Lojo stad testar ett förmånligare och enklare koncept för att speciellt äldre Lojobor ska få sin matkasse från butiken hemkörd.
I november inleder staden ett försök där Lojobor en gång i veckan kan få matvaror och andra förnödenheter hemtransporterade för drygt 10 euro. De skulle få varorna i samband med att de får sin måltid hemkörd.
Företaget Senioriateriat som levererar maten tar 3,50 euro per leverans för att plocka ihop matkassen till de kunder som också använder sig av matservicen. Desutom debiterar staden en kostnad på 6,95 euro för leveransen.
Dyrare system i dag
Lojo stads egen äldreservice debiterar i dag 17,50 euro för att en gång i veckan handla mat i närbutiken. Det här gäller endast hemvårdens klienter.
Om Senioriateriat plockar maten i kassar innebär det att stadens hemvårdspersonal inte behöver använda arbetstid till att handla mat till äldre.
Hemvårdens personal kan i varje fall hjälpa kunden att göra beställningen.
Först hittades smutsig jord på Fabriksudden i Hangö trots att området redan var undersökt. Saneringen skulle kosta 200 000 euro. Nu är priset uppe i 400 000.
Marken på nybyggets område är nu nästan sanerad. Den enda platsen där marken ännu inte har bytts ut är under arbetsplatskojorna. Arbetena har hittills kostat närmare 300 000 euro.
Osanerade är däremot jordmassorna på det blivande parkområdet, det vill säga området omkring byggtomten. Arbetena också där kräver lov av Närings-, trafik- och miljöcentralen eftersom det handlar om giftiga ämnen. Det lovet har ännu inte kommit men det väntas i höst.
Det byggs spa och bostäder på Fabriksudden.Fabriksuddens nya bostäder i Hangö ska vara klara i maj 2017.Bild: Yle/Marica Hildénfabriksudden,fabriksudden hangö bostäder,hangö,västnyland
Staden uppskattar nu att kostnaderna slutligen landar på omkring 400 000 euro. Det är dubbelt mer än staden trodde i vårvintras.
Avtalet mellan spa- och bostadsbyggaren Regatta Resorts stipulerar att Hangö stad står för kostnaderna för smutsiga jordmassor.
Ursprungligen skulle inga förorenade marker finnas på området eftersom det redan hade undersökts och sanerats. Staden hade heller inte reserverat några pengar för marksanering.
"Det började under Mekano"
Allt började då marken under före detta Mekanobyggnaden grävdes upp för att lägga grunden för nybygget, berättar jordbyggnadschefen i Hangö Jukka Takala.
Det var en överraskning att det fanns förorenad jord i gropen. Jorden innehöll främst tungmetaller och oljekolväten.
"Det fanns inte tid att konkurrensutsätta"
Arbetena har kostat en hel del men de har inte konkurrensutsatts utan skötts av de företag som redan var involverade i bygget. Orsaken är enkel, förklarar Takala.
- Det skulle helt enkelt inte ha funnits plats för fler grävmaskiner på området än de som redan var där.
Konsultbolaget Sito har skött övervakningen av miljöarbetena. Den tjänsten konkurrensutsattes heller inte.
Jukka Takala är jordbyggnadschef i Hangö.Hangös tekniska chef Jukka Takala.Bild: Yle/Minna Almarkhangö,jukka takala,takala,västnyland
- Det var en överraskning för oss att det fanns förorenade jordmassor. Det fanns ingen tid att begära in anbud. Vi valde den konsult som hade jobbat där också tidigare och därför kände området.
Transporter och mottagning = halva kostnaden
Hittills har staden betalat 270 000 euro för arbetena.
Ungefär hälften av kostnaderna hittills består av transporter och mottagningsavgifter för förorenad jord. Körandet och mottagningen har konkurrensutsatts varje gång, förklarar Takala. Jordmassor har körts till den mottagning som vid tidpunkten är billigast.
Mest mark har körts till Munka i Lojo (1 500 ton). Mycket har också åkt till Korvenmäki i Salo (1 200 ton) och till Kiimassuo i Forssa (1 100 ton). Resten har förts till tre andra mottagningar.
Resten av kostnaderna hittills består av övervakning, analyser på fältet, laboratorieräkningar samt rena jordamassor till området.
Varför var det då en överraskning då området redan var undersökt en gång och sanerat?
- Tidigare undersökningar gällde inte jordlagren under byggnaden. Däremot undersökte man byggnadens kantområden som också sanerades, säger Takala.
Han förklarar att området klassas som sporadiskt förorenat.
- Det innebär att vi upptäcker förorenade jordmassor eller gammalt byggavfall som sedan har använts som fyllnadsmark.
Det var vanligt att man använde okontrollerade jordmassor. Med dagens regelverk skulle de klassas som avfall eller något ännu värre och de borde deponeras någon annanstans, förklarar Takala.
- Miljöundersökningarna avslöjar inte alltid allt. Ibland går det så att man upptäcker en del av problemen först när man börjar gräva med grävskopa. Det är därför en miljöövervakare alltid ska finnas med när man utför grävarbeten.
Tekniska nämnden i Hangö går på onsdag (19.10) igenom kostnaderna hittills för i år.
Det blir inget sent kvällståg till Karis från och med december. Kyrkslätt får två tågturer till för att underlätta vardagen för dem som pendlar till och från Åbo, meddelar VR.
Ett IC-tåg från Helsingfors till Åbo kommer att stanna i Kyrkslätt klockan 6:58 och ett IC-tåg från Åbo till Helsingfors kommer att stanna i Kyrkslätt klockan 17:17. De nya tidtabellerna träder i kraft den 11 december.
