I december 2017 ordnas finska mästerskapstävlingarna i bänkpress i Ekenäs. Lokala kraftsportsföreningen KK Eken står arrangör för tävlingarna som går av stapeln i bollhallen.
Robert Salin från KK Eken säger att tävlingarna i Ekenäs går i klassisk stil.
- Det betyder att tävlarna får använda bälte och handledsskydd.
Samtidigt firar föreningen 30-årsjubileum, säger Salin.
- FM i bänkpress blir sannolikt en tre dagar lång tävling.
Salin säger att KK Eken har en väldigt duktig person i Ville Orasmaa. Han fungerade som tävlingsledare i FM 2015 och också i SFIM i Hangö.
- Tävlingarna som vi ordnade i fjol fick väldigt mycket positiv feedback.
Det är inte speciellt svårt att få ordna sådana här tävlingar, säger Salin.
- Förbundet vill alltid emellanåt ordna FM också i södra Finland. Tävlingarna ordnas ganska ofta i norr.
KK Eken ordnade FM-tävlingar i bänkpress också i fjol. Då tävlade man med utrustning, det vill säga bänkskjorta.
Uppförsbacken fortsätter för innebandylaget FBC Raseborg Knights i division 2. På lördag (29.10) kväll blev det förlust för femte gången den här säsongen.
Matchen slutade 8-4 (2-1, 3-2, 3-1).
Knights bjöd hemmalaget SB Vantaa på bra motstånd i matchen som spelades i Myrbacka i Vanda. I sista perioden ryckte Vandalaget ändå i från.
Hemmalaget hade två spelare som noterades för två börspoäng. Chris Starck 2+0 och Jonne Koskinen 1+1. Sammanlagt tolv Vandaspelare fick sitt namn i matchprotokollet.
Den här gången var Roni Saarinen Raseborgslagets bästa poängplockare. Han gjorde ett och passade till ett mål.
Oavgjort för LoSB
Lohjan Salibandy fick en poäng med sig från matchen mot Valtti Blues. Matchen spelades på lördag eftermiddag.
Slutresultatet blev 7-7 (3-1, 4-6, 0-0, 0-0)
Matchen spelades i Otnäs i Esbo.
Samuli Reijonen och Jussi Luoma var Lojolagets bästa poängplockare. Båda gjorde två och passade till ett mål.
I hemmalaget samlade Tuomas Liukolampi mest börspoäng. Han gjorde tre och passade till två mål.
Stämningen är tät och familjär då SFI-mästerskapen i styrkelyft avgörs i Smörmagasinet i Hangö. Tävlingslokalen är liten och alldeles invid finns rummet där lyftarna värmer upp.
Ett trettiotal deltagare mötte upp då Svenska Finlands Idrottsförbunds mästerskapstävlingar i styrkelyft avgjordes på lördag (29.10) eftermiddag i Hangö.
Hanna Tainio i turen.Styrkelyftare Hanna Tainio bänkpressar.Bild: Yle/ Patric WesterlundBänkpress,Hangö,hanna tainio,kraftsport,sfim,smörmagasinet,styrkelyft,Västnyland
Publiken utgörs av 20 -30 personer. I den lilla tävlingslokalen i Smörmagasinet sitter publiken väldigt nära lyftpodiet. Ekenäsbon Robert Salin tycker att det är bara kul att publiken är nära på.
- Jag tycker inte alls att det blir tryckande på något vis utan stämningen är bra här. Hicken har fina utrymmen här i Smörmagasinet.
Viktiga tävlingar
- SFI-mästerskapen i styrkelyft har varit viktiga tävlingar för mig ända sedan jag började med styrkelyft som 14-åring, säger Robert Salin.
I dag kan han räkna sig som veteran i lyftarsammanhang eftersom han är 42 år gammal.
- De här tävlingarna känns nästan som en släktträff. Här träffar jag många vänner och bekanta sedan många år tillbaka.
Stilprov av Ben Olenius.Ben Olenius ligger på bänken och pressar skivstången.Bild: Yle/ Patric Westerlundben olenius,Hangö,kraftsport,sfim,styrkelyft,Västnyland
Salin tycker det är trevligt att SFIM ordnas nästan i hemmaknutarna.
- Ofta ordnas ju de här tävlingarna på Åland eller i Österbotten och då måste man övernatta och resorna blir ju också längre.
Ganska tufft att ordna tävlingarna
Johan Henriksson från arrangörsföreningen HIK-friidrott säger att det inte är en alldeles enkel sak att ordna SFI-mästerskap.
- Vi är en ganska liten förening med kanske sex aktiva styrkelyftare. Samma människor ska arrangera och ställa i gång tävlingen.
Johan Henriksson vann guld.Porträttbild av Johan Henriksson.Bild: Yle/ Patric WesterlundHangö,hik-styrkelyft,johan henriksson,kraftsport,smörmagasinet,styrkelyft,Västnyland
Vi lyckades ändå fint ställa i gång allting inom utsatt tid, säger Henriksson.
- Tidsbristen har varit vår värsta fiende.
Bra när publiken hejar
Han säger att det sporrar honom att publiken är nära och hejar på då han ska lyfta.
- Det är också ganska viktigt att publiken hejar på en när man lyfter.
Stefan Westerholm gör sig klar.HIK:s Stefan Westerholm gör sig klar för ett lyft.Bild: Yle/ Patric WesterlundBänkpress,Hangö,hik-styrkelyft,kraftsport,stefan westerholm,Västnyland
Publiken kan inte störa en lyftare på något vis, man är så inne i sin prestation, säger han.
