Barn i Lojo ska i allt högre grad vara delaktiga då staden planerar, utvärderar och utvecklar sin service. Det här är ett steg mot att bli en mer barnvänlig kommun.
Lojo utgår från en Unicef-modell som lyfter fram barnens rättigheter. Modellen har som mål att ta in barn i det kommunala beslutsfattande.
Nu har barn i Lojo möjlighet att fylla i en enkät på webben där de får svara på frågor om vad de tycker om Lojo stad.
Tre enkäter för tre olika åldersgrupper finns på stadens webbplats fram till den 6 november.
Enkätsvaren används sedan då staden gör upp sin plan för att bli en mer barnvänlig stad.
Karislaget BK-46:s herrar kämpade starkt mot regerande mästarna Cocks i kvalmatchen i finländska cupen. I slutändan vann Cocks med bara två måls marginal.
Cocks tog ledningen direkt i första halvlek och hade ett försprång på sju mål i halvtid (20-13).
I andra halvleken pressade BK-46 och slutsiffrorna i matchen blev 35-33 till Cocks.
Cocks är regerande cupmästare och mästare i FM-ligan.
Karisbröderna Rönnberg var bästa målgörare i båda lagen. Nico Rönnberg gjorde elva mål för Cocks och Andreas Rönnberg nätade tio gånger för BK-46.
Cocks-BK-46 35-33 (20-13)
Cocks: Nico Rönnberg 11, Teemu Tamminen 9, Andrei Novoselov 5, Yury Lukyanchuk 3, Aliaksandr Tsitou 2, Tiago Oliveira Da Silva 2, Robin Sjöman 1, Vitalie Nenita 1, Aliaksandr Bachko 1.
BK-46: Andreas Rönnberg 10, Oscar Kihlstedt 7, Linus Sjöman 5, Alex Lignell 4, Ben Weber 2, Albert Lindholm 2, André Udd 1, Jasper Hellberg 1, Kenneth Dahlberg 1.
Ett nytt konstprojekt för barn och unga i Hangö har startat. Det är konstnären Mi Grönlund som ordnar klubbverksamhet i stadens skolor. Verksamheten kommer bland annat att handla om uttrycksförmåga.
Verkstäderna är en del av projektet "Kultur i huset! Konstnären som en del av kommunens verksamhet". Undervisnings- och kulturministeriet har beviljat 30 000 euro i statsunderstöd för projektet.
För pengarna har staden anställt Mi Grönlund deltid för projektet. Hon kommer att dokumentera verksamheten i skolorna. Tillsammans med skolorna diskuterar man också möjligheterna att fortsätta verksamheten.
Bland annat ska det undersökas om det i framtiden är möjligt att ordna grundundervisning i teaterkonst.
Sotningen i Sjundeå borde ordnas på avtalsbasis fram till slutet av år 2018. Det anser Sjundeås miljö- och byggnadsnämnd.
Kretssotaren som länge har skött verksamheten i Sjundeå går i pension i december 2016.
Nämnden anser att det är vettigast att övergå till att sköta sotningen på avtalsbasis. Det innebär att ägaren eller innehavaren av en byggnad ingår avtal om sotning med en tjänsteproducent.
De två övriga alternativen är att sotningstjänsterna sköts av räddningsväsendet eller av en distriktssotare.
För tillfället håller Inrikesministeriet på att se över bestämmelserna för sotningen. Ingen vet därför hur lagstiftningen kring sotning kommer att se ut i framtiden.
Dessutom bör man beakta fusionerna mellan räddningsverkets områden. Sotningstjänsterna borde ordnas på ett så enhetligt sätt som möjligt i det nya området.
Enligt direktionen för räddningsverket kunde man sköta sotningen i Sjundeå på avtalsbasis på prov högst fram till slutet av år 2018. Västra Nylands räddningsverk har begärt utlåtanden från Sjundeå kommun och från områdets sotare.
Nämnden understryker att man bör informera om ändringen och om tillgängliga sotartjänster på området så att alla områdets fastighetsägare får kännedom om det.
Det går bra att vänta ett tag, bara vi vet att renoveringen blir av inom kort och görs ordentligt, säger lärare vid Katarinaskolan. Raseborgs stad ser ut att skjuta framåt renoveringen av skolan till 2020-talet.
Omkring 300 elever i årskurserna 1-6 samsas i skolan på Nabogatan i Karis.
- I det stora hela börjar skolan vara nött och sliten, säger klassläraren och vice rektorn Tove von Schantz.
Killarnas omklädningsrum i Katarinaskolan.Omklädningsrummet i Katarinaskolan i Raseborg.Bild: Ylegymnastiksalar,Idrott och hälsa,karis svenska lågstadium (tidigare namn på katarinaskolan),katarinaskolan,omklädningsrum,Västnyland
Lärarna efterlyser mest av allt klara besked. De är beredda att vänta bara det finns en visshet om att saneringen blir av inom en rimlig framtid.
- Det skulle vara kul att få besluten så snabbt som möjligt så man kan fundera på sin egen planering, säger Henrik Lagerbohm, timlärare i slöjd och gymnastik.
I takt med att Raseborg ser över skolnätet finns också ett tryck på att eventuellt placera flera elever i Katarinaskolan.
Det är nu viktigt att se över renoveringen grundligt och noggrant, säger von Schantz.
- För det första så att det ryms in flera barn och så att vi får det ändamålsenligt med tanke på undervisningen. Men man blir ju alltid lite rädd och undrar för hur lång tid renoveringen skjuts upp.
Trångt och bullrigt
Skolan är trång och har bara två utgångar till skolgården.
Det leder till mycket ljud med många barn på ett och samma ställe samtidigt, trots att skolan försöker beakta det när man lägger up schema, säger von Schantz
Oljud är också ett problem i gymnastiksalen, säger Lagerbohm och tillägger att golvet i gymnastiksalen i Katarinaskolan är sådant att det uppstår hårda ljud när stora grupper vistas i salen samtidigt.
- Man utsätter både sig själv och barnen för ganska höga ljudnivåer. Samtidigt är salen sliten och det leder till vissa säkerhetsrisker. Den plan som har gjorts upp inför en renovering tar upp de här aspekterna.
Det var meningen att golvet skulle renoveras under hösten och vintern, men renoveringen sköts upp på framtiden då pengarna åts upp av andra projekt i Raseborg.
Gymnastiksalens golv är bullrigt och behöver renoveras.Gymnastiksalen i Katrinaskolan i Karis, Raseborg.Bild: YleGymnastiksal,Idrott och hälsa,Karis,karis svenska lågstadium (tidigare namn på katarinaskolan),katarinaskolan,Västnyland
Nu planerar staden att renovera skolan som en helhet och golvet i gymnastiksalen får vänta.