Förbindelsebussarna mellan Kyrkslätt och Karis fortsätter som tidigare.
Sjundeå får inga nya tågturer. Inga tåg kommer att stanna i Sjundeå under veckosluten som många Sjundeåbor hade hoppats.
Kvällståg till Karis inte lönsamt för VR
Västnyländska politiker har lobbat för att ett kvällståg skulle kunna avgå från Helsingfors mot Karis vid 22-tiden. Nu avgår det sista tåget klockan 20:37.
VR har gjort utredningar som visar att det inte finns tillräckligt med kunder för att ett sent kvällståg till Karis skulle löna sig, säger Maisa Romanainen som är direktör för VR:s passagerartrafik.
Riksdagsledamot Anders Adlercreutz (SFP) från Kyrkslätt meddelar på Twitter att arbetet med att försöka fixa kvällståget fortsätter. Riksdagsledamot Maarit Feldt-Ranta (SDP) säger att förhandlingarna om kvällståget fortsätter under de närmaste veckorna. Hon tycker att dagens VR-information var en upprepning av sådant som redan sagts tidigare under hösten.
Sent lokaltåg mest realistiskt
Riksdagsledamot Maarit Feldt-Ranta från Raseborg säger att det mest realistiska är att förhandla med Helsingforsregionens trafik (HRT) om en lösning. Då är förhoppningen ett nytt sent lokaltåg som går till Kyrkslätt och Sjundeå och fortsätter till Karis.
Det nuvarande avtalet om lokaltåg till Sjundeå gäller under nästa år.
De västnyländska kommundirektörerna och riksdagsledamöterna fortsätter förhandlingarna. Feldt-Ranta kan inte säga när de når en lösning, men hon tror inte på snabba beslut. Hon kan heller inte i det här skedet säga vem som skulle betala för ett sent kvällståg till Karis.
Perrongen i Sjundeå för kort
I Sjundeå konstaterar kommundirektör Juha-Pekka Isotupa att det just nu verkar vara omöjligt med veckoslutståg till Sjundeå och tåg till Karis under rusningstid på vardagar. En stor orsak är att det behövs förbättringar på banan.
- Perrongen i Sjundeå är i dag för kort för IC-tågen. Den måste vara längre.
Isotupa säger att man måste sätta mer krut på att lobba för att kustbanan får mera pengar. Pengar behövs både för att förbättra den befintliga banan och för ett nytt spår.
- I dag är trafiken begränsad, där ryms inte flera tåg.
Den pågående Helene Schjerfbeck utställningen på Åbo konstmuseum har visat sig vara populär.
Under den första månaden har utställningen haft 11 000 besökare. Även de guidade rundturerna har visat sig vara populära.
Utställningen visar konstverk från nästan hela hennes 70-åriga karriär. Besökarna kan bekanta sig med bland annat de kända verken Konvalescenten och Begravning i Port-Aven samt flera av Schjerfbecks självporträtt.
Schjerfbeck-utställningen pågår fram till slutet av januari.
Redan i tonåren bestämde Bengt Johansson sig för att bli professionell magiker. I dag är kan känd världen över under namnet Joe Labero och har för några dagar sedan inlett en turné, som kommer att gå i hela Norden.
Inte anade Joes föräldrar vad deras gåva till sonen skulle föra med sig då de gav en magilåda till 12-åringen i början av 70-talet. Där startade Joes karriär som i över tjugo år fört honom land och rike runt på alla håll i världen med spektakulära shower.
- Jag minns exakt hur det kändes att få lådan och mina första tricks handlade om papperlappar som blev sedlar, det var korttrick och det handlade om ringar.
Sin allra första magilåda har han faktiskt med på sin A magig world-tur som nu är aktuell och som hade sin premiär för en vecka sedan (13.10.2016) på Vasateatern i Stockholm.
Omöjligt att lista ut tricken ens på nära håll
Då Labero besöker Yle Vega gör han några tricks och trots att man står på en halv meters avstånd är det fullkomligt omöjligt att se hur han lyckas förvandla en 20-kronors sedel till en 100-kronors sedel.
Han trycker också en metallsticka genom en plåtskiva - som visserligen är inlagd i en sammetspåse - och han bryter plåtskivan så den ser ut att brista men då han tar ut den ur påsen är den slät och hel igen. Då funderar man ju hur det hela riktigt går till.
- Man SKA inte förstå utan man ska bli förundrad och imponerad, säger Labero och ser finurlig ut.
Bengt blev Joe också i passet
I början då han uppträdde med sina trollkonster kallade han sig Magino och 1979 vann han som 16-åring svenska juniormästerskapen i magi som hölls i Karlstad. Då träffade han den svenska magikern Carlo Tornedo, som blev hans mentor.
Då samarbetet började med Tornedo beslöt de också att byta artistnamnet till Joe Labero, som är skapat utifrån hans födelsenamn – Johansson, Lars Bengt Roland. I hans pass står det också Joe Labero.
Joe är hemma från lilla Alvesta i Småland och där han sysslade med hockey, bordtennis, fotboll och golf liksom sina jämnåriga. Men mest fick han ju uppmärksamhet bland vännerna då han gjorde trollkonster. Mål i hockey kunde ju vem som helst göra.
Prisresa till Las Vegas
Då han var 16 vann han också en talangjakt och som pris fick han en resa till Las Vegas.
- Det var häftigt då jag fick åka dit med mamma, pappa och brorssan. Där fick jag se mina idoler som Siegfried & Roy som trollade bort elefanter och tigrar.
År 1991 satte han upp sin första stora produktion A Magic Night på Berns i Stockholm. Showen blev en stor succé och var utsåld och framfördes hela 657 gånger.
