Pojoborna besöker inte sitt bibliotek lika flitigt som Karisborna. Därför är det nu på förslag att flytta resurser från Pojo till Karis.

Karis bibliotek är öppet 37 timmar i veckan och har ungefär 49 lån per öppettimme. I Pojo är biblioteket öppet 33 timmar i veckan och där görs drygt 9 lån per öppettimme.

Personalflytt på förslag

Bibliotekschefen Heidi Enberg föreslår därför att personal från Pojo flyttar till Karis så att bibliotek där kan ha mera öppet.

I dagsläget har biblioteket i Pojo öppet tre kvällar i veckan medan Karis bibliotek har kvällsöppet två kvällar i veckan.

Omfördelningen skulle göra det möjligt för Karis bibliotek att ha öppet tre kvällar i veckan och Pojo två.

Ojämn fördelning efter nedskärningar

Resurserna för Raseborgs bibliotek har skurits ner i stadig takt de senaste åren. Sedan 2010 har årsverken minskat från ungefär 22 till 16.

Nedskärningarna har lett till att biblioteken har haft mindre öppet vilket har lett till en oändamålsenlig fördelning av service och en mycket varierande användningsgrad vid de olika biblioteken.

Beslut i frågan om resursfördelning fattas av Raseborgs kulturnämnd som möts den 25 oktober.

Hangö stad vill säkerställa att de äldre vid det effektiverade serviceboendet inte behöver flytta även om serviceproducenterna ändrar.

Därför binds konkurrensutsättningen till den fastighet där servicehuset Nova finns. Det betyder att det är serviceproducenten, inte serviceboendet, som konkurrensutsätts.

Stadens tidigare beslut om att konkurrensutsätta serviceboendeplatserna skulle ha gjort det möjligt att platserna kan fördelas mellan olika serviceproducenter. Det här skulle i sin tur ha kunnat innebära att klienterna måste flytta.

Minst 20 platser

Grundtrygghetsnämnden har beslutat (20.10) att konkurrensutsätta serviceproducenten som producerar minst 20 platser för effektiverat serviceboende för äldre i fastigheten där servicehuset Nova finns.

I Nova ska också finnas minst två platser för serviceboende för specialgrupper och minst två platser för effektiverat serviceboende för specialgrupper.

Nämnden beslöt också att konkurrensutsätta stödboende-, serviceboende- och effektiverade serviceboendetjänster för mentalvårds- och rusmedelsrehabiliterade.

Dessutom konkurrensutsätts stödboende-, serviceboende- och effektiverade serviceboendetjänster för handikappade.

Hyreskontrakt till 2025

Hangö stad har gjort ett hyreskontrakt med stiftelsen Hangon palveluasunnot om att hyra fastigheten där servicehuset Nova finns. Hyreskontraktet är i kraft till 31.12.2025.

Ekenäsföreningen FC Slimmit jobbar för integrering av invandrare i Raseborg. Laget spelar fotboll och futsal på distriktsserienivå.

- Vi har tävlingsinriktade spelare och många spelare som är riktigt duktiga i laget. Det gick inte så bra för oss i början av säsongen, senare gick det bättre, säger Isak Vilander som är något av ett allt i allo i FC Slimmit.

Slimmit nådde ingen topplacering i serien, men det är kanske inte heller det främsta syftet med den här verksamheten, säger Vilander.

Laget grundades så nyss som i mars och deltog i somras i det nyländska fotbollsdistriktets lägsta fotbollsserie division 6.

FC Slimmit hör till WAU rf, en riksomfattande organisation som är medlem i Bollförbundet.

Ett tiotal nationaliteter

FC Slimmit har också ett futsallag som säsongen 2016-17 kommer att delta i serieverksamhet. Laget kommer att spela i fotbollsdistriktets lägsta serie division 5.

- I laget spelar invandrare med varierande bakgrund. Vissa av dem har varit i Finland många år, medan några varit här endast några månader.

Isak Vilander är lagledare, tränare, materialförvaltare, bilchaufför och spelare i FC Slimmit. Isac Vilander lutar mot den stora eken. Bild: Yle/ Bubi Asplund Ekenäs,fc slimmit,fotboll,Integration,Invandrare och minoriteter,isac vilander,motion (idrott),Raseborg,Västnyland

- Och visst finns det finländare i laget också.

Ger invandrare råd

Isak Vilander säger att FC Slimmit är mer än en idrottsklubb.

- Vi ordnar också olika möten och utflykter där det till exempel informeras om hur man kan bli företagare, ger råd om studier, om läroavtalsmöjligheter och överhuvudtaget ge möjligheter att komma in i arbetslivet och samhället.

Det något udda namnet FC Slimmit har en förklaring.

- Det är frågan om en förkortning från flera olika finska ord.

Slimmit står för finskans sosiaalinen (social), liikunnallinen (motionsinriktad), integroiva (integrerande), monikulttuurinen (mångkulturell), marginalisoitumista ehkäisevä (mot marginalisering), innostava (inspirerande) och työllistämistä edistävä harrastustoiminta (hobbyverksamhet som främjar sysselsättning).

Vilander har fungerat som ledare för projektet som finansieras av Undervisningsministeriet, Regionförvaltningsverket och Raseborgs stad.

- Raseborgs stad och Västra Nylands invandrarbyrå arbetar för integration av invandrare på många olika sätt. I två år har man ordnat olika projekt för att integrera invandrare genom motion. FC Slimmit är en del i detta arbete.

Finlands herrlandslag i handboll får mäta sig med europaeliten igen, när det egentliga EM-kvalet kör igång i november. Efter en inledande bortamatch mot Österrike väntar handbollsgiganten Spanien den 5 november i Sjundeå.

Finland tog sig i våras vidare till det egentliga EM-kvalet på Luxemburgs bekostnad.

I november inleds kvalet med bortamatch mot Österrike den 2 november. Spanien kommer på besök till Sjundeå tre dagar senare. I Finlands kvalgrupp (grupp 3) spelar även Bosnien-Hercegovina. De två bästa lagen i grupperna samt hela kvalets (7 grupper) bästa trea gör Kroatien sällskap vid EM-slutspelet 2018.

Chefstränare Kaj Kekki tog ut 16 spelare till de två inledande landskamperna - en trupp som bland annat igen inkluderar Oscar Kihlstedt och Ben Weber. Den skadedrabbade Andreas Rönnberg väljer däremot att satsa på spel med klubblaget BK-46.

– Jag har sett många matcher och följt med spelare. En del nya namn har dykt upp men nu valde jag en annan strategi och nominerade bara 16 spelare till kvalmatcherna. Vi har fortfarande ett ungt lag fast de mer rutinerade spelarna nu är friska och med, sade Kekki i förbundets pressmeddelande.

Miesten maajoukkue marraskuun karsintoihin nimetty:... https://t.co/b3yYKmKFtv

— Käsipalloliitto FIN (@finnhandball) October 19, 2016

Den första matchen mot Österrike spelas i Wiener Neustadt den 2 november klockan 20.25 lokal tid.