Luften inomhus ett problem
Liksom många andra skolor lider Katarinaskolan av dålig luft.
- Vi brukar ibland i trappuppgångarna har riktigt ordentlig kloaklukt. Både vuxna och barn tycker att det är ganska obehagligt att komma till skolan på morgonen när det luktar riktigt illa, säger von Schantz.
Skolan har funderat på att ha längre lektioner med längre raster enligt modell från andra skolor. Den dåliga inomhusluften sätter ändå käppar i hjulet för den planen. Istället måste man ha raster ofta.
Eleverna måste ofta gå ut eftersom luften inomhus är dålig.Skolgården vid Katarinaskolan i Karis, Raseborg. Bild: YleKaris,karis svenska lågstadium (tidigare namn på katarinaskolan),katarinaskolan,Raseborg,Skolbarn,skolor (läroinrättningar),Västnyland
Dessutom är ventilationen i obalans, tillägger von Schantz och säger att det blåser kallt på en del ställen medan luften på andra ställen står stilla.
Också temperaturen är ojämn i huset.
- Vissa rum är nästan alltid kalla och andra varma.
Ny läroplan - nya krav
Skolorna har ny läroplan sedan hösten. Planen ställer också nya krav på skolbyggnaden.
- Digitaliseringen kommer in också i de ämnen jag håller på med. Vi har haft svårt att få det trådlösa nätverket att fungera i min ända av skolan, säger Lagerbohm.
von Schantz inflikar att då alla elever nu har fått egna lärplattor är det viktigt att nätverket verkligen fungerar.
Lagerbohm understyrker att den nya läroplanen är något positivt och roligt att jobba med. Huvudsaken är att förutsättningarna är sådana att man kan genomföra planerna.
Med tanke på nya läroplanen är både slöjdsalen och gymnastiksalen små.
Tove von Schantz tycker det skulle vara viktigt att kunna uppnå målen i planen.
- Jag vill se att vi är en modern skola som jobbar enligt den nya läroplanen. Då vill vi ju att byggnaden ska hänga med.
Det innebär att barnen ska kunna röra på sig under dagen och jobba över klassgränser. Till det behövs både mindre och större rum, säger hon.
Nu börjar det klarna hurdana investeringar Raseborgs stad ska göra de närmaste åren. Järnvägsbron i Karis ska äntligen repareras och Karis ska få ett nytt daghem. Däremot är det oklart när renoveringen av Katarinaskolan i Karis blir av.
Kyrkan överväger att sälja största delen av sina bostäder i Karis. Det handlar om ett stort flervåningshus i Tallmo och ett tvåvåningshus vid Lärkkullavägen.
De två husen vid Tallmogatan 4 och Lärkkullavägen 8 bildar numera tillsammans Fastighetsaktiebolaget Katarina. I husen finns sammanlagt 50 lägenheter.
Husen har under de gångna tio åren inte gett någon avkastning till ägarförsamlingarna, det vill säga Raseborgs kyrkliga samfällighet. Tvärtom har församlingarna fått stöda fastighetsbolaget.
Husen har heller inte någon sådan social funktion som andra statsbelånade hyreshus inte kan erbjuda, säger samfällighetens ekonomidirektör Christer Lindvik.
Husen har inte skötts så bra
Ekonomidirektören konstaterar också att det har förekommit brister i skötseln av husen och församlingarna har därför fått onödig negativ publicitet.
Det är inte tillåtet för församlingar att använda sina tillgångar till något annat än skötseln av sina egna uppgifter. Hyresverksamhet hör inte till samfällighetens kompetensområde enligt Lindvik. "Motsvarande eller bättre avkastning kunde sannolikt uppnås med andra, mindre bekymmersamma placeringar."
Gemensamma kyrkorådet beslutade på torsdagen (27.10) att möjligheterna att sälja husen undersöks.
Det var ordföranden för gemensamma kyrkofullmäktige, Pojopolitikern Martin Glader (SFP) som i en motion i somras ställde frågan om det ekonomiskt och på andra sätt alls är vettigt för kyrkan att fortsätta äga husen. Också strategin för Raseborgs kyrkliga samfällighet säger att samfälligheten borde utreda om det lönar sig att äga fastighetsbolag. Om inte, borde de säljas.
Kyrkoskatten oförändrad
Gemensamma kyrkorådet diskuterade också ekonomiläget och budgeten för 2017 på sitt möte. Samfälligheten ser ut att kunna bibehålla en oförändrad skattesats (1,6 procent).
För investeringar föreslås 1,4 miljoner euro. Den största summan går till krematoriet i Karis som måste moderniseras för att det ska uppfylla dagens krav på luftrening.
Gemensamma kyrkofullmäktige har sista ordet när det gäller nästa års budget.
Fakta: Sju kyrkor, sex klocktorn och tre begravningskapell
Raseborgs kyrkliga samfällighet är inte någon stor bostadsägare i kommunen. Förutom Tallmogatan 4 och Lärkkullavägen 8 äger församlingarna sex lägenheter i olika bostadsbolag: en i Tallmo och fem i Bollsta i Pojo. De sex bostäderna har en sammanlagd yta om cirka 300 kvadratmeter.
Samfälligheten äger också några bostäder i eller i anslutning till sina egna byggnader. Det finns två bostäder i en sidobyggnad till Stora prästgården i Karis (120 + 60 kvadratmeter). Det finns också en radhuslänga vid Pojo församlingshem; där är två 40 kvadratmeters bostäder uthyrda och familjerådgivningen använder en bostad på 80 kvadratmeter.
Samfälligheten har också en tvåa på drygt 60 kvadratmeter vid lägergården Rosvik. Pojo prästgård är stor och av den hyrs cirka 100 kvadratmeter som bostad. Nära kyrkan i Bromarv har samfälligheten ett mindre småhus (60 kvadratmeter) och nära kyrkan i Snappertuna ett annat lika stort hus.
Lindvik räknar till 14 bostäder och 840 kvadratmeter.
Östra hamnen i Hangö är Finlands största gästhamn. Under högsäsong blomstrar hamnen upp men för att fortsätta locka turister måste hamnen hänga med i utvecklingen. Det anser företagare verksamma i hamnområdet.
Debatten om hur och om Östra hamnen ska utvecklas har fått ny fart under de senaste dagarna. Roxx café och pub har ännu inte fått besked om vad som händer då arrendekontraktet går ut vid årsskiftet och det här oroar flera Hangöbor.
