BK-46:s handbollsdamer blev överkörda av Helsingforslaget Dicken på lördagen (15.10) i Karis bollhall. Dicken vann FM-seriematchen med en marginal på 20 mål.

Slutresultatet skrevs 13-33 (5-18).

Regerande mästarlaget Dicken slog till på bred front. Hela elva spelare antecknades i målprotokollet. Vassast var Karolina Nylund med sina sex fullträffar.

BK:s bästa målskytt Emilia Holmberg gjorde också sex mål.

Dicken toppar serietabellen efter fyra spelade omgångar. Laget har vunnit alla matcher.

BK-46 ligger på fjärde plats och har vunnit hälften av sina matcher.

På lördag (22.10) möter BK-46 grannen Sjundeå IF. Matchen spelas i Karis bollhall. Dicken spelar samma dag mot Åbo IFK i Britas bollhall i Helsingfors.

Serietabellen finns på Handbollsförbundets webbsidor.

Målgörarna i matchen:

BK-46: Emilia Holmberg 6, Sirja Lassinharju 4, Jannica Kullberg 2, Linda Sjöblom 1.
Dicken: Karolina Nylund 6, Betina Lillqvist 5, Annika Näräkkä 4, Martina Genberg 4, Tove Salokivi 3, Anna Lindahl 3, Anna Lindholm 2, Jessika Gammals 2, Alexandra Ahlroth 2, Kiira Kankainen 1, Carolina Böckelman 1.

Steinerdaghemmet Rosengården har den här hösten flyttat tillbaka till Västerby gård i Ekenäs. Nu finns daghemmet på samma område som steinerskolan Mikaelskolan.

Rosengården har i tre år vistats i det gamla sjukhuset i Knipnäs och före det var verksamheten utspridd på två platser i Ekenäs.

Det är väldigt fint att Rosengården flyttat tillbaka till samma område som skolan, säger föreståndaren Åsa Gottberg.

- Nu kan du växa upp på den här gården. Från att du börjar som ettåring i Rosengården till att du går ut högstadiet som femtonåring.

Bestående lösning

Daghemmet har 40 barn fördelade på 5 grupper. Nytt för i år är att daghemmet har en skild förskolegrupp. För tillfället finns det 11 lediga platser vid Rosengården, säger Gottberg.

De flesta grupperna finns i den gamla Inspektorsvillan och villan är inredd i lugna färger för att skapa en trygg atmosfär, något som man betonar inom steinerpedagogiken.

- Det som är bäst är att det känns som en bestående lösning att daghemmet finns här, säger Gottberg.

Nytt kök

Efter julhelgerna tas Mikaelskolans nya kök i bruk. Köket är byggt av halm och lera och är näst intill självförsörjande vad värme beträffar. Dessutom är köket väldigt ekologiskt.

Det är ett företag från Billnäs som har specialiserat sig på att bygga hus på det här viset som bygger det nya köket på Västerby gård. Paul Lynch är verkställande direktör för The Natural Buildning Company och han säger att det finns långa anor i att bygga i halm och lera.

- De äldsta husen i världen är byggda av lera. De kan vara över 5000 år gamla och de står ännu, säger Lynch.

Väggen är gjord av halm kan Filip Graeffe och Filip Lynch konstatera i Mikaelskolans halvfärdiga kök. Filip Graeffe och Filip Lynch i Mikaelskolans halvfärdiga kök. Bild: Yle/ Bubi Asplund Ekenäs,filip graeffe,graeffe flip,köksbygge,lynch paul,Mikaelskolan (Örebro),paul lynch,Raseborg,skola,Västnyland

- Ett hus byggt på traditionellt ekologiskt vis skulle inte ha blivit särskilt mycket billigare. Att bygga så här ger många fördelar, säger Graeffe.

Vi ville inte bygga en plastsäck, säger Graeffe.

- Huset är brandsäkert och det andas. Det är ekologiskt helt enkelt.

Hela Kyrkfjärdens skola är i behov av renovering, säger Ingås kommundirektör Jarl Boström. Det så kallade stenhuset intill skolan kommer antagligen att rivas och Kyrkfjärden kan få en tillbyggnad med elevvård, förskola och flera klassrum. Riv allt och bygg nytt, säger rektor Rigmor Andersson.

För cirka fem år sedan fanns det planer på att börja se över vad som behövde renoveras och byggas till vid Kyrkfjärdens skola i Ingå kyrkby.

