittinen – Jimmy Wikman 0-1
Rami Kivilahti – Stefan Söderberg 1-0

Artikeln korrigerad med uppgiften var matcherna spelades under veckoslutet.

Efter förlängningsdramatik är division 4-laget Raseborgs BK klart för fjärde omgången i herrarnas futsalcup. RBK besegrade division 1-laget Zenith i Helsingfors på söndag kväll (11.12).

Matchen som spelades i Ladugårdens idrottshall slutade 4-6 (1-2, 3-2, 0-0, 0-2).

Raseborgs Bollklubb spelade bra i första halvlek och kunde också gå till pausvila i en ledning med 2-1.

I den andra halvleken dominerade hemmalaget Zenith. RBK hade endast sju utespelare och hade därför inte två hela kedjor i matchen.

- Visst tröttnade våra killar, men jag tyckte nog några av Zeniths spelare såg ganska trötta ut också, säger Peter Lindholm som är manager i RBK.

Matchens sista fem minuter blev väldigt spännande. Efter att Zenith tagit ledningen med 4-2, plockade RBK ut sin målvakt och spelade med fem utespelare mot fyra.

Det gav också resultat. Först sjabblade hemmalaget bollen i eget mål och därefter gjorde Simon Eklund sitt andra mål för kvällen.

Dramatik i förlängningen

Första halvan av förlängningen var mållös. I början av den andra fem minuter långa förlängningshalvleken fick RBK en straff från tio meter. Den sköt Johan Estlander i mål och Raseborgslaget ledde 5-4.

I sista matchminuten slog RBK:s målvakt Oscar Forsström en sista spik i hemmalagets kista. Zenith spelade utan målvakt och bollen hamnade hos Forsström som sköt den i mål från den egna målgården.

Matchen i Helsingfors dömdes av Jesse Aalto och Joona Kontinen.

Raseborgs BK är nu klar för fjärde omgången i futsalcupen. Sexton lag är kvar i cupen. Peter Lindholm hoppas RBK får en hemmamatch i nästa omgång.

- Ligalaget Someron Voima skulle vara en rolig motståndare. I det laget spelar ju Arber Istrefi och Mergim Bushi som i tiderna spelade i Ekenäs Sport Club, säger Lindholm.

Matchparen i den fjärde omgångens matcher lottas på måndag (12.12).

Futsalcupen, tredje omgången: Zenith – Raseborgs Bollklubb 4-6, 13 min Jesse Kyrkkö (Sami Aiho) 1-0, 16 min Timo Brotkin 1-1, 18 min Simon Eklund (Johan Estlander), 28 min Oleg Sarantsin 2-2, 30 min Kyrkkö (Mikko Lahtinen) 3-2, 34 min Lahtinen 4-2, 35 min självmål 4-3, 36 min Eklund (Estlander) 4-4, 46 min Estlander (10 m straff) 4-5, 50 min Oscar Forsström 4-6.

En kraftig ljusgård - en halo - kunde på lördag iakttas på himlavalvet i södra Finland. Många människor rapporterade om fenomenet som uppstod strax efter klockan tolv på dagen.

Enligt Yles meteorolog Joonas Koskela är halofenomenet en följd av att det har funnits fukt eller iskristaller i luften.

Halofenomen är ett optiskt fenomen i atmosfären. Halo visar sig som färgade eller vita ringar, bågar, ytor och ljusfläckar på himlen i vissa vädersituationer. Det är solen eller månen som är ljuskällan.

