Skrotföretaget Romu Keinänen i Karis får nu behandla 56 000 ton skrot under ett år. Det är mer än dubbelt mera än det gamla lovet tillåter.
På torsdagen (20.10) kom beslutet från Regionförvaltningsverket. Karisföretaget får nu behandla sammanlagt 56 000 ton metallskrot i stället för 25 000 ton som lovet tillåter i dag.
Jyri Keinänen som är vd och huvudägare i Romu Keinänen säger att han ser både positiva och negativa saker med miljölovet.
- Det positiva är att vi nu har fått lovet. Om det finns behov av ändringar så överväger vi att söka ändring.
Nu ska vi göra bullermätningar och se hur mycket våra åtgärder för att minska på bullret har hjälpt, säger Jyri Keinänen.
Bollen hos dem som klagat
Jyri Keinänen konstaterar att bollen egentligen nu är hos grannarna som tidigare besvärat sig över bullret från anläggningen.
Jyri Keinänen är vd och huvudägare i Romu Keinänen.Jyri KeinänenBild: Yle/Robin Holmbergjyri keinänen,keinänen,raseborg,romu keinänen,västnyland
Nu är miljölovet framlagt till påseende. Besvärstiden går ut 21 november.
- Besvärar sig någon mot det träder inte lovet i kraft.
Satsat mycket på bullerskydd
Jyri Keinänen säger att företaget har gjort mycket för att minska på bullret.
- Vi har satsat nästan 400 000 euro på att låta bygga bullerstaket. Om det visar sig att det behövs är vi villiga att ytterligare satsa på det.
Keinänen säger att det inte finns någon övre gräns för hur mycket Romu Keinänen kan eller vill satsa för att grannarna ska vara nöjda.
- Jag vill inte säga att vi satsar högst 10 000 eller högst en miljon euro på att minska på bullret.
Vi satsar så mycket det behövs, säger Jyri Keinänen.
Sex meter högt bullerstaket
Det är ett externt företag som har byggt bullerstaketet som är upp till sex meter högt. Bullerstaketet är byggt mot bebyggelsen.
Mot industriområdet har man lagt containers för att minska på bullret.
- Det är lite som att bygga med legoklossar. Vi kan enkelt höja staketet med två och en halv meter.
Romu Keinänen har två enheter. Den ena finns i Bäljars i Karis och den andra i Fantsby i Esbo.
- Enheten i Karis är viktig för oss, läget är bra och vi har bra personal här. Ser vi på helheten vad gäller råämnen som cirkuleras, så drar inte hemmamarknaden. Det måste exporteras.
Öppet hus på torsdag
Jyri Keinänen är mån om att grannarna till skrotanläggningen är nöjda. Därför önskar han att alla intresserade kommer på torsdag (27.10) till skrotföretaget i Bäljars för att diskutera.
Romu Keinänen i Bäljars håller öppet hus på torsdag mellan klockan 12- 15.
I år har Romu Keinänen en omsättning på 17 miljoner euro. I fjol var omsättningen 11 miljoner.
Företaget sysselsätter totalt 36 personer. I enheten i Karis jobbar ungefär en tredjedel av den totala styrkan, resten är stationerade i Esbo.
I år har Romu Keinänen investerat ungefär 1,2 miljoner euro i maskinparken.
I veckans åsiktsinslag Fredagssnack diskuteras mobbning och misshandel. Snackarna efterlyser empati och hänsyn.
Polisen undersöker en misstänkt misshandel mellan en förälder och en elev i Seminarieskolan i Ekenäs.
Enligt polisens uppgifter lär den vuxna mannens barn blivit mobbat av den misshandlade eleven.
Båda snackarna fördömer dylika fall. För att undvika lika drastiska åtgärder menar Ilse Klockars att mobbning måste förebyggas från dag ett, både i hemmet och i skolan.
- Det handlar om grundläggande värderingar, om hur vi tar hänsyn till varandra. Vi måste lära ut empati i hemmet. Då uppstår inte mobbning.
Petri Horttana är inne på samma linje, men tror det är en omöjlig uppgift att utrota mobbning. Barn och unga har ibland svårt att inse vad deras gärningar kan leda till.
- Ord kan vara värre än fysiskt våld. Orden kan leda till livslånga men för den som blivit utsatt för dem.
- Uppfostran borde handla om tolerans och gå ut på att visa att du får vara annorlunda, fortsätter Ilse Klockars.
Yle Västnyland bjuder på fredagar in snackare som reflekterar över veckan som gått. Ilse Klockars och Petri Horttana filosoferar 21 oktober.
Innebandylaget FBC Raseborg Knights förlorade också sin fjärde match i division 2. På fredagen (21.10) var Vandalaget Tiikerit Akatemia bättre i Påminnehallen med en marginal på två mål.
Slutresultatet blev 5-7 (0-3, 1-0, 4-4).
FBC Raseborg Knights fick en dålig start i matchen. Efter första perioden låg hemmalaget under med tre mål och kunde aldrig ta fast Tiikerit Akatemia.
Andra perioden gick målmässigt till Knights, även om hemmamålvakten tvingades ingripa hela 14 gånger. Gästernas burväktare Aki Järvinen noterades för fyra stoppade skott.
Totalt stoppade Ruokolainen 32 och Järvinen 16 skott i matchen.
Tiikerit Akatemia fick en bra start i tredje perioden och ryckte till en ledning med 6-1 på dryga åtta minuter. Den ledningen kunde hemmalaget nästan knappa in.
André Artzén slog in 5-6 med en knapp minut kvar att spela, men bara 13 sekunder senare slog gästernas Otto Blomqvist sista spiken i Knightskistan då han fastställde slutresultatet 5-7.
Cupmatch på söndag
I hemmalaget var Henrik Himmelroos (1+2) och André Artzén (2+0) de bästa poängplockarna.
Knights Henrik Himmelroos samlade tre börspoäng i förlustmatchen mot Tiikeriet Akatemia.Henrik Himmelroos, KnightsBild: Yle/ Patric Westerlundfbc raseborg,fbc raseborg knights,henrik himmelroos,innebandy,innebandyspelare,karis,knights,raseborg,västnyland
Juuso Salo (2+1), Otto Blomqvist (2+0) och Valtteri Laine (0+2) fick flest börspoäng i Vandalaget.
Raseborgslaget har nu spelat fyra matcher i division 2. Knights har förlorat alla dem. Tiikerit Akatemia har vunnit tre och spelat en match oavgjort.
Sin nästa seriematch spelar Knights på lördag 29.10 mot SB Vantaa. Matchen spelas i Myrbacka idrottshus i Vanda.
Redan på söndag spelar FBC Raseborg Knights ändå sin följande match, då O2 från Jyväskylä kommer på besök till Påminnehallen. Matchen ingå i finska cupen.
Fartygsbeställningarna i Åbo bildar ringar på vattnet och speciellt ett företag i Västnyland gynnas - vilket? Veckans nyhetstest handlar också om kocklandslaget och fladdermusrabies.
1. Vilket västnyländskt företag gynnas av Åbovarvets fartygsbeställningar?
2. Var hittades fladdermusen som hade rabies?
3. I vilken tysk stad tävlar Kariskocken Samuel Mikander och de andra kockarna i landslaget i kock-OS?
4. Hur mycket får Hangö stad punga ut för den smutsiga jorden på Fabriksudden?
5. För hur mångte gången ordnas Lux Musicae i Sjundeå?
I våras skedde det stora omställningar i tågtrafiken från Västnyland till huvudstadsregionen. För pendlarna innebär det billigare priser – men också mindre valfrihet. Enligt VR:s nya tidtabeller kommer inga nya avgångar från Karis till Helsingfors.
Det var i mars som det sista Y-tåget avgick från Karis via Ingå och Sjundeå till Helsingfors. I samma veva minskade VR också IC-tågens avgångar på kustbanan.
Y-tåget slutade gå i mars.Y-tågets framtid är ovissBild: Yle/Veronica Monténlokaltrafik,närtåg,y-tåg
För många tågresenärer betydde det en stor förändring.