De planerna sattes åt sidan då det fanns andra byggnader i kommunen som måste saneras.

Rektor Rigmor Andersson. Rektor Rigmor Andersson i Kyrkfjärdens skola. Bild: Yle/Marica Hildén ingå,kyrkfjärdens skola,rigmor andersson,västnyland

Rektor Rigmor Andersson säger att det nu är dags att se över Kyrkfjärdens skola.

- Jag anser att helheten är det viktigaste då man planerar en renovering och en tillbyggnad. Och om man är litet provocerande så river man allt och bygger nytt.

Samklang i nybyggd skola

Rigmor Andersson visionerar då om en skola som skulle vara i samklang med den nya läroplanen som poängterar läromiljöerna.

- Vi skulle kunna ha en större aula där vi kunde samlas, man skulle kunna se möjligheterna i lokalerna där man kan göra olika saker.

Kyrkfjärdens skola består av en hel del korridorer i stället för större rum där man kunde samla eleverna. Skolkorridor i Kyrkfjärdens skola, nya delen. Bild: Yle/Marica Hildén ingå,kyrkfjärdens skola,kyrkfjärdens skola korridor,skola,skolkorridor,skolkorridor kyrkfjärdens skola,västnyland

Andersson är medvetet provokativ när hon säger att skolan kunde rivas och byggas om på nytt. Hon tror inte att det händer, men det behövs en renovering.

- Jag är ingen expert på renoveringar, så därför är det viktigt att en expert ser helheten och säger vad som behöver göras. Matsalen kunde kanske användas till något annat, lärarrummet kunde bli klassrum och personalen flyttas någon annanstans. Vi måste bolla idéerna frimodigt tillsammans med personal, elever och vårdnadshavare.

Kolla byxorna innan renoveringen

Det är mycket som måste utredas innan renoveringen och arbetet med en tillbyggnad vid Kyrkfjärdens skola kan sätta i gång, säger kommundirektör Jarl Boström då han ser på den preliminära investeringsplanen för åren 2017-2019.

- Vi måste göra en mångfasetterad utredning nu och försöka tänka tillräckligt långt framåt. Vi kan inte bara lappa byxorna, utan vi måste också fundera på vilka byxor vi ska ha så att vi klarar oss med dem.

På måndag (17.10) möts kommunstyrelsen för att diskutera kommunens preliminära investeringsplan. Förslaget är att reservera 300 000 euro för Kyrkfjärdens skola 2017 och 500 000 euro 2018.

Tillbyggnaden behövs

Jarl Boström säger att hela skolan måste ses över inför en renovering.

- I synnerhet den gamla delen från 1950-talet hamnar under luppen.

Finns det en möjlighet att den delen måste rivas?

- Ja, den måste granskas, svarar Boström.

Den gamla delen av skolan måste noggrannt undersökas, säger Ingås kommundirektör. Kyrkfjärdens skola i Ingå. Bild: Yle/Marica Hildén ingå,kyrkfjärdens skola,västnyland

Det är också aktuellt med ett tillbygge vid Kyrkfjärdens skola.

Rigmor Andersson anser att det behövs en tillbyggnad.

- Vi lever på bristningsgränsen nu och utnyttjar alla lokaler vi har. Jag är inte främmande för tillfälliga lösningar om de är bra och ändamålsenliga.

Stenhuset kan rivas

Intill skolan finns det så kallade stenhuset där bland annat elevvården har sin verksamhet. Boström säger att stenhuset inte uppfyller dagens krav.

- Vi utredde redan för sex år sedan om stenhuset kunde renoveras, men det mest ändamålsenliga är att riva det och bygga nytt. En reparation skulle kosta mera än ett bygga nytt.

Rigmor Andersson understöder att stenhuset rivs och att man bygger nytt i stället.

- Då får vi en byggnad som vi kan använda på ett ändamålsenligt sätt.

Elevvården finns nu i stenhuset. Stenhuset intill Kyrkfjärdens skola. Bild: Yle/Marica Hildén ingå,kyrkfjärdens skola stenhuset,stenhuset ingå,stenhuset kyrkfjärdens skola,västnyland

Jarl Boström säger att elevvården och förskolan kunde vara i tillbyggnaden där det också skulle finnas flera klassrum.

I dag finns förskolan i den så kallade gamla läkargården intill skolan. Förskolan har nu nästan 30 elever, så det kommer en stor årskull till Kyrkfjärdens skola hösten 2017.