Misslyckade trollkonster
Man undrar ju om tricken någon gång misslyckas på scen för en magiker. Jovisst, det har det gjort för Joe Labero också.
- Det var på Berns i Stockholm där jag hade en dam som svävade - en levitation - och där var det regnskog och vatten och rök och pompa och ståt. Sedan tog det kanske sju sekunder och så föll damen i golvet.
Och hur tar man sig ur en sådan situtation?
- Ingen visste ju hur det egentligen skulle vara så det blev bara ridå och så gick vi vidare, skrattar Lobero.
Hemmet och familjen finns i Asien
Joe Labero började sin karriär hemma i Sverige men har sedan dess varit överallt i världen. Han har bott fyra år i Australien och 2010 kom han på ett kontrakt till Phuket i Thailand. Där träffade han en agent som ville ha honom till Singapore och där har han bott sedan dess.
Där gjorde han sin hittills största show Incanto med 200 personer i produktionen.
- Där bor jag med min sambo och med min dotter och jag stortrivs. Där är städigt och varmt och fint. Vi tar ett år i gången och tillsvidare bor vi där.
Genom att underhålla miljontals människor med flertalet utsålda turnéer fortsätter Labero sin framgångssaga genom en blandning av illusioner, magi och humor.
- Jag kommer aldrig att pensionera mig från det här. Då man stått på scen hela sitt liv så kommer det nog att vara svårt att frivilligt dra sig tillbaka.
Första veckan i december kommer Joe Labero till Finland med showen A Magic World
Västra Nylands landskapsmuseum samlar in minnen från Ingå kolkraftverk tillsammans med Helsingfors universitet och Tekniska museet. Nu vill man få kontakt med tidigare anställda.
Meningen är att intervjua personer som har jobbat vid kolkraftverket under olika årtionden. På det sättet vill man dokumentera minnen och upplevelser från det dagliga arbetet och arbetsmiljön vid kraftverket.
Den som själv vill berätta om sina erfarenheter eller som känner någon som vill dela med sig av sina minnen kan ta kontakt med Västra Nylands landskapsmuseum, Tellervo Saukoniemi, telefon 019-289 25 02.
Flera hundra människor berörs
Studerande inom statsvetenskaperna vid Helsingfors universitet besökte inom ramen för det gemensamma projektet Ingå kolkraftverk tidigare i veckan.
Kolkraftverket togs i bruk åren 1974 - 1978. Som mest jobbade där omkring 400 personer.
Kraftverket lades ner februari 2014 på grund av olönsamhet. Då sade 80 anställda upp.
Finlands handbollslandslag inleder EM-kvalet med matcher mot Österrike och Spanien i november. Chefstränaren Kaj Kekki har nu tagit ut truppen till matcherna.
Finland tog sig i våras vidare till det riktiga EM-kvalet på Luxemburgs bekostnad. I november inleds kvalet med bortamatch mot Österrike den 2 november medan Spanien kommer på besök till Sjundeå tre dagar senare.
I Kaj Kekkis trupp ingår 16 spelare och bland annat Oscar Kihlstedt och Ben Weber är tillbaka medan Andreas Rönnberg väljer att satsa på spel med klubblaget BK-46.
– Jag har sett många matcher och följt med spelare. En del nya namn har dykt upp men nu valde jag en annan strategi och nominerade bara 16 spelare till kvalmatcherna. Vi har fortfarande ett ungt lag fast de mer rutinerade spelarna nu är friska och med, säger Kekki i förbundets pressmeddelande.
Truppen till kvalmatcherna mot Österrike och Spanien:
Konsertevenemanget Lux Musicae i Sjundeå ordnas för sjuttonde gången den 12-20 november.
Temat är Brytning där man redan nu uppmärksammar Finlands hundraårsjubileum 2017, man minns också den ryska revolutionen och firar att det nästa år är 500 år sedan Martin Luther inledde reformationen.
Programmet innehåller bland annat musik av Bach som framförs av Markku Luolajan-Mikkola i Sjundeå kyrka den 12 november.
Lux Musicae uppmärksammar också Miina Sillanpää som var den första kvinnliga ministern i Finland. Det har gått 150 år sedan hon föddes.
Fredag den 18 november hålls en konsert till hennes ära i Lepopirtti. Där håller bland andra president Tarja Halonen tal.
Efter tretton landslagsår har Andreas Rönnberg antagligen gjort sin sista handbollslandskamp. En krånglande fot ställer till det. Jag skulle gärna spela några år till i landslaget, men läkaren har sagt att den troligtvis inte blir riktigt bra mera, säger han till Yle Sporten.
– Jag har diskuterat med Kaj Kekki (landslagets tränare) och hade en vecka på mig att bestämma mig. Så som situationen med foten är känner jag att det är lika bra att lämna landslagsspelet och bara koncentrera mig på att hålla mig i skick i BK, säger Rönnberg till Yle Sporten.
Så som det nu ser ut blir det alltså inte mer landslagsspel för din del?
– Så är det nog.
Rönnberg hörde till landslagets trotjänare.Bild: Yleandreas rönnberg,finland,handboll,handbollslandslaget,rönnberg
”Spelar så mycket som foten håller”
Rönnberg hör till den absoluta finländska eliten och blev vald till årets handbollsspelare åren 2006, 2012, 2013 och 2014. Inför säsongen lämnade han mångåriga mästaren Cocks för spel i fostrarföreningen BK-46.
De senaste säsongerna har han dragits med stora skadeproblem. Det har lett till att både skottarmen och hoppfoten opererats. Foten har fortsatt krånglas. Den känns av också i vardagen, säger Rönnberg.