- Standarden på servicen i Östra hamnen borde klart höjas, säger Olli Lehti från Kiinteistö Oy Meri-Teijo Keskus.
Företaget köpte i början av året Granitborgen på Hamngatan i Hangö. Ägarna har inte velat berätta vilken slags verksamhet som planeras till Granitborgen. Hemlighetsmakeriet lär ändå få ett slut inom några veckor då planerna offentliggörs, berättar Lehti.
- Hamnen i sig borde vara ett dragplåster för turisterna. Ju bättre servicen är desto mer lockas båtfarare att också använda sig av den service som finns, säger Lehti.
Granitborgen köptes i början av året för 320 000 euro.Utsikt över Östra hamnen i Hangö. I förgrunden Granitborgen.Bild: Yle/ Robin Holmberggranitborgen,hangö,magasin,magasin i hangö,tivoli nightclub,västnyland,östra hamnen,östra hamnen i hangö
Företaget Meri-Teijo Ski & Action Park sysslar redan idag med turism på bred front och äger bland annat ett slalom- och fritidscentrum i Bjärnå. Allt från slalomåkning till gästhamn, stuguthyrning, hotell- och restaurangverksamhet och en rad olika fritidsaktiviteter erbjuds.
Ny verksamhet nästa sommar
Lehti efterlyser mer verksamhet också i Hangö och nämner sommaraffärer, högklassig service och evenemang som också bidrar till att säsongen förlängs. Han antyder också att den egna verksamheten antagligen kommer att bidra till det här.
Däremot ger han ett erkännande till restaurangerna och kaféerna i Hangö eftersom de håller hög standard.
Kommodor Kalle Niemi på Hangö segelförening HSF håller med om att servicen i Östra hamnen inte håller tillräckligt hög nivå idag.
- Båtplatserna och gästbåtsplatserna borde utvecklas. Det har vi varit i kontakt med staden om men det är lång väg dit och det behövs kapital, säger Niemi.
Den här tiden på året är det lugnt i Östra hamnen.Höstbild från Östra hamnen i Hangö.Bild: Yle/Maria WasströmBoj,Hangö,höst,Västnyland,Östra hamnen,östra hamnen i hangö
Han betonar att båtlivet är viktigt för Hangöborna och att det därför borde finnas fler båtplatser också för Hangös egna invånare.
- Servicenivån borde också förbättras. Båtplatser behöver ström, parkering, service för båtar. Våra juniorseglare har inte tillgång till sociala utrymmen, påpekar Niemi.
Östra hamnen i Hangö.Bild: Yle / Robin Lindberghangö,västnyland,östra hamnen i hangö
Ur turismsynvinkel är det också viktigt att bryggor och service uppgraderas tycker Niemi.
- Det är en kvalitetsfråga. Vi måste konkurrera med till exempel Kasnäs och estniska hamnar. Gästhamnen är en viktig länk till turismen i Hangö så den borde nog förbättras.
Stadsplanering tar tid
Niemi börjar också vara trött på att stadsplaneringen går så långsamt och där får han medhåll av hotell Regattas vd Christian Beckman som har färska erfarenheter av beslutsprocesser både för hotellbygget och havsbadet.
- Jag tycker i allmänhet att planeringen kunde gå fortare. Det gäller inte bara i Hangö men det går skrämmande långsamt när det alltid stannar i någon instans.
Hangö havsbad tar form.Fönster sätts in i Hangö havsbad.Bild: Yle/Marica Hildénfabriksudden,fabriksudden hangö,hangö,hangö havsbad,västnyland
I övrigt är han försiktig med att komma med råd beträffande hamnens utveckling.
- Alla former av aktivitet är bra. En mysig hamn med mycket verksamhet och hålligång stöder Hangö och det stöder också oss, säger Beckman.
Roxx café och pub i Östra hamnen i Hangö hör inte till glansbilderna i staden och nu oroar sig en del Hangöbor för att dess framtid är på kort. Hyreskontraktet går ut vid årsskiftet och staden har ännu inte tagit ställning till en förlängning.
Lojo stad förbereder sig på att ta över dagjouren och jouravdelningen från Lojo sjukhus i vår. Sjukhuset har skött verksamheten i ett drygt år, men det har inte fungerat.
Enligt ett förslag som Lojo grundtrygghetsnämnd har tagit del av skulle staden i april nästa år ta över dagjouren och jouravdelningen från HNS.
Lojo tog i bruk en samjour i september 2015. Det innebar att Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt HNS började sköta dygnetruntjouren för bashälsovården och specialsjukvården inom Lojo sjukvårdsområde.
Samjouren tog också hand om dagjouren i Lojo. Det handlar om de patienter som behöver uppföljning.
Blev svårare och dyrare
Meningen var att köerna vid jouren skulle bli kortare och patienternas vård tryggare. I stället har de patienter som inte räknas till de mest akuta fått vänta länge på vård och det har i sin tur lett till höga kostnader i slutändan.
Om Lojo igen börjar sköta dagjouren innebär det att staden behöver en ny läkartjänst och två sjukskötartjänster. Lojo stad räknar med att spara 100 000 euro per år om staden tar över verksamheten.
Sjundeå, Vichtis och Högfors som hör till Lojo sjukvårdsområde sköter sin egen dagjour.
Jouravdelningen har 18 platser
Också jouravdelningen som staden nu planerar ta över övergick till HNS i september 2015. På jouravdelningen finns 18 platser och patienterna kommer i första hand från samjouren.
Det är frågan om patienter som är i behov av kort vård och snabba ingripanden.
Avdelningen har en beläggning på endast mellan 80 och 85 procent. Det här eftersom den måste ha kapacitet att med kort varsel ta emot patienter som kommer från jouren.
Grundtrygghetsnämnden gav på tisdagen (18.10) fullmakt till tjänstemännen att fortsätta jobbet för att ta över verksamheten samt att börja rekrytera personal.
Om Lojo stad tar över jouravdelningen innebär det att staden behöver inrätta sammanlagt 20 nya tjänster.
Mäktiga ljusbilder som knyter an till västnyländsk historia lyser upp Raseborgs slott i samband med ljusfestivalen den 27 augusti. Bland 22 bidrag utsåg en jury verket Reflection of History till vinnare i tävlingen Lights on Raseborg!
Juryn tog i sin motivering speciellt fasta på vinnarbidragets fina videoprojicering och den tekniska och konstnärliga kvaliteten. Vinnnarbidraget belönas med en summa på 8 000 euro.
Bilder som bland annat symboliserar strider och vattenmassor kommer att synas på slottets västra vägg.