- Det är färre avgångar och färre tågvagnar och det gör att det ofta är trångt, säger Martina Landén-Westerholm som sedan 2009 pendlar mellan hemmet i Ekenäs och jobbet i Helsingfors.
På de tåg där det finns mycket pendlare kan det vara så trångt att folk sitter i trapporna och arbetar med sina datorer i knät, berättar hon.
Lägre biljettpris glädjer pendlare
Men förändringen är inte enbart negativ. I och med att tågavgångarna blev färre kan VR erbjuda betydligt billigare biljetter än tidigare. För en tågpendlare som köper en biljett för ett helt år innebär det en prissänkning på över 50 procent.
- Pendlarna har varit väldigt glada för att tågbiljetterna har blivit billigare. Speciellt då man betalar flera tusen euro om året till VR känner man av prissänkningen.
Osäkerhet då tidtabeller ändras
Under de sju år som Martina Landén-Westerholm har pendlat har det ofta förekommit att tågen inte har gått enligt tidtabellen. På den här punkten har VR förbättrat sig avsevärt den senaste tiden.
Men i och med de återkommande omställningarna i tidtabellerna blir det också svårare att pussla ihop vardagen, säger hon.
- Det finns ett stort osäkerhetsmoment när det gäller pendlandet. Informationen om hur tidtabeller ändras kommer alltid ganska sent och det betyder att man snabbt måste rusta om hela systemet både hemma och på jobbet. Det är utmanande.
Martina Landén-Westerholm.En närbild av en skrattande kvinna. Hon heter Martina Landén-WWesterholm. Bild: Tom Ahlforsmartina landén-westerholm,Västnyland
För en del pendlare har det till och med blivit omöjligt att fortsätta använda tåget eftersom det allra flesta avgångarna inte stannar förrän i Alberga i Esbo.
I och med VR:s förändringar i våras drogs också det sena tåget från Helsingfors in. Västnyländska politiker har tillsammans med kommunala tjänstemän lobbat för att få tillbaka den turen. Men hittills har det inte lyckats.
Däremot får Kyrkslätt från och med december två tågturer till för att underlätta vardagen för dem som pendlar till och från Åbo eller Karis.
Nytt stödsystem för Raseborgspendlare
För Raseborgs del innebar VR:s förändringar ett bakslag med tanke på servicen för stadens invånare. Raseborg försöker locka fler mänskor att flytta till staden och då är det viktigt att de smidigt kan pendla till eventuella jobb på annan ort. Då valmöjligheterna blir färre kan det bli jobbigare att pendla till sitt jobb.
VR:s statistik visar ändå att samma mängd tågresenärer stiger på och av tåget vid stationen i Karis som för ett år sedan.
Man kan lösa ut Raseborgs pendlarbiljett i alla R-kiosker.En kvinna handlar i en kiosk. Bild: Yle/Minna AlmarkKaris,martina landén-westerholm,r-kiosken i karis,R-kioski,Västnyland
Raseborgs stad har länge stött de pendlare som bor i staden med en rabatt på 10 procent på kollektivtrafikens periodbiljetter. I augusti bytte staden stödsystemet för dem som pendlar med tåg.
Raseborg hör till huvudstadens pendlingsområde
Det nya Eazy Break-systemet fungerar så att man lämnar in en blankett till staden som kollar upp att man verkligen bor i Raseborg. Efter det kan man elektroniskt beställa en resesedel, som man sedan kan lösa ut i en R-kiosk.
- Det är lätt eftersom man kan köpa biljetten på hemorten eller var som helst, säger Martina Landén-Westerholm.
Hittills har runt 140 tågpendlare börjat använda systemet. Raseborgs stad räknar med att mellan 200 och 300 raseborgare pendlar med tåg.
Martina Landén-Westerholm tycker att det är bra att Raseborg stöder sina pendlare.
- Med kommunrabatten visar man i staden Raseborg att vi hör till pendlingsområdet för huvudstadsregionen och det tycker jag är en bra sak.
Kommunbiljetten laddas via en app ner i telefonen.En hand håller i en guldfärgad telefon. Bild: Yle/Minna Almarkhand,smarttelefoner,telefoner,Västnyland
Samtidigt önskar hon att systemet blev lite smidigare så att användarna lättare kan köpa rabattbiljetter för längre perioder.
Sjundeå har drabbats hårt
I Sjundeå pendlade runt 300 personer dagligen med Y-tåget och kommunen har byggt upp sitt kommuncentrum runt tågstationen. VR:s förändringar höll på att bli riktigt katastrofala för kommunen eftersom de hotade lämna kommunen helt utan tågtrafik.
Sjundeå har därför aktivt jobbat för att ersätta den indragna regionaltrafiken. Kommunen ingick snabbt ett tillfälligt avtal med Helsingforsregionens trafik (HRT) för att säkerställa att invånarna kan åka till sina jobb och studieplatser i huvudstadsregionen.
För att arrangemanget ska kunna bli permanent måste Sjundeå bli medlem i HRT och kommunen arbetar på det för tillfället.
I Sjundeå har pendlarna drabbats hårt av tågförändringarna.Människor står på en tågperrong, tågbana till höger, höstlöv på marken.Bild: Yle/ Veronica Monténkustbanan,lokaltåg,namninsamling,närtåg,pendla,pendlare,perrong,protest,sfp,sjundeå,sjundeå station,västnyland,y-tåg,y-tåget,ytåg,ytåget
Sjundeå har ändå lidit av förändringen. Enligt VR:s statistik har tågresenärerna från Sjundeå minskat med en tredjedel jämfört med ett år sedan. För första gången på tiotals år har också utflyttningen från kommunen varit större än inflyttningen.
BK-46 fortsätter att visa att laget är att räkna med i handbollsligan i år. På lördag vann Karislaget klart över HIFK på bortaplan. Senare var regerande mästare Cocks vassare än GrIFK.
Det var inget snack om saken – BK-46 var det bättre laget i Helsingfors på lördag. Gästerna från Karis gick upp till 15–10 i första halvlek och vann till slut med hela 13 måls marginal: 32–19.
Stjärntrion bakom poängen
Det var nyförvärven som stod för målkalaset. Oscar Kihlstedt, Andreas Rönnberg och Ben Weber flyttade alla till BK inför säsongen. Trion stod för 17 av målen mot HIFK.
Rönnberg och Kihlstedt satte in sex bollar var, medan Weber gjorde fem mål. Weber missade inte ett enda skott i hela matchen. Kihlstedt toppar nu målstatistiken med 53 fullträffar. Också Jasper Hellberg gjorde fem mål i matchen.
Målvakten Mikael Heinonen hjälpte till att hålla siffrorna nere genom att göra hela 21 räddningar i matchen. Han valdes till matchens bästa spelare.
BK-46 har nu elva poäng med sju matcher avklarade och är en av de största medaljkandidaterna. HIFK har tre segrar och fyra förluster på kontot.
Målvakten målskytt för Cocks
Nico Rönnberg gjorde åtta mål mot Dicken på onsdag och följde upp den insatsen med att sätta in sju baljor mot GrIFK. Cocks ledde med två mål i paus och vann matchen på bortaplan med 29–24.
Cocks målvakt Kirill Morozov gjorde ett mål, räddade 17 skott och utsågs till matchens lirare. Fredrik Forss gjorde sju mål för GrIFK.
Cocks har fortfarande inte tappat en enda poäng i ligan.
Dicken håller fortsättningsvis jämna steg med BK-46. Drumsölaget vann över SIF med 25–23 på bortaplan. Både Dicken och BK-46 har elva poäng och ligger tre poäng bakom Cocks.
Mikko Manninen sköt JJK tillbaka till fotbollsligan på lördag. TPS vann med 3–0 över EIF och får kvala om en plats i ligan. Jaro behövde några mirakel, men föll tungt med hela 2–4 hemma mot Grankulla IFK.
Manninens två fullträffar fick den 3752 personer starka publiken i Jyväskylä att jubla i oktoberkylan – JJK är tillbaka i fotbollsligan, efter tre säsonger i division 1.
JJK hade allt i egna händer inför den sista omgången höll för trycket genom att vinna med 2–1 över AC Oulu.