- Vi måste fundera på en lösning med baracker, säger Boström.

Var ska centralköket vara?

I samband med renoveringen och tillbyggnaden av Kyrkfjärdens skola måste politikerna i Ingå också fundera på hur framtiden ska se ut för centralköket som nu finns i Ingahemmet.

Migrationsverket hyr plats i Ingahemmet för ensamkommade flyktingbarn, men kontraktet sägs upp 1 april nästa år. Då står Ingå kommun där med mellan 1 000 och 2 000 kvadratmeter tomma lokaler.

Ingå kommuns centralkök finns i Ingahemmet. Ingahemmet i Ingå. Bild: Yle/Jonas Sundström ingahemmet,ingå,västnyland

Vi måste tänka 10-20 år framåt i tiden, säger Boström.

- Är Ingahemmet en bra plats för centralköket? Ska det istället finnas vid Kyrkfjärdens skola eller på någon annan plats? Centralköket är ingen ny fråga, men vi måste fundera på detta samtidigt som vi planerar skolan.

Skolutredning styr planerna

Politikerna i Ingå funderar också på det framtida skolnätet där både nya skolor och indragna skolor finns med bland alternativen. Det är skolutredningen som drar upp riktlinjerna för skolorna, säger Boström.

Hur långt vågar kommunen planera Kyrkfjärdens skola innan skolutredningen är klar?

- Vi föreslår att 300 000 euro används till planering 2017, men innan man använder mera pengar måste riktlinjerna vara klara.

Det gäller att hålla i pengarna innan man börjar renovera Kyrkfjärdens skola. Skolkorridor i Kyrkfjärdens skola, gamla delen. Bild: Yle/Marica Hildén ingå,kyrkfjärdens skola,skolkorridor,skolkorridor kyrkfjärdens skola,västnyland

Boström säger att den enklaste lösningen är att placera baracker på skolgården, men det är ingen hållbar lösning.

- Det andra alternativet är i samma storleksklass som Merituulen koulu med renovering och tillbyggnad. Jag gissar att det kostar mellan två och tre miljoner euro.

Andersson: Viljan finns

Rigmor Andersson hoppas och tror att renoveringen och tillbyggnaden av Kyrkfjärdens skola förverkligas.

- Jag upplever att viljan finns. Jag vill också påminna om att alla skolor är till för alla Ingåbor. Våra skolor utnyttjas ju på kvällarna då MBI-verksamheten lockar folk till skolorna.

Sjundeå IF lämnade inget till slumpen i söndagens enda match i FM-serien i handboll och körde över Atlas på hemmaplan.

Redan i inledningen var det klart att Atlas skulle få en tuff söndag i Sjundeå. På de första tio minuterna lyckades gästerna göra endast ett mål, samtidigt som SIF satte in fem fullträffar.

I slutet på halvleken fick Atlas igång målskyttet, men vid halvtid ledde Sjundeå ändå med 15-7.

Den andra halvleken bjöd igen på bra handboll av hemmalaget, medan gästerna hade svårt med målskyttet. Slutligen tog SIF en klar hemmaseger med siffrorna 34-16.

I hemmalaget utmärkte sig målvakten Moa Wasström och Maria Barck som noterades för 14 fullträffar. Carla Olenius gjorde i sin tur hälften av bortalaget mål.

SIF- Atlas 34-16 (15-7)

SIF:s målskyttar: Barck 14, Sjölund 5, Lindholm 3, Weurlander 2, Koljonen 2, Jensen 2, Lehtola 2, Berglund 1, Kinnula 1, Vaskelainen 1, Voutilainen 1
Atlas målskyttar: Olenius 8, Kurki 2, Högbacka 1, Ahovaara 1, Lampinen 1, Lampi 1, Gustafsson 1, Kaitasalo 1

Otto Loukkalahti från Pojo kom tvåa i FM i orientering på ultralång distans. Loukkalahti representerar Lojoklubben Hiidenkiertäjät.

FM-tävlingar på ultralång distans ordnades på lördagen (15.10) i Pinsiö i Tavastland . Segern gick till Mikko Knuuttila från Ikalisklubben Ikaalisten Nouseva Voima.

Otto Loukkalahti förlorade endast ett par sekunder till Knuuttila. Loukkalahti fick ge sig i en slutspurtskamp på upploppet.

Tävlingssträckan mätte över 27 kilometer och orienterarna var ute på banan i tre timmar.