Fenomenet skapas av ljusets brytning och/eller reflexion i iskristaller.

haʹlo (nylatin, av latin haʹlos, av grekiska haʹlōs, haʹlōn ’rundning’, ’tröskplats’, ’ring omkring sol eller måne’)― Nationalencyklopedin

Exempel på halofenomen på olika håll i världen:

Halofenomen i Artemisa, Cuba, 12 april 2013. Halofenomen runt solen i Artemisa i Cuba 12.4.2013. Bild: EPA/ALEJANDRO ERNESTO halofenomen,himlen,ljusfenomen i atmosfären

Halofenomen ovanför Stockholms slott 22 januari 2016. Halofenomen ovanför Stockholms slott 22 januari 2016. Bild: EPA/MARCUS ERICSSON halofenomen,himlen,ljusfenomen i atmosfären,Stockholm

Halofenomen runt månen ovanför staden Salgotarjan i Ungern 17.1.2016. Halofenomen runt månen ovanför staden Salgotarjan i Ungern 17.1.2016. Bild: EPA/PETER KOMKA halofenomen,himlen,ljusfenomen i atmosfären,Salgotarjan,Ungern

Barbro Löfgren ville göra något meningsfullt tillsammans med andra seniorer. Hon utbildade sig till 65+ coach och grundade en motionsgrupp i Nordsjö i Helsingfors. Gruppen är nu inne på sitt fjärde år.

Äldre ska bo hemma så länge som möjligt.
För att tiden hemma ska bli meningsfull är det viktigt att hålla sig igång fysiskt och socialt. Det gäller att börja medan man ännu är i gott skick.

På svenskt håll står Folkhälsan för en stor del av utbudet av sysselsättning för äldre. Bland annat utbildar man 65+ coacher. Barbro Löfgren är alltså en av dem.

En gång i veckan tar hon ut en grupp damer på promenad.

- För mig är det närmast den sociala kontakten, säger Barbro. Jag promenerar annars också ganska mycket. Jag tror att den sociala biten är ganska stor för många i gruppen.

Barbro Löfgren tillsammans med promenadgruppen i Nordsjö. Damerna (fr. v.) är Teja Kollin, Carola Olenius, Margit Karjala, Barbro Löfgren och Dagmar Vuorenvirta Barbro Löfgren är 65+ coach och poserar med en grupp damer som promenerar varje vecka i Nordsjö, Helsingfors. Bild: Yle/Anna Savonius barbro löfgren,motion (idrott),närbild,seniorer

I dag finns det över 150 utbildade 65 plus coacher utspridda i Svenskfinland och nästa år satsar Folkhälsan stort på att utbilda nya. Coacherna är frivilliga äldre som inspirerar andra äldre att motionera och vara aktiva tillsammans. Syftet är att motverka både stelhet och ensamhet.

Verksamhetskoordinatorn Maria Hammarberg på Folkhälsan basar för utbildningen av coacherna. Hon leder också motions- och balansträningsgrupper i seniorhuset i Brunakärr i Helsingfors.

- När man blir äldre försvagas musklerna om man inte hela tiden håller sig igång, förklarar hon. Att bara promenera ger inte tillräcklig styrka i övre kroppen.

Låren, baken och ryggen som ska hålla skelettet uppe är viktiga särskilt när man blir äldre. Balansen är också en utmaning. För att klara livet ensam hemma så länge som möjligt krävs ständig träning. Det gäller att börja medan man ännu är i gott skick.

- Jag tycker att jag inte alls blivit bättre på balansen trots att jag gjort rörelserna hemma också, säger Ulla Sohlberg medan hon tränar. Jag tror att det är fråga om anlag. Har man dålig balans så har man och det går inte att bättra på den så mycket.

Maria Hammarberg (i mitten) efter avslutat träningspass med Birgitta Boucht, Elisabeth Blom och Ulla Sohlberg i motionsgruppen Styrka & balans Maria Hammarberg drar en kurs i styrka och balans vid Folkhälsan, mitten. Hon flankeras av Birgitta Boucht, Elisabeth Blom och Ulla Sohlberg. Bild: Yle/Anna Savonius birgitta boucht,elisabeth blom,folkhälsan,maria hammarberg,närbild,närbild foton,ulla sohlberg

Elisabeth Blom tycker sig märka en förbättring. Hon har lärt sig använda kroppen på ett nytt sätt. Det har bland annat lett till att hon inte ramlar lika lätt på vintern.