Obekant borg för vinnaren
Ljusdesigntävlingen som ordnades av Forststyrelsen och yrkeshögskolan Humak pågick från den 18 maj till den 2 september. Konstnärerma bakom Reflection of History är ljusdesignern Jenni Pystynen och mediekonstnären Paula Lehtonen.
Raseborgs slott var inte bekant för oss från förut, berättar Lehtonen.
- Vi sökte mycket information om slottet och fick samtidigt en möjlighet att lära oss om områdets historia. I finländsk skala har Raseborgs slott en lång historia och det var intressant att fundera på hur vi ska lyckas få den mångsidiga historian närvarande och synlig, berättar Lehtonen.
Den vita damenLjusdesign på Raseborgs slott.Bild: Jenni Pystynen/Paula LehtonenLights On,lights on raseborg,ljusdesigntävling,raseborg,tävling,Västnyland
I tävlingsjuryn satt ljusdesigner Tarja Ervasti, Ilkka Paloniemi som är konstnärlig ledare för LUX Helsinki, Helsingfors stads kulturchef Stuba Nikula, ljusdesigner Jari Vuorinen, Indrek Leht som är direktör för Tallinn Valgusfestival och parkchef Henrik Jansson från Forststyrelsen.
Budgeten för vinnarbidraget är 30 000 euro.
Allmänheten fick säga sitt
Publiken fick också utse sin favorit bland fem av tävlingsbidragen. Verket LiveFire blev publikens favorit.
Tävlingen är en del av Lights On!-projektet som vill lyfta Raseborgs slottsruiner och sju andra resmål i Finland och Estland i rampljuset.
Ekenäs IF:s division 1-lag i fotboll möter bland andra färska mästarlaget IFK Mariehamn i finska cupen. Eftersom EIF spelar i division 1 kom laget direkt till gruppskedet i cupen.
Förutom mästarlaget IFK Mariehamn ingår Åbolagen FC Inter och TPS, IF Gnistan från Helsingfors och FC Legirus Inter från Vanda i samma grupp som EIF.
IFK Mariehamn spelar i landets högsta serie, medan Åbolagen som bäst gör upp vilketdera laget som säsongen 2017 spelar i ligan, vilket i division 1. IF Gnistan är pinfärskt division 1-lag, Legirus Inter steg till division 2 i höst.
I gruppskedet spelas en enkel serie där alla lag inom gruppen möte varandra en gång. Matcherna spelas under januari – mars 2017.
Gruppsegrarna går direkt till kvartsfinalskedet. Tvåorna i varje grupp och den bästa trean gör upp om de tre återstående platserna i kvartsfinalerna.
Gruppindelningen ser ut så här: Grupp A: RoPS, PS Kemi, AC Oulu, KPV, OPS, HauPa Grupp B: VPS, SJK, FC Jazz, FF Jaro, MuSa, P-Iirot Grupp C: HJK, HIFK, PK-35 Vantaa, KTP, GrIFK, Honka Grupp D: IFK Mariehamn, FC Inter, EIF, TPS, Gnistan, FC Legirus Inter Grupp E: FC Lahti, Ilves, KuPS, Haka, JJK, MP
Det finns ännu inget förslag för vad som ska hända med gästhamnen som företaget Ruber driver i Östra hamnen. Frågan kommer upp i Hangö stadsstyrelse på måndag kväll.
Det nuvarande avtalet med staden upphör redan i slutet av november. Någon uppsägningstid behövs inte ifall staden vill säga upp avtalet.
Underhandlingar in i sista minuten
Stadsdirektören kommer att presentera sitt förslag först på måndagens möte. Denis Strandell säger att han inte har hunnit skriva beredning och förslag i frågan.
- Förslaget ger jag på mötet. Det har pågått underhandlingar in i dessa dagar, säger Strandell till Yle Västnyland på fredagseftermiddagen.
Han vill inte berätta om han har förhandlat med andra företag utan endast att underhandlingarna har gällt gästhamnsverksamheten.
Strandell lovar att Hangö efter måndagens stadsstyrelsemöte berättar mera.
Staden och Ruber har haft ett avtal om gästhamnen och torget i Östra hamnen i närmare 30 år. Till en början var det frågan om längre perioder men sedan ungefär fem år tillbaka har kontraktet endast förlängts med ett år i taget.
- I business är det inte normalt med längre kontrakt för verksamheter, säger Strandell som valdes till stadsdirektör i Hangö i fjol.
Roxx-huset får ett år till
Också det andra avtalet mellan staden och företaget Ruber kommer upp på stadsstyrelsens möte på måndag. Det gäller tomten i Östra hamnen där Roxx café och pub finns.
Stadsdirektören föreslår att Hangö stad förlänger det arrendeavtalet med Ruber med ett år, det vill säga fram till slutet av 2017.
Roxx-avtalet härstammar från 1989. Avtalet förlängdes senast 2002 och det upphör i slutet av det här året.
Avtalet om tomten slöts 1989 för att Ruber skulle bygga en 400 kvadratmeter stor servicebyggnad för gästhamnsbesökarna. Servicebyggnaden är numera känd som Roxx café och pub. I huset finns också toaletter och bastur.
Strandell är själv en seglare och han säger att det tidigare fanns mera service för båtfolket i byggnaden. Senare har kaféet och puben fått mera utrymme i huset.
- Det är lite det som är problemet, säger Strandell.
Demonstration på måndag
Kunder vid Roxx café och pub har oroat sig över framtiden för Roxx. De har på webben samlat in ett tusental namn för att staden ska förlänga arrendekontraktet med Ruber som driver kaféet och hamnen. Undertecknarna tänker också demonstrera utanför stadshuset för att kräva en fortsättning på arrendekontraktet.
Hangö utarbetar som bäst en ny plan för Östra hamnen. Många har efterlyst bättre service i småbåtshamnen. Den nya planen ska skapa förutsättningar för ett attraktivt turistområde.
Arbetet med den nya planen är på slutrakan. Stadsstyrelsen väntas på måndag föreslå skicka den till fullmäktige för slutligt godkännande.
Företaget Ruber har sagt att de inte kan planera investeringar i området då arrendekontraktet endast förlängs ett år i taget.
Fokushuset i Karis centrum kan bli skyddat. Den marmorbeklädda byggnaden från 1970-talet är värdefull eftersom den representerar en sällsynt stilinriktning säger stadsplaneringsarkitekten i Raseborg.
Men nu är det aktuellt med ett förslag att skydda huset i detaljplanen. Den planen utarbetas som bäst.
Stadsplaneringsarkitekten Simon Store säger att det inte finns många byggnader i samma stil i Finland.