– Foten känns som bäst under matcher. Att komma igång är grejen. Det tar jättelänge att värma upp.
Hur frustrerande är det att gå runt med en sådan här fotskada?
– Det är frustrerande eftersom jag tränar någonting nästan varje dag. Att hela tiden ha lite ont. Jag är glad så länge jag får spela. Jag kommer att spela så mycket handboll som foten håller.
Jag skulle nog ha fortsatt något år till om jag bara skulle känna att foten inte är sjuk hela tiden.
Tretton år i landslaget: Har gått i vågor
Det blev alltså 13 år i herrlandslaget för Rönnberg, som debuterade år 2003.
– Det har varit jätteroligt. Jag skulle nog ha fortsatt något år till om jag bara skulle känna att foten inte är sjuk hela tiden. Det har varit många roliga resor och jag har fått möta många bra spelare. Det är synd att det kanske är helt slut med det, men så är det.
Hur skulle du säga att landslaget har utvecklats under din tid där?
– Jag skulle säga att det gått i vågor. Något år har det känts som om vi gått framåt. Så har det gått lite bakåt igen … Det är svårt att säga. Då jag var yngre hade vi många äldre spelare. De sista åren har det nästan bara varit unga spelare med. Jag tror att det här landslaget kommer att ha sin bästa tid om några år. Det är många som är födda på 1990-talet.
Skulle landslaget år 2016 vinna över landslaget år 2003?
– Haha, jag kommer inte ens ihåg vem som spelade då. Ingen aning faktiskt.
Kocklandslaget strävar efter att vinna guld i kockolympiaden som går av stapeln i Tyskland. I laget tävlar Kariskocken Samuel Mikander som gått från assistent till att vara ansvarig för varmrättens huvudråvara, köttet.
Kocklandslaget som har sin bas i Raseborg tävlar i OS i tyska Erfurt 22 – 25 oktober. Laget består av 12 kockar som tillsammans komponerat en meny där så mycket som möjligt av råvaran ska finnas på tallriken.
Kocklandslagets OS-meny
Förrätt
Finsk insjöodlad regnbåge tillagad på flera olika traditionella sätt
Picklad finsk rättika med ostronemulsion och ekologiskt odlad blomkål
Varmrätt
Vitsvanshjortfilé med renlavsströssel
Dessert
Lingonbavaroise och marängsaltad caramelglass serverad med en varm kaka
Allt har fått sin början med en idéplan som kockarna skissat upp. Då har de valt vilka råvaror de vill jobba med och lyfta fram i världen. Sedan har styckningsdelar och tillbehör valts ut. Fokus har legat på smaken och konsistensen med en gnutta nytänkande.
Landslagskocken Samuel Mikander från Karis beskriver Finlands bidrag som en inte för invecklad meny med rena smaker.
Samuel Mikander har axlat mera ansvar i kocklandslaget, från diskare till ansvarig för köttet.Kocken Samuel Mikander sitter vid ett bord och skriver en autograf på en liten tröja.Bild: Yle/Malin ValtonenKaris,kock,kockar,Raseborg,samuel mikander,Västnyland
Han menar att menyn inte får vara för invecklad för då förstår inte domarna sig på den. De måste kunna urskilja smakerna för att bli nöjda.
- Börjar man göra ännu häftigare grejer så kan det vara att man skjuter sig själv i foten.
Forell i alla former i förrätten
I förrätten ligger tyngdpunkten på forell. Det har varit mycket om och men för att få den finaste forellen men den som valts ut är från Åbotrakten, berättar Mikander.
De flesta delarna av forellen ligger på tallriken. Forellkött, rom och till och med skinnet.
- Domarna ser på hur mycket svinn vi har. Ju mer man använder desto mera poäng får man.
En så här tjusig förrätt bjuder kocklandslaget på i Erfurt.En vit tallrik med en förrätt bestående av flera olika sorts forell.Bild: Eva Tordera Nuñofine dining,finska kocklandslaget,Förrätt,kocklandslaget,mat,Västnyland
Varmrättens huvudråvara är hjortkött. Här är det den fyllda löken med tunga, hjärta och svampfärs som landslaget fått jobba med lite extra.
Rätten bjuder på flera lite annorlunda inslag så som granskott och rönnbär.
Såsen på granskott är en av Samuel Mikanders favoriter. Granskotten ger en väldigt fräsch skogssmak, säger han, men rönnbären är ett wildcard.
- Vi får se vad folk tycker och tänker om rönnbär. Vi tycker själva om det.
I efterrätten är det fokus på lingon. Landslaget funderade på havtorn först men de gula bären var för svåra att kombinera med andra smaker och därför satsar laget på lingon i stället.
- Lingon är mera en klassiker som vi gjort på ett lite häftigare sätt med mousséer och glaserade bakelser.
Kocklandslagets efterrätt.En dessert på en vit tallrik.Bild: Eva Tordera Nuñodessert,efterrätter,fine dining,finska kocklandslaget,kocklandslaget,mat,Västnyland
En del av desserten tillreds med flytande kväve, något som inte finns i en hobbykocks kök. Resten av menyn är också så avancerad när det kommer till tekniker och redskap att det knappast är något som en hobbykock kan tillreda på en lördagkväll, säger Samuel Mikander.
Från diskare till köttansvarig
Sex av de tolv kockarna har ansvarsområden och Samuel Mikander ansvarar för köttet och såsen. Senast landslaget tävlade i kock-VM var han assistent, eller diskare som det också kallas. Själv ser han ödmjukt på sitt avancemang inom laget och betonar att assistenterna är livsviktiga för laget.