- Om någon buar just före prestationen så kan det kanske störa lite.
Hangölyftarna Stefan Westerholm och Johan Henriksson vann var sitt SFIM. Resultaten från tävlingarna i Hangö finns på ÅKK:s webbplats.
Idag inleds luciavalet som samtidigt är startskottet för årets luciainsamling. Finlands lucia är en symbol för luciainsamlingen. Luciainsamlingen pågår till den 31 januari 2017.
Finlands Lucia är framför allt en insamling
Ända sedan starten har luciainsamlingen fokuserat på familjer som på olika sätt behöver stöd och hjälp. Åren 2014-2016 används de insamlade medlen för att på olika sätt stöda barnfamiljer som har det svårt att klara av sin vardag. Här röstar du på din luciakandidat.
- Vi satsar på sektorer som den offentliga sektorn inte har råd med. Då kommunen träder in och hjälper en familj har det ofta redan gått så långt att krisen är ett faktum. Vi ingriper tidigare, förklarar avdelningschef Gun Andersson vid Folkhälsan. Folkhälsan arrangerar bl.a. Må bra läger för familjer. Du kan läsa mer om verksamheten här.
Luciakandidaterna 2016
Luciakröning direkt på Arenan och i Yle Fem
På luciadagen den 13 december kröns Finlands lucia i Helsingfors domkyrka. Lucia med sitt följe, luciakören, gör närmare 100 besök efter kröningen. Bland annat på sjukhus, äldreboenden och fester efter luciakröningen. Här kan du se och läsa om fjolårets luciakröning.
Finlands lucia med följe uppträder redan på luciadagsmorgon i Yle Vega kl. 9.16.
Många raseborgare och speciellt Karisbor passade på att besöka skrotföretaget Romu Keinänen som hade öppet hus i Bäljars i Karis på torsdagen (27.10). Flera besökare var imponerade över verksamheten, andra sade sig bli störda av ljudet då skrotet behandlas.
Drygt 70 personer tog sig en titt på företagets verksamhet. Bland dem Nisse och Harriet Rosenqvist från Snappertuna. De hade tidigare hämtat skrot till Romu Keinänen, men inte haft möjlighet att gå omkring inne på anläggningen.
De var båda imponerade av verksamheten och tycker att det är bra idé med öppet hus.
- Det är fantastiskt. Fast det har varit fult väder och regn så har man inte märkt att det har regnat. Så intressant har det varit, säger Harriet Rosenqvist.
Rundvandring bland metallskrotet
Besökarna fick gå på en rundvandring på området under ledning av Jyri Keinänen.
- Jag tycker att det var intressant att se hur det går till och vad de gör med skrotet, hur de klipper sönder skrotet och packar det och skickar det vidare, förklarar Nisse Rosenqvist.
På Romu Keinänen sorteras och behandlas skrot. Efter det körs största delen till Ingå hamn och exporteras vidare till flera olika länder och världsdelar.
Harriet och Nisse RosenqvistEn kvinna och en man står på en industrigård, i bakgrunden skrot. Personerna är Harriet och Nils Rosenqvist.Bild: Yle/Helena Rosenbladbäljars,företag,harriet rosenqvist,industri,Karis,nils rosenqvist,raseborg,Raseborg,romu keinänen,rosenqvist harriet,rosenqvist nils,skrot,Västnyland,Västnyland
- Det är otroligt när de berättade att det far till Indien, Tyskland, Pakistan…, säger Harriet Rosenqvist.
Hon konstaterar att det inte är något jobb för den som inte vill bli smutsig.
- Det är mycket handarbete. Gubbarna står här och plockar för hand och sorterar. Det är ett hårt och smutsigt jobb.
Verksamheten växer
Tolv personer jobbar i dag på Romu Keinänen i Karis. Pamela Aalto har jobbat på kontoret sedan år 2011. Under de åren har verksamheten vuxit kraftigt och fler personer har anställts.
- Det kommer mer och mer skrot för var dag. Det kommer ganska stora mängder från mellersta Finland och nedåt. Ganska litet kommer från Raseborgsregionen.
Metallskrot i en grön container. Det stor Romu Keinänen på containern.Bild: Yle/Helena Rosenbladcontainer,karis,Karis,metallskrot,raseborg,Raseborg,romu keinänen,skrot,Västnyland,Västnyland
Aaltos jobb på kontoret går bland annat ut på att väga lasten, sköta pappersarbetet och ta emot de privata kunderna som kommer.
Hon får också ta emot samtal av bland annat grannar som klagar på buller från företaget och tycker att det borde flytta bort.
- Men visst kommer det också positiv respons.
Både postiv och negativ feedback på torsdagen
Då företaget hade öppet hus på torsdagen fick de anställda ta emot både ris och ros. Aalto säger att det kom mer positiv än negativ respons.
- Människor är väldigt positiva till att det finns ett företag som tar emot skrot. En äldre herreman sade att skrotet förr fanns i skogen och skräpade ned naturen. Nu hämtas det hit.
Skrotet exporteras till flera världsdelar.Metallskrot på en industrigård. Flera skrotbilar finns med i högen.Bild: Yle/Helena Rosenbladföretag,industri,karis,karis,metallindustri,metallskrot,raseborg,Raseborg,romu keinänen,skrot,skrotbil,skrotbilar,skrotföretag,Västnyland,Västnyland
Flera grannar som tycker att bullret är störande passade också på att besöka Romu Keinänen på torsdagen.