Hemmamatchen mot Spanien spelas i den pinfärska hallen i Sjundeå. Matchen kör igång klockan 14.30 och visas i TV2 med start klockan 15.45, mitt emellan EHT-matcherna i ishockey, som Yle också sänder.

Senast Finland och Spanien möttes sommaren 2015 slutade matchen i en 39-16 hemmaseger för spanjorerna. Senast lagen möttes i Finland var det betydligt jämnare. Finland bjöd upp till kamp och förlorade matchen i Vanda med 27-34.

Sture Forstén svarar för det svenskspråkiga referatet från hemmamatchen i Sjundeå.

Handboll, EM-kval

lördag 5.11 Finland - Spanien, kl. 15.45 - 17.00 i TV2

Fallet där en vuxen flög på en elev under skoldagen i Ekenäs leder inte till några nya rutiner i skolorna i Raseborg. Om det är mobbning som ligger bakom händelsen så har skolan helt säkert hanterat situationen enligt alla regler, säger bildningsdirektören.

Seminarieskolan i Ekenäs har polisanmält misshandeln och polisen sköter fallet nu, säger Robert Nyman som är bildningsdirektör i Raseborg.

I polisanmälan står det att orsaken till misshandeln ska ha varit att det förekommit mobbning. Informationen baserar sig på preliminära samtal med den misstänkta pappan.

Om skolan visste om mobbningen redan tidigare är inget bildningsdirektör Nyman kan uttala sig om.

- Om och ifall det har pågått något fall av mobbning så har skolan helt säkert hanterat det enligt de principer och regelverk som vi har i Raseborg.

Vad som görs i skolan efter den här händelsen vill han ändå inte spekulera om i media eftersom det gäller ett enskilt fall där elever är inkopplade.

Bildningsdirektören: Mobbningsarbetet fungerar i Seminarieskolan

De flesta skolor i Raseborg arbetar mycket effektivt med förebyggande mobbningsarbete, enligt Nyman. Seminarieskolan följder Kiva Skola-programmet som går ut på att stoppa och förhindra mobbning i grundskolan.

Misshandeln som skedde i Seminarieskolan kommer inte i sig att ändra på mobbningsarbetet i skolorna, säger Nyman.

- Vi har närmare 3 000 elever i våra skolor och vi jobbar upp program som fungerar så bra som möjligt på en allmän nivå och enhetsnivå.

Jobbar man som man ska vid Seminarieskolan när det gäller mobbning och förebyggande mobbning?

- Enligt den information som jag har så jobbar man vid Seminarieskolan som i alla andra skolor med mobbning, helt enligt de principer vi har.

Den misstänkta misshandeln mellan en man och en elev skedde på skolgården under skoltid. Seminarieskolan i Ekenäs. Bild: Yle/Malin Valtonen ekenäs,seminarieskolan,skolor (läroinrättningar)

- Om alla enstaka lärare gör det kan jag inte garantera, för det vet jag inte.

Mobbning förekommer oberoende

Trots att Raseborgs skolor arbetar för att förhindra mobbning så lever vi i en värld där det finns mobbning i alla skolor. Detta oberoende hurdana mobbningsprogram skolorna har, säger Nyman.

- Våra pedagogers uppgift är att i första hand jobba för att det finns så lite mobbning som möjligt.

Det är ytterst sällan som någon förälder kontaktar bildningsdirektören gällande mobbning i skolorna. Det sker en gång vartannat år, säger Nyman.

Restaurang Casino är ett av flera kända landmärken i Hangö som direktionen för intern service nu föreslår ska säljas. Andra kända objekt är marskalk Carl-Gustaf Mannerheims tidigare café Fyra vindarnas hus, restaurangen Park och Villa Orrman där Hangö hantverkare och ett café håller till.

Direktionsordföranden Barbro Wikberg från SFP hänvisar till det enorma renoveringsbehovet och säger att hon inte ser andra lösningar i den här politiskt heta frågan.

- Jag tror frågan om att sälja Casino har blivit enklare sedan Raseborgs stad sålde restaurang Knipan.

Barbro Wikberg. Barbro Wikberg (SFP) är medlem i Hangö stadsstyrelse Bild: Yle/ Helena Rosenblad barbro wikberg,hangö,hangö stadsstyrelse,kommunalpolitik,sfp,svenska folkpartiet,västnyland,wikberg barbro

- Det handlar inte om olika åsikter inom partierna utan enskilda politiker har olika åsikter i frågan. Man diskuterar också om bara halva Casino kunde säljas.

Själv är hon för en försäljning. Hon är mot ett tidigare förslag om att skriva in i villkoren för försäljningen att stadens idrottsväsende ska få fortsätta använda idrottshallen i Casino under sju månader av året.

- Jag tror det är en sådan belastning som gör att försäljningspriset sjunker. Den binder händerna på den som köper. Det viktiga är att vi i avtalet skriver in att Casino inte blir bostäder utan fortsätter i nuvarande användning som restaurang.

De fyra vindarnas hus föreslås också säljas. Fyra vindarnas hus. Bild: YLE/Malin Karlberg fyra vindarnas hus,hangö,västnyland

Fullmäktige skulle uppdatera försäljningslistan för ett år sedan, men valde då att bordlägga den för vidare utredningar. Men nu är listan igen redo för politisk behandling.

Läs mera:

Förslag: Sälj Hangö Casino

Hangö stad överväger att sälja restaurang Casino. Stadsstyrelsen diskuterar på måndag ett förslag att sälja den anrika byggnaden.

Roxx café och pub i Östra hamnen i Hangö hör inte till glansbilderna i staden och nu oroar sig en del Hangöbor för att dess framtid är på kort.

På sociala medier går debatten het angående Roxx framtid. En del misstänker att slutet hägrar medan andra undrar varför folk ser skelett där de inte finns.

Ska byggboomen köra över Roxx café och pub i Hangö frågar sig många, bland annat på facebooksidan Hangöbo. Roxx utifrån Bild: Yle/Maria Wasström hangö,roxx,Västnyland

Faktum är i varje fall att hyreskontraktet går ut vid årsskiftet. Staden har ännu inte tagit ställning till en eventuell förlängning.

Roxx i Hangö anses av en del som stadens vardagsrum. Roxx-skylten utanför caféet Bild: Yle/Maria Wasström Hangö,roxx,Västnyland

- Det här är ett ställe för Hangöborna att träffas.

Hans Lönnberg besöker Roxx flera gånger i veckan. Hans Lönnberg Bild: Yle/Maria Wasström Hangö,hans lönnberg,roxx,Västnyland

- Det är ju kommunalpolitikerna som ska fatta beslutet för Hangöbornas bästa.

Roxx är öppet året runt. Bardisk på Roxx i Hangö Bild: Yle/Maria Wasström roxx,Västnyland

Samtidigt tycker Lönnberg ändå att Hangö stad alltmer har börjat köra över Hangöbornas intressen.