– Byggnaden är eventuellt den enda i Raseborg i rationell-konstruktivistisk stil, förklarar stadsplaneringsarkitekten Simon Store.
Store tycker Fokus också borde bevaras på grund av sin byggnadsteknik.
Rationell konstruktivism
Kännetecknande för stilriktningen rationell konstruktivism är att byggnadens konstruktion lyfts fram som ett arkitektoniskt tema och en grundidé, förklarar Store.
– I Fokus syns det här så att den bärande pelarplattan, stommen, har låtit arkitekten leka med en fri fönsterdisposition. Byggnaden är dessutom utformad enligt en mycket strikt modul-layout.
Stilriktningen är inte bunden till någon viss tidsperiod.
Stadsplaneringsarkitekt Simon Store.Raseborgs stadsplaneringsarkitekt Simon Store.Bild: Yle/Minna Almarkkaris,raseborg,simon store,stadsplaneringsarkitekt,store
– Man kan säga att kyrkoarkitekturen inom 1200-talsgotiken med sina komplicerade stödpelare och bågar är konstruktivistisk, säger Store.
I Västnyland kan man se stilen i Hyvons fabrik och i bostadshuset Silta-City i Hangö. Aarno Ruusuvuori ritade många rationell-konstruktivistiska hus, till exempel WG-huset i Esbo. På 1980-talet ritade Erkki Kairamo köpcentrumet och tornhuset i Östra centrum i Helsingfors i samma stil, förklarar Store.
Fokus ska inte bli ett museum
Stadsplaneringsarkitekten Store vill inte att Fokushuset ska stå orört som ett museum.
- Förändringar inomhus är alltid möjliga. Huset kan till och med få nya användningsändamål. Det gäller att få hustekniken uppdaterad, så att byggnaden kan fungera i modernt bruk.
Store menar att just den rationell-konstruktivistiska stilen ger många möjligheter.
- Det ligger i husets grundväsen att det går att ändra, renovera och fixa, säger Store.
Karis centrum på ritbordet
Karis centrum är mitt i en förändringsprocess men den pågår än så länge endast på papper.
Ett utkast till ny detaljplan för Karis centrum ska läggas fram till allmänt påseende i slutet av året. I det skedet kommer också frågan om byggnadsskyddet för Fokus upp.
Staden samlar med hjälp av framläggningen in åsikter och utlåtanden. Planeringen fortsätter sedan med målet att stadsfullmäktige slutligt ska kunna godkänna den nya detaljplanen nästa år.
Då planen än så länge inte är färdig, är det ännu inte helt klart vad som ska hända med både bebyggda och tomma tomter och kvarter i Karis centrum.
Lönnbergska, gamla stadshuset, Villa Haga - vad ska hända med stadens egna hus i Karis?
En arkitektbyrå har på beställning av staden tagit fram en helhetsplan som gäller många av centrumfastigheterna som Raseborgs stad äger i Karis: Fokushuset, gamla stadsdhuset, Villa Haga, Grabbegården och Lönnbergska huset som också går under namnet Kappsäckfabriken.
Lönnbergska fastigheten.Lönnbergska fastigheten i KarisBild: YLE/ Helena Rosenbladkappsäcksfabriken,karis,lönnbergska fastigheten,mbi raseborg,medborgarinstitutet raseborg,raseborg,raseborgs stad,tekniska sektorn,västnyland
Förutom biblioteket behövs det lokaler där det går att hålla möten samt rum för byggnadsinspektionens och andra enheters kundmottagningar. De ska tas fram med hjälp av renovering och projektet blir enligt planerna verklighet under åren 2019-2021.
Tanken är att i framtiden koncentrera stadens verksamheter till så få byggnader som möjligt. Det hoppas man fungerar då olika verksamheter finns nära och stöder varandra.
Store tror hur som helst att den enastående Fokusbyggnaden spelar en stor roll också i framtiden.
– Fokus byggnaden kommer att ha en viktig betydelse i detta tror jag.
Karisbo: Fokus passar in - inte är ju övriga centrum i Karis heller så vackert
För många Karisbor är det en självklarhet att Fokus-huset finns på sin plats mitt i centrum. I dag finns biblioteket i byggnaden tillsammans med två gallerier och en restaurang. Dessutom finns både buss- och taxistationen i Fokus.
Men åsikterna om hur fint huset är går ändå lite isär.
- Den är kanske inte slående vacker, men den fyller sin funktion. Att det finns bibliotek i huset är viktigast för mig, säger Kathrin Knaapinen.
Kathrin KnaapinenEn kvinna på gatan utanför Fokus-byggnaden i Karis. Kvinnan heter Kathrin Knaapinen. Bild: Yle/Minna AlmarkKaris,kathrin knaapinen,Raseborg,Västnyland
Hon kommer inte från Finland ursprungligen och säger att hon uppskattar den finska byggkulturen där man använder mycket trä och granit.
- Jag tycker man kunde skydda de gamla trähusen och inte ersätta dem med tråkiga höghus som man ser mycket av.
Samtidigt menar hon att det är värt att skydda Fokus just för att det är unikt.
- Det fyller sin funktion och det passar in här. Inte är ju centrum i Karis annars heller så vackert.
En pärla
Stig-Erik Andersson är taxichaufför och står parkerad utanför Fokus-huset varje dag. Han tycker att det enda rätta är att huset skyddas.
Stig-Erik AnderssonEn man sitter i en taxibil. Han heter Stig-Erik Holmström och är taxichaufför. Bild: Yle/Minna AlmarkKaris,Raseborg,stig-erik holmström,taxichaufför
- Utseende är fint. Huset är stort och det finns marmor omkring. Men det behöver renoveras. Det har sina skavsår, det är ju gammalt, säger han.
Irmelin Weckström jobbar i Galleri Fokus och är också väldigt fäst vid byggnaden.
- Utomhus är det en pärla. Den är annorlunda än andra byggnader här omkring, säger hon. Då huset byggdes på 70-talet tyckte många illa om det. Jag tycker att det är fint och det borde absolut inte rivas.
Ben WibergEn man står ute på gatan i regnet. Det är höst. Mannen heter Ben Wiberg och han står utanför Fokus-huset i Karis.Bild: Yle/Minna Almarkben wiberg,Karis,Raseborg,Västnyland
Ben Wiberg är Helsingforsbo och spenderar mest somrarna i Raseborg. Han har aldrig förr lagt märke till Fokus-huset.
- För det mesta promenerar jag bara förbi. Byggnaden är låg, grå och tråkig. Jag tycker inte att den är vacker, konstaterar han.