En granne som besökte Romu Keinänen på torsdagen var Heikki Tallqvist. Han bor på Tårnbygatan 800 meter från företaget, på andra sidan rondellen i riktning mot Karis centrum.
- Jag kom för att titta varifrån ljudet kommer. Det är störande oljud hela tiden när man sitter ute och det är inte alls bra.
Tallqvist gick på en rundvandring tillsammans med vd Jyri Keinänen och förklarade samtidigt var han bor. De tittade på en karta tillsammans. Det visade sig att det inte finns något bullerskydd i riktning mot Tallqvists hus och Keinänen funderar på om de kunde bygga bullerskydd också i den riktningen.
Heikki Tallqvist, Jyri Keinänen och Pamela Aalto.Två män och en kvinna står på en industrigård. I bakgrunden blåa containrar.Bild: Yle/Helena Rosenbladaalto pamela,bäljars,heikki tallqvist,industri,jyri keinänen,karis,Karis,Karis,keinänen jyri,metallskrot,pamela aalto,raseborg,Raseborg,romu keinänen,skrot,tallqvist heikki,Västnyland,Västnyland
Men Heikki Tallqvist är inte övertygad om att bullerskydd hjälper.
- Det hjälper ju ingenting med bullerskydd. Det är ju inte bara i närområdet. När jag går till Köpmansgatan så hör jag samma ljud. Det pågår hela tiden.
Vill samarbeta med grannarna
Företaget har satsat stort på att bygga bullerskydd så att grannarna i Bäljars inte ska bli störda och de är beredda att bygga mer och ännu högre bullerskydd om det behövs.
De kommer bland annat att ha nya bullermätningar så fort vädret tillåter det i november, säger Pamela Aalto.
- Det får inte regna och det får inte blåsa.
Metallskrot svetsas isär.Man med ryggen till svetsar. Det syns eld och gnistor.Bild: Yle/Helena Rosenbladbäljars,karis,Karis,Karis,romu keinänen,svetsare,svetsare,svetsning,svetsning,Västnyland,Västnyland
Målet är att grannarna och företaget ska kunna samexistera.
- Vi måste i samarbete försöka få det så att alla skulle ha det bra.
Tallqvist tror inte att någonting kommer att förändras och att bullret kommer att fortsätta. Han är besviken på raseborgspolitikerna som tillåter industriverksamheten i Bäljars och konstaterar att ingen annan kommun skulle vilja ha en sådan här verksamhet.
Raseborg behöver jobb
Pamela Aalto har till en viss del förståelse för att grannarna upplever att bullret är jobbigt. Men samtidigt handlar det om ett industriområde.
- Men måste ju också tänka på att när man jobbar så kommer det ljud. Man kan inte jobba utan ljud. Alla upplever ju ljudet på olika vis. En del tycker att det är störande, en del tycker att det inte är det.
Varken Harriet eller Nisse Rosenqvist förstår klagomålen över att företaget skulle störa.
Också traktorer blir till skrot.Stora mängder metallskrot väntar på att få krossas. I mitten en gammal röd traktor som ska krossas.Bild: Yle/Helena Rosenbladbäljars,industri,industriområden,karis,karis,Karis,metallskrot,raseborg,Raseborg,skrot,Västnyland,Västnyland
- Det är ju klart att en sådan här verksamhet måste föra oljud. Men jag tycker att det ju har avskärmat ganska bra. Det kanske är sådana människor som måste gnälla på allt, funderar Nisse Rosenqvist.
- Man måste ju förstå att det måste finnas industri. Det behövs arbetsplatser. Det har ju annars också varit dåligt i trakten, säger Harriet Rosenqvist.
Pamela Aalto säger att flera grannar också har gett positiv respons efter att bullerstaketet har byggts och konstaterat att saker och ting går framåt.
Tar emot allt skrot
Vem som helst kan hämta skrot till företaget i Bäljars.
Det kan vara allt från trädgårdsgungor till stora tankar. Företaget tar också emot blyackumulatorer, koppar, mässing och aluminium, berättar Aalto.
- Det finns egentligen inget skrot som man inte kan hämta. Allt skrot som man vill bli av med kan man hämta hit avgiftsfritt. Vi har öppet vardagar mellan klockan 7 och 16 och då får man hämta skrot hit.
Om man hämtar mer än 500 kg vanligt skrot kan man få betalt. För metaller och blyackumulatorer får man betalt per kilogram.
Romu Keinänen hämtar också skrotbilar gratis hos kunder i regionen. Också stora mängder skrot kan de hämta gratis hos invånarna.
Sjukhusprästen vid Raseborgs sjukhus försvinner från och med 1.1.2017. Skötseln av själavården vid sjukhuset sköts i framtiden av en familjerådgivare.
Vårdtiderna har blivit kortare och verksamheten har minskat vid Raseborgs sjukhus. Sedan år 2012 har resurser stegvis överförts till familjerådgivningscentralen.
Skötseln av själavården vid sjukhuset har i praktiken integrerats med Ekenäsnejdens församling.
Från och med årsskiftet ändras sjukhuspräst Ann-Sofi Storbackas arbetsvolym från 60 procent till heltid inom familjerådgivningen. Samtidigt ändras tjänstebenämningen till en familjerådgivartjänst.