- Det verkar som om de förbiser Hangöborna medan de som inte är skrivna här favoriseras. De får igenom vad som helst när de bygger eller förstorar medan det inte går lika enkelt för en vanlig Hangöbo, säger Lönnberg.

Han medger ändå att det förstås också är i Hangöbornas intresse att det kommer folk utifrån som är villiga att satsa pengar i Hangö.

- Utan dem skulle det ju vara helt dött här. Det finns två olika sidor av slanten, säger Lönnberg.

Stadsdirektören svarar

Stadsdirektör Denis Strandell är förundrad över att det blivit ett sådant ståhej kring frågan om Roxx framtid även om staden inte ens behandlat saken ännu.

- Det finns ju inget beslut i frågan men ett faktum är att arrendekontraktet går ut den sista december det här året. Eventuellt tas saken upp nästa måndag på stadsstyrelsemötet. Vi har det ännu inte på föredragningslistan, säger Strandell.

Själv tror han inte att caféet kommer att stängas med kort varsel.

- Min bedömning är att ifall beslutet skulle vara att det inte blir en förlängning så kan man ju komma överens om hur, när och på vilket sätt det avslutas. Det betyder absolut inte att det den 1.1.2017 skulle vara låsta dörrar, säger Strandell.

Stadsdirektör Denis Strandell hoppas att Hangöborna skulle se till helheten i stället för att fokusera på detaljer. Denis Strandell Bild: Yle/Maria Wasström denis strandell,Västnyland

Strandell hänvisar till två målsättningar som staden har på gång för tillfället och som säkert kan påverka just framtiden för Roxx.

- För det första håller man på att göra en stadsplan för Östra hamnen. Därför skulle det vara extremt ologiskt att låsa sig på förhand genom att ha långa hyreskontrakt på en helt central tomt. Stadens uppgift är att se till helheten och en stadsplan ser ju 20-30 år in i framtiden och handlar inte om en restaurang utan om en helhet.

Attraktiv gästhamn

Den andra målsättningen handlar om att göra gästhamnen i Hangö mer attraktiv.

- Hangö gästhamn har halkat rejält efter när det gäller utvecklingen. Allt fler båtförare seglar förbi Hangö för att hamnen och servicen inte är tillräckligt attraktiva. Det måste vi råda bot på för det är en av de viktigaste inkörsportarna när det gäller turister och besökare. Där måste man se till stadens intressen när det gäller att utveckla Östra hamnens gästhamnsservice, säger Strandell.

Korta hyreskontrakt

Hangöbon Susann Heikkinen har startat namninsamlingen på webben. Hon tycker att Roxx hör till Hangö och att det är svårt att utveckla verksamhet som bara bygger på hyreskontrakt som löper ett år i taget.

- Om man har ett år på sig så är det ju nog en stor risk att börja satsa och investera.

Hon hör också till dem som upplever att Hangöborna blir sidsteppade av mer pengastarka krafter.

- Nu räcker det med att trampa ner Hangöborna och skattebetalarna i Hangö, säger Heikkinen.

Om fem år spelar EIF i fotbollsligan. Det förutspår lagets vänsterback Zacharias Ekström, som är relativt nöjd med årets åttonde placering i division 1.

Själv har han också som ett av sina personliga mål att spela i ligan i något skede.

- Det skulle vara roligt att spela i högsta ligan i något skede, så har man gjort det. Det är ett litet mål som jag har, säger han.

EIF spelade säsongens sista match i Åbo i lördags (22.10) och åkte då på en förlust mot TPS. Klubben slutade på en åttonde plats i serietabellen och det är Ekström rätt nöjd med.

- Det är ganska bra med tanke på årets säsong som har varit otroligt jämn. Vi började i toppen och efter tio omgångar var vi ännu andra och det är ganska bra.

Stora luckor måste fyllas

Men då laget blev av med sin anfallare Saša Jovović blev det svårare att göra mål och laget föll nedåt i tabellen. Det var Jovović som gjorde de flesta målen och mål måste man ju göra för att vinna matcher, säger Ekström.

- Saša Jovović är en vinnarskalle och det är alltid bra med sådana i laget.

Saša Jovović slutade i EIF i augusti. EIF:S Sasa Jovovic skjuter straff mot KTP i Ekenäs. Bild: Yle/ Patric Westerlund Division 1 i fotboll för herrar,eif-fotboll,Ekenäs IF,fotboll,Raseborg,saša jovović,Straffspark,Västnyland

En annan viktig spelare som laget kommer att förlora är mittfältaren Sampsa Timoska som har meddelat att han avslutar sin fotbollskarriär på högre nivå. Timoska har varit något av en fadersgestalt både på och utanför planen och han kommer att lämna en stor lucka efter sig.

- Han är den mest rutinerade spelare jag någonsin har spelat med, säger Ekström och gissar att de flesta som har spelat i EIF håller med honom.

Hård förstärkning behövs

Nu hoppas Zacharias Ekström att EIF:s lag blir klart så snart som möjligt inför nästa års säsong. Han önskar också att man jobbar på att hålla kvar både spelarna och tränarna i laget.

- Vi behöver fem till sex stycken hårda förstärkningar som faktiskt hjälper laget. Vi kan inte ha spelare som tar spelminuter i akademilaget. De behövs i division 1 och där ska vara bra spelare.

Tränaren ska förstå vad laget är

EIF:s huvudtränare Stefan Strömborg lämnade plötsligt klubben för ungefär en månad sedan. Han ersattes på snabb varsel av Ilkka Marttila.

Enligt Zacharias Ekström är det besvärligt att ersätta tränare och spelare mitt under pågående säsong.

- Klart det lämnar luckor. Det är jobbigt att hitta ny spelstil med nya spelare. En ny tränare har ny tränarfilosofi och det kan också vara jobbigt.

För hans del är det ingen skillnad vem som tränar EIF nästa säsong. Huvudsaken är att det är en person som förstår vad EIF innebär.

- Det är ingen stor klubb. Det är en liten klubb där alla jobbar för alla.

Ekström tror att ett realistiskt mål är att satsa på att placera sig i den bättre halvan av division 1 nästa år. På längre sikt tror han benhårt på ett avancemang till ligan. Med en stor sponsor kan det ske när som helst, tror han.

- Annars gissar jag att det sker om fem år.

Konflikter mellan elever ska i fyra Raseborgsskolor i första hand lösas av eleverna själva. Just nu utbildas personalen i kamratmedling för att skolorna ska kunna ta i bruk metoden efter årsskiftet.

Billnäs skola, Västerby skola, Snappertuna skola och Pojo kyrkobyskola har utarbetat ett helt eget antimobbningsprogram som utgår från konceptet Yellow flag, gul flagg.

Kamratmedlingen är en del av gul flagg-projektet i Raseborg.

Elever utbildas till kamratmedlare

Tanken bakom kamratmedling är att man ska kunna lösa konflikter genom diskussion berättar Krista Halonen som är lärare i Billnäs skola.