- Har vi inte någon assistent som fixar jobbet så skiter det sig för alla. Men nog känns det bra att vara en av de sex ansvarskockarna.
Samuel Mikander tycker det är bra att vara lite nervös inför en tävling.Samuel Mikander står med full kockmundering i ett restaurangkök.Bild: Yle/Malin ValtonenKaris,kock,kockar,Raseborg,samuel mikander,Västnyland
Samuel Mikander har förberett sig hela året för OS i Tyskland. Det har blivit många timmar av träning i landslagets kök i yrkesskolan Axxells tidigare fastighet i Karis.
Nu har bilen med råvaror anlänt till Tyskland och det är dags att sätta igång och tävla. Fjärilarna i magen kommer det nog att bli för Samuel Mikander.
- Man ska alltid vara lite nervös för då presterar man bättre.
Sverige och Singapore hårda att slå
Målet är att ta en OS-medalj. Men i vägen står 31 andra länder varav Sverige och Singapore är de största konkurrenterna, enligt Mikander.
- Singapore och Sverige har vunnit så många gånger. De har många gånger tävlat mot varandra och alla andra hänger bara med.
En del av kockarna som är med i kocklandslaget. Bilden är tagen i september när utvalda gäster fick smaka på OS-menyn.En del av finländska koklandslaget. Fjärde från vänster är Kariskocken Samuel Mikander. Bilden tagen i yrkesskolan Axxell i Karis.Bild: Yle/Malin Valtonenfinländska kocklandslaget,finska kocklandslaget,Karis,kock,kockar,kocklandslaget,landslag (grupper),Raseborg,samuel mikander
Mikander ser tävlingen som en ära. Han gör det för sig själv och för att lyfta fram Finland och matkulturen här.
Dessutom är det roligt att vinna. Oberoende om det är OS eller en matlagningstävling med kompisarna hemma i Karis.
- En OS-medalj ser bra ut på cv men om man är egenföretagare så har cv ingen roll, skämtar Mikander som driver två restauranger i Raseborg.
Om Finland lyckas kamma hem vinsten så betyder det inte att Samuel Mikander har gjort sitt i tävlingssammanhang. OS-guld med kocklandslaget är visserligen det bästa man kan få i lagtävlingar i världen. Men det finns också tävlingar för enskilda kockar och årets kock-tävlingen intresserar också den 25 år gamla Kariskocken.
Sju asfaltbolag har väntat med spänning på vad hovrätten säger om den asfaltskartell som förvrängde asfaltmarknaden i Finland i nästan ett decennium.
Domen föll i dag. Fyra av de inblandade bolagen ska betala sammanlagt nästan 35 miljoner euro i skadestånd till staten och tiotals kommuner.
De största summorna ska byggföretaget Lemminkäinen hosta upp; Lemminkäinen, som ansågs vara det bolag som arrangerade hela kartellen, ska betala staten och 25 olika kommuner sammanlagt 20 miljoner euro.
Staten och kommunerna krävde 120 miljoner euro i skadestånd, men summan blev alltså endast en dryg fjärdedel av det.
I flera fall förkastades åtalen mot asfaltbolagen - främst för att brotten hade föråldrats. Flera kommuner blev utan ersättningar.
Asfaltskartellen förvrängde marknaden i Finland mellan åren 1994 och 2002.
Bolagen delade upp jobben sinsemellan
Den fungerade så att de sju asfaltbolagen, med Lemminkäinen i spetsen, delade upp jobb sinsemellan och kom överens om ett pris.
Bolagen bestämde på förhand vilket bolag som skulle vinna vilken anbudstävling, och de övriga bolagen gav avsiktligt dyrare offerter än den på förhand utsedda vinnaren.
Förloraren var kommunerna och staten, som betalade ett pris som var ungefär 15 procent högre än normalt pris.
Härva utan slut i sikte
Detaljerna kring kartellen har nystats upp under flera års tid. En dom föll i Högsta förvaltningsdomstolen redan år 2009, en annan dom kom i tingsrätten år 2013. I tingsrätten dömdes de sju asfaltbolagen till att betala ett skadestånd på sammanlagt 37 miljoner euro.
Men det är inte tillräckligt, ansåg finska staten och de 39 olika kommuner som varit målsägande i fallet, så ärendet gick vidare till hovrätten.
Det är redan klart att den här härvan inte kommer att ta slut i och med att domen faller idag. Det finns flera kommuner som väntar på att få se hurdan domen blir, så de kan bedöma om det är värt att inleda egna rättsprocesser och kräva skadestånd av asfaltbolagen.
Enligt kommunernas egna bedömningar kan bolagen ha fakturerat sammanlagt 500 miljoner euro för mycket under årens lopp.
Ersättningarna till Raseborg krympte
Raseborgs stad får betydligt mindre ersättningar än vad staden hade krävt. Staden får 65 000 euro plus räntor. Ersättningen gäller dåvarande Karis stad.
Raseborg får inga ersättningar för dåvarande Ekenäs stad. Hovrätten förkastade ersättningskraven.
Ursprungligen hade Raseborgs stad krav på drygt 760 000 euro plus ränta. Tingsrätten dömde Lemminkäinen att betala Raseborg knappt 200 000 euro.
Dåvarande Ekenäs stad skulle enligt tingsrätten ersättas med cirka 130 000 euro och dåvarande Karis stad med 65 000 euro.
Den minskade ersättningen i hovrätten är en besvikelse, konstaterar Raseborgs stadsjurist Leila Andersin. Hon hade på torsdag förmiddag inte hunnit sätta in sig i detaljerna i hovrättens dom.