Gemensamma kyrkorådet inom Raseborgs kyrkliga samfällighet beslutade på torsdagen (27.10) också att sjukhusprästtjänsten dras in.
Planerna på ett nytt affärsområde vid Genvägen i Ekenäs går vidare. Detaljplanen för området är nu framlagd för offentligt påseende.
Det beslöt planläggningsnämnden på sitt möte på onsdagen (26.10).
Vid Genvägen planeras bland annat ett kvartersområde för affärsbyggnader med en stor detaljhandelsenhet på 3 000 kvadratmeter våningsyta.
Ungefär 400 kvadratmeter planeras för dagligvaruhandel.
Området sett från Lidl uppåt.Ett bildmontage som visar hur fyra stora låga affärs- och andra hus placeras på ett område. Husen omges av parkeringsområden och parkaktig skog. Bild: Raseborgs stadaffärsområde plan,Ekenäs,genvägen ekenäs,Raseborg,Västnyland
Detaljplanen för området omfattar också kvartersområde för icke miljöstörande industribyggnader, närrekreationsområde och skyddsgrönområde.
Planen är till påseende i 30 dagar. Nämnden begär också utlåtanden av bland annat Närings- trafik- och miljöcentralen, landskapsmuseet och Trafikverket.
Planläggningen vid Genvägen började på initiativ av fastighetsutvecklingsbolaget CastorCon. Raseborgs stad och företaget har ingått ett föravtal om överlåtelse och detaljplanering av det drygt 10 000 kvadratmeter stora området.
Genvägen kan bli en ny genomfartsled i Ekenäs och hela området ett nytt handelscentrum. De visionerna har Kjell Danielsson från KMK Invest som äger Centro och Sporrong. Nu köper Danielsson en tomt som han vill ändra till affärsområde.
Brandmän från räddningsverket i Karis räddade på söndagen en hund som fastnat i klipphåla i Antskog i Pojo. Brandmännen jobbade en timme innan de lyckades få loss hunden.
Brandförman Mikko Routala berättar att ett par från Backgränd var i svampskogen med sina två hundar av rasen rysk-europeisk lajka.
- Den ena hunden fick antagligen vittring på en mårdhund som den sprang efter. Hunden fastnade sedan i en klipphåla och kunde inte komma loss.
Hundens husse försökte på alla vis få loss hunden innan han ringde till oss, säger Ruokola.
- Mannen sade att vi kan avliva hunden om den inte fås loss från klipphålan. Vi jobbade ungefär en timme innan hunden var fri igen.
Våra pojkar bände loss bitar från och grävde bort jord, säger han.
- Hunden var pigg och glad när den väl var fri igen.
Medan räddningsverkets mannar jobbade för att lösgöra hunden gick paret hem med sin andra hund.
- När hunden väl var fri, ringde vi ägarna. Hundens matte mötte oss på vägen och hon blev så glad när hon såg hunden att hon brast i gråt.
De svenskspråkiga gymnasierna i Raseborg kan fusioneras tidigast i augusti nästa år.
Ekenäs gymnasiums rektor Mikael Eriksson och Karis-Billnäs gymnasiums t.f. rektor Jan-Erik Till jobbar just nu med en modell för hur Raseborgs gymnasium kunde se ut. Också lärarkårerna deltar i arbetet.
Gymnasierna ska fusioneras som en del av Raseborgs digra sparprogram Raseborg 2020. Tanken är att verksamheten ska fortsätta i både Karis och Ekenäs. Antalet valbara kurser kan i varje fall minska.
Om allt går enlig planerna ska ungdomarna kunna ansöka om en plats i Raseborgs gymnasium redan i den gemensamma elevantagningen i februari.
Raseborgs gymnasium skulle då inleda sin verksamhet i augusti 2017.
I våras förlorade Airi Mikkelä knappt kampen om en OS-biljett i badminton till Rio mot Nanna Vainio, men nu har den 23-åriga finländaren bättre flyt än någonsin vilket gjort att hon stigit till världsrankingens topp-50.
På den nyaste världsrankingen parkerar Airi Mikkelä på 50:e plats. Så högt rankad har hon aldrig tidigare varit. De facto är det bara Anu Nieminen av de finländska damsingelspelarna som varit högre (som bäst 13:e). Nanna Vainios personbästa ranking är 57 medan hon nu är 63:e.
– Jag hoppades och drömde om att lyckas och spela bra. Och jag gjorde det, jag gjorde faktiskt det!
– Jag var en av tre européer bland de 16 bästa och jag spelade en bra match mot en superhård japansk världstia. Nästa vecka kommer jag troligen att stiga upp i topp-50 i världen. Det är fantastiskt!
Till saken hör att den hårda japanskan, Akane Yamaguchi, inte bara besegrade Mikkelä. I kvartsfinalen slog hon sin landsmaninna Nozomi Okuhara, i semifinalen regerande OS- och världsmästaren Carolina Marín från Spanien och i finalen Taiwans Tai Tzu Ying.
Klirr i kassan
Den totala prispotten i Denmark Open är 700 000 USD vilket gör turneringen till den fjärde mest penningstinna tävlingen efter Dubai World Series Finals (1 000 000 USD), Indonesiska öppna (900 000 USD) och Australiensiska öppna (750 000 USD). Det betyder att det också hördes ett litet klirr i Mikkeläs pengapung.