MS Parmas Sami Hämäläinen var trea och förlorade 21 sekunder till vinnaren Knuuttila.

Loukkalahtis klubbkamrat Oskari Liukkonen kom i mål som sjunde man i tävlingen.

Sammanlagt 48 orienterare i herrklassen fullföljde tävlingen.

Resultaten i FM-tävlingarna finns på arrangörernas webbplats.

En Lojobo blev nästan tre miljoner rikare i fredags (14.10). Då vann hen 2,8 miljoner euro på Eurojackpot.

Lojobon lyckades få 5+1 rätt. Hen hade lämnat in lottoraden på nätet.

En nätspelare i Aura lyckades också vinna samma summa.

Huvudvinsten på 90 miljoner euro gick till en spelare i Tyskland.

Lojobon Tanja Taipale är ny ordförande för friidrottsföreningen Virkby Start. Hon är också tränarchef i NÅID – Nylands och Åbolands Idrottsdistrikt.

Tanja Taipale är uppvuxen i Virkby. Hon friidrottade aktivt då hon var mellan 7 och 15 år gammal. Höjdhopp och diskus var de grenar hon gillade mest.

- Jag var bra på att hoppa höjd och kastade också diskus för att vi skulle få ett lag i FM-tävlingarna, berättar hon.

Efter att ha suttit en tid i Virkby Starts styrelse valdes hon till ordförande. Mångåriga ordföranden Bengt Peräsalo ville stiga åt sidan.

- Jag blev tillfrågad om jag vill bli ordförande och jag tackade ja.

Då hon slutade friidrotta steg hon inte helt åt sidan.

- Jag fortsatte som funktionär i föreningen.

Hon tycker inte att det har varit särskilt svårt att stiga i tidigare ordföranden Bengt Peräsalos stövlar.

- Vi är en liten förening och alla känner varandra. Jag tror inte någon har så mycket emot mig, småler 26 år gamla Tanja Taipale.

Kavlade upp ärmarna direkt

Som ny ordförande har hon genast kavlat upp ärmarna och börjat jobba.

- Vi kommer nu att dela in våra juniorer i två grupper. Den ena gruppen blir mera tävlingsinriktad, medan den andra mer ska rikta sig in på lek och idrott.

Tidigare har våra ungefär 30 juniorer varit i samma grupp, säger Taipale.

- Den gruppen var lite för stor och för spräcklig.

Föreningens juniorer är i åldern 5–15 år.

Nya träningsdräkter på kommande

Den nyvalda ordföranden vill också ha nya träningsdräkter till föreningen.

- Det är åtminstone åtta år sedan vi har fått nya dräkter. Det är alltför länge.

Det är viktigt för juniorerna att få nya träningskläder.

- Nu har vi nytt märke och nya fina kläder.

Tränarchef i distriktet

Sedan en månad tillbaka är Tanja Taipale ny tränarchef inom Nylands och Åbolands Idrottsdistrikt. Hon är anställd på deltid av distriktet.

Hon säger att hon ännu inte har haft särskilt många arbetsuppgifter som tränarchef.

- Det handlar mest om att organisera och koordinera de läger NÅID ordnar.

Det följande lägret som NÅID ordnar går av stapeln i Kisakeskus i Pojo 11-12.11.

- Det lägret är avsett för lite yngre juniorer. På lägret handlar det mest om idrott, men det ryms nog lite lek med också.

Förutom ovannämnda uppdrag fungerar Tanja Taipale också som ledare för en grupp juniorer i Helsingforsklubben Viipurin Urheilijat.

Hon understryker att det inte finns någon intressekonflikt att jobba i de båda klubbarna.

- Föreningarna är ju verksamma i två olika disktrikt och tävlar inte direkt med varandra.

Hamnen och nya gator samt vattenrör till Smeds och Westerberg är det som slukar mest pengar i Ingå kommuns investeringsplan för nästa år. För att Ingå kommun ska kunna investera som planerat krävs budgetdisciplin.

I Westerberg planerar Billnäsföretaget The Natural Building Company ett nytt ekologiskt bostadsområde och kommunen har förbundit sig att investera i infrastrukturen i området.

Vatten- och avlopp till Smeds och Västerbrinken går lös på 200 000 euro i nästa år. Gatorna kostar 1,3 miljoner euro.

Hamnområdet i centrum ska göras i ordning för 750 000 euro. I det ingår strandbankar på en sträcka på 350 meter och parkeringen.