- Jag känner mig friare, jag kan gå mycket bättre när det är halt, säger hon. Plus att här är roligt.

Förutom att träna balansen och förbättra konditionen, handlar Folkhälsans verksamhet för äldre om att låta deltagarna hitta samhörighet med andra.

- Det känns inte så tungt om man har roligt. Vem mår inte bra av ett gott skratt och av att känna att man hör hemma i en grupp, summerar Maria Hammarberg.

Vem mår inte bra av ett gott skratt och av att känna att man hör hemma i en grupp?― Maria Hammarberg

Liv och rörelse för alla i Vasa

Också i Folkhälsanhuset i Vasa är det livs och rörelsen. Bland det digra utbudet finns allt från kaffeträffar till dans.

Britta Lassander tog upp dansen när hon blev änka för fjorton år sedan. Före det tog vardagssysslorna och barnbarnen hennes tid. Nu dansar hon minst en gång i veckan. Trots att hon är 84 år håller hon sig igång varje dag.

- Det gäller att hänga med, säger hon. Jag håller också på med vattengymnastik, sjunger i tre körer och spelar Pidro. Jag deltar i Folkhälsans promenadgrupp och är aktiv i pensionärsföreningen.

Gunvor Revahl och Ingmar Pellas dansar flera gånger i veckan. När inte danserna räcker till i svenska Österbotten åker de till bland annat Ilmajoki, Kauhava och Härmä.

- Musiken på finskt håll är mera varierande, säger Ingmar. På svenskt håll är det samma fox från Sverige hela tiden, det är lite tråkigt.

Karacafé för skratt och samtal

En annan dagverksamhet som har vuxit sig stor i Folkhälsanhuset i Vasa är karacaféet. Det samlar så många män att man måste starta upp en andra cafégrupp för att alla intresserade ska få plats.

För Christian Nylund blev frivilligarbetet ett bra substitut för det före detta arbetslivet och gemenskapen med arbetskamraterna. Man sitter vid cafébord Bild: Yle/Roy Fogde christer nylund,folkhälsan,frivilligt arbete,karacafé,pensionärer,Samfundet Folkhälsan,Vasa

Christian Nylund är en av dem som jobbar som frivillig för caféet.

- I första hand ger karacaféet en social samvaron som är otroligt viktig, säger han. Flera av karlarna är ensamstående och har ingen att prata med. Varannan torsdag kommer de hit och så sitter vi här och träffas två timmar.

Christian Ahlbom, som också är med i planeringsgruppen för caféet, har märkt att det också finns ett behov hos män att få träffas och samtala sinsemellan utan damer.

Vi har kommit överens om att inte tala politik och religion. Annars är det fritt fram.― Christian Ahlbom

Han jobbar för att atmosfären ska vara så öppen och fördomsfri som möjligt.

- Vi har kommit överens om att inte tala politik och religion. Annars är det fritt fram, säger han. Sen tycker jag om att blanda in lite humor, det ska vara roligt också.

Boningsorten är inget hinder för den som vill delta

Camilla Westerlund som är koordinator i Folkhälsanhuset i Vasa hoppas att alla som bara vill ska hitta någon verksamhet som intresserar. Om inte den fysiska sidan intresserar, kan man till exempel delta i minnesträning eller spela bingo.

Om man kommer från till exempel Närpes för att handla i Vasa och ser att vi ordnar nånting här, kan man komma och delta i gruppverksamheten.― Camilla Westerlund, koordinator

Alla är välkomna att delta, oberoende om man bor i seniorhuset eller någon annanstans.

- Man behöver inte ens bo i Vasa, säger hon. Om man kommer från till exempel Närpes för att handla i Vasa och ser att vi ordnar nånting här, kan man komma och delta i gruppverksamheten. Huset och verksamheten är öppen för alla.