– Tävlingen gav mig mycket poäng i världsrankingen, en del prispengar samt massor av självförtroende, skriver Mikkelä.
Enligt Yle Sportens uträkningar borde Mikkeläs prissumma vara kring 2450 US dollar. Damsingelvinnaren Yamaguchi drog å sin sida in 52 500 US dollar.
Mikkeläs poängjakt fortsatte förra veckan med Ungerska öppna där hon kom till kvartsfinal. Den här veckan följer en stor tävling i Tyskland, Bitburger GP, veckan varpå lag-EM arrangeras i Sverige.
Det var en slump som gjorde att Ekenäsbon Nico Kullberg blev målvakt. På ett träningsläger i Lojo för många år insjuknade lagets målvakt. Då ställde Kullberg sig i målet.
Att bli målvakt var egentligen inte så svårt, säger Nico Kullberg som nu vaktar Ice Team Raseborgs mål i division 4.
- Jag spelade back före jag blev målvakt och det är inte så stor skillnad att spela försvarare eller målvakt. Som målvakt ser man hela plan ännu bättre än som back.
Ishockeymålvakten Nico Kullberg är 22 år gammal.Porträttbild av Nico KullbergBild: Yle/ Christoffer Westerlundice team raseborg,ishockey,ishockeymålvakt,ishockeyspelare,kullberg nico,målvakt,nico kullberg,Raseborg,Västnyland
Skulle jag ha varit anfallare och sedan blivit målvakt, skulle hoppet ha varit större, säger han.
Den 22 år gamla ishockeymålvakten säger att det stora ansvaret är det bästa med att vara burväktare.
- Gör en anfallare ett fel finns backen alltid där bakom och gör backen ett fel så finns målvakten där. Men om målvakten begår ett misstag finns det ingen som ger "back up".
Carey Price är förebild
Nico Kullberg säger att han alltid har sett upp till målvakter. Det gjorde han redan innan han själv blev målvakt.
- Jag högaktar till exempel alla målvakter i NHL. Min största förebild är kanske Carey Price som spelar i Montreal Canadiens.
Canadiensmålvakten Carey Pric är Nico Kullbergs förebild.Målvakt räddar i knästående.Bild: Epa/All over presscarey price,montreal canadiens
Ishockeymålvakterna bär många skydd för att inte skada sig då de till exempel parerar hårda slagskott. Nico Kullberg säger att han under en match inte märker att pucken skulle göra ont.
- Efter matchen kan jag nog ha blåmärken på armarna eller kroppen, men det är sådant jag inte märker i stridens hetta.
Direkt rädd kan jag inte säga att jag någonsin skulle vara, men vissa spelare som skjuter särskilt hårt får jag vara lite mera på min vakt med, säger han.
Division 2 är realistiskt
Ice Team Raseborg spelar för tillfället sin andra säsong i Ishockeyförbundets serier. Laget spelar på den sjätte högsta serienivån i Finland, division 4.
- Den här säsongen har vi egentligen uppnått vår målsättning eftersom vi vann vår första match någonsin. Nu försöker vi bygga framåt det här laget och någon dag ska vi ha egna juniorer i laget.
Nico Kullberg vaktar målet i Ice Team Raseborg.Målvakten Nico Kullberg parerar ett skott.Bild: Yle/ Nea Kullbergice team raseborg,ishockey,ishockeymålvakt,ishockeyspelare,målvakt,nico kullberg,Raseborg,Västnyland
Nico Kullberg tror att det kan gå flera år innan Ice Team Raseborg klättrar uppåt i seriesystemet.
- Om 10 – 15 år kan division 2 vara realistiskt. Vi måste ha tålamod.
Migrationsverket säger upp allt fler avtal med flyktingmottagningarna. Fem flyktingförläggningar läggs ner i den senaste vågen. Sammanlagt försvinner 1 800 platser.
Migri räknar med att antalet flyktingar som kommer till vårt land minskar och säger att det är dyrt att upprätthålla en överstor mottagningskapacitet.
Migri har beslutat att lägga ner fem flyktingförläggningar, medan platserna blir färre vid sex enheter. Dessutom läggs ett boende för minderåriga asylsökande ner. Det handlar om sammanlagt 1 800 platser som försvinner.
På svenskt håll stängs flyktingförläggningen i Mjölbolsta, medan platserna i Kristinestad och Vasa blir färre.
Totalt finns det idag 20 700 platser på flyktingförläggningarna runtom i landet. Migrationverket ha hittills fattat beslut om att minska platserna med 9 000 fram till i vår.
Solrosor pryder pärmen på Sjundeås budgetbok för nästa år. Kommunens ledande tjänstemän tycker att det är rätt bra bild för hur läget är i Sjundeå just nu, det ser nämligen rätt ljust ut trots tuffa tider.
År 2016 har inte varit något lätt år för Sjundeå. Budgeten för det här året gjordes upp under mörka ekonomiska moln samtidigt som kommunen tvingades axla ansvaret för tågtrafiken på egen hand.
Kommundirektör Juha-Pekka Isotupa säger att läget först kändes rätt hopplöst, men att det nu känns betydligt bättre.
I år har kommunen också gjort upp ett ekonomiskt åtgärdsprogram för att få ekonomin på fötter igen. Kommunen har ett kumulativt underskott på omkring två miljoner som ska jobbas bort fram till år 2020.