Övriga utgiftsposter i investeringsbudgeten på nästan 3,6 miljoner euro är bland annat en slambehandlingsanläggning på 200 000 euro, en inledning på renoveringen av Kyrkfjärdens skola på 300 000 euro och renoveringen av det tidigare biblioteket Wilhelmsdal för 380 000 euro.

Ett nytt vattentag, renoveringen av brandstationen, asfaltering av gator och förbättringen av infrastrukturen inom vattenverket slukar alla för sig 100 000 euro i nästa år.

Strama tyglar

För att kommunen ska kunna gå i land med investeringar på drygt 3 miljoner euro måste budgeten landa på plus år 2017 och ge ett överskott på 1,5 miljoner euro år 2018. Om det här inte lyckas måste investeringarna minskas så att lånebördan inte överskrider landets medeltal.

Kommunen gör också upp en investeringsplan på längre sikt. Till exempel renoveringen av den svenska skolan i centrum kräver stora summor pengar de kommande åren.

Ingå kommunstyrelse ska för sin del godkänna investeringarna som grund för budgetarbetet. Kommundirektör Jarl Boström ska sedan göra upp budgeten enligt direktiven från styrelsen och det är meningen att kommunfullmäktige ska godkänna budgeten den 14.11. På samma möte slås de kommunala skattesatserna också fast.

Den sällsynta sibiriska järnsparven har under den senaste veckan setts på soptippar på många håll i Västnyland. Fågeln har observerats i Hangö, Ingå och Lojo.

Det här meddelar den ornitologiska föreningen Tringa. Två fåglar har observerats på soptippen i Ingå och på jordtippen i Hangö. Dessutom har ensamma fåglar setts på Hangö fågelstation, vid Lojo avfallscentral och på Långmossen i Vanda.

Det är ovanligt att fåglarna visar sig i par. Den sibiriska järnsparven påminner om den betydligt vanligare järnsparven som häckar i södra Finland. Det som skiljer dem åt är att den sibiriska järnsparven har en gul strimma under ögat.

Den sibiriska järnsparven har tidigare setts endast elva gånger i Finland. Den har observerats två gånger i Nyland. Senaste gången var i Hangö i november år 2000.

Fladdermusrabies är väldigt sällsynt i Finland. Att människor eller andra djur skulle bli smittade är ytterst osannolikt. En död fladdermus i Ingå hade fladdermusrabies.

Forskare Malin Tverin vid Helsingfors universitet säger att rabiestypen som påträffas hos fladdermöss endast förekommer hos fladdermöss.

- Sannolikheten att en hund eller en katt skulle hitta en rabiessjuk fladdermus är jätteliten.

För att bli smittad av fladdermusrabies uppskattar Tverin att man måste bli biten av en rabiessmittad fladdermus.

- Att rabies skulle smitta några andra vägar är mycket, mycket sällsynt.

Sjuka fladdermöss beter sig annorlunda

Rabiessmittade fladdermöss beter sig annorlunda än friska fladdermöss. Forskare Malin Tverin säger att de kan var passiva, röra sig avvikande eller skrika. Hon har inte själv sett en rabiessmittad fladdermus.

Den rabiessmittade fladdermusen i Ingå hade rört sig under dagen. Fladdermusen hade krockat med en vägg under och dött. Livsmedelsverket Evira konstaterade att den hade fladdermusrabies

I vanliga fall flyger fladdermöss inte dagtid och de söker sig bort från människor.

Den som hittar en död fladdermus kan skicka den till Naturhistoriska centralmuseet i Helsingfors för undersökning. De har sedan år 2009 regelbundet undersökt döda fladdermöss.

Senast som fladdermusrabies konstaterades i Finland var år 2009. Det senaste fallet innan dess i Finland var år 1985.

Undersökte fladdermössens hjärnor

Tverin skrev sin pro gradu-avhandling om fladdermöss. Hon undersökte hur fladdermössens hjärnor reagerar när fladdermössen efter en lång vintersömn vaknar upp på några timmar och fortsätter sitt liv som om ingenting skulle ha hänt.

Under sina studier hade hon specialtillstånd att fånga fridlysta fladdermöss genom att sätta upp nät i närhet av deras förökningskolonier.

Att man ska fånga fladdermöss i vita lakan säger hon att är hennes favorit urbana legend.