Nylands närings- trafik- och miljöcentral (NTM) har förhandlat med Lojo stad om villkoren för att bygga en ny korsning i Tynnismalmen vid riksväg 25. Lojo ska stå för två tredjedelar av kostnaderna för den planskilda korsningen.
Lojo stad har i flera år jobbat för en bättre korsning till Tynnismalmen. I området finns stora affärer, brandstationen med ambulanserna och sjukhuset. Särskilt i rusningstider uppstår långa köer som grötar till trafiken ordentligt.
Den besvärliga korsningen är otrygg och förhindrar också att området kring korsningen byggs ut ytterligare.
Planerna finslipas
I juni berättade trafik- och kommunikationsminister Anne Berner (C) om extra pengar på 360 miljoner euro som staten delar ut till olika vägprojekt i Finland. Korsningen i Tynnismalmen var ett av de tre projekt som fick pengar i Västnyland.
Nu finslipas planerna och Lojo stad och NTM-centralen har förhandlat om olika villkor för bygget.
Lojo stad får räkning på sju miljoner
NTM-centralen är beredd att stå för 33 procent av kostnaderna för planeringen och samma andel för själva bygget.
Men mer än 3,3 miljoner euro vill NTM-centralen ändå inte betala för bygget. Lojo stad räknar med en räkning på cirka 7 miljoner euro och de pengarna reserveras i budgeten för åren 2017-2019.
Det är möjligt att starta projektet redan i slutet av år 2017 och det tar cirka 1,5 år att förverkliga planen.
Tekniska nämnden i Lojo har för sin del gett grönt ljus till hur ansvaret och pengarna för projektet ska fördelas. Sista ordet i frågan har stadsfullmäktige.
Den tunga trafiken till Hangö hamn ökar. För att inte äventyra trafiksäkerheten är det därför viktigt att riksväg 25 till Hangö är i tillräckligt gott skick. Det här poängterar Hangö stadsstyrelse i sitt utlåtande om Nylands närings-, trafik- och miljöcentrals vägplan för de kommande åren.
Om beläggningen är ojämn ökar risken för en större olycka då långtradarna kör efter varandra speciellt när vägen är hal, konstaterar staden.
Hangö stadsstyrelse hoppas också att NTM-centralen aktivt kommer att delta i planeringen av hamnområdet i Koverhar. Det behövs nya vägar för hamnen och industriverksamheten som planeras i Koverhar.
När det gäller kollektivtrafiken hoppas staden att den hålls åtminstone på samma nivå som i dag. Hangö blir mer och mer lockande för människor som jobbar på distans och då behövs också kollektivtrafik, konstaterar staden i sitt utlåtande till NTM-centralen.
Det finns inga västnyländska vägar bland NTM-centralens mest brådskande investeringar åren 2017 - 2020.
Polisen undersöker en misstänkt misshandel mellan en förälder och en skolelev i Ekenäs. Orsaken till händelsen uppges vara mobbning.
Det var i början av skoldagen på tisdagen (18.10) som en man kom in på Seminarieskolans skolgård i Ekenäs centrum. Enligt polisanmälan tog pappan tag i en 12 år gammal elev, kastade honom till marken och tog stryptag på honom.
Enligt Raseborgspolisen var orsaken till misshandeln att det förekommit mobbning.
Polisen utreder händelsen som misshandel. Det var skolan som polisanmälde saken.
Yle Västnyland har inte lyckats nå skolan för en kommentar.
Företaget Murskepojat har fällt träd och lagt jordhögar på en skyddzon i Bengtsmora i Raseborg. Raseborgs stads miljö- och byggnadsnämnd kontaktar nu åklagarämbetet i ärendet.
Det var i somras som Murskepojat inledde arbeten två veckor före den inledande inspektionen. På ett ungefär en hektar stort område fälldes träd och avlägsnades jord.
Där finns en bäcksänka med omkringliggande skyddszon som skulle bevaras. På halva området har alla träd fällts. Där har också placerats en hög jordvall som enligt Murskepojat skulle användas som väg för att arbetsmaskinerna ska kunna köra upp på berget.
Murskepojat: Mänskligt misstag fördärvade området
Raseborgs miljöbyrå besökte området i mitten av augusti. Efter det beslöt Raseborgs miljö- och byggnadsnämnd att Murskepojats verksamhet på området måste avbrytas.
Murskepojat förklarade att det beror på ett mänskligt misstag att området delvis har fördärvats. Bolaget gjorde upp en plan för att återställa området.
Murskepojat konstaterar att de på inga villkor ville äventyra den långa processen som ledde till att de till slut fick lov att börja ta mark på området.
Raseborgs miljöbyrå inspekterade området i slutet av september och miljöinspektören gav efter det Murskepojat grönt ljus för att fortsätta ta jord på området.
Kraven var bland andra att jordvallen tas bort och att marken återställas i ursprungligt skick senast i slutet av det här året. Senast i slutet av år 2017 ska området förses med markvegetation och träd och där ska planteras granar.
Nämnd: Företaget nonchalerade kraven
Raseborgs stads miljö- och byggnadsnämnd behandlade ärendet på onsdagen (19.10). Nämnden ser det som allvarligt att Murskepojat har nonchalerat flera av kraven i tillståndet.
Nämnden kontaktar därför åklagarämbetet på grund av marktäktsförseelsen.
Murskepojats marktäktstillstånd i Bengtsmora i Raseborg trädde i kraft år 2014. Miljölovet för bergsbrytning och krossning trädde i kraft 1.7.2016 efter en lång besvärsprocess som gick ända till Högsta förvaltningsdomstolen.