Diagrammet visar hur Sjundeå ska arbeta bort sitt kumulativa underskott.Ett stapeldiagram med en linje som visar trenden i Sjundeås ekonomi.Bild: Sjundeå kommunBudget,Budgetförslag,ekonomi,Sjundeå,underskott
Eftersom det arbetet gjordes under våren och tidig höst är det nu rätt lätt att göra upp en budget för nästa år i enlighet med sparplanen.
- Politikerna har hunnit gå in i läget på djupet, säger Isotupa.
Goda nyheter
Hösten har medfört goda ekonomiska nyheter för kommunen. Staten betalar tågtrafiken från och med nästa år och resultatet för i år ser ut att bli betydligt bättre än väntat.
Framförallt är det satsningarna på grundtrygghetssektorn som har burit frukt.
- Vi ser ut att göra ett omkring 700 000 euro bättre resultat än budgeterat, säger grundtrygghetschef Benita Öberg.
Det är alltså framförallt tackvare grundtrygghetssektorn resultatet för Sjundeå i år ser ut att bli bättre än väntat. Det landar på 500 000 euro istället för 200 000 euro som budgeterat.
Det betyder att det kumulativa underskottet minskar och det ser just ut för att få balans i budgeten fram till år 2020 som lagen förutsätter.
Grundtryggheten har satsat på vården i kommunen och istället kunna minska på dyrare vård.Sjukvårdare på ett sjukhusBild: Yle / Mika Kanervahälsa,inrikes,patient,sjukhus,sjukskötare,vård,vårdare
Trots att Sjundeå överlag har minskat på sin personalmängd, utan uppsägningar, har grundtrygghetssektorn istället anställt personal och gjort satsningar.
- Vi har omvandlat köptjänster till egna befattningar och tjänster. I och med att det är egen verksamhet så har vi också bättre kunnat övervaka verksamheten och utveckla den, säger Öberg.
Det har lett till att man kan sköta många saker effektivare än tidigare och till exempel användningen av den dyra sjukhusvården har minskat då man har kapacitet att ta hem sina patienter för vård så fort som möjligt.
Också där kommunen fortfarande har köptjänster som på läkarsidan har man kunnat utveckla samarbetet med den övriga vården på ett bra sätt.
Personalen står för goda idéer
Öberg tackar personalen för ett gott jobb.
- De bästa idéerna kommer oftast från fältet. Bra har också varit att våra förtroendevalda har vågat nappa på och trott på våra idéer.
Arbetet med att förbättra och trimma grundtryggheten är ingalunda över, säger Öberg och efterlyser bättre samarbete i Västnyland.
Hon säger att kommunen nu försöker lägga en bra grund för verksamheten då social- och hälsovårdsreformen träder i kraft om ett par år.
- Vi försöker ha en bra närservice så att när den nya reformen kommer har vi också då en service som heter duga.
Den service kommunen erbjuder ska också vara effektiv och av god kvalitet så den inte genast sätts under lupp i den nya organisationen, hoppas Öberg.
Kollektivtrafiken kostar i alla fall
Trots att staten betalar för tågen i nästa år lägger Sjundeå ändå in en slant på några hundra tusen euro för kollektivtrafik i budgeten.
I planen finns nämligen att tillsammans med andra kommuner i Västnyland få till stånd åtminstone ett sent tåg eller en buss som skulle köra från Helsingfors ända till Karis.
Kommundirektör Juha-Pekka Isotupa är glad.En glad man i kostym. Han heter Juha-Pekka Isotupa.Bild: Yle/Petra Thilmanjuha-pekka isotupa,Kommundirektör,Sjundeå,Västnyland,Västnyland
Dessutom förhandlar Sjundeå om medlemskap i Helsingforsregionens trafik (HRT) och det kommer att kosta kommunen någonting.
- Vi fattar beslut om att vara med i januari, säger kommundirektör Isotupa.
Investeringarna frågetecken
På investeringssidan finns många frågetecken och egentligen tar kommunen itu med den listan först i januari.
Kommunerna reserverar drygt tre miljoner euro för investeringar i nästa år.
Aleksis Kiven koulu är en av de skolor som har problem med inomhusluften. Det klarnar först i nästa år hur mycket det kostar att åtgärda problemen.En skolbyggnad i rött tegel och en tom skolgård.Bild: Yle/Petra Thilmanaleksis kiven koulu,aleksis kiven koulu i sjundeå,Sjundeå,skolor (läroinrättningar),Västnyland,Västnyland
Men slutliga summan klarnar först då man ordentligt har rett ut hur omfattande reparationer som behövs i skolorna Päivärinteen koulu och Aleksis Kiven koulu. Päivärinteen koulu är stängd på grund av dålig inomhusluft och också Aleksis Kiven koulu har problem.
- Jag tror det behövs ungefär en miljon euro till saneringarna. Om vi då ser över investeringarna överlag landar vi kanske på en investeringssumma på 3,5 miljoner euro, säger kommundirektör Juha-Pekka Isotupa.
För att klara av investeringarna behöver kommunen ta lån och lånebördan i dag är kring 3 600 euro per invånare.
Befolkningen växer igen
Sjundeå, som annars har varit en tillväxtkommun, drabbades oväntat en svacka och förlorade invånare för ett år sedan. Enligt mångas bedömning berodde det här på tågtrafiken som först såg ut att försvinna helt och sedan kom tillbaka i decimerad mängd.