- Det kan hända att lakan som hänger på tork på byksträcket drar till sig någon fladdermus. Men det betyder inte att de drar sig mot vitt. Den vita färgen kan intressera insekterna och fladdermöss äter ju insekter.

Skolor och daghem i Sjundeå har Svenskfinlands fördelaktigaste skolfoton. Informationen om de billiga priserna har ändå inte nått en del av föräldrarna som därför har betalat ett mycket högre pris för fotografierna.

Svenska Yles granskning av skolfotograferingen visade att priserna på dagis- och skolfoton varierar mellan och inom kommuner. Sjundeå hade de billigaste priserna eftersom kommunen konkurrensutsatt fotograferingen för alla skolors och daghems räkning och på så vis kommit ner till ett fördelaktigt pris.

Bristfällig information

Företaget Suomen koulukuvaus erbjuder föräldrarna ett särskilt Sjundeåpaket för sammanlagt 7,77 euro. Sjundeåpaketet innehåller gruppbild, porträtt och klistermärkesark. I många andra skolor kostar motsvarande paket över tjugo euro.

Det verkar emellertid som om informationen om Sjundeåpaketet inte har nått föräldrarna.

- Jag visste inte om det här paketet utan fick höra det av en annan förälder, säger föräldern Catharina Dannbäck.

I fjol blev slutsumman för fotona nästan femtio euro för Dannbäcks två barn.

Lite hemligt? Erbjudandet om fördelaktiga bilder har endast nått en del av föräldrarna i Sjundeå. Utrustning för skolfotografering i Strömborgska skolan i Borgå. Bild: Yle/Katarina Lind fotografering,skolfotografering

- Det var en slump som gjorde att min väninna hittade erbjudandet på nätet.

Dannbäck har hört om flera föräldrar som inte heller känt till erbjudandet och därför betalat mer än nödvändigt för bilderna.

- Om det finns ett sådant här paket så känns det ju nog som om man blir lite lurad när man inte är medveten om det, framför allt om man har flera barn.

Tre gånger dyrare

En annan förälder som fått nys om Sjundeåpaketet via Yle:s webbsidor är Mikko Malmgren. Han beställde tre gruppbilder för 8,90 euro per styck. Nätbutiken informerade inte om att han kunde ha fått både porträttbild och klisterark på köpet, dessutom för en mindre summa.

- Priset blev 30,80 euro totalt och jag har åtminstone inte hört om något Sjundeåpaket, säger Malmgren.

Rektor Katarina Lodenius i Sjundeå svenska skola hänvisar till kommunen eftersom det inte är de enskilda skolorna som skött konkurrensutsättningen av skolfotograferingen. Hon säger ändå att hon själv sett att det framgått att det finns ett fördelaktigt erbjudande som kallas Sjundeåpaketet men att det mycket väl kan hända att det undgått en del föräldrar.

Katarina Lodenius är rektor vid Sjundeå svenska skola. Rektor Katarina Lodenius utanför Sjundeå svenska skola. Bild: Yle/Nicole Hjelt katarina lodenius,rektorer,Sjundeå,sjundeå svenska skola,skolan (fenomen)

På kommunen svarar kansliföreståndare Cilla Ojala att kommunen skött offertförfrågan men att ansvaret tar slut där. Kommunen har förhandlat fram ett konkurrenskraftigt paketpris men sedan är det upp till kunderna att välja vilka produkter man köper.

- Kommunen är ingen kund hos företaget. Det är föräldrarna. Företaget meddelar priserna till föräldrarna, säger Ojala.

Hon påpekar också att det är de enskilda skolorna som beställer fotograferingen till skolan och att kommunen inte har med det att göra. Ojala utgår ifrån att skolorna informerar föräldrarna om Sjundeåpaketet.

Konkurrensutsättning blir vanligare

På Suomen koulukuvaus säger vd Jyrki Helminen att det har blivit mycket vanligare att kommuner konkurrensutsätter dagis- och skolfotograferingen. Det leder till att priserna varierar mycket mellan olika beställare.

- Konkurrensen mellan företagen är mycket hård. Det här har visat sig vara ett bra sätt för oss att få kunder.

Helminen säger att företaget nog gör sitt bästa för att informera om priserna i webbaffären.

Han beklagar att en del Sjundeåföräldrar har missat informationen om det fördelaktiga Sjundeåpaketet.

- Det är väl så när det finns mycket information och det lätt blir bråttom i vardagen, säger Helminen.