- Barnen sätter sig runt ett bord och pratar sig igenom situationen. Kamratmedlarna har fått utbildning i det här och de har tydliga blanketter som de går igenom. Det är väldigt klart och tydligt hur man ska gå till väga.

Läget följs upp

Under medlingen gör eleverna ett kontrakt som båda parterna skriver under, berättar Halonen.

- Efter en vecka följer skolan upp läget och om det under veckan har uppstått en ny konflikt mellan samma personer så går det till vuxenmedling.

Halonen understryker att det inom kamratmedlingen är viktigt att man inte använder ord som mobbare eller offer.

- Det kan vara ganska skadligt för ett barn att bli stämplad som en mobbare eller ett offer. Vi talar i stället om konflikter mellan människor som en naturlig del av våra liv.

Inspiration från Kuopio

En arbetsgrupp med representanter från de olika skolorna byggde upp antimobbningsprogrammet under fjolåret och kom under arbetets gång i kontakt med den nya modellen för konflikthantering.

- Vi kom i kontakt med kamratmedlingen då vi letade efter fungerande modeller som används i Finland. Vi besökte Martti Ahtisaaren skola i Kuopio och fick se hur kamratmedlingen fungerar i praktiken. Vi blev övertygade. Kamratmedlingen har en stark forskning i grunden och man har uppnått jättefina resultat med den här metoden, berättar Halonen.

Raseborgs förvaltning flyttar ut ur stadshuset på Ystadsgatan i Ekenäs före årsskiftet. Förvaltningen flyttar i stället till tillfälliga lokaler i egna fastigheter.

Det är meningen att det nya stadshuset i huvudbyggnaden på Ekåsenområdet ska vara inflyttningsklart i augusti 2018.

För några veckor sedan hade stadsstyrelsen fortfarande två alternativ: Att flytta ut eller förlänga hyreskontraktet tills Ekåsens huvudbyggnad är färdigrenoverad.

Stadsdirektören fick då fullmakt att vid behov fatta beslut om en tillfällig flytt.

Flytten sparar pengar

Raseborgs stadsdirektör Tom Simola säger att stadens tjänstemän förhandlade om en förlängning av hyresavtalet för Fixhuset efter årsskiftet med fastighetsägaren. De lyckades inte nå samförstånd.

- Vi har inte kommit till ett sådant avtal som staden tycker att skulle vara rimligt med tanke på fortsättningen. Vi tycker att det avtal som vi har i dag är relativt ofördelaktigt ur stadens synvinkel.

Det blir därför betydligt billigare för Raseborg stad att flytta förvaltningen till stadens egna fastigheter. Staden betalar 550 000 euro i kapitalhyra för Fixhuset på Ystadsgatan. Dessutom är driftskostnaderna för Fixhuset över 150 000 euro per år. För Lönnbergska i Karis är kapitalhyran 100 000 euro.

- Stadens kostnader minskar nu med 300 000 euro per år, konstaterar Simola.

Praktisk övning för personalen

Flytten beräknas kosta kring 60 000 euro.

Simola ser den tillfälliga flytten som en god praktisk övning för stadens personal att under ett och ett halvt års tid jobba i tillfälliga lokaler.

- Alla kommer att få ett skrivbord, men alla kommer inte att få ett eget rum. Jag tror inte att det ska bli några bekymmer.

Flytten kommer att inverka på det dagliga arbetet några dagar. Telefonväxeln och dataförbindelsen kan vara tillfälligt avstängda.

Personalen från Fixhuset kommer att flytta till Ekenäs gamla stadshus, Knipnäsfastigheten, Villa Ormnäs och före detta sjukvårdsskolan vid Raseborgsvägen i Ekenäs samt till Grabbegården och Lönnbergska fastigheten i Karis.

Så här ser stadens preliminära flyttplaner ut

Grabbegården i Karis
Bildningen, en del av bildningen flyttar in i kontorslokaler i Karis depån
Social och hälsovård: barn- och familjeenheten

Villa Ormnäs i Ekenäs
Social och hälsovård

Ekenäs gamla stadshus
Stadskansliet
Utvecklingsavdelningen
Front Office och turistbyrån

Knipnäsfastigheten i Ekenäs
Ekonomiavdelningen
Personalavdelningen
IT

Lönnbergska fastigheten i Karis
Arbetstagare från den före detta enheten Intern Service

Gamla Sjukvårdsskolan i Ekenäs
Huvudförtroendemän och arbetarskyddsfullmäktige

Artikeln uppdaterades 26.10 kl. 12:39 med stadsdirektör Tom Simolas kommentarer samt den preliminära flyttplanen.

Årets största siklöja har fångats vid Tvärminne i Hangö. Den vägde 165 gram och fångades på Helsingfors universitets fiskkurs i Hangö.

Centralförbundet för Fiskerihushållning ordnade en fisketävling som en del av sitt 125-års jubileum. I tävlingen sökte förbundet Finlands största strömming och siklöja.

Årets största strömming fångades i Björneborg. En stor strömmng ligger på en våg. Det står att den väger 504 gram. Bild: Tommi Salokangas strömming,Västnyland

Enligt tävlingsarrangörerna var det en överraskning att den vinnande siklöjan fångades i havet.

Den största strömmingen fångades i Björneborg och den vägde 504 gram. Det officiella finska rekordet för strömming är 726 gram och den största siklöjan någonsin i Finland vägde 550 gram.

Ingahemmet i Ingå behövs ännu och borde inte rivas. I stället ska kommunen satsa på uppvärmningen av huset, anser samhällstekniska nämnden.

Centralköket i Ingå finns i det tidigare äldreboendet Ingahemmet och det behövs ännu många år. Medborgarinstitutet har också verksamhet i huset.

Därför anser samhällstekniska nämnden att huset ska bevaras och att det installeras ett uppvärmningssystem med pellets för 105 000 euro. På det sättet blir uppvärmningskostnaderna mindre, anser nämnden. Närings-, trafik- och miljöcentralen har beviljat energistöd på närmare 16 000 euro för att installera pelletsuppvärmning.

För tillfället bor ensamkommande asylsökande barn i Ingahemmet. Finlands Röda Kors har sagt upp hyresavtalet med kommunen från och med april nästa år.

Samhällstekniska nämnden gick emot tekniska chefens beredning. Enligt den skulle nämnden föreslå att kommunstyrelsen fattar beslut om fastighetens framtid och att samhällstekniska nämnden sedan skulle ta ställning till investeringen.

Förberedelserna inför luciavalet har dragit igång. De tios dag är dagen då luciakandidaterna träffas och intervjuas, fotograferas och filmas.

Luciainsamlingen görs också i år till förmån för utsatta barnfamiljer. I år är det journalisten Anna-Lena Laurén som kröner Finlands lucia.