Raseborgs stad använder under de två följande åren mer pengar än planerat för att Svartån ska få sina fisktrappor. Projektet kör igång tidigare än tänkt tack vare ett statligt bidrag på 800 000 euro.
Allt som allt har Raseborgs stad beslutat att lägga ut 630 000 euro under sex år för att Svartåprojektet ska förverkligas.
I stället för att använda 105 000 euro per år fram till 2021 använder staden nu 220 000 euro år 2017 och 2018. Resten av pengarna fördelas sedan mellan åren 2019, 2020 och 2021.
Staten meddelade den 3 oktober att fiskvägarna i Åminnefors och Billnäs får ett statligt bidrag på 800 000 euro.
Svartån tillhör regeringens spetsprojekt för nationell fiskvägsstrategi och byggandet av fiskvägar i anslutning till kraftverksdammar.
I Svartåprojektet deltar Raseborgs stad, Västra Nylands vatten och miljö, Lojo stad, Koskienergia Oy, Jyväskylä universitet, Vichtis, Högfors och Loppis.
Havsvattenståndet är exceptionellt lågt i hela Östersjön, på många håll en halvmeter lägre än normalt. Orsaken är ett långvarigt högtryck i kombination med friska nordliga vindar. För Östersjön är det här goda nyheter - lågt vatten ökar förutsättningar för saltpulser.
Sedan början av oktober har havsvattenståndet varit ovanligt lågt i hela Östersjön. Speciellt i Finska viken och Skärgårdshavet. På vissa håll är vattnet mer än en halv meter lägre än det brukar vara i oktober.
Det här har lett till att strändernas vattenlinje har sjunkit extremt mycket, att grynnor syns tydligare än vanligt och att man på vissa håll nu kan promenera ut till små öar.
Ovanligt lågt vatten på Drumsö, Helsingfors.Lågt vattenstånd på Drumsö i oktober 2016.Bild: Krisse Lignellhavsvattenstånd,vattenstånd
Ovanligt, men inte unikt
Att vattenståndet är så här lågt är ovanligt, men inte unikt. Vattnet brukar sjunka rejält med några års mellanrum, förklarar man vid Meteorologiska institutet. Nu börjar ändå det låga medelvattenståndet i Östersjön närma sig rekordnivåer.
- Ett så här långvarigt högtryck är mycket ovanligt. Att vattnet har varit så lågt i höst ser jag ändå mest som ett sammanträffande, som beror på några olika saker, förklarar Markku Seppänen, övermeteorolog vid FMI.
Den främsta orsaken till de låga vattennivåerna är ett långvarigt högryck som legat över hela Skandinavien den senaste tiden. Det har pressat bort ovanligt stora vattenmassorna från kusten, söderut ut ända till Nordsjön och Atlanten. Detta har dessutom skett ovanligt snabbt.
De hårda nordliga, nordostliga vindarna har också bidragit.
Vattnet har också varit ovanligt lågt i Ekenäs skärgård.Lågt vattenstånd i Ekenäs hösten 2016Bild: Klaus Ghavsvattenstånd,vattenstånd
Enligt Meteorologiska institutets prognoser kommer att det låga havsvattenståndet att hålla i sig ännu en tid, eftersom hårda ostliga vindar är att vänta. Men i november väntas vattennivån stiga igen.
Det låga vattenståndet påverkar också fartygstrafiken och båtägarna. På vissa håll längs kusten har båtägare haft svårigheter med att ta upp sina båtar för vinterförvaring, då vattnet är så lågt i hamnarna.
Det låga vattnet har skapat huvudbry för många båtägare.Lågt havsvattenstånd hösten 2016.Bild: Laurihavsvattenstånd,vattenstånd
Också extremt lågt i insjöarna och grundvattnet
Också i sjöarna har vattnet varit ovanligt lågt i höst, bekräftar man vid Finlands Miljöcentral.
- En stor orsak till den låga vattennivå i insjöarna och vattendragen, är att det har regnat så lite i höst. Det här har också gjort att grundvattnet börjar vara väldigt lågt, konstaterar hydrolog Bertel Vehviläinen.
Han förutspår att det låga grundvattnet kommer att orsaka problem för hushåll som är beroende av brunnsvatten, om det inte börjar regna som normalt innan vintern kommer.
Vattennivåerna har varit väldigt låga längs med hela kusten, inklusive Helsingfors.Lågt havsvattenstånd i Helsingfors hösten 2016.Bild: Tuula L.havsvattenstånd,vattenstånd
Extremt lågt vatten gör mera nytta än skada
De ovanligt låga vattennivåerna kan också ha en positiv inverkan på Östersjön. En längre period av lågt havsvattenstånd är nämligen en förutsättning för nytt inflöde av syresatt vatten från Atlanten. Det här förklarar Joanna Norkko, marinbiolog vid Tvärminne Zoologiska station, som väntar med spänning hur det kommer att gå.
- Saltpulserna är välkomna, eftersom det ökar syretillförseln till Östersjöns djupaste bottnar, vilket motverkar övergödning. För det här krävs det ändå kraftiga västliga vindar den närmaste tiden, som pressar in det nya saltvattnet i Östersjön.
Joanna Norkko påpekar att övergödningen är ett problem i Östersjön, där det är över 80 meter djupt. Att havsbotten vid grunda stränder nu exponeras för luften i och med det låga vattnet, bidrar därför inte till att öka syretillförseln.
Bottenvegetation vid stränder är så nära ytan att den automatiskt får tillräckligt syre.
Men någon skada för bottenväxtligheten eller fiskarna har det låga vattnet inte heller.