Ensamheten är en svårlöst utmaning

Camilla Westerlund koordinerar seniorprogrammet i Folkhälsanhuset i Vasa. Dam med glasögon camilla westerlund,koordinator,Samfundet Folkhälsan,Vasa

Trots program och aktiviteter är det många äldre som sitter hemma. Tröskeln att ta sig ut och träffa nya mänskor blir högre ju längre tiden går. Camilla Westerlund säger att en lösning kunde vara att någon vän eller bekant tar en med på olika aktiviteter och möten.

Bland annat här har 65 plus coacherna en viktig uppgift.

Kvartersklubben i Åbo är seniorernas vardagsrum

Mitt i centrum av Åbo finns Folkhälsans kvartersklubb. Den har i många år verkat som ett andra vardagsrum för svenska Åbopensionärer.

Ett hundratal personer i veckan deltar i kvartersklubbens verksamhet. De bjuds på seniordans, hjärngymnastik, korsordslösning, sällskapsspel som bridge och bingo, lättmotion, balansövning och karagrupp.

Chatrin Kotka leder verksamheten.

- Det är främst seniorer som ännu bor hemma och har möjlighet att röra på sig som kommer hit, säger hon.

En av de mindre grupperna som samlas i Åbo är stickcaféet. Här är samtalen lika viktiga som handarbetet:

Auli Yli-Äyhö leder stickcaféet och Kristin Öhman stickar glatt. Auli Yli-Äyhö och Kristin Öhman i Kvartersklubbens stickcafé i Åbo Bild: Yle/Maud Stolpe nb auli yli-äyhö och kristin öhman

Kristin Öhman började delta efter att hon hade fått en stroke.

- Det började med minnesträningen. Jag behövde få sällskap och hjälp med minnet.

Det visade sig vara lyckat. Kristin fick nya vänner och började delta också i stickcaféets verksamhet.

- Vi pratar om allt möjligt, säger hon. Så dricker vi kaffe och det är gott, vi blir uppassade. Jag tycker det här är fint!

Är man intresserad att delta i någon verksamhet för äldre lönar det sig att kontakta Folkhälsan eller andra föreningar och organisationer på den egna orten för mera information om utbudet.

Se hela programmet här:

Sänds även i Yle Fem måndag 12.12.2016
samt tisdag 13.12.2016 kl. 17.25.

Raseborgs stad planerar rädda ishallen i Karis som tampas med ekonomiska problem. Fullmäktige väntas besluta om en ny stödsumma på 250 000 euro i samband med budgetbehandlingen på måndag (12.12).

Läget är allvarligt, bedömer stadsstyrelseordföranden Anders Walls (SFP).

- Utan ett kapitaltillskott är det osannolikt att bolaget på sikt kan fortsätta sin verksamhet.

300 000 + 100 000 + 50 000 + 250 000 + 250 000

Utöver den nu aktuella kvartsmiljonen har staden redan tidigare deltagit i ishallsprojektet på olika sätt.

Staden är delägare i bolaget och var med som en av finansiärerna när hallbolaget samlade ihop kapital för bygget. Raseborgs stad har som näst största delägare skjutit till 400 000 euro till bolaget.

- Staden bidrog under byggprojektet med 300 000 euro och senare med ytterligare 100 000 euro för att förstärka hallens egna kapital, berättar Jan Lindholm som svingar klubban i hallbolagets styrelse.

Jan Lindholm 2011 när ishallen planerades. Då kunde privatpersoner för 80 euro bli delägare i ishallen. Jan Lindholm är styrelseordförande för Raseborgs ishall ab. Bild: YLE/Marica Hildén is,ishall,jan lindholm,karis,lindholm,lindholm jan,raseborg,raseborgs ishall,raseborgs ishall ab,sportm idrott,styrelseordförande,västnyland

- För det köper staden publika istimmar så att folk får skrinna gratis, skolorna får köpa istid till kraftigt rabatterat pris, likaså hockey- och konståkningsjuniorerna.