Spelarna och supportrar kramades på planen efter att ligakontraktet säkrades.
TPS kvalar – vann klart över EIF
TPS klarade biffen mot EIF – men det gjorde ingen skillnad i praktiken eftersom JJK vann sin match. TPS slutade tvåa, bara en poäng efter JJK.
Åbolaget vann efter tre fullträffar i andra halvlek. Juri Kinnunen var först ut med ett precist avslut i det högra krysset. Rasmus Holma ökade på med en nick och Oskari Jakonen fastställde slutsiffrorna med tre minuter kvar att spela.
Det betyder att TPS får kvala om en ligaplats. Motståndaren klarnar på söndag. FC Inter ligger för tillfället nästjumbo i ligan – ett Åboderby om en ligaplats är alltså nära till hands. Också HIFK och PS Kemi kan sluta näst sist och tvingas kvala.
FF Jaro lyckades inte greppa det absolut sista halmstrået i hemmamatchen mot Grankulla IFK. Gästerna inledde matchen med profilspelaren Petter Meyer på bänken – men satte trots det in tre mål på bara 46 minuter.
Faton Seferi gjorde två av målen. Daniel Langhoff och Joonas Ilomäki gjorde också mål i den klara 4–2-segern över Jaro. Kevin Larsson och Alberto Alvarado Morin gjorde Jaros mål i matchen.
Både Jaro och GrIFK får förbereda sig på en till säsong i division 1.
FF Jaro får tydligen bronsmedaljer efter matchen. Känns semi-stort #ykkönen
Sjundeå IF var aningen vassare än BK-46 i säsongens första damhandbollsderby. Gästerna vann matchen som spelades i Karis med en marginal på tre mål.
Slutresultatet i Karis bollhall blev 27-30 (13-17).
BK-46 och SIF bjöd på en underhållande handbollsmatch på lördag (22.10) eftermiddag. På förhand var gästerna favoriter, men BK-damerna bjöd på fint motstånd och en trevlig överraskning.
Den överraskningen heter Pamela Degerman, skyttedrottningen som nu gjorde en tidigarelagd comeback efter sin handledsoperation.
Trots att Degerman saknar en del matchvana gjorde hon ändå sju mål. Två av dem kom från sjumetersstrecket.
- Jag hade tur eftersom ingeting var sönder i handleden. Det enda som behövde göras var att putsa lite. Därför kan jag spela redan nu, sade Pamela Degerman.
Pamela Degerman är tillbaka i BK-dressen efter en handledsoperation.Pamela Degerman, BK-46Bild: Yle/ Patric Westerlundbk-46,bk-46 handboll,bk-handboll,handboll,handbollsspelare,karis,pamela degerman,raseborg,västnyland
Enligt förhandsuppgifterna skulle hon vara tillbaka på spelplanerna först i december.
- Jag har tränat en tid och nu har vi en paus på ett par veckor så det passar mig. Jag har ingen värk längre.
Degerman försvarade inte
I derbyt spelade Pamela Degerman endast i anfallet. Hon vill gärna snart delta också i försvarsspelet.
- Nu ville vi ta det lite försiktigt i första matchen. I de kommande matcherna ska jag nog försvara också, man kommer bättre in i matchen på det viset, sade Degerman.
Hon tyckte BK-46 i stort sätt spelade en bra match.
- Vi hade vissa problem med vårt försvarsspel speciellt i första halvleken. I den andra försvarade vi bättre.
En av gästernas stjärnor var igen en gång unga Ellen Voutilainen. Hon gjorde sju mål och valdes till matchens bästa spelare. Voutilainen sade att spelarna i SIF-lägret blev en aning överraskade att Degerman var med redan nu.
- Vi hade inte hört om det före matchen. Jag tyckte nog vi tog det ganska lugnt, visst ändrade det lite på vårt spel, men vi försökte att inte tänka på det alltför mycket.
Bra fart i matchen
Ellen Voutilainen tyckte matchen var fartfylld.
- Jag tycker det här var en bra handbollsmatch från båda lagens sida. Få tekniska fel och bra fart matchen igenom.
Hon var inte speciellt överraskad att BK-46 bjöd på ett så hårt motstånd.
- Vi visste att de kommer hårt på sin hemmaplan. BK är ett bra lag och har bra individer, sade Ellen Voutilainen.
Förutom den unga Sjundeåspelaren prisbelönades hemmalagets Sirja Lassinharju och Emilia Holmberg.
Drygt hundra personer såg matchen som dömdes av Krister Illman och Tapani Kuri.
SIF spelar sin följande match mot Helsingfors IFK 2.11. Matchen spelas i Sjundeå. BK-46 möter HIFK på bortaplan 6.11.
Tidningen Västra Nyland har skickat ut ett brev till sina prenumeranter där chefredaktören berättar om tidningens framtid. Där får man bland annat veta att man får pengarna tillbaka om man betalat fakturan långt in på nästa år, men ändå bestämmer sig för att man inte vill ha en tvådagarstidning.
I brevet skriver chefredaktör Marina Holmberg att Västra Nyland ändrar profil och blir renodlat lokal, men tv-tablåerna och korsorden är kvar.
Västra Nyland utkommer på papper två dagar i veckan, tisdagar och fredagar, från och med 2 december. Nyheter finns digitalt alla dagar i veckan.
Två dagar Västis = 149 euro
En fortlöpande helårsprenumeration på tvådagarstidningen Västra Nyland kostar 149 euro. Alla prenumerationer fortsätter efter den 1 december. De som redan betalat sina prenumerationer kommer att beaktas med en förlängning av prenumerationen för den nya tidningen.
Holmberg skriver i brevet att KSF Media återbetalar det resterande beloppet av en prenumeration om man väljer att avsluta en prenumeration på VN. Man ska då ha betalat fakturan före 2 december i år.
Man kan nu prenumerera på Västra Nyland fem dagar i veckan och Hufvudstadsbladet två dagar i veckan. Den prenumerationen ändras automatiskt till två dagar VN och fem dagar HBL från 2 december.
Prenumeranterna får då HBL på måndag, onsdag, torsdag, lördag och söndag.
Kundservicen hjälper prenumeranterna
En av de vanligaste frågorna till VN i samband med förändringen är om något förändras då man har en prenumeration på HBL 365 (en app man kan ladda ner) med sin VN i pappersformat.
Svaret är att HBL 365-prenumerationen för fem euro i månaden med en pappersprenumeration på VN forstsätter till samma pris.
Den som vill ändra något med sin prenumeration ska kontakta KSF Medias kundservice.
En dyrare investeringsplan som inte har behandlats av nämnderna får en styrelsemedlem att ryta till i Ingå.
Samlingspartisten Marko Rautakoura, förste viceordförande i kommunstyrelsen, kritiserar beslutsgången och resurseringen i kommunen. Kritiken riktar sig främst mot kommundirektör Jarl Boström.
- Det är inte första gången som kommundirektören gör ändringar i beredningar som riktats till styrelsen. En utopistisk investeringsplan är vi också vana vid. Men jag har aldrig varit med om att nämnderna inte har fått säga sitt.
Överraskningar för styrelsen
Kommunstyrelsen fick investeringsplanen till behandling vid sitt möte den 17 oktober. Då visade det sig att endast samhällstekniska nämnden hade behandlat förslaget. Och kommundirektören presenterade överraskande en investeringsbudget för 2017-2019 som var två och en halv gånger större än överenskommet, runt 9 miljoner euro.
Investeringsbudgeten som kommundirektör Jarl Boström har gjort upp för 2017 går på 3,55 miljoner euro.
Enligt Marko Rautakoura fanns det egentligen inga motiveringar för dyrare investeringar.
Jag har aldrig varit med om att nämnderna inte har fått säga sitt.― Marko Rautakoura
Ingå utreder som bäst trafiksäkerheten i kommunen, bland annat i anslutning till skolorna. På våren beslöt kommunstyrelsen att utredningen ligger som grund för budgetbehandlingen och att man beaktar nya direktiv för olika trafiklösningar. Så gick det enligt Rautakoura inte.