- Fiskarna simmar utåt, och bottenvegetationen är anpassad efter varierande vattennivåer. Om det är torrt väldigt länge eller hinner börja komma nattfrost innan vattnet stiger igen, finns visserligen en risk för att bottenvegetationen dör, men det här är inget man behöver oroa sig för, säger Norkko.
Polisutredningen kring det olagliga tv-tittandet i Ekenäs fortsätter. Polisen uppskattade i somras att det kan handla om 200-300 personer som tittade på betal-tv utan att betala. Men nu är det klart att de var fler än 300.
- Ja, siffran har vuxit en del, säger brottskommissarien Viola Ikonen vid polisinrättningen i västra Nyland.
Olaglig betal-tv har förekommit både i privata hem och hos företag.
Undersökningen fokuserar för närvarande på det tekniska, det vill säga att granska beslagtaget material.
- Det handlar om datorer, säger Ikonen.
Hon berättar att det fortfarande finns en huvudmisstänkt och några andra misstänkta privatpersoner som ska ha ordnat olagliga Canal Digitalpaket för Ekenäsbor.
- Det är personer som är bosatta i Ekenäs.
De misstänks främst för brott mot upphovsrätt.
Tittarna kan bli ersättningsskyldiga
Tittarna kan för sin del ha gjort sig skyldiga till avkodningssystemsförseelse. För det kan man dömas till böter men förseelsen syns inte i brottsregistret.
Men åklagaren väcker inte åtal om avkodningssystemsförseelse om inte målsäganden, i det här fallet Canal Digital, kräver det eller om det inte är frågan om ett synnerligen viktigt allmänt intresse.
Också om det inte blir aktuellt med åtal mot tittarna kan Canal Digital kräva dem på skadestånd.
Ikonen kan ännu inte säga om det olagliga systemet hade kunder också utanför Ekenäs. Hon förklarar att olagliga system att kringgå betalsystemet var satta i system. Men försäljarna marknadsförde inte sin produkt utan kundkretsen växte när ryktet spreds.
Ikonen kan ännu inte uppskatta hur länge det tar tills polisen är klar med sina utredningar. Fallet har sysselsatt polisen eftersom det är det första i sitt slag för polisinrättningen i västra Nyland.
Myndigheterna utfärdar färre lov att jaga lodjur än tidigare.
Enligt Finlands Viltcentral har lodjursstammen slutat växa. Stammen har tvärtom minskat i jämförelse med föregående säsong.
Jakten inleds den första december. Under den här jaktsäsongen får litet över 400 lodjur fällas i stamvårdande syfte - söder om renskötselområdet. Föregående säsong var antalet nästan hundra fler.
Det finns uppskattningsvis 2 500 lodjur i Finland.
Avsikten med jakten är att hålla lodjursstammen stabil, och att minska skador som lodjur orsakar.
Inom renskötselområdet gäller separata regler för jakt på lodjur.
När man som förälder får veta att ens barn blir utsatt för mobbning väcker det mycket känslor, man kanske reagerar med stenåldershjärnan och tänker inte rationellt. Det är Micaela Romantschuks reflektion över fallet i en Ekenässkola där en pappa gick till angrepp på en 12-årig skolelev.
Micaela Romantschuk är verksamhetsledare på Hem och Skola.
Raseborgspolisen undersöker en misstänkt misshandel mellan en förälder och en skolelev. Enligt polisanmälan kastade pappan 12-åringen till marken och tog stryptag på honom.
Tidigare mobbning anges som orsaken till pappans agerande.
Ovanligt fall
Romantschuk beskriver incidenten i Ekenäs som ett ovanligt fall.
- Det här är nog första gången jag har hört om ett så här gravt fall. Däremot har jag blivit kontaktad av många föräldrar som har varit jätteledsna och upprörda. De har känt vanmakt inför en situation där deras barn blir utsatta för mobbning.
Föräldrarna behöver stöd
Föräldrar som får veta om att deras barn blir mobbade behöver väldigt mycket stöd, poängterar Romantschuk.
- Jag brukar säga att vi föräldrar är förprogrammerade att skydda våra barn. När man som förälder får veta att ens barn blir utsatt för mobbning väcker det väldigt mycket känslor. När man blir jätteolycklig kanske man reagerar med stenåldershjärnan utan att tänka rationellt. Då behöver man någon att prata med för att man ska kunna lugna ner sig.
Micaela Romantschuk har flera år själv jobbat som lärare.Porträttbild av Micaela RomantschukBild: YLE/Ted Urhohem och skola,micaela romantschuk-pietilä,morgonöppet
Romantschuk uppmanar föräldrar med mobbade barn att genast vara i kontakt med skolan.
- Skolan ska alltid ta förälderns oro på allvar. Det är viktigt att skolan kommunicerar med föräldrarna för att få dem att känna sig trygga i att skolan alltid gör sitt allt både för att förebygga och för att stoppa mobbning.
I alla skolor finns i dag tydliga regler för hur skolan aktivt ska jobba för att förebygga mobbning. Dessutom finns en plan för hur man ingriper vid mobbning.
Finns det tillräckligt med resurser i skolorna för att ingripa vid mobbning?
- Förutom att det handlar om resurser handlar det om ett förhållningssätt. Det handlar om att medge att där det finns människor kan det också finnas otrevligt beteende. Otrevligt och kränkande beteende är något vi måste jobba aktivt mot. Det handlar om att skapa en skola där normen är att inte mobba, men framför allt ska vi jobba för att barnen ska känna empati mot varandra och vara hänsynsfulla.
Man måste alltid vara steget före i stället för att tänka att vi måste ingripa då mobbning förekommer, säger Romantschuk.