Hallbolaget får max fem år på sig

Om fullmäktige godkänner det planerade anslaget, har Raseborgs stad på olika sätt bidragit till hallbolaget med nästan en miljon euro.

Som ett villkor för sitt stöd nu kräver staden Raseborg att en utomstående instans förstärker bolagets kapital med lika mycket pengar (250 000 euro) samt att banken sänker räntan från tre till en procent. Staden kräver också att hallbolaget får ekonomin i skick.

- Innan utbetalningen sker bör bolaget för stadsstyrelsen presentera en trovärdig ekonomisk plan som balanserar ekonomin i bolaget för tre till fem år, säger stadsstyrelsens Anders Walls.

Anders Walls (till vänster) med nya stadsdirektören Tom Simola. Staden har i åratal försökt balansera sin ekonomi. Anders Walls och Tom Simola. Bild: Yle/Marica Hildén anders walls,anders walls tom simola tillsammans,fixhuset,raseborg,tom simola,västnyland

Hallbolaget: De här pengarna räcker

Jan Lindholm från hallbolaget tror att en halv miljon euro gott och väl räcker till för att rädda ishallen.

Då staden och en ”utomstående instans” skjuter till lika mycket, får man vad Lindholm kallar en hävstångseffekt som i kombination med sänkta räntor hjälper hallen att klara ekonomin väl.

- Jag ser ingen orsak varför vi skulle behöva mera pengar.

Jag inte avslöja vem det är frågan om. De får själva komma ut med det när tiden är mogen.― Hallbolagets styrelseordförande om den utomstående finansiären.

- Om staden vill att man ska få skrinna gratis och subventionera skolornas skrinnande med mera, behövs de pengarna också fortsättningen.

”Utomstående instans” finns redan

Lindholm är optimistisk vad gäller den utomstående parten som också ska bidra med 250 000 euro. De ska i förhandlingar ha konstaterat att de är beredda att skjuta till kapital.

- Deras styrelse har ännu inte tagit ställning till summor men de är medvetna om vilka summor vi talar om.

Lindholm vill inte avslöja vem eller vilka det är frågan om.

- Nej, jag inte avslöja vem det är frågan om. De får själva komma ut med det när tiden är mogen.

Hallbolaget och staden: Stort lån orsaken till allt ont

Ishallen i Karis blev klar 2012. Bygget som kostade 3,6 miljoner euro blev betydligt dyrare än väntat trots att planerna förenklades under projektets gång.

Bolaget hade samlat in finansiering av olika sponsorer. Men det visade sig svårt att få ihop så mycket privata pengar som bolaget hade hoppats på. Det krävdes därför ett banklån som var dubbelt större än tänkt, cirka 2 miljoner euro.

Hallbygget i Karis våren 2014. Ishallen i Karis tar form. Bild: YLE/Bubi Asplund ishall,ishallsbygge,karis,karis ishall,västnyland

Utmaningen nu är de höga lånekostnaderna och risken att räntorna stiger.

- Det är där problemet ligger! Den operativa verksamheten har utvecklats enligt planerna och förra säsongen var den redan på plus, understryker Lindholm från hallbolaget.

Han får medhåll av staden.

- Bolaget Raseborgs Ishall är i princip välskött. Men omsättningen räcker inte till för att sköta finansieringskostnaderna, säger stadsstyrelseordföranden i Raseborg Anders Walls och hänvisar till den tunga lånebördan.

Tidningen Etelä-Uusimaa var först ute med nyheten.

Flera tusen Sampoägare verkar ha slarvat bort sina aktier. Eller så har de aldrig fått information om att de äger dem. De kan nu förlora tusentals euro. Och de har bara tre dagar på sig att trygga sina pengar. Christer Ekebom är en av dem - utan att han själv visste det.