- I praktiken innebär det här att kommunstyrelsen skulle vara tvungen att förbise alla andra nämnders prioriteringar och också höja kommunens skattesats med ungefär en procentenhet.
Kommunstyrelsen var inte nöjd utan remitterade investeringsförslaget till nämnderna. Om nämnderna inte hinner behandla sina investeringsönskemål vill styrelsen hur som helst ha ett besked av de ledande tjänstemännen.
- Vi vill åtminstone ha en bekräftelse från sektorchefen inom bildningssektorn att här inte finns behov för investeringar. För renoveringen av Kyrkfjärdens skola saknades en plan för vilka behov som finns. Utan en sådan är det svårt att att fatta beslut om investeringar som rör skolan, poängterar Rautakoura.
Samlingspartisten Marko Rautakoura är förste viceordförande i kommunstyrelsen i Ingå.marko rautakouramarko rautakoura,rautakoura,västnyland
Så här kan man inte förfara med Ingåbornas skattepengar.― Marko Rautakoura
Nya vindar i kommunen?
Kommundirektör Jarl Boström har talat om ett nytt sätt att jobba, någonting som kommer som en nyhet för kommunstyrelsens förste viceordförande Marko Rautakoura.
- Det är ju relevant för oss att veta om arbetsordningen har förändrats. Vi har varit mycket tydliga med hur vi vill att ärenden behandlas och att man är ute i god tid.
Enligt Rautakoura har samarbetet med kommundirektören haltat en längre tid.
- Kommundirektören har vid ett flertal tillfällen under de senaste åren ändrat på de investeringsförslag som har riktats till kommunstyrelsen. En grundligare översikt av ärendenas beslutshistoria har också saknats. Styrelsen har alltså inte känt till vad nämnderna har beslutit. I år har nämnderna inte ens fått säga sin åsikt, vilket är häpnadsväckande. Så här kan man inte förfara med Ingåbornas skattepengar.
Marko Rautakoura ondgör sig också över att mycket av det som fullmäktige och styrelse besluter om inte förverkligas.
- Motiveringen är att man har för bråttom och inte hinner med. Det är ett stort problem som vi nu måste gå till botten med. Det handlar också om prioritering. Maskineriet fungerar inte i Ingå kommun i dag, också om det ser bra ut på pappret. Jag har redan tidigare efterlyst ett starkare ledarskap och en bättre organisering, poängterar Rautakoura.
Det har inte riktigt gått som det ska.― Jarl Boström
Kommundirektör Jarl Boström säger att han i den aktuella investeringsplanen har arbetat utifrån ett nytt och vidare perspektiv.
- Vi har velat lyfta upp frågan på ett nytt sätt. Målet var att få en helhetsbild och på det här sättet blir ärendet litet mera komplicerat.
Boström förklarar att man inom de olika enheterna har gått igenom alla projekt som har nämnts eller varit aktuella vid olika tillfällen. Man har satt alla pusselbitar på bordet med tanken att de förtroendevalda sedan ska prioritera och bygga en helhet.
- Frågan blir knepigare men det är också meningen att den ska vara det. Det är för enkelt att jobba med en sak i gången. När man ser helheten så kanske man får ett bättre grepp om framtiden också, bedömer kommundirektören.
Jarl Boström är kommundirektör i Ingå.Ingås kommundirektör Jarl Boström.Bild: yle/Minna Almarkboström jarl,ingå,ingås kommundirektör jarl boström,jarl boström,kommundirektör,västnyland
Att endast en nämnd hade behandlat investeringsplanen innan den kom till styrelsebehandling är enligt Boström en skild problematik.
- Det är en fråga om arbetssättet i nämnderna. Det har inte riktigt gått som det ska. Nämnderna har haft alla möjligheter att i budgetförslagen ta fram de investeringar som anses viktiga, men den biten har inte gjorts. Man har koncentrerat sig enbart på driftsfrågorna.
Jarl Boström förklarar att man inom centralförvaltningen istället har gått igenom de behov som finns inom de olika enheterna.
- Det är egentligen en sak som lyder under förvaltningsstadgan och någonting som vi måste fundera grundligt på när vi bygger upp nya förvaltningsmodeller. Att det blir klart vad nämnderna ska göra. Det finns en orsak att gå igenom arbetssätten när budgeterna görs.
Enligt Boström borde nämnderna själva ha varit mer aktiva i den här frågan. Det är deras egen miss.
- De har haft tid på sig sedan maj. Tåget går, den 14 november ska investeringsplanen behandlas av fullmäktige.
Önskelista till julgubben
Han tar Kyrkfjärdens skola som ett viktigt exempel. Det är kommunens största förestående investering. Med tillbygge och centralkök föreslås en summa på 300 000 euro vikas för nästa år, 1,5 miljoner år 2018 och 800 000 euro år 2019.
- Här finns en viktig problematik som måste diskuteras. Vi har tidigare talat om olika delar av skolan som borde förbättras. Nu är alla behov i en korg. Nu gäller det att inte fastna i detaljerna utan se skolinvesteringen ur ett större perspektiv.
Boström säger att man efter diskussioner inom ledningsgruppen och centralförvaltningen har kommit fram till att man lyfter fram frågan på det här viset.
Efter den första förskräckelsen blir resultatet bättre om man greppar helheten.― Jarl Boström
Hur det än är fallet med nämndernas insatser så har kommunstyrelsen huvudansvaret, understryker kommundirektör Jarl Boström.
- Här finns inte tid att skjuta fram någonting nu. Alternativet är att kommunstyrelsen besluter att inga investeringar görs nästa år utan enbart utredningar och så går man vidare. Men jag tror inte att man önskar det heller.
Investeringsplanen på dryga tre miljoner euro ökade till nio miljoner när den hade gått via kommundirektör Jarl Boström. Att prislappen för investeringarna blev så mycket dyrare har sin förklaring, säger han.
- Det handlar om saker som under året har lyfts fram. Det stora paketet är önskelistan till julgubben. Nu ska styrelse och fullmäktige agera jultomte som säger vad vi tar från den listan.
Svåra frågor och stora investeringar
Marie Bergman-Auvinen (SFP) är ordförande för kommunstyrelsen i Ingå. Hon ser inte samma orsak till missnöje som samlingspartisten Marko Rautakoura angående investeringsplanen.
- Jag tycker att arbetet har gått helt i normal ordning. Det är ju svåra frågor, speciellt när vi har ett stort investeringsbehov. Att kunna prioritera är alltid knepigt. Det behövs noggranna uträkningar.
Bergman-Auvinen tycker att det är bra att tjänstemän och politiker har litet olika åsikt.
- Det är ju det som är meningen. Vi får våra beredningar och vi kan säga våra åsikter och vara av olika åsikt.
Kommunstyrelseordföranden Marie Bergman-Auvinen (SFP)Marie Bergman-AuvinenBild: YLE/Minna Almarkbergman-auvinen,ingå,kommunsammanslagningar,marie bergman-auvinen,sfp,västnyland
Nämnderna borde se över sina behov
Hon håller med Rautakoura om att alla nämnder borde säga sitt om hur man ska investera i Ingå. Men hon tycker att problemet finns i nämnderna och inte hos kommundirektören.
- Redan i våras sade vi i budgetdirektiven till nämnderna att de ska analysera sina investeringsbehov och det har de inte gjort, med undantag för tekniska nämnden. Det var en miss. De har valt att inte behandla investeringsplanen då de har gjort upp sin budget. Då måste man ju tolka det så att de inte har någonting att kommentera i den frågan.
Marie Bergman-Auvinen förstår mycket väl att kommunstyrelsen ännu vill gå igenom olika frågor med tjänstemännen inom de olika nämndområdena.
- Det här är en investeringsplan för tre år. Är det verkligen så att de inte har några som helst tankar om investeringsbehoven?
Det är bra att tjänstemän och politiker har litet olika åsikt.― Marie Bergman-Auvinen
Inget nytt avtal
Enligt Bergman-Auvinen finns det ingen överenskommelse om något nytt sätt att samarbeta med kommundirektören, som skulle handla om att spara tid genom att inte gå via nämnderna med alla ärenden.