Han påpekar också att det är lätt att kontakta kundtjänst med ris och ros och att största delen av responsen har varit god.

Fotnot: Efter intervjun tog föräldern Mikko Malmgren kontakt med fotoföretaget som lovade ersätta den förhöjda avgiften.

Miljövetenskapliga institutionen vid Helsingfors universitet skulle vilja undersöka kvicksilverhalten i fisk från Skogby träsk. Hangö stad deltar inte i undersökningen.

Helsingfors universitet har i tidigare undersökningar funnit överraskande stora kvicksilverhalter i nyländska sjöar som återhämtar sig från försurning. För att få mera kunskap vill universitetet fortsätta utreda hur mycket kvicksilver det finns i sjöarna i södra Finland.

Därför har miljövetenskapliga institutionen kontaktat bland annat Hangö stad.

Undersökningen av kvicksilver i fisk i Skogby träsk skulle ha kostat staden 2 000 euro. Men Hangö stad har inte budgeterat pengar för att undersöka kvicksilverhalten i fisk under de närmaste åren. Miljönämnden har därför beslutat att staden inte deltar och att det inte är ett projekt som Hangö behöver stöda.

Barnskyddet i Hangö har allt mera jobb och Hangö vill hitta nya lösningar för att sköta barnatillsynen. Hangö utreder nu möjligheten att samarbeta med andra kommuner.

I Hangö är det en socialarbetare inom barnskyddet som har hand om barnatillsynen vid sidan om sitt andra jobb.

Socialservicecentralen ska därför utreda om det går att hitta en gemensam lösning med de andra västnyländska kommunerna.

Barnatillsyningsmannen har hand om ärenden som erkännande av faderskap, barnets vårdnad och umgängesrätt och underhållsbidrag för barn.

Grannar till det planerade köpcentret i Norra hamnen i Ekenäs ger inte upp sin kamp. De har nu överklagat det negativa beslutet från Helsingfors förvaltningsdomstol.

För en dryg månad sedan blev det klart att Helsingfors förvaltningsdomstol förkastar grannarnas besvär mot köpcentret.

Mary och Ulf Enberg och Bostadsbolaget Vita Svanen 1 har nu överklagat beslutet till Högsta förvaltningsdomstolen.

Grannarna kräver att stadsfullmäktiges beslut att godkänna den nya detaljplanen för området hävs. Bland annat menar de att planeringsreservationsavtalet mellan Raseborgs stad och byggföretaget Mäenpää har ingåtts på felaktiga grunder.

Behandlingstiden vid Högsta förvaltningsdomstolen är runt tio månader lång.

Hangö stad är mycket tveksam till att Naturaområdet utanför Tulludden växer. Staden befarar att Naturaområdet kan medföra negativa överraskningar för staden i framtiden.

Hangö stadsstyrelse skulle ta ställning till frågan i måndags (17.10) och ge ett utlåtande till Miljöministeriet. Men stadsstyrelsen skickade utlåtandet tillbaka till tjänstemännen för vidare utredning, med andra ord remitterade stadsstyrelsen ärendet. Orsaken var dels att det inte fanns en svensk version av stadens utlåtande, dels att stadsstyrelsen också vill höra miljönämndens åsikt innan stadens åsikt skickas till Miljöministeriet.

Miljöministeriet vill att Naturaområdet blir fyra gånger större än i dag. Området skulle utvidgas från 2 500 till drygt 10 000 hektar. Det nuvarande Naturaområdet finns inom Tulluddens fågelskyddsområde.

Målet är att rädda ejdern

Nu vill ministeriet att ett större havsområde sydost om yttre hamnen tas med. En av motiveringarna är att ejderstammen ska kunna växa till sig. En annan motivering är att Salpausselkä ås ska skyddas också under havsytan.

Sandbankarna på havsbottnen ska enligt förslaget bli en del av skyddsområdet. Hangö stad tycker det är viktigt att skydda dem men poängterar i samma veva att det redan finns liknande havsbotten inom det område som nu tillhör Natura 2000.

Förslag till Naturaområdets utvidgning utanför Hangö udd. Förslag till utvidgat Naturaområde utanför Hangö udd. Bild: MML, Esri Finland Hangö,Natura 2000,Västnyland

I förslaget till utlåtande hette det också att det är viktigt att skydda naturen så att ejderstammen i yttre skärgården kan fortsätta att repa sig. Men staden poängterar att ejderstammen inom det nuvarande området har vuxit medan den på annat håll har minskat. Staden anser därför att det nuvarande skyddsområdet är tillräckligt stort för att skydda naturvärdena på området.