Tingsrätten i Helsingfors arbetar för tillfället övertid på kvällar och veckoslut för att behandla försvunna Sampoaktier. Det handlar om aldrig förr skådade mängder av gamla pappersaktier som ägarna inte kan hitta.

Ägarna finns alltså upptagna i Sampos register över aktieägare, men själva aktiebreven är försvunna. Därför vill aktieägarna göra sina försvunna pappersaktier ogiltiga. Först efter det kan de förvandla sitt ägande till digitala aktier på ett värdeandelskonto. Då får de vinstutdelning och kan vid behov sälja aktien för reda pengar.

Men det är bråttom. Ansökningarna med alla bilagor måste lämnas in till tingsrätten i Helsingfors senast onsdagen 14.12 klockan 16.15. Vill man använda någon annan tingsrätt måste man kolla med dem om det är möjligt.

Vanligen får tingsrätten i Helsingfors per månad in cirka 20 ansökningar om att ogiltigförklara borttappade aktiebrev. Då gäller det aktier i alla företag. Nu väller det in över 300 ansökningar om att ogiltigförklara Sampoaktier per dag.

- Jag känner inte till att vi skulle ha haft någon motsvarande situation tidigare. Det här är unikt när det gäller ansökningsärenden i anslutning till ett stort bolag, säger lagman Tuomas Nurmi vid Helsingfors tingsrätt.

Brev från Sampo satte bollen i rullning

Ansökningarna började öka efter att Sampo den sjunde november skickade ut ett brev till 75 000 personer som fanns i deras ägarregister. Brevet var en välmenad påminnelse till ägarna att de skulle konvertera sina pappersaktier till digitala aktier på värdeandelskonton.

Pappersaktierna har varit omoderna sedan slutet av 90-talet, och från och med nästa år får företag avstå från dem helt och hållet. Då förlorar de sitt värde.

Nu ville Sampo varna sina aktieägare för att frågan kan komma upp på Sampos bolagsstämma i slutet av april. För dem som kan visa upp sina pappersaktier är det inte ett problem. För dem som inte hittar de pappersaktier som de enligt Sampos register äger är det knepigare.

Att ogiltigförklara borttappade pappersaktier tar tid. Man kan inte ogiltigförklara aktiebrev om planen inte har varit offentlig i tre månader. Personer som eventuellt har de försvunna aktierna måste få tid att träda fram. De Sampoaktier som borde dödas måste publiceras i Officiella tidningen 2.1 för att tingsrätten skall hinna behandla ärendet i april före Sampos bolagsstämma. För att hinna med i tidningen måste ansökningarna lämnas in till tingsrätten redan på onsdag.

Därför ville Sampo påminna sina aktieägare redan i höst. Sampo har också publicerat klara direktiv på nätet för hur processen går till.

Den springande punkten är att man måste känna till att man äger Sampoaktier för att förstå att starta en process för att omvandla dem.

Christer Ekebom Christer Ekebom från Lojo Bild: Yle/ Patrik Schauman christer ekebom

Vi har aldrig köpt Sampoaktier

När Christer Ekebom i Lojo öppnade brevet från Sampo blev han mäkta förvånad. Både han och hans fru hade fått ett brev. Ingendera kunde minnas att de någonsin hade köpt aktier i Sampo. De hade heller aldrig fått sådana.

Christer kollade upp saken med Sampo och fick ett utdrag som visade att både han och hans fru faktiskt fanns i Sampos register över aktieägare. Dessutom visade det sig att hans sedan länge avlidna pappa också hade ägt Sampoaktier, trots att det aldrig kommit fram i bouppteckningen.

Han funderade över mysteriet tills han kom ihåg att alla tre i tiden hade varit kunder i det ömsesidiga försäkringsbolaget Industriförsäkring. Industriförsäkring fusionerades med Sampo redan i slutet av 1993. Då blev 64 000 av Industriförsäkrings ömsesidiga kunder vanliga kunder i Sampo. Som kompensation fick de aktier i Sampo.