- Nej, vi har en förvaltningsstadga som är i kraft och som vi fortfarande följer. Men om det händer någonting så måste ju en kommunstyrelse kunna agera snabbt, snabbare än en nämnd har möjlighet att reagera.
Och det är inte så att kommundirektören tagit sig för stora friheter med investeringsplanen?
- Kommundirektören har rätt att bereda sina egna åsikter till styrelsen. Det är ingenting unikt i det och han grundar sina åsikter på fakta. Om vi sedan har en annan åsikt så är det också helt normalt.
Strategier måste ses över
Ingå kommun har enligt Marie Bergman-Auvinen mycket som är på hälft vad gäller strategier. Den mesta diskussionen har handlat om Kyrkfjärdens skola. Skolcentrumutredningen är ännu inte klar och det finns inga kalkyler för hur beräkningen ska göras.
- Nu finns här bara en siffra. Vi behöver en långsiktigare strategi och mera fakta för att kunna fatta beslut.
Också vid renoveringen av det tidigare biblioteket Wilhelmsdal har styrelsen satt frågetecken.
- Det är ett viktigt och fint hus men 380 000 euro är för mycket att satsa på det.
Wilhelmsdal rymde tidigare biblioteket i Ingå.Wilhelmsdal i Ingå.Bild: Yle/Petra Thilmancafé,ingå,ingå småbåtshamn,sockenstugan,träbyggnad,västnyland,wilhelmsdal
Planen ska bollas flera gånger
En investeringsplan ska behandlas många gånger, både av kommunstyrelse och av fullmäktige, poängterar styrelseordföranden Marie Bergman-Auvinen.
- Att tro att den här första versionen är den som vi kommer att presentera åt fullmäktige är osannolikt, det har vi aldrig gjort. Den bollas fram och tillbaka tills vi kommer till något slags resultat.
Bergman-Auvinen förklarar att arbetstakten i en kommun har förändrats. I dag krävs det att man ska vara väldigt snabb.
- Små kommuner och förvaltningsenheter är väldigt sårbara och vissa tider är det väldigt mycket jobb. Då kan det ibland bli aktuellt med en springande beredning om tiden är knapp.
Marie Bergman-Auvinen anser att man den här perioden haft ett väldigt bra samarbete över partigränserna.
- Speciellt i styrelsen ser man ingen skillnad, det är sakfrågorna som gäller. Vi har alla varit väldigt måna om att hålla ekonomin i skick.
FBC Raseborg Knights förlorade klart mot O2 från Jyväskylä i herrarnas finska cup i innebandy. Matchen som ingår i den fjärde omgången spelades på söndag (23.10) kväll i Påminnehallen i Pojo.
Matchen slutade hela 4-15 (1-7, 2-3, 1-5).
Mötet mellan de två division 2-lagen avgjordes i praktiken redan i den första perioden. Gästerna gjorde då sju mål under den första kvarten.
Matchuret visade på 16.21 då Henrik Himmelroos lyckades spräcka nollan för hemmalaget.
Knights Henrik Himmelroos gjorde två mål i matchen mot O2. (Arkivbild).Henrik Himmelroos, KnightsBild: Yle/ Patric Westerlundfbc raseborg,fbc raseborg knights,henrik himmelroos,innebandy,innebandyspelare,karis,knights,raseborg,västnyland
Henrik Himmelroos (2+0) och André Artzén (0+2) var hemmalagets bästa poängplockare.
I gästernas lag stod Joni Lempinen (2+3), Vesa Hytönen (4+0) och Joel Wenning (1+3) för de flesta börspoängen.
Jyväskylälaget fortsätter till den femte omgången i finska cupen.
Stig Strömberg har haft ett företag inom byggbranschen i över tjugo år. De senaste femton åren har han främst jobbat som underleverantör för stora byggfirmor.
Enligt en analys som Centralhandelskammaren nyligen har gjort, har Stig satsat rätt. Centralhandelskammaren har undersökt vad företag kräver för att investera på en ort.
Tillgången på underleverantörer är särskilt viktig för företag som investerar i huvudstadsregionen.
- Jag är en liten, liten entreprenör, säger Stig Strömberg. Jag har fyra killar anställda. Vi gör el-arbetena främst i renoveringsbyggen.
En underleverantör är underställd huvudentreprenören. Huvudentreprenören har hela ansvaret för byggprojektet.
Stig Strömberg använder själv i sin tur ibland underleverantörer.
- Ibland behövs det för vissa speciella uppgifter på arbetsplatsen, säger han.
Gott rykte ger mycket jobb
Det finns gott om jobb inom byggbranschen i huvudstadsregionen för tillfället. Särskilt för företag som har specialiserat sig.
- Vi är specialiserade på linjesanering och det finns många gamla hus som har uppnått den åldern när de måste helrenoveras, säger Stig Strömberg.
Under Strömbergs tjugo år som el-entreprenör har han skaffat sig ett namn bland byggherrarna. I dag behöver han inte längre marknadsföra sig. Huvudentreprenörerna kontaktar honom direkt.
- Största delen är färdiga kunder som kontaktar oss. Djungeltrumman fungerar.
Det är enklare att anlita en underleverantör. När jobbet är färdigt är det slut och man får gå.― Stig Strömberg
Främsta orsaken till att finns så mycket jobb i dag, beror helt enkelt på att underleverantörer i allt högre grad anlitas i de olika faserna av ett byggprojekt. Större huvudentreprenörer vill inte binda så många anställda på sina egna lönelistor.
- Det är enklare att anlita en underleverantör. När jobbet är färdigt är det slut och man får gå, summerar Strömberg.
Samarbetsförmåga och kroppsspråk behövs
Att många underleverantörer ska samsas om utrymme och information på en och samma byggarbetsplats är utmanande. Språk och arbetsfördelning ställer ibland till problem.
Frågor som vilket jobb som hör till vilken underleverantör och vem som ska ta hand om det som inte någon gör, kan försena hela bygget.
Större huvudentreprenörer är enklare att samarbeta med.― Stig Strömberg
Enligt Stig Strömberg uppstår större och flera problem om det är en liten byggfirma som huvudentreprenör.
- Större huvudentreprenörer är enklare att samarbeta med. De har resurser att få samarbetet med och mellan underleverantörerna att fungera bättre, säger Strömberg.
Kluster behövs för energi och tomater
I Österbotten är tillgången på klusterverksamhet viktig för företagen, visar Centralhandelskammarens analys.
I Vasaregionen har energiklustret visat sig fungera bra och många företag inom energi-industrin har etablerat sig i staden. Klusterverksamhet finns ändå sedan gammalt också inom flera andra branscher.
Till exempel inom skogsindustrin, segelbåtstillverkningen och grönsaksproduktionen är samverkan mellan producenterna viktigt.
Fabrikschefen Håkan Blomqvist hoppas att industrin och näringslivet i Syd-Österbotten ska våga växa.Fabrikschef Håkan Blomqvist står och pratar med en anställd i en truck i Stora Ensos lager intill fabriken i Tjöck, Kristinestad.Bild: Yle/Sofi Nordmyrblomqvist,håkan blomqvist,kristinestad,Stora Enso,stora enso i kristinestad,stora enso i tjöck,stora enso kristinestad,stora enso packaging,stora enso tjöck,tjöck
I Tjöck i Kristinestad har Stora Enso en fabrik där man tillverkar lådor av wellpapp. Fabriken startades på 60-talet av ortsbor för ortsbor.
Där det finns företagsamhet och framgångsrika företag finner man ofta sina kunder.― Håkan Blomqvist
Fabrikschefen Håkan Blomqvist understryker att alla kluster är viktiga. Han nämner tomat-, gurk- och potatisproduktionen i Lappfjärd, livsmedelsproduktionen i Jakobstadsregionen och mejerierna i Syd-Österbotten och Österbotten. Alla de här klustren är viktiga kunder för fabriken.
- Där det finns företagsamhet och framgångsrika företag finner man ofta sina kunder, säger Blomqvist.