Wiberg tycker inte att det är värt att skydda huset eftersom det helt enkelt är för tråkigt.
- Om man tittar omkring finns det ju massor av fina hus som man kunde skydda. Som till exempel FBK-huset och Köttkontrollen och området invid. Och Karis station är ju jättefin och hör hemma i Karis.
Hemtrevligt, men fult
Sabina Holmström är på väg in till caféet i Fokus för att ta med sig en kaffe. Hon gillar stället, även om det inte är speciellt vackert.
Sabina HolmströmEn ung kvinna står utanför Fokus-huset i Karis. Hon heter Sabina Holmström.Bild: Yle/Minna AlmarkKaris,sabina holmström,Västnyland
- Det är hemtrevligt, det är som det alltid har varit. Utseende är ganska fult, men man ser det inte när man är så van vid det. Men det är lika bra att byggnaden får finnas kvar eftersom det är onödigt att ändra på sådant som fungerar.
Att huset är i rationell-konstruktivistisk stil och troligtvis unikt i Raseborg imponerar inte så mycket på Ben Wiberg.
- Det säger mig absolut inte något. Det som jag ser är inte vackert och vad det sen kallas har inte någon betydelse. Huset är helt enkelt tråkigt. Att ett hus är unikt är inte en orsak att spara det. Det ska vara vackert och ändamålsenligt.
Raseborgs stad hade beviljat en privatperson åtgärdstillstånd för en vindmölla i Långstrand i Tenala. Högsta förvaltningsdomstolen häver ändå tillståndet.
Det var år 2013 staden beviljade tillstånd för ett elva meter högt vindkraftverk på privatpersonens tomt i Långstrand by.
En granne var ändå missnöjd över stadens beslut och besvärade sig till Helsingfors förvaltningsdomstol.
Grannen ansåg att ett vindkraftverk inte passar in på området.
Hen påpekade i sitt besvär att ljudet från vindkraftverket stör, att fåglar styckas i bitar då de flyger in i vindkraftverket och att kraftverket orsakar skuggor och reflektioner.
Helsingfors förvaltningsdomstol förkastade besväret varpå grannen förde ärendet vidare till HFD som gav grannen rätt.
Beslutet om åtgärdstillstånd hävs, meddelar nu Högsta förvaltningsdomstolen.
Lagen kräver att ett lov inte kan ges om till exempel bullerutredningarna inte är tillräckliga.
HFD anser att det inte är klart om bullret från grannens vindmölla skulle hållas inom de gränsvärden som finns.
Därför var det fel av Raseborgs stad att bevilja ett åtgärdstillstånd.
Fokushuset i Karis ser fallfärdigt och fult ut men borde ändå bevaras, anser fredagssnackarna. De räknar också upp flera andra hus som de gärna skulle skydda.
- Fulsnygga saker måste finnas i varje stad, säger Ingåbon Dan Idman, som beskriver Fokushuset som en lite sjaskig sockerbit.
Hur många hus har man inte rivit och nu går folk omkring och gnäller? säger Kennet Lindholm.
- Det behövs ett hus från en epok när det var pop att bygga på det här sättet.
Lindholm gillar inte tanken på att ett nybygge skulle ersätta Fokushuset, som inhyser bland annat Karis bibliotek och busstation.
- Annars blir det ett hus med ett bibliotek och sedan en massa dyra lägenheter som ingen har råd att köpa.
Dan Idman beskriver Fokushuset som en sjaskig sockerbit.Fokushuset i karis.Bild: Yle/Malin Valtonenfokus,fokus i karis,fokus karis,fokushuset,fokushuset i karis,karis busstation,raseborg,västnyland
I veckans podcast får du veta vilka andra hus som Idman och Lindholm gärna hade skyddat i Karis centrum.
Dessutom diskuteras julbelysningen i Karis, som kanske inte hängs upp i år eftersom företagarna tycker det blir för dyrt.
Dan Idman ber Karisföretagen att tänka om.
- Det är svårt att fira jul utan en julgata.
Yle Västnyland bjuder på fredagar in snackare som reflekterar över veckan som gått. Dan Idman och Kennet Lindholm filosoferar 28 oktober.
”Den här boken skall handla om en av de många flyktingar som sökt sig till vårt land med inställningen att de vill ge sitt allra bästa för att vara till nytta för det samhälle de hamnat i.”
Så inleder Anna Lena Bengelsdorff sin berättelse om den kinesiska flyktingflickan Jin Tao som kom till Finland i början av 1990-talet med förhoppningen att kunna förverkliga sina drömmar om en ny framtid i sitt nya hemland.
Under sin vistelse i Finland stötte Jin dock på avoghet från såväl myndigheter som invånare, vilket resulterade i att Jin efter bara några år här köpte en enkelbiljett till USA där hon sedermera kommit att grunda familj och skapa sig en blomstrande affärsverksamhet.
Under senare tid har Anna Lena Bengelsdorff känt sig allt mer frustrerad och utmattad över att höra politiker och ekonomer uttala sig om vilka flyktingar vårt land borde ta emot, och därför beslutade hon sig för att skriva ner historien om Jin i boken Bara i mörkret är alla katter grå – en bok om Jin.
- När beslutsfattare och andra säger att vi bara ska ta emot flyktingar som kan nyttiga för vårt land blir jag arg: en människa kommer ju inte till Finland och ber om asyl med stämpeln ”nyttig” i pannan. Det syns ju inte utåt vem som är nyttig. Och när jag funderade på de här frågorna tänkte jag att jag i själva verket borde berätta Jins historia och hur det kan gå om vi inte förstår oss på vad en människa kan ha inombords ifall vi inte bryr oss om att ta reda på det. I dagens läge är det så att innan vi fått reda på graden av nyttighet är folk utvisade eller har gått under jorden eftersom de inte fått asyl.
Anna Lena Bengelsdorff poängterar att hennes bok inte handlar om den aktuella flyktingkatastrofen och de tragedier som utspelar sig idag, men med sin och Jins berättelse vill hon väcka debatt och diskussion om hur vi bemöter och tar hand om dem som flyr till vårt land idag. Intäkterna från boken går till flyktingarbete.
Lantbruket som gemensam nämnare
Innan sin pensionering verkade Anna Lena Bengelsdorff som lärare i historia, nationalekonomi, samhällslära och humanekologi i Helsingfors, och det var också i egenskap av lärare som hon kom i kontakt med Jin:
- I början av 1990-talet blev lantbruk ett tillvalsämne i många skolor, och i allmänhet var det biologilärarna som hade hand om undervisningen. Men i högstadiet i Norsen, där jag var lärare, ville biologilärarna inte ha hand om undervisningen i lantbruk. Eftersom jag i många decennier sysslat med jordbruk och boskapsskötsel på hemgården Kila i Raseborg vid sidan av mitt läraryrke tog jag hand om uppdraget. Det var rätt många elever som valde ämnet och jag började med att organisera en lägerskola till Korsholm.