Enligt Sampo skickades rekommenderade brev med interimsbevis (kvitto på aktieinnehavet) ut till alla Industriförsäkrings gamla kunder. Med dem kunde mottagarna sedan lösa ut sina aktiebrev på posten under fem års tid.

Men Christer Ekebom är säker på att han och hans fru aldrig har fått något rekommenderat brev från Sampo:

- Inte vad vi kan påminna oss. Och när man säger så är det ju nästan som att säga att vi kanske har slarvat bort det. Men i vårt fall är det är det ganska osannolikt. Vi var redan då ganska vana vid att hantera aktier, interimsbevis och liknande. Vi är båda två helt övertygade om att vi inte bara har slarvat bort dem.

Bristfällig information?

Christer Ekebom säger dessutom att Posten borde ha skickat påminnelser för sådana försändelser som han eller hans fru inte hade löst ut. Sådana fick de enligt honom inte heller.

Han ringde runt till bekanta som han visste att hade varit kunder hos Industriförsäkring. Ingen av dem minns att de skulle ha fått information om sina Sampoaktier från Sampo. Endast uppgifter i media om att gamla industriförsäkringskunder i något skede skulle få aktier.

Frågan är om informationen från Sampo på 90-talet har var bristfällig. Det skulle förklara rusningen till Helsingfors tingsrätt. Dagarna efter Sampos brev till ägarna ökade antalet ansökningar att ogiltigförklara gamla Sampoaktier till ca 60 per dag. Sedan dess har mängderna ökat, och på fredag (9.12) eftermiddag hade det totalt kommit in över 2100.

Det går ändå inte att bevisa vad rusningen beror på. Det kan handla om att över tvåtusen ägare faktiskt har slarvat bort värdefulla aktiebrev.

Men om det beror på att informationen till aktieägare om vad de egentligen äger har varit bristfällig, kan de över 2100 ägarna som nu har ansökt om att få sina pappersaktier makulerade vara toppen av ett isberg. I takt med att fler av de 64 000 gamla Industriförsäkringskunderna inser att de äger aktier som de inte har aktiebrev för, kan antalet ansökningar att ogiltigförklara Sampos pappersaktier då stiga brant.

Många av Industriförsäkrings gamla kunder har dessutom redan hunnit avlida. Arvingarna kanske inte ens känner till de gamla kundförhållandena. Därför kan det finnas otaliga Sampoägare som inte ens känner till att de bara har tre dagar på sig att rädda en egendom på tusentals euro.

De uteblivna vinstutdelningarna under mer än 20 får nymornade aktieägare inte tillbaka. Lagen förpliktigar bolag att retroaktivt betala ut endast tre års dividend.

Sampo: Allt har gått rätt till

På Sampo svarar informatören Maria Silander på Svenska yle:s frågor per e-post. Hon påpekar att Sampo valde att skicka ut infobrevet i november just för att deras ägare skulle kunna undvika egendomsförluster.

Det finns inte heller något beslut att ogiltigförklara pappersaktierna på vårens bolagsstämma. Sampo ville bara varna för att vem som helst av deltagarna kan ta upp frågan.

Vad gäller händelserna på 90-talet blir det svårare. Sampo har inte mera kvar någon i personalen som arbetade i bolaget redan då. Enligt Maria Silander skickade Sampo ändå ut interimsbevis som ägarna kunde kvittera ut aktiebreven med. Kvitteringarna skickades till Sampo och arkiverades, men ingen som i dag arbetar på Sampo vet hur många de var. Tills vidare kan Sampo alltså inte säga hur många av Industriförsäkrings gamla kunder som verkligen förstod att lösa ut sina aktiebrev.