Han hoppas att industrin och näringslivet i Syd-Österbotten ska våga växa.
- Vi är beroende av den packande industrin, säger han. Vi kan inte tillverka emballage om vi inte vet om de går åt, säger han.
Skolor och bostäder lockar
För att ett företag ska lyckas och kunna utvidga på en ort krävs mera än bara vägar och tillgång på arbetskraft.
Experten Kaisa Saario, som har gjort Centralhandelskammarens analys, understryker att en regions förmåga att locka företag att investera beror på alldeles vardagliga faktorer.
- Bostadspriser och möjligheter för de anställdas familjemedlemmar att gå i skola och utbilda sig är också mycket avgörande för företagen, säger hon.
Enligt utredningen är det tydligt att orter där utbildningar har försvunnit har svårare att locka till sig företag. Höga bostadspriser påverkar tillgången på arbetskraft negativt.
Goda exempel behövs
Åbo är ett exempel på en region som för tillfället drar till sig arbetskraft. Meyers varv har beställningar åtta år framåt. Det är längre än någonsin i varvets långa historia.
Finländarna är ovilliga att byta boningsort. Lyckas Åboregionen inte locka folk, lyckas inte heller varvet leva upp till beställarnas önskemål.― Kaisa Saario
Utmaningen nu för regionen är att lyckas locka arbetare att bosätta sig i regionen.
- Finländarna är mycket ovilliga att byta boningsort, säger Saario. Lyckas Åboregionen inte locka folk, lyckas inte heller varvet leva upp till beställarnas önskemål.
Rasmus Lönnberg är planerare på Meyer.Planerare Rasmus Lönnberg vid Meyer Turku-varvet i ÅboBild: Yle/Maud Stolpenb rasmus lönnberg
Rasmus Lönnberg uppdaterar kökslayouter. Han ser till att all teknisk utrustning finns på plats och koordinerar bland annat vatten- och eltillförseln med andra avdelningar.
- Det är bra stämning här, säger han. Alla är glada när det går bra för varvet. Framtiden är ljus.
Från kris till nyanställningar
Tuomas Nyberg har jobbat på Meyer i ett drygt år och stortrivs.Ekonomidirektör Tuomas Nyberg vid Meyer Turku-varvet i ÅboBild: Yle/Maud Stolpenb tuomas nyberg
Det är bara ett par år sedan varvet i Åbo var i en djup kris. Personal permitterades och sades upp. Nu är det precis tvärtom. Varvet letar ständigt efter kunnig personal i många olika yrkesgrupper.
- Stålproduktionen är kritisk och central, men den utgör bara ungefär 20 procent av verksamheten, säger ekonomidirektören Tuomas Nyberg på Meyer Turku. Vi talar om floating smart cities (ung. flytande smarta städer) för att understryka att det är flera olika kompetenser som behövs utöver de traditionella metallkunskaperna.
Nu eller aldrig
Professorn Kim Wikström vill se stor aktivitet kring varvet.ÅA-professorn Kim Wikström utanför Meyer Turku varvetBild: Yle/Maud Stolpekim wikström,nb kim wikström
För att varvets framgång ska hålla i sig måste nätverken fungera ordentligt. Professorn i industriell ekonomi, Kim Wikström, understryker att man måste vara beredd att satsa på Åboregionen både regionalt och nationellt.
Både yrkesutbildningar och universiteten måste fås med i satsningarna.
- Varvet är spindeln i nätverket och ska sy ihop det hela, men nätverket måste göra sin del och komma in redan när tanken på ett nytt fartyg föds, säger han.
Det är alltså en fungerande infrastruktur och god arbetskraft i kombination med klusterverksamhet, tillgång på underleverantörer och möjlighet till bostad och utbildning som avgör huruvida en region är attraktiv för företag eller inte.
Finns inte grundförutsättningarna på en ort, finns det inte heller företag där.― Kaisa Saario
- Finns inte de här grundförutsättningarna på en ort, finns det inte heller företag där. Så enkelt är det, säger experten Kaisa Saario på Centralhandelskammaren.
Se programmet här:
Sänds även i Yle Fem, måndag 24.10.2016 kl 20.00
samt tisdag 25.10.2016 kl. 17.25.
Hangöklubben Hangon Hyrskyts damlag i innebandy förlorade sina båda matcher i en division 2-turnering på söndagen (23.10). Turneringen spelades i Dickursby i Vanda.
HaHy förlorade mot FLOB från Esbo med siffrorna 3-4 (2-0, 0-2, 1-2) och mot Tiikerit från Vanda med 1-2 (0-0, 0-0, 1-2).
Marika Pulliainen från HaHy säger att den första matchen var spelmässigt jämn.
- Vi förde spelet mer eller mindre hela tiden. Speciellt i första och andra perioden hade vi massor av målchanser.
Marika Kirsilä gjorde två mål matchen. Paula Huikko sköt en fullträff.
Pinja Nyman, Virpi Sironen och Matilda Nikander antecknades för var sin målgivande passning i matchprotokollet.
I den andra matchen gjorde Melina Ekholm Hangölagets fullträff. Passningen kom från Nathalie Söderströms klubba.
Den följande turneringen spelas 12.11 i Köklax i Esbo.
Ingahemmets framtid ska diskuteras i Ingå. Kommunen borde hitta ny verksamhet för att det ska löna sig att satsa på uppvärmningen, annars kan det hända att det gamla äldreboendet rivs.
I april blir tusen kvadratmeter lediga i Ingahemmet då Finlands Röda Kors säger upp hyresavtalet med kommunen. Nu bor ensamkommande asylsökande barn i Ingahemmet.
Kommunen har tidigare fattat beslut om att skaffa ett uppvärmningssystem med pellets till Ingahemmet. Samhällstekniska nämnden godkände ett anbud på 103 480 euro. Närings-, trafik- och miljöcentralen har beviljat ett energistöd på 15 520 euro.
Samhällstekniska nämnden ska diskutera Ingahemmets framtid på sitt möte på tisdag (25.10). Det finns två alternativ: kommunen söker ny verksamhet och hyresgäster till de lediga lokalerna eller så rivs byggnaden.
I Ingahemmet finns en konditionssal.konditionssalBild: YLE / Jonas Sundströmgym,ingahemmet,konditionssal,tyngder
Det lönar sig att installera det nya uppvärmningssystemet om det kommer ny verksamhet till Ingahemmet då en del av lokalerna blir lediga. I annat fall ska man börja planera en rivning av byggnaden och då förnyas inte uppvärmningssystemet.
Förslaget till samhällstekniska nämnden är att kommunstyrelsen ska fatta beslut om fastighetens framtid och sedan kan nämnden ta ställning till investeringen.
Förutom FRK finns kommunens centralkök, konditionssal och medborgarinstitutets kurser i Ingahemmet.
Flera bilar har blivit utsatta för skadegörelse i Lojo de senaste dagarna.
Fyratiden på söndag (23.10) morgon söndrades vindrutan på en tidningsutdelares bil. Två personer sågs lämna platsen.
På lördagen (22.10) söndrades fönstret på förarens sida på en bil på Larsgatan i Lojo centrum. Samma kväll söndrades också vindrutan på en personbil på Garvargatan i Lojo centrum. De båda personbilarna var parkerade inne på gårdar.
Natten mot onsdagen (18-19.10) var det någon som klottrade ner en bil med vit färg i Routio.
Trender i upplevd hälsa, hälsobeteenden och skolupplevelser under de senaste 20 åren bland 11-, 13- och 15-åriga elever i svenskspråkiga skolor i Finland beskrivs i en unik trendstudie.
Undersökningen om hälsotrender bland grundskoleelever är gjord av Folkhälsans forskningscentrum och Jyväskylä universitet.
Det är första gången man i den här omfattningen kartlagt och jämfört hälsa och hälsoskillnader bland svenskspråkiga elever i olika regioner och gjort en jämförelse med elever i den finskspråkiga grundskolan.