Här är luciakandidaterna 2016. Övre raden (från vänster): Ingrid Holm, Cajsa Sundqvist, Sarah Woodward, Annica Tallqvist, Cecilia Forsström, Rebecca Svenblad och Lotta Minkkinen. Nedre raden: Maryelle Steffansson, Ella Ukkonen och Karin Oksanen. Det här är kandidaterna till Finlands lucia 2016. Bild: Marcus Rosenlund Finlands Lucia

Det här är kandidaterna som ställer upp i luciavalet

Annica Tallqvist, 20, Esbo

Cecilia Forsström, 20, Sibbo

Ingrid Holm, 18, Kimitoön

Karin Oksanen, 18, Kimitoön

Ella Ukkonen, 18, Esbo

Maryelle Steffansson, 20, Borgå

Sarah Woodward, 19, Närpes

Cajsa Sundqvist, 19, Korsholm

Rebecca Svenblad, 19, Mariehamn

Lotta Minkkinen, 21, Lahtis

Här är det första videoklippet från De tios dag:

Medlen från luciainsamlingen till barnfamiljer

Under åren 2014–2017 går luciainsamlingens medel till barnfamiljer, som har det svårt i sin vardag. Under 2015 inbringade insamlingen ungefär 133 000 euro.

Barnfamiljer har det tungt av många orsaker; fattigdom, sjukdom eller brist på stödjande relationer. Familjer löper risk för att bli utmattade och inte orka med sitt föräldraskap trots att viljan och förmågan till gott föräldraskap finns.

Läs mera:

Luciakandidaterna träffades på De tios dag - se alla bilder!

Det är De tios dag. Nu träffas alla årets luciakandidater för första och troligen enda gången i dessa sammanhang. De tios dag är dagen då alla kandidaterna intervjuas, fotograferas och filmas. Nu inleds luciaarbetet med insamling och omröstning på allvar.

Arbetarskyddsinspektörer vid Regionförvaltningsverket i södra Finland (AVI) inspekterar arbetsplatser i Lojo och Högfors den 26 och 27 oktober. Den här gången har man inte valt ut särskilt farliga branscher utan olika typer av arbetsplatser berörs.

AVI uppger att det här är ett helt nytt sätt att utföra granskningar på.

I inspektionerna deltar 14 inspektörer och de inspekterar cirka hundra arbetsplatser på två dagar.

Inspektionerna genomförs utan förhandsanmälan.

Genom den intensiva övervakningen vill AVI sprida information om arbetarskydd och stöda arbetarskyddet på arbetsplatserna, säger överinspektör Jari Nykänen vid Regionförvaltningsverket i södra Finland

Det är också meningen att granska hur väl arbetsplatserna hanterar olika risker mot hälsan jobbet medför. Det är också viktigt att förebygga utbrändhet.

Om inspektörerna påträffar brister i samband med inspektionerna leder det i första hand till anvisningar och uppmaningar.

Finska kocklandslagets meny gick hem hos OS-juryn i Tyskland. Karisbon Samuel Mikander och de andra kockarna i laget reser hem med ett OS-silver.

- Det här är en väldigt bra prestation. Vi är mer än nöjda över silvret, säger lagledaren Tapio Laine.

Finland var det bästa nordiska landet i OS. Norge och Sverige landade på en femte respektive sjätte plats.

I förra kock-OS var Finland sjunde.

Lycklig Kariskock

- Det är svårt att beskriva hur glad man är. Om man via telefonen kunde se leendet man har i ansiktet skulle det vara bra, konstaterar Kariskocken Samuel Mikander som gjorde en stark insats i tävlingen.

Kocklandslagets projektledare Nils-Gustav "Nile" Höglund öser beröm över Mikanders insats.

Höglund konstaterar att sex års arbete med bas i Raseborg ligger bakom det fina resultatet.

- För sex år sedan kom vi på plats 15, nu blev vi andra.

Han säger att den enda svagheten är att det inte finns en bra konditorutbildning i Finland utan kockarna måste åka utomlands för att lära sig. Det var också den delen Finland snubblade på. Annars blev det guld i de två andra momenten.

Tre delmoment

I det delmoment som kallas för Culinary Art, matdesign, segrade Finland. I den delen stod Mikander för fem rätter och han fick mycket beröm för sitt jobb.

Han bjöd på havskräfta, pumpasoppa, spädgris, osttallrik och en efterrätt med hjortron och vanilj.

I det så kallade varma köket bjuder man på en tre rätters meny och också där segrade Finland. Mikander jobbade bland annat med köttet och såsen i huvudrätten samt andra viktiga delar.

Snubblade gjorde laget däremot på Culinary Pastery Art - alltså bakverken.

Tar en paus

Mikander har nu varit med i kocklandslaget i tre års tid. För sin egen del blir det nu en paus, men han utesluter inte en comeback senare i livet.

- Jag har funderat mycket på saken. Man börjar ha så mycket annat på gång i det personliga livet att jag tror jag tar en paus för tillfället, men man vet aldrig vad som händer i framtiden.

Han hoppas också att matlagningen i Finland nu ska få den uppskattning den är värd.

- Jag hoppas Finland nu inser att vi nog kan laga mat också här. Hittills har det varit svårt att bevisa att vi har en matkultur som är bra. Jag hoppas att folk följer med nästa kocklandslag och hejar på dem i laget. Vi fixar det nog.

Läs mera:

Kocklandslaget satsar på rena smaker av fiskskinn och hjorthjärta i OS

Kocklandslaget strävar efter att vinna guld i kockolympiaden som går av stapeln i Tyskland. I laget tävlar Kariskocken Samuel Mikander som gått från assistent till att vara ansvarig för varmrättens huvudråvara, köttet.

Det är De tios dag. Nu träffas alla årets luciakandidater för första och troligen enda gången i dessa sammanhang. De tios dag är dagen då alla kandidaterna intervjuas, fotograferas och filmas. Nu inleds luciaarbetet med insamling och omröstning på allvar.

- Det här är något av det roligaste jag fått vara med om och det här blir förhoppningsvis en av era roligaste dagar, säger fjolårslucian Sonja Lehto tröstande och uppmuntrande.

Hon uppmanar också kommande lucia att försöka njuta av stunden, ha roligt och ta alla uppträdanden på allvar - också om det bara är några personer som publik.

Nervös väntan. Intervjuerna gör att dagen är så spännande menar luciakandidaterna. Luciakandidater sitter och väntar på intervju på De tios dag. Bild: Yle / Marcus Rosenlund de tios dag 2016

I väntan på att få komma igång med intervjuer, info och presentationsrunda på De tios dag. Luciakandidat Maryelle Steffansson på De tios dag. Bild: Yle / Marcus Rosenlund de tios dag 2016,lucia2016,maryelle steffansson

Kandidatnumren lottas ut på De tios dag. Luciakandidat håller i en papperlapp med sitt kandidatnummer. Bild: Yle / Marcus Rosenlund de tios dag 2016,lucia2016

- Det är spännande och lite smånervöst. Speciellt för dagens intervjuer, säger alla kandidater unisont. Och det är speciellt X3M:s intervju som orsakar oro. I fjol var det en liten mjukisbjörn som intervjuade luciakandidaterna. I år blir det något annat.