Då dök rektorn upp med en ny elev som kom med i gruppen. Det var en kinesisk flyktingflicka som bara kunde lite engelska, så hon kom att ty sig rätt mycket till mig. Inom kort kom vi att bli mycket goda vänner, jag och Jin.
En driftig och nyfiken tjej
Bara i mörkret är alla katter grå består dels av kapitel skrivna av Anna Lena, dels av Jins egna anteckningar från 1990-talet samt texter av nyare datum.
I Jins textutdrag framgår hur familjens liv och vardag såg ut i kulturrevolutionens Kina.
Anledningen till att Jin kom just till Finland var att hennes mor redan bodde här. Jins mamma hade avlagt en svår examen och hon hade fått möjlighet att åka utomlands för att inhämta kunskaper som den kinesiska regimen ansåg att behövdes i hemlandet.
Från Danmark lyckades Jins mamma ta sig till Finland, och väl stationerad i Finland försökte modern få resten av familjen till Finland.
Efter många om och men lyckades man utverka pass och utresetillstånd för Jin att komma till sin mor i Finland.
Jin kom att stanna i Finland i 3-4 år. Under de åren vistades hon rätt mycket hemma hos familjen Bengelsdorff, framför allt på deras gård i Västnyland, och Jin visade sig vara synnerligen företagsam och intresserad av allt i sin omgivning:
- Vi umgicks mest på gården i Öby där hon arbetade under somrarna. Så småningom blev hennes engelska också allt mer begriplig och vi kunde kommunicera bättre och bättre med varandra. Det visade sig att Jun hade stora planer för vad hon ville åstadkomma i sitt liv. I början av sin vistelse här tyckte hon att Finland var ett vänligt land och att hon blev väl mottagen. Hon fick asyl och hon insåg att hon skulle kunna bli finländsk medborgare. Men snart märkte hon att Finland är ett kallt land, och att finländarna inte var särdeles förtjusta i kineser - till skillnad från t.ex. japaner som ansågs nyttiga och som lämnade efter sig pengar i landet . Jin visste att hon dög till mycket mer än vad hon skulle kunna åstadkomma i Finland, och snart valde hon att köpa en enkelbiljett till USA. Där gick Finland miste om ett praktexemplar!
Familjen Bengelsdorff har fortfarande kontakt med Jin, som kom att bilda familj i USA.
Anna Lena Bengelsdorff har skrivit en bok om flyktingflickan Jin.Bild: Kila Bokanna lena bengelsdorff,jin tao
En dröm om frihet
I sina anteckningar skriver Jin en hel del om sitt stora intresse för litteratur, och hon citerar en revolutionär som skrivit följande rader:
”Livet är dyrbart, kärleken betyder ännu mer, men för friheten kan jag avstå från båda.”
I boken framgår med all tydlighet hur Jin drevs av en dröm om frihet – frihet att leva som hon ville och att skapa sin egen framtid.
- Kina var ju inte ett land i krig när Jin lämnade det. Hon riskerade inte fängelse, men det rådde en tryckande atmosfär som gjorde att man inte kände sig fri. Man fick passa sig för vad man sade och gjorde. I hennes hemtrakter rådde stor brottslighet, och myndigheternas händer sträckte sig över hennes liv på ett otäckt sätt.
Välfärdsflyktingar och hjärnflykt
Anna Lena Bengelsdorff konstaterar att Jin var vad man skulle kunna kalla för välfärdsflykting ”om man med välfärdsflykting avser sådana som är beredda att jobba hårt och bidra till det nya landets utveckling”.
I dagens debattklimat anses en välfärdsflykting ofta vara någon som kommit till vårt land för att snylta på vår välfärd:
- Flyktingarna målas ut som brottslingar även om de flytt och lämnat sina länder och ofta olidliga förhållanden. Är det brottsligt att vilja ett nytt liv? Jag tänker i synnerhet på människor som Jin som ville vara till nytta för sitt nya hemland och som ville bli skattebetalare …
I dag talar man mycket om våra egna unga som i allt högre grad söker sig utomlands för att studera och jobba, kanske man också skulle kunna kalla dem för ett slags välfärdsflyktingar?
- Många unga flyr också pga. den tryckande och otäcka atmosfären i vårt land. Men det skulle vara viktigt att poängtera att det alltid finns alternativ. Jag önskar att de unga skulle läsa norrmannen Fridtjof Nansens tal när han mottog Nobels fredspris år 1922. När vi idag säger att situationen är hopplös, så kunde vi dra oss till minnes den tid när Europa var fullt av flyktingar utan identitetshandlingar och utkomstmöjligheter. Den tid när Europa hade genomlevt första världskriget och hur Nansen ensam redde upp allt detta. Jag läste någonstans att man funderat på att åstadkomma s.k. Nansenpass åt de papperslösa flyktingarna och att på detta sätt ge dem en identitet på detta sätt. Också Nansen råkade ut för motstånd under sin tid, men det oaktat lyckades han samla ihop pengar, flytta på folk och bereda rum för hur många flyktingar som helst. Jag skulle önska att vi skulle hitta en Nansen i Finland som skulle skapa entusiasm och föra in Finland på nya spår. Det skulle vara viktigt och betyda något för de ungdomar som tycker att atmosfären här hemma är trist.
Polisen i Lojo vill få uppgifter om den 14 år gamla Ella Kaihua som försvann i måndags den 24 oktober. Ella har inte setts sedan dess.
Vid försvinnandet var hon sannolikt klädd i en jacka med ärmar av grönt ylletyg, resten av jackan är av svart konstläder. Hon har också sannolikt burit jeans och låga vita tennisskor av en ljusgrå lång halsduk.
Ella har halvlångt mörkt hår som är blågrönt i topparna. Hon är smal och cirka 170 centimeter lång. Det är möjligt att hon rör sig i huvudstadsregionen.
Den som vet något om flickan ska meddela om det till polisstationen i Lojo på numret 0295 436015 eller till nödcentralen 112.
Ella Kaihua, försvunnen flicka i LojoBild: Polisenella kaihua,Lojo
I en gammal butiksfastighet invid Kanaltorget i Karis finns ett antikvariat med 9 000 böcker i hyllorna och dubbelt fler i lagret. Då antikvariatet också har ett kvällsöppet café har det för många Karisbor blivit ett slags vardagsrum där man träffas för att umgås.