Men nu ser det ut som det igen råder tillväxt och kommunen hoppas på en befolkningsökning på cirka 25 personer per år. Vid årsskiftet förväntas invånarna vara 6 150.
De kommunala skattesatserna planeras vara oförändrade i nästa år med en inkomstskattesats på 21,5 procent och en allmän fastighetsskattesats på 1,2 procent.
Kommunstyrelsen behandlar budgeten på måndag 31.10 och kommunfullmäktige ska klubba igenom den på sitt möte den 7 november.
Hangöbor gick man ur huse för att visa sitt stöd för den lokala puben och caféet Roxx. Över 70 personer deltog i demonstrationen utanför stadshuset.
Tio minuter innan demonstrationen ska börja står en grupp på tio personer och huttrar i kylan utanför stadshusets dörrar. Men bara en kort stund senare är det människor både till höger och vänster.
- Det är positivt att Hangöborna har kommit hit för att stöda Roxx. Att det inte bara är så att man skriver något på nätet och sedan när man ska agera så händer inget, säger Marleen Ahlfors.
Hon har kommit till demonstrationen tillsammans med sin familj för att stöda den lokala samlingsplatsen.
Familjen Ahlfors ville visa sitt stöd för Roxx genom att demonstrera. Från vänster Tommy med Sophia på axlarna, Marleen och Ronja.Familjen Ahlfors står vid ett stort träd, från vänster Tommy med Sophia på axlarna, Marleen och Ronja. I bakgrunden står en del människor.Bild: Yle/Malin Valtonendemonstration för roxx,Hangö,marleen ahlfors,ronja ahlfors,roxx,sophia alhfors,tommy ahlfors,Västnyland
- Det är min före detta arbetsplats och jag vill inte att den ska försvinna. Vi trivs där, det är trevligt att vara där med barnen.
"Ettårskontrakt räcker inte"
I publiken utanför stadshuset står ung som gammal. Alla tar i och ropar ett enat ”Spara Roxx” när en politiker snabbt kilar förbi och in i stadshuset.
Det är snart kommunalval, ropar demonstranterna till politikerna i stadshuset.En stor grupp människor i gula reflexvästar står och demonstrerar framför en byggnad.Bild: Yle/Malin Valtonendemonstration,demonstration för roxx,Hangö,hangö stadshus,roxx,Västnyland
Demonstrationen har inletts strax innan det är dags för politikerna i stadsstyrelsen att bestämma huruvida Roxx får ett fortsatt hyresavtal i Östra hamnen eller inte.
Förslaget inför mötet är att Roxx får fortsätta hyra platsen ett år till. Men det räcker inte, säger Monica Ferm.
- De borde remittera det så att företagaren får minst fem års kontrakt. Då kunde företagaren satsa och snygga upp stället om det är så störande.
Roxx skiljer sig från de fina krogarna i hamnen, säger Ferm som tycker att även de som inte har så mycket pengar ska ha rätt till Hangös "solsida".En kvinna står i en gul reflexväst. I handen håller hon en skylt där det står "Oxå Hangöbor har rätt till "solsidan". Rädda Roxx!".Bild: Yle/Malin Valtonendemonstration,demonstration för roxx,Hangö,monica ferm,roxx,Västnyland
Ferm menar att ett företag inte kan satsa tiotusentals euro på en verksamhet som bara har ett års kontrakt.
- En sådan guldgruva är nog inget företag i den här staden.
Roxx viktig mötesplats för ungdomarna
Flera ungdomar står också med och demonstrerar för att Roxx ska bevaras. Enligt Cindy Nylund finns det inget annat ställe för ungdomar att hänga på under vintern än just Roxx.
Cindy Nylund, Linnea Sundström, Emilia Grundström och Emma Palomäki vill att Roxx ska få fortsätta i Östra hamnen.Fyra tjejer står och håller i en reflexväst där det står Pro Roxx. Från vänster Cindy Nylund, Linnea Sundström, Emilia Grundström och Emma Palomäki.Bild: Yle/Malin Valtonencindy nylund,demonstration för roxx,emilia grundström,emma palomäki,linnea sundström,roxx,Västnyland
På Roxx spelar ungdomarna kort, dricker kaffe och umgås, säger Nylund.
Det finns ännu inget förslag för vad som ska hända med gästhamnen som företaget Ruber driver i Östra hamnen. Frågan kommer upp i Hangö stadsstyrelse på måndag kväll.
Finland lyckades ta en futtig medalj då VM i augusti avgjordes i Sverige. Nu vill Kähäri lyfta Finland tillbaka till orienteringens finrum. Minimimålet är att konstant vara bland de tre bästa nationerna i världen.
Just nu, liksom i VM senast, ligger Finland på en sjunde till åttonde plats vad gäller medaljer och VM-framgång. Det måste det bli bot på säger Kähäri.
– Att konstant vara bland de tre bästa kan verka som en stor utmaning. Jag ser det som en helt realistisk målsättning och dessutom är Finland redan i dag en av de ledande nationerna på ungdomssidan.
Finland har halkat efter
Finland var efter VM i Strömstad på en delad sjunde plats i medaljtabellen, tillsammans med Vitryssland. Tre i topp var Sverige, Norge och Danmark. Sedan följde Schweiz, Ryssland och Frankrike. Hur vi i Finland utnyttjar våra resurser är nyckelfrågan.