Känner sig bara ibland ensamma
Resultaten visar att majoriteten av de svenskspråkiga barnen och ungdomarna i grundskolan har god hälsa och känner sig tillfreds med livet. Det är bara ibland som barnen och ungdomarna känner sig ensamma. I både hem- och skolmiljön ser det ut att ha skett flera positiva förändringar under den undersökta tidsperioden 1994-2014.
Många levnadsvanor har förbättrats. Rökningen har klart minskat, och också alkoholkonsumtionen har minskat. Allt färre ungdomar dricker sig berusade.
Allt färre elever äter godis dagligen. År 2014 åt under 10 procent av barnen i svenskspråkiga skolor sötsaker dagligen.Godisstånd på Borgå höstmarknadBild: Jeannette Lintula/yleborgå höstmarknad,borgå höstmarknad 2016,godis,höstmarknad,marknad
Alla borstar inte tänderna dagligen
Under den undersökta 20-årsperioden har tandhygienen blivit bättre. Andelen skolbarn som dagligen dricker läsk och äter godis har minskat från 2006 till 2014.
Men trots att tandhygienen blivit bättre så borstar inte alla skolelever tänderna dagligen. Av flickorna är det drygt två procent och av pojkarna knappt sex procent som inte borstar tänderna dagligen. Flickorna är duktigare på att borsta tänderna än pojkarna i alla åldersgrupper.
Det fanns också klara skillnader mellan regionerna i Svenskfinland. Andelen elever som uppgav att det borstade tänderna mer än en gång per dag var högre bland elever i södra Finland jämfört med elever i Österbotten och Åland.
73 procent av de svenskspråkiga eleverna borstar tänderna mer än en gång om dagen, men av de finskspråkiga är det endast 60 procent.
Allt färre ungdomar super sig fulla
Andelen elever som varit berusade minst två gånger i sitt liv och som dricker alkohol minst en gång i månaden har minskat under den undersökta 20-årsperioden. Men fortfarande dricker en del ungdomar alkohol varje vecka. Av flickorna på årskurs nio dricker nio procent alkohol varje vecka och av pojkarna 14 procent.
Rökvanorna följer rätt långt samma mönster som alkoholkonsumtionsvanorna. Allt färre ungdomar röker. Snusanvändningen, som främst förekommer bland pojkar, har inte förändrats i de svenskspråkiga skolorna, men hos pojkarna i finskspråkiga skolor har snusandet ökat och ligger nu på samma nivå som hos de svenskspråkiga.
Få skolelever äter både frukt och grönsaker dagligen.frukt i skålBild: Mikael Crawfordfrukt
Grönsaker och frukt saknas på många tallrikar
Skolbarn som dagligen äter både frukt och grönsaker ligger på en låg nivå. Nästan 70 procent av pojkarna i årskurs nio äter varken frukt eller grönsaker dagligen. Hos flickorna är motsvarande siffra 45 procent.
Forskarna säger att frukt- och grönsakskonsumtionen kunde påverkas genom ett ökat utbud i skolan, men också genom att man fäster uppmärksamheten vid hur grönsaker serveras vid skollunchen.
Ungdomar mår allt bättre
Trots att majoriteten av skolungdomarna är tillfreds med livet så är det en lägre andel av eleverna som uppger att de har hög livstillfredsställelse år 2014 jämfört med 2006. Också andelen som upplever att de har en mycket bra hälsa och en hög livstillfredsställelse sjunker med åldern, speciellt bland flickor.
En ökande andel av flickorna känner sig ensamma. År 2014 svarade mer än en femtedel av flickorna i årskurs nio att de ofta känner sig ensamma.
Man kan också se regionala skillnader. Barnen och ungdomarna i Österbotten och på Åland mår sämre än sina kamrater i södra Finland.
En jämn match är roligast att döma. Det säger handbollsdomaren Johan Skogberg, som siktar på att få döma finaler.
Det var en knäskada som satte stopp för Johan Skogbergs handbollskarriär. Efter över tio säsonger i BK-46 och tre säsonger i Sjundeå IF var han helt enkelt tvungen att lägga av.
Men för att få vara med i handbollssvängarna beslöt han sig för att i stället dra på sig domardräkten.
- Jag har spelat handboll hela mitt liv och jag älskar det. Jag måste helt enkelt vara med, säger han.
Erfarenhet gav snabbt ansvar
Trots att Skogberg inte har hunnit vara domare speciellt länge har redan fått axla mycket ansvar. Redan i år har han mest dömt matcher i den högsta serien. Själv säger han att han har haft nytta av sin bakgrund som handbollsspelare.
- Jag skulle knappast ha fått börja döma herrmatcher så här snabbt annars.
Som domare jobbar man alltid i par. Johan Skogberg dömer bland annat ihop med handbollslegender som Jan Rönnberg och Jan Helander. I princip är det ingen skillnad vem som är parhästen på plan, säger Skogberg.
- Men det underlättar att döma med forna handbollsspelare eftersom de har rutin och auktoritet på planen.
Känner till spelarnas trick
Som tidigare handbollsspelare har både han och de andra domarna rätt bra koll på de spelare som de dömer.
- Vi känner de flesta spelarna och har också spelat mot de flesta av dem. Så vi känner alla små fula knep som de kör med och vi håller koll på dem.
Johan Skogberg spelade många år i BK-46.Handbollsspelaren Johan Skogberg från BK-46.Bild: Yle/Patric Westerlundbk-46 handboll,johan skogberg,raseobrg. karis,skogberg johan,västnyland
I år har domarna för första gången fått headsets som hjälpmedel på plan. Skogberg har inte testat dem ännu, men han hoppas att det blir av inom kort.
- Fördelen är att domarna hör varandra hela tiden. Det är mycket lättare att ta ett beslut om det till exempel är krig på linjen. Den ena domaren ser bättre än andra och så gör man beslut därefter.
BK-hjärta för alltid
Regeln är att tidigare handbollsspelare har fem års karantän före de får döma de lag som de har spelat i. Men helst vill Johan Skogberg inte alls döma hemmalaget BK-46.
- Nog har man ett BK-hjärta när man är från Karis och har spelat i BK hela livet.
Egentligen skulle Skogberg vilja bli internationell handbollsdomare. Men tyvärr började han döma för sent för att det ska vara möjligt.
- Man måste vara under 30 år när man börjar döma, så nu kommer det tyvärr att rinna ut i sanden. Hoppas jag får hårda matcher i Finland och får döma finaler. Det är det roligaste och dit vill jag nå.
Domaren måste tåla glåpord
Som spelare körde Johan Skogberg med taktiken att vara extra snäll mot domaren eftersom det kunde behövas en bra relation under säsongen.
- På det sättet har man kanske domaren på sin sida om det blir en fifty-fifty-situation, förklarar han.
Som domare får man däremot stå ut med en hel del glåpord, speciellt från publiken. Men Skogberg menar att det inte påverkar honom speciellt mycket.
- De kommer från alla håll och man hör inte dem när det är mycket folk i publiken. Det hör till domararbetet att de försöker psyka en.
Skogberg säger att hans bästa egenskaper som domare är att han är lugn och inte hetsar upp sig i hårda situationer. Och det kan vara bra då känslorna på planen blir heta.
- Men inte har det kommit så mycket svordomar. Visst har jag fått höra om jag har glömt glasögonen hemma, men man måste ta det med glimten i ögat. Efter matchen är alla vänner igen.
Raseborg höjer inte inkomstskattesatsen för 2017 om koncernsektionen får välja. Fastighetsskatterna kan däremot höjas.
Det finns varken mån att sänka eller höja inkomstskattesatsen som i dag ligger på 22 procent, säger sektionens ordförande Anders Walls från SFP.
- Det här är vi inom koncernsektionen eniga om.
Med erfarenhet av den senaste höjningen för två år sedan menar Walls att nettoeffekten vid en skattesatshöjning kan vara obetydlig.
Ser över fastighetsskatten
I Raseborg ligger den allmänna fastighetsskatten på 1,35 procent och fastighetsskatten för stadigvarande bostäder på 0,37 procent. Vi ska nog se över fastighetsskatterna säger Walls.
- Hittills har vi ju till exempel haft den lägsta möjliga skatten när det gäller stadigvarande bostäder.