Luciakandidaterna 2016

Luciakandidaterna sjunger luciasången:

Också kommande möjliga uppdrag som Finlands lucia oroar.

- Det känns utmanande att verkligen möta och se alla som man lussar för. Att vara närvarande. Och att klara av uppgiften om man blir vald, är några spridda kommentarer bland luciakandidaterna.

Det blir många timmar då fotografer och journalister vill ha tag på alla kandidater i tur och ordning. Det fotograferas utomhus och inomhus, och så ska alla byta om till vita blusar och fotograferas lite till.

Cecilia Holmström intervjuas för Yle Vega. Luciakandidat Cecilia Forsström intervjuas för Yle Vega. Bild: Yle / Marcus Rosenlund cecilia forsström,de tios dag 2016,lucia2016

Luciakandidat sminkas inför pressfotografering. Bild: Yle / Marcus Rosenlund de tios dag 2016

Luciakandidaterna dirigeras av fotograf för den första gruppbilden. Luciakandidater står i trappuppgång och dirigeras av fotograf för gruppbild. Bild: Yle / Marcus Rosenlund de tios dag 2016

- Verkligen roligt att vara här. Nu börjar man få en bild av vad det hela handlar om.

De tios dag avslutas med gemensam middag och teaterpjäs tillsammans.

Luciakandidaterna intervjuas av X3M

X3M intervjuade och filmade alla luciakandidater på De tios dag.

Omröstningen och luciainsamlingen inleds på söndag 30 oktober och pågår till den 23 november.

Läs mera:

Luciakandidaterna utsedda

De tio kandidaterna till Finlands lucia är utsedda, och de representerar så gott som hela Svenskfinland. Att välja vilka tio som skulle gå vidare var inte lätt, säger juryn.

Det sextonde Bokkalaset firar Finlands 100-års jubileum redan i år. Temat fred och krig genomsyrar programmet som involverar ett femtiotal litteraturgäster i Ekenäs.

Att hitta författare som skriver om krig har inte varit svårt. Att hitta böcker om fred visade sig vara betydligt svårare, säger Lotta Lerviks, kultursekreterare i Raseborg.

- Krig kanske fascinerar människor. Många böcker vi har med har en personlig prägel, någon släkting som varit med i kriget eller någon som forskat i det.

Krigssamtal och prinsessverkstad

Bokkalaset har ökat i popularitet och i år pågår det i sex dagar.

Evenemanget inleds på onsdag (10.11) och pågår fram till måndag (14.11). I programmet hittas bland annat samtal om att vara krigsbarn, kärlek och kulturkrockar samt fred och feminism.

På invigningsbrunschen på fredag diskuterar författarna och feministerna Märta Tikkanen och Ebba Witt-Brattström sina kärleksböcker. Båda böckerna handlar om en uppgörelse mellan en begåvad och självcentrerad man som inte helt respekterar det frun står upp för.

På lördag samtalar den Ekenäsbördiga författaren Anna Lindholm med den svenska författaren Arkan Asaad om friheten att välja. Asaad skildrar i sina böcker de kulturkrockar som uppstått mellan den kurdiska och svenska kulturen.

Författaren Arkan Asaad är född i irakiska Kurdistan men flydde undan kriget till Sverige. Arkan Asaad Bild: YLE/Marit Lindqvist arkan asaad

På söndagen har publiken också möjlighet att se två avsnitt av den färska tv-serien Lola uppochned som baserar sig på Tenalaförfattaren Monika Fagerholms roman. Delar av filmen har spelats in i Ekenäs och serien sänds på tv nästa år.

Publiken på Bokkalaset får förhandstitta på tv-serien Lola uppochned. Mimosa Willamo som Ca Bäck i Lola uppochner Bild: Robert Nordström / Långfilm Productions lola uppochner,Mimosa Willamo,mimosa willamo som ca bäck,yle fem

Dessutom får alla svenska skolor i Raseborg besök av olika författare.

Ovanligt med finska inslag på Bokkalaset

Intresset för Bokkalaset har ökat otroligt mycket längs med åren, säger Lotta Lerviks. Men hon tror att intresset kan öka ytterligare i framtiden.

- Jag hoppas att de barn som varit med om Bokkalaset sedan små också kommer att vara vår publik i framtiden. På det viset tror jag att det kanske kommer att växa ännu mera så småningom.

Bokkalaset engagerar finlandssvenskar och andra nordbor och också flyktingar. Många olika språk kommer att höras under Bokkalaset bland annat på Poetry Slam som är ett evenemang i estradpoesi.

Sirkka Turkkas dikter på finska är också ett nytt inslag i Bokkalaset.

- Vi har haft danskar, norrmän, islänningar, grönlänningar men sällan något på finska så vi tyckte det skulle vara dags.

Lotta Lerviks tror att intresset för Bokkalaset kan växa ytterligare. Lotta Lerviks står med en bunt papper i händerna. I bakgrunden syns en affisch där det står Bokkalaset. Bild: Kevin Stewart bokkalaset,bokkalaset 2016,Ekenäs,lotta lerviks,Raseborg,Västnyland

Kolla in hela programmet på Bokkalasets webbplats. Evenemanget ordnas av Ekenässällskapet, Västnyländska kultursamfundet och Raseborgs stads kulturbyrå.

Nu börjar det klarna hurdana investeringar Raseborgs stad ska göra de närmaste åren. Området vid järnvägsbron i Karis ska få ett ansiktslyft och ett nytt daghem Karis ska byggas. Däremot är det oklart när renoveringen av Katarinaskolan i Karis blir av.

Hittills har bildningsnämnden inte kommit med några tydliga beställningar när det gäller Katarinaskolan, säger ordföranden för tekniska nämnden. I tekniska nämndens investeringsprogram fram till år 2019 reserveras därför inga pengar för en totalrenovering och tillbyggnad av skolan.

- Vi väntar på en klar beställning av bildningsnämnden för hurudana skolbyggnader de vill ha och var de ska vara placerade, säger ordföranden Werner Orre (SFP).

Det var meningen att skolans gymnastiksal skulle börja renoveras redan i år. Men sedan ändrade planerna. I bakgrunden fanns bland annat ett daghemsbygge i Ekenäs som blev dyrare än beräknat.

Renoveringen finns i långtidsplaneringen

Tanken var först att göra en större satsning i Katarinaskolan relativt snart. Ännu för en dryg månad sedan verkade det som om tekniska nämnden skulle föreslå att hela Katarinaskolan renoveras för några miljoner euro inom de närmaste åren. Men nu säger ordföranden Werner Orre att renoveringen i stället finns med i långtidsplaneringen, det vill säga i det som staden planerar från och med 2020.

Orsaken till senareläggningen är att ingen riktigt vet vad som behövs i Katarinaskolan. Orre efterlyser en klar behovsbeskrivning från bildningssektorn.