– Att skapa ett samarbete på alla plan är någonting som jag ser som ytterst viktigt. Det handlar om samarbete med klubbtränarna. Samarbetet mellan idrottarna. Idrottarna måste delge sina kunskaper och erfarenheter till varandra.
Den mentala pressen blir helt enkelt för stor om man bara förväntar sig framgång i VM eller EM.― Petteri Kähäri
Jämn form krävs för att vara bäst när det gäller
Att bara stirra sig blind på framgång i stortävlingar anser Kähäri att är fel.
– Den mentala pressen blir helt enkelt för stor om man bara förväntar sig framgång i VM eller EM. Det gäller att vinna mindre tävlingar, deltävlingar i världscupen och att bygga upp självförtroendet den vägen. Koncentrationen är så viktig i orientering och det krävs att idrottaren är avslappnad.
Kommande sommar tävlar orienterarna i världscupsammanhang på hemmaplan i Lojo och Åbo. Redan i maj sker den första landslagsgranskningen i Estland där också VM går i juni och juli.
Petteri Kähäris kontrakt som chefstränare går ut 2018. Senast då hoppas han att Finland har återtagit sin ställning som en av världens ledande orienteringsnationer.
Sofia Haajanen, Mårten Boström, Topi Raitanen och Merja Rantanen VC-segrare i Arosa 2015.Sprintsegrare Bild: All Over Pressorientering, sprint
Finlands orienteringslandslag
Damer:
Sari Anttonen Keuruun Kisailijat, Sofia Haajanen SK Pohjantähti, Anna Haataja SK Pohjantähti, Venla Harju Tampereen Pyrintö, Saila Kinni Tampereen Pyrintö, Miia Niittynen Koovee, Kirsi Nurmi IFK Göteborg, Merja Rantanen Jämsän Retki-Veikot, Marika Teini SK Pohjantähti och Karoliina Ukskoski Perhon Kiri.
Herrar:
Hannu Airila Kalevan Rasti, Aaro Asikainen Kalevan Rasti, Mårten Boström IFK Lidingö, Miika Kirmula Angelniemen Ankkuri, Olli-Pekka Koistinen Hiidenkiertäjät, Anton Kuukka Tampereen Pyrintö, Elias Kuukka Tampereen Pyrintö, Aleksi Niemi Tampereen Pyrintö, Fredric Portin Paimion Rasti, Topi Raitanen Helsingin Suunnistajat, Toni Saari Vaajakosken Terä, Eetu Savolainen Ikaalisten Nouseva-Voima, Mikko Siren Angelniemen Ankkuri och Olli-Markus Taivainen Pellon Ponsi.
Hyreskontraktet för Roxx café och pub i Östra hamnen i Hangö förlängs med fem år. Det beslöt Hangö stadsstyrelse i går kväll. Däremot blev det inget beslut om vem som ska ha hand om gästhamnen i Östra hamnen.
Hangö stad har haft kontrakt med företaget Ruber om både caféet och gästhamnen. Båda kontrakten löper ut inom kort.
Nytt förslag vann gehör
Stadsdirektören hade föreslagit att hyreskontraktet för Roxx förlängs med ett år. Men Aila Pääkkö (SDP) föreslog att kontraktet förlängs med fem år. Hennes förslag vann omröstningen med 7-1.
Lars Nyberg (SDP), Stig Sundberg (SFP), Barbro Wikberg (SFP), Eero Koli (C), Raili Peni (VF) och Gunnel M. Helander (SFP) understödde Pääkkös förslag. Endast stadsstyrelsens ordförande Jouko Kavander (SDP) röstade emot. Risto Alén (Saml.) avstod från att rösta.
Jouko Kavander anmälde avvikande åsikt. Han ansåg att Hangö stad borde ha gjort ett nytt hyreskontrakt med nya hyresvillkor.
Förslag: Hangö Segelförening tar över gästhamnen
Stadsdirektör Denis Strandell presenterade sitt förslag till avtal om gästbåtshamnen på mötet. Han föreslog att avtalet med Ruber inte skulle förlängas. I stället skulle staden förhandla med Hangö Segelförening om att de skulle ta över gästhamnen vid årsskiftet.
Motiveringen var att verksamheten inte har utvecklats på ett önskvärt sätt och att besökarantalet i gästhamnen har sjunkit trots att turismen i Hangö har ökat.
Stadsstyrelsen beslöt efter omröstning att remittera ärendet om gästhamnen för tilläggsutredningar.
Rösterna föll 5-4. För remiss röstade Jouko Kavander, Stig Sundberg, Gunnel M Helander, Barbro Wikberg och Risto Alén. Aila Pääkkö, Eero Koli, Lars Nyberg och Raili Peni ville inte remittera frågan.
Också frågan om Östra hamnens detaljplan och förslaget till ändring i Fabriksuddens deltaljplan remitterades för tilläggsutredningar.
Här är topplistan över dem som tjänade mest i Nyland! Skatteförvaltningen offentliggjorde i dag uppgifter om finländarnas inkomster.
Skatteuppgifterna gäller året 2015 och är uppdelade i förvärvs- och kapitalinkomster. Förvärvsinkomster utgörs i huvudsak av lön och pension. Kapitalinkomster består främst av dividender och aktieförsäljning.
Skatteförvaltningen ger ut topplistorna enligt landskap. Här är uppgifterna för Nyland. Uppgifterna gäller de skattepliktiga inkomsterna i statsbeskattningen efter avdrag.