Fastighetsskatten för stadigvarande bostad i Raseborg kommer 2017 att höjas automatiskt från 0,37 procent till 0,41 på grund av en lagändring som träder i kraft.
Det är stadsfullmäktige som inom november månad tar det slutliga beslutet kring skattesatserna.
Ingåbon Bengt-Göran Lindqvist, 77 år, känner sig åldersdiskriminerad av sitt försäkringsbolag som höjde premien på hans trafikförsäkring i somras. Försäkringschef Peter Korhonen svarar att äldre får en högre faktura eftersom de utgör en större risk i trafiken.
I juli fick Bengt-Göran Lindqvist i Täkter sin räkning för trafikförsäkringen från sitt försäkringsbolag Folksam.
Bengt-Göran Lindqvist säger att han genast anade att det hade skett någon förändring i trafikförsäkringen.
- Tidigare gav försäkringsbolaget besked om bonus och hur mycket man ska betala, men det fanns inte med. Däremot fanns en hänvisning om att försäkringsvillkoren förändrats.
"Jag protesterar"
Lindqvist skrev då ett mejl till Folksam där han frågade varför trafikförsäkringen höjts.
- Svaret var att den höjts med 15 procent på grund av min ålder. Det protesterar jag emot, jag anser att det är åldersdiskriminering.
Lindqvist tycker inte att en höjning på 15 procent är särskilt stor för hans del, det är inte summan han stör sig på. Han känner sig diskriminerad på grund av sin ålder.
Trafik- och bilförsäkringar
Svenska Yle berättar att trafikförsäkringen står inför stora förändringar då en ny lag träder i kraft vid årsskiftet. Bonusarna går inte längre att flytta mellan bolag. Den fasta bonustabellen försvinner också.
Försäkringsbolagen ska i högre grad bedöma hurdan bilist du är. Ju riskablare du bedöms vara desto mera får du också betala för din försäkring.
Tanken med lagändringen är att öka konkurrensen på försäkringsmarknaden.
Just nu vet man inte mycket om hurdana försäkringar som bolagen erbjuder efter årsskiftet.
Svenska Yle har kollat hur mycket försäkringarna kan skilja mellan orter: För de försäkringar vi har tittat på är priset mellan +25 och +50 procent högre i det dyraste området jämfört med det billigaste området.
Till exempel: Folksams prissättning för Sjundeå och Ingå: där är försäkringarna över 300 euro billigare än i Helsingfors.
Lindqvists uppfattning om åldersdiskriminering riktas till Peter Korhonen som är försäkringschef på Folksam.
- Jag uppfattar det inte så, vi diskriminerar inte någon. Vi försöker vara rättvisa och ha en rättvis prissättning.
Inga svar från myndigheterna
Lindqvist berättar att han också skrivit till en konsumenträttsrådgivare, men denna meddelade att man inte sysslar med sådana frågor. Lindqvist kontaktade då diskrimineringsombudsmannens byrå, men har inte ännu fått något svar.
- Jag tänker gå vidare med det här till någon politiker, kanske i riksdagen, säger Lindqvist.
Folks trafikbeteende bildar ett mönster
Försäkringschef Peter Korhonen på Folksam säger att försäkringsbolaget följer med och analyserar material som samlas in om hur folk beter sig i trafiken. Där kan man se ett mönster i vilka åldrar det sker flera eller färre trafikolyckor.
- Chaufförens ålder är en risk i trafiken, säger Korhonen.
Kör du länge utan att förorsaka skador får du billigare trafikförsäkring.Personbil som krockatBild: Mika Kanervabil,krock,kvanthopp,olycka
På Folksam har den som är mellan 18-21 år större fakturor att vänta då trafikförsäkringen anländer, medan man kan få en mindre räkning i åldern 25-43. Försäkringen höjs igen då man är över 70 år.
Åldersfaktorn är bara en del av premien. Folksam har en 75 procents bonus för de bilister som kört länge och dessutom utan att orsaka skador. Det här gäller även för dem som är över 70 år, säger Peter Korhonen.
Ålder som riskfaktor är rätt ny
Peter Korhonen berättar att Folksam för ett år sedan införde ålder som en riskfaktor då försäkringspremierna räknas. Åldersfaktorn infördes då man analyserade statistik över vem som drabbas mest av skador i trafiken.
- Vi såg ett klart mönster, så även vi införde åldersfaktorn som premiepåverkande. Vi försöker ändå motarbeta orättvisor så att olika kundgrupper har en så rättvis prissättning som möjligt.
Bengt-Göran Lindqvist har en bil, men han kör inte så mycket med den. Det är för det mesta hans fru som kör.
- Min ålder beaktas ju redan vid förnyandet av körkortet och det är rätt. Det är ju ett sätt att beakta riskerna. Jag förstår om trafikförsäkringen skulle höjas på grund av bilens ålder, men nu handlar det om ägarens ålder.
Det är försäkringstagaren som styr premien. Peter Korhonen säger att man kan överväga att registrera om bilen så att försäkringstagaren är den som verkligen använder bilen.
- Då blir premiesättningen korrekt.
De som förorsakar olyckor får betala
Lindqvist konstaterar att han är mycket försiktigare i trafiken vid 77-års ålder än när han var yngre.
- Jag har kört mycket i alla dessa år. Särskilt i Helsingfors märker jag att jag måste vara extra försiktig nu för tiden.
Bengt-Göran Lindqvist tycker att det är de som förorsakar många olyckor i trafiken som borde betala en högre trafikförsäkring, och inte de som är äldre.
- Det tycker jag att skulle vara rätt princip: om man tar risker så får man betala.
Peter Korhonen förklarar att Folksams beslut om premier baserar sig på statistik, inte på enskilda kunder.
De som förorsakar många olyckor i trafiken får alltså högre försäkringar.
- Bonusen sjunker om man vållar många skador i trafiken och det höjer premierna.
Inte frågan om högre intäkter
Bengt-Göran Lindqvist tror också att höjningen av premien för äldre är ett sätt för försäkringsbolagen att få mera intäkter.
Så tänker vi inte, förklarar Peter Korhonen.
- För vår del är det viktigt att få rätt premie för att täcka skadorna. Konkurrensen angående trafikförsäkringar är mycket hård i Finland så ingen har råd att prissätta för högt, utan vi måste göra det konkurrenskraftigt för att behålla och få nya försäkringstagare.
Utbildningsbolaget Axxell vill åter en gång säga upp det långa hyresavtalet som gäller den stora gamla sjukhusfastigheten i Knipnäs i Ekenäs. Raseborgs stad säger sig förstå utbildaren Axxells trängda ekonomiska läge, men är ändå inte beredd att säga upp hyresavtalet i Knipnäs.
Axxell Utbildning skickade i april ett brev till Raseborgs stad där man anhöll om att få avbryta hyresavtalet. Hyresavtalet ingicks 2006 och är i kraft till den 31 december 2035.
Sämre ekonomi
Omständigheterna för yrkesutbildningen har efter att avtalet ingicks förändrats på ett sätt man inte kunde förutspå, konstaterar Axxell.
Utbildarens ekonomiska situation är dålig vilket ledde till uppsägningar, förkortad arbetstid och permitteringar i början av året. Budgeten för 2016 visar ett underskott på 900 000 euro.
Statsandelarna kommer också att sjunka 2017 för Axxell med cirka 1,5 miljoner euro.
Sparar på fastigheter
Det kommer att behövas mera kostnadssänkningar trots alla åtgärder som Axxell vidtagit hittills. Annars är det klart att bolagets existens är hotad, skrev Axxell i april.
Därför vill utbildaren nu rikta in sig på att få ner kostnaderna för fastigheterna. Hyran för fastigheten vid Fågelsången kostade cirka 536 000 euro i fjol.
Raseborgs stad säger att staden inte har råd att avbryta hyreskontraktet eftersom fastighetens ekonomi är svag och skuldbördan tynger.
Staden konstaterar också att parterna tillsammans ändå har försökt hitta nya lösningar för Knipnäs.
Stadsstyrelsen i Raseborg behandlade hyresavtalet på sitt möte den 24 oktober.