- Min livssituation blev sådan att det var dags att byta bransch helt och hållet. Den tidigare ägaren till antikvariatet frågade om jag kunde tänka mig att ta över och då såg jag det som en möjlighet att helt enkelt göra något nytt, säger Robert Karlman som sedan årsskiftet har haft hand om antikvariatet.
Att vara företagare var inget nytt eftersom han har en bakgrund inom företagande sedan år 1995. Men då handlade det om maskinteknik.
Helt nytt var konceptet ändå inte för Karlman. På fritiden har antikt och gamla böcker varit ett intresse.
- Men att riktigt gå in på antikvariat var inte helt bekant för mig, men samtidigt inte helt obekant.
Karis antikvariat vid Kanaltorget.Karis antikvariat vid KanaltorgetBild: Yle/Monica Slottejohan lumme,karis,karis antikvariat,raseborg,västnyland
Till syvende och sist handlar det om att driva antikvariatet som vilket företag som helst och då är marknadsföringen det allra viktigaste, säger Karlman.
Han tillägger att det naturligtvis är bra att ha kännedom om böcker, men grundprinciperna är de samma i alla fall.
- Säljer man ett flygplan eller en bok är processerna sist och slutligen likadana.
Antikvariatets många ansikten
Många människor vet inte vad ett antikvariat är medan andra har en felaktig bild av konceptet, säger Karlman.
Han påminner om att ett antikvariat inte bara innehåller riktigt gamla böcker utan också moderna böcker.
- Vi har till och med böcker från i år i hyllan, böcker som bara är någon månad gamla.
Det flesta böcker i antikvariatet har haft en eller flera ägare tidigare, men det finns också riktigt nya böcker i hyllan.
- Vi hade faktiskt boksläpp hos oss förra månaden. Det var en ny grej för oss. Jag tänker kanske i lite nya banor än andra etablerade antikvariat.
Inget problem att få in böcker
I hyllorna står omkring 9 000 böcker, vinylskivor, CD-skivor och DVD-skivor.
- I lagret finns dubbelt mer, säger Karlman.
Bara lite böcker köps in eftersom det flesta böcker kommer från dödsbon.
- Det kommer enorma mängder. Det gör det nästan omöjligt att köpa vanliga romaner.
Det finns gott om böcker i antikvariatet.Ett bord fyllt med olika böcker.Bild: Yle/Malin Valtonenantikvariat,böcker,Karis,karis antikvariat,litteratur,Västnyland
Bäst säljer lokalhistoria, övrig historia samt böcker kring det militära. Men också modernare och äldre litteratur intresserar, försäkrar han.
Kundkretsen är också bred.
- Den består av 8-åringar ända till 90-åringar.
Karlman tillägger att den riktigt typiska kunden kanske ändå är en medelålders kvinna.
I antikvariatet finns också ett café med kvällsöppet fram till klockan 20 på vardagar.
- Det finns absolut ett behov av att ha öppet lite längre här i centrum, säger Robert Karlman.
Stamkunderna vill umgås
Antikvariatet har många trogna besökare som trivs i den tidigare affärslokalen vid Kanaltorget i Karis.
- Jag tar min kopp te och pratar med Robert. Det fina är att man också pratar med alla andra kunder i antikvariatet. Jag har fått en helt ny bekantskapskrets, berättar stamkunden Siv Långstedt.
Bland böckerna tilltalas Långstedt av vackra pärmar och använda böcker där någon har gjort anteckningar för hand med gammal skrivstil.
Stamkunderna Siv Långstedt och Torsten Bergman tycker om att umgås med andra kunder och Robert Karlman.Siv Långstedt och Torsten Bergman sitter i en blå soffa, omringad av böcker. På bordet står böcker och tre kaffekoppar.Bild: Yle/Malin ValtonenKaris,karis antikvariat,siv långstedt,torsten bergman,Västnyland
Torsten Bergman är också en flitig besökare i antikvariatet. Han säger sig uppskatta öppettiderna och läget. Att träffa människor är också givande.
- Robert är rolig att prata med. Han har humor. Han visar aldrig några sura miner. Han kan hjälpa till med problem kring Facebook till exempel. Dessutom är sortimentet så överraskande. Det förnyas nästan varje dag, säger Bergman.
Själv är han främst intresserad av kunskapslitteratur, men också skönlitteratur.
Han uppskattar också att det ibland ordnas program i antikvariatet.
Långstedt har svårt att hitta något hon skulle vilja förbättra i det som stamkunderna beskriver som sitt vardagsrum.
Loppmarknaden ingen konkurrent
Vid Kanaltorget i Karis, ett stenkast från antikvariatet, finns en loppmarknad där man också säljer böcker. Och det finns gott om liknande platser i Karis och Västnyland.
- Det som skiljer är att vi är mycket dyrare. Jag trodde loppmarknaderna skulle vara konkurrenter, men det är de inte. Man söker så olika saker. Här hittar man den bok man söker. Man kan tvingas gå på 10 eller 20 loppmarknader för att hitta rätt bok. Böckerna är inte heller i ordning på en loppmarknad så det är svårt att hitta det man vill ha, konstaterar Robert Karlman.
Skrattande pumpor, monsterspindlar och stora spindelnät. Det syns att det vankas halloween i Raseborg. Bakom dekorationerna står stadens parkavdelning.
Parkavdelningen har i år igen pyntat platser på olika håll i Raseborg. I fjol dekorerades blomlådor med pumpor och meloner som såg ut som minions. I år är dekorationerna mera traditionella.
Så här ser refugen ut vid Kanaltorget i Karis.En gata är dekorerad med halloweenpumpor, spindlar och spindelväv.Bild: Yle/Malin Valtonenhalloween,kanaltorget,kanaltorget i karis,Karis,raseborgs parkavdelning,Västnyland
Vid Kanaltorget i Karis möts trafikanter av pumpor, spindlar och spindelnät. Pumporna är stenar som är målade med orange färg. Spindelkroppen består av sopsäckar fyllda med löv och benen är plogpinnar som målats svarta. Spindelnäten har parkarbetarna gjort av sopsäckar.
I fjol såg dekorationerna ut så här i Karis.Pumpor omgjorda till så kallade minions.Bild: Hanne Lönnbergallahelgona,halloween,karis,minions,parkavdelningen i raseborg,pumpor,raseborg,raseborgs parkavdelning,raseborgs stad,västnyland
Parkavdelningen i Raseborg brukar göra egna dekorationer till halloween och julen. Vid julen för två år sedan förstördes eller försvann en del av dekorationerna.