- När det gäller bildningen i Raseborg agerar tekniska nämnden enligt de beställningar som kommer från bildningssidan.

Järnvägsbron i Karis repareras nästa år

Däremot föreslås järnvägsbron och området kring den i Karis få totalt 3,3 miljoner euro för en grundförbättring under 2017-2019. För den summan skulle bland annat järnvägsbron repareras och tunneln för fotgängare och cyklister förlängas under järnvägsspåren till den norra sidan.

Järnvägsbron planeras nu piffas upp. Järnvägsstation i Karis. Bild: Yle/Petra Thilman järnvägsbron i karis,järnvägsstation,karis,karis järnvägsbro,karis järnvägsstation,raseborg,vr,västnyland

Korsningen vid Bangatan och Dalgatan ska enligt planerna bli en rondell. Också ramperna ska förbättras. På Bangatan finns det också planer på att bygga ett väntrum för passagerare.

Grundreparationen av Järnvägsbron är ett projekt där staden samabetar med Trafikverket.

Nytt daghem för 3,2 miljoner i Karis

I tekniska nämndens förslag till investeringsprogram finns också ett anslag på totalt 3,2 miljoner euro för ett nytt daghem i Karis. Planeringen ska ske nästa år och byggandet år 2018.

Det nya daghemmet ersätter Sandbo daghem, Lövkulla familjedaghem och Nalle gruppfamiljedaghem.

Stadshuset syns inte i investeringsplanen

De två största investeringarna de närmaste åren finns i Ekenäs men de syns inte i investeringsplanen. Det handlar dels om Psyke-huset, där den psykiatriska vården samlas och dels Ekåsenområdets huvudbyggnad dit Raseborgs stadshus planeras flytta.

Orsaken är att de genomförs som så kallad fastighetsleasing. Det betyder att det är en bank eller ett finansinstitut som står för de stora investeringarna och staden betalar sedan extern hyra för byggnaderna. Investeraren får sina pengar tillbaka i form av högre hyra.

F-byggnaden på Ekåsenområdet ska vara inflyttningsklar i augusti 2018. Ett ljusbeige stenhus. Det är huvudbyggnaden på Ekåsenområdet i Ekenäs. Bild: Yle/Maria Wasström ekenäs,ekåsen,ekåsens psykiatriska sjukhus,fasad,huvudbyggnad,huvudingång,raseborg,sjukhus,västnyland

Enligt planerna ska Raseborgs förvaltning flytta in i den så kallade F-byggnaden i Ekåsen i augusti 2018.

Tekniska nämnden reserverar däremot totalt 400 000 euro för åtgärder i de andra byggnaderna på Ekåsenområdet.

Karis centrum planeras

I Karis centrum är det meningen att det ska skapas ett bibliotek med bland annat betjäningspunkt för invånare och mötesrum. Lokalerna ska skapas genom renovering och inte genom nybygge.

Planen är att stadens verksamhet ska koncentreras till så få byggnader som möjligt.

Fokus-huset spelar en central roll i centrumplanen för Karis. Fokushuset i karis. Bild: Yle/Malin Valtonen fokus,fokus i karis,fokus karis,fokushuset,fokushuset i karis,karis busstation,raseborg,västnyland

Arkitektbyrån Minkkinen Oy har gjort upp en projektplan för centrumfastigheterna Fokus, Grabbegården, Lönnbergska fastigheten, Villa Haga och Karis före detta stadshus. Tekniska nämnden föreslår att 100 000 euro reserveras för planeringen av Karis centrumfastigheter fram till år 2019.

Projektplanen för Karis centrum kommer upp till politisk behandling senare i år och blir då offentlig.

Centralkök i Ekenäs för 3 miljoner

I tekniska nämndens förslag till investeringsprogram framkommer det att en utredning om ett centralkök i Ekenäsområdet återigen ska göras nästa år. I praktiken betyder det att tidigare utredningar sammanställs. Processen kring centralköken i Raseborg inleddes år 2011.

Tekniska nämnden föreslår nu att totalt 3 miljoner euro satsas på att planera och bygga ett nytt centralkök i Ekenäsområdet. Det är meningen att köket planeras år 2018 för en kostnad på 200 000 euro. Köket skulle sedan byggas året därpå för 2,8 miljoner euro.

Prisuppskattningen bygger på kostnaderna för centralköket i Karis som renoverades för ett år sedan.

Tekniska nämnden i Raseborg godkände på tisdagen (25.10) sitt förslag till investeringar 2017-2019 samt en lista över projekt som finns i planerna på 2020-talet. Det är stadsfullmäktige som har sista ordet när det gäller budgeten och investeringarna.

Det är oklart om det blir någon julbelysning i Karis i år. Orsaken är att det är dyrt för företagarna att sätta upp belysningen.

- Vi är väldigt pigga på att få julbelysning till Karis, men problemet är att vi inte har pengar, säger Louise Kjellberg, ordförande för Karis centrumförening.

Det är Raseborgs stad som står för armaturen och elektriciteten. Till företagarnas uppgift hör att hänga upp belysningen längs med gågatorna i Karis och Ekenäs.

Dyrt för den enskilda företagaren

Företagaren Tapio Viljanen har många år varit eldsjälen bakom jularrangemangen i Karis centrum. Enligt honom kostar det 5 000 euro att sätta upp och ta ner belysningen.

Dessutom beskostar företagarna i Karis programmet på julgatans öppning. Det betyder en ytterligare kostnad på 3 500 euro för en timme program.

- Trettio företagare delar på kostnaderna och för en enskild företagare blir det en betydande summa, konstaterar Viljanen.

Ekenäs Energi understöder

Ekenäs centrumförening har också ekonomiska utmaningar och vill ogärna bekosta julbelysningen. Men i år är julstämningen på Kungsgatan säkrad eftersom Ekenäs Energi har lovat sponsra uppsättningen av julbelysningen.

Enligt Viljanen har det diskuterats om det kommunala energibolaget kunde sponsra belysningen på Karis gågata nästa år.

Karis centrumförening är relativt ny och får inte speciellt mycket stöd. Louise Kjellberg önskar att staden kunde komma emot mera än den är beredd att göra i nuläget.

- Om det inte finns fyrk i staden måste vi fundera på om det alls ska finnas julbelysning i Karis, säger hon.

Julbelysningen i Raseborg brukar vara ett årligt återkommande diskussionsämne.

Vårdreformen kommer absolut att påverka viljan att ställa upp i kommunalvalet, säger Arja Alho (SDP) i Sjundeå. Riikka Slunga-Poutsalo (Sannf) i Lojo anser att det är just därför man ska vara med i politiken. Om social- och hälsovården flyttar från kommunerna så kan man ändå vara med och utveckla den egna hemorten.

Social- och hälsovårdsministeriet har berett ett förslag om ändring av social- och hälsovårdslagen. Ansvaret för att ordna social- och hälsovården ska övergå från kommunerna till landskap 2019.

Det är meningen att riksdagen ska behandla ärendet i november.