Enligt dåvarande lag föråldrades fusionsvederlag på fem år om de inte löstes ut. Sampo har tills vidare inte hittat uppgifter om vad som hände med de aktiebrev som ingen hämtade från posten. Vi vet alltså inte om Posten slängde bort dem, eller om de skickades tillbaka till Sampo. Vi vet inte heller hur många de var.

När Sampo skickade ut sitt infobrev i november utgick bolaget från en förteckning över personer som var listade som ägare 12.9.1997. Det var då Sampo övergick från pappersaktier till digitala aktier på värdeandelskonton. Adresserna fick Sampo hösten 2016 från Befolkningsregistret.

De som misstänker att de kan äga Sampoaktier gör klokt i att så fort som möjligt kolla saken på Sampo via e-post (Osakaspalvelut@sampo.fi). Mera uppgifter om detta finns på Sampos hemsida.
Sampos anvisningar till aktieägarna på finska hittar du här.

Tre av de nio nominerade böckerna till det första Runeberg Junior-priset är skrivna på svenska. Nu får förskolebarn och skolelever säga sitt.

Bland de nominerade böckerna finns sex finskspråkiga böcker, två svenskspråkiga böcker och en bok som är skriven på svenska, men som deltar i tävlingen som både svensk- och finskspråkig.

Nu får daghemsgrupper och elever i årskurs 1 och 2 i Borgå läsa de nio nominerade böckerna och välja ut sina egna favoriter.

- Barngrupperna kommer att få ett trevligt läspaket, säger Catharina Latvala, serviceförman på Borgå stadsbiblioteks barnavdelning och priskoordinator.

Böckerna är olika både till storlek och utformning och det finns berättelser av olika slag.

- Jag är säker på att barngrupperna har ett mycket intressant uppdrag framför sig och att böckerna kommer att inspirera till läsning, eftertanke och diskussion, säger Latvala.

Förvalsjuryn tänkte redan i begynnelseskedet noga igenom kriterierna för vilka böcker som kunde komma ifråga.

- Vi har prioriterat berättelser som känns både värdefulla och viktiga och som uppmuntrar till läsning både tillsammans med en vuxen och på egen hand, säger modersmålsläraren och barnboksförfattaren Hanna Lundström, en av de tre i förvalsjuryn.

Barns läsande viktigt

Förutom av Hanna Lundström, bestod juryn också av dockteaterkonstnären Ilpo Mikkonen och journalisten Petra Lind. Tillsammans har de läst cirka 130 inhemska barnböcker på svenska och finska.

Runeberg Junior är ett nytt pris som delas ut för första gången i samband med Runebergsdagen i februari. Bakom priset står tidningen Östnyland och Borgå stad.

Är barnlitteraturpriset Runeberg Junior något som borde bli en årligen återkommande prisutdelning likt Runebergspriset?

- Absolut. Det känns nog som om barns läsning är något som det skulle vara nödvändigt att lyfta fram gång på gång och i olika sammanhang. Jag ser nog gärna att Runeberg Junior skulle få en fortgång, säger Lundström.

Priskoordinatorn Catharina Latvala är inne på samma linje.

- Vi hoppas naturligtvis på en fortsättning, men det är ännu öppet hur det blir. Bollen är nu hos Borgå stad och Ksf Media, säger Latvala.

Filmregissör gör det slutliga valet

Prissumman är 10 000 euro och priset skapades inför jubileumsåret Finland 100. Meningen med Runeberg Junior är att stöda barns läslust och priset tilldelas en finsk- eller svensk barnbok som riktas till åldersgruppen 6–9 år.

Den slutliga vinnaren av priset utses av filmregissören Saara Cantell, känd bland annat för att ha regisserat de tre filmerna om Ada och Glada, som alla utspelar sig i Lovisamiljö.

Tre svenskspråkiga böcker finns med och tävlar om Runeberg Junior priset. runeberg junior Bild: Yle/Robin Halttunen runeberg junior