Arja Alho (SDP), ordförande för kommunfullmäktige i Sjundeå, säger att hon absolut tror att folk påverkas av social- och hälsovårdsreformen då de funderar på om de ska ställa upp som kandidat i valet eller inte.

Arja Alho. Arja Alho, första kvinnliga ordförande för Helsingfors stadsstyrelse och stadsfullmäktige. Bild: Yle/Mira Myllyniemi alho,arja alho,Arja Alho

- Ingen vet exakt hur kommunens roll är i framtiden. Utbildning och planering är förstås viktiga frågor, men många blir motiverade av att få fatta beslut i social- och hälsovårdsfrågor som är avgörande för invånarnas vardagliga liv.

Nya tider skapar nya kommuner

Den sannfinländska partisekreteraren Riikka Slunga-Poutsalo från Lojo säger att de följande fyra åren inom kommunalpolitiken blir intressanta på grund av social- och hälsovårdsreformen.

- Det finns de som tycker att de inte vill vara med om social- och hälsovården flyttar från kommunen, men det är ju därför man ska vara med.

Riikka Slunga-Poutsalo. Sannfinländaren Riikka Slunga-Puotsalo Bild: YLE / Börje Broberg riikka,riikka slunga-poutsalo,sannfinländare,västnyland

Slunga-Poutsalo menar att det som är kvar på kommunens ansvar blir allt viktigare.

- Det skapar också möjligheter att forma kommunen om social- och hälsovårdsreformen genomförs.

Alho: Motivationen saknas

Riikka Slunga-Poutsalo ställer upp i kommunalvalet 2017.

- Kommunala ärenden är det som lockar med politik. Det är väldigt givande, men också svårt. Att påverka i min närmiljö är det sista jag ger upp.

Arja Alho är inte säker på om hon ställer upp som kandidat i kommunalvalet.

Det beror på att hon har en lång politisk karriär bakom sig inom kommunalpolitiken i Helsingfors och Sjundeå och även som riksdagsledamot och andra finansminister.

- Jag skulle gärna sluta, jag är inte längre så motiverad efter så många år inom politiken. Det skulle gärna få komma nya människor med i Sjundeåpolitiken, men det är ju inte så enkelt.

Alho ska diskutera med den socialdemokratiska gruppen innan hon fattar ett definitivt beslut.

- Det är viktigt att ha tillräckligt med kandidater, annars får vi inte röster och kan inte påverka i kommunen.

"Det lönar sig inte att ställa upp"

De tre västnyländska riksdagsledamöterna Joona Räsänen (SDP) från Lojo, Thomas Blomqvist (SFP) och Maarit Feldt-Ranta (SDP) från Raseborg ställer också upp i kommunalvalet.

Joona Räsänen. Joona Räsänen på sin valvaka i Lojo. Bild: Yle/Bubi Asplund folkets hus i lojo,joona räsänen,lojo,lojo työväentalo,riksdagsval,riksdagsvalet 2015,sdp,socialdemokraterna,työväentalo i lojo

Joona Räsänen har också hört folk som sagt att det inte lönar sig att ställa upp i valet då kommunerna inte längre får bestämma.

- Även om social- och hälsovårdsreformen skulle genomföras så bestämmer kommunen fortfarande i viktiga frågor. Det förebyggande hälsoarbetet sköts ju fortfarande av kommunerna.

Det finns intressanta uppgifter i kommunerna

Thomas Blomqvist hoppas att folk ändå vill ställa upp i kommunalvalet trots att det just nu ser ut som om all social- och hälsovård tas bort från kommunerna.

- Det finns ju ändå intressanta uppgifter kvar för kommunerna som jag hoppas att lockar kandidater. Jag vill vara med och påverka hur framtidens kommun ser ut.

Thomas Blomqvist och Maarit Feldt-Ranta. Thomas Blomqvist och Maarit Feldt-Ranta Bild: Yle/Maria Wasström blomqvist,duell,feldt-ranta,maarit feldt-ranta,thomas blomqvist,västnyland

Maarit Feldt-Ranta tror att social- och hälsovårdsreformen påverkar kandidatuppställningen i kommunalvalet och folks vilja att rösta.

- Osäkerheten kring reformen har varit påtaglig en längre tid och det påverkar säkert. Jag har sett säkert sex eller sju olika försök till reformer av social- och hälsovården under min tid i rikspolitiken och ingen av dem har genomförts, så jag är inte helt övertygad om att denna reform blir av.

Feldt-Ranta säger att det inte är ett laddat uttalande eller en förhoppning om att regeringen ska misslyckas, utan att det är hennes erfarenhet som säger att reformen inte genomförs.

Praktiska ärenden försvinner inte

Räsänen hör inte heller till dem som tror att social- och hälsovården förverkligas så som reformen ser ut för tillfället.

- Vad som helst kan hända och jag hoppas att ingen låter bli att kandidera bara på grund av social- och hälsovårdsreformen.

Det är i stället det vardagliga som väljarna och kandidaterna borde tänka på, säger Maarit Feldt-Ranta.

- Jag gav mig in i politiken som småbarnsförälder och då ville jag veta var det finns lekparker, varför stänger daghemmet klockan 17 och var vårdas de barn som har föräldrar som arbetar efter klockan 17?

Det är de vardagliga ärendena som är viktiga för invånarna, säger Maarit Feldt-Ranta. Lekplatsen i Fiskars. Bild: Yle/Marica Hildén fiskars,fiskars bruk,fiskars lekpark,fiskars lekplats,lekpark,lekpark fiskars,lekplats,lekplats fiskars,raseborg,västnyland

Det är sådana praktiska saker som invånarna är intresserade av i kommunalvalet, säger Feldt-Ranta.

- Social- och hälsovårdsreformen kommer inte att ändra på intresset för det vardagliga.

Den västnyländska helheten i landskapet

Målet med reformen är att bilda självstyrande områden som kallas landskap. Landskapsfullmäktige ska väljas genom landskapsval.

Just nu ser det ut som om det första landskapsvalet förrättas i samband med presidentvalet 28 januari 2018.

Landskapsvalet genomförs i april samtidigt som kommunalvalet från och med år 2021 och därefter.

Då Arja Alho ser på landskapsvalet så anser hon att det är viktigt att de politiska grupperna har egna program som klart säger vad de värderar och vill utföra.

- Det får inte bli ett sådant organ att kommunernas representanter bara tänker på den egna kommunen, utan man måste se helheten.

Västnyland får inte hamna i skuggan

Joona Räsänen har inte funderat på landskapsvalet, men han önskar att de västnyländska politikerna funderar inom partiet och sedan partierna sinsemellan på hur man ska garantera att Västnyland har representanter i landskapsfullmäktige.

Räsänen vill inte att Västnyland blir i skuggan av större städer.

Riikka Slunga-Poutsalo har inte funderat så mycket på landskapsvalet, men säger att hon är intresserad.

- Det viktiga är att få så många västnylänningar med som möjligt annars koncentreras allt till huvudstadsregionen.