Hamnen kommer först

För Hangö stad är det viktigt att hamnverksamheten kan fortsätta att utvecklas utan att naturskyddet inte begränsar den kommersiella sjötrafiken. Hangö hamn gav i september sitt eget utlåtande om planerna på att utvidga Naturaområdet. Där betonar också hamnen att ett utvidgat Naturaområde måste tillåta att trafiken till Hangö hamn kan utvecklas.

Stadens förslag till utlåtande gick ut på att det inte går att förutse vilka följderna för staden och hamnen kan bli om Naturaområdet växer.

Staden orolig också över jakt och friluftsliv

I förslaget till stadsstyrelsens utlåtande befarades också att rekreationsmöjligheterna inom området kan minska om det får Natura 2000-status.

Hangö stad äger största delen av holmarna och skären. Staden vill att Morgonlandet och Gunnarsörarna ska kunna användas till rekreation också i framtiden. Det är viktigt att staden kan fortsätta utveckla friluftsturismen.

I förslaget sades också att Hangö stad befarar att jakten och fisket på området kan begränsas om området införlivas i Natura 2000. Enligt staden är det viktigt att det bedrivs jakt på de små rovdjuren på området för att ejderstammen ska kunna växa till sig.

Staden behöver sannolikt nu mera tid för att ge sitt utlåtande till Miljöministeriet. Ministeriet ville ursprungligen ha utlåtandena senast 31.10. Hamnen gav sitt utlåtande 26.9. Ministeriets begäran om utlåtande var daterat 1.9.2016.

Läs mera:

Havsbottnen utanför Hangö ska bli Naturaområde - allemansrätten ändras inte

Nu föreslås också havsbottnen utanför Hangö bli en del av Naturaområdet. Jägarna oroar sig för att det betyder slutet för jakten på öarna. Men på Miljöministeriet lovar man att det inte kommer att ske.

Raseborgs slottsruiner får en ny byggnad för service och biljettförsäljning till sommarsäsongen 2017. I byggnaden ska det säljas biljetter både till slottet och sommarteatern. Där ska också finnas allmänna toaletter.

Byggarbetena inleds på onsdag (19.10). Först ska arkeologer undersöka marken på byggplatsen för att se om där finns några arkeologiska fynd. Om de gör några viktiga fynd kan byggarbetena försenas.

De som rör sig i Snappertuna ska vara beredda på att tunga och långsamma fordon kommer att röra sig genom Snappertuna by då byggarbetena pågår.

Forststyrelsen ansvarar för byggarbetena. Forststyrelsen förvaltar och sköter om Raseborgs slottsruiner.

De senaste veckornas stororder till varvsindustrin i Åbo sprider ringar på vattnet också till Svartå i Raseborg.

SBA Interior i Svartå tillverkar bland annat inredning för kryssningsfartyg. Eftersom Åbovarvet Meyer Turku nu fått flera stora beställningar är chanserna goda att beställningar på kryssningsinredning också ökar i Svartå.

- Det tror vi säkert. Vi är väldigt starka på vår hemmamarknad men vi klarar oss också väldigt bra på exportsidan, säger vd Christian Juslin.

För tillfället levererar SBA Interior bland annat paneler och inredning till kryssningsfartyg i Frankrike. Också fartyget Mein Schiff 6 som byggs på Åbovarvet har inredning från Svartå.

- Alla varv i Europa som bygger kryssningsfartyg hör till våra slutkunder, säger Juslin.

Sängar hör till produkterna som tillverkas i Svartå. halvfärdiga sängar i produktionshallen på Sba Interior i Svartå Bild: Yle/Maria Wasström sba interior,sängproduktion,Västnyland

På den marina sidan består tillverkningen av fartygsinredningar, panelsystem och möbler.

Vägg-Pullman kallas de kännspaka hopfällbara sängarna som finns på de inhemska kryssningsfartygen. De härstammar sannolikt från just fabriken i Svartå.

Där tillverkas bland annat sängar som är infällda i taket. Kraven på kvalitet är höga.

- Det är frågan om brandtestade produkter som bör ha en väldigt god ljudreduktion, berättar Juslin.

SBA Interior sysselsätter över 90 personer även om de är svåra att få på bild. Produktionshall på Sba Interior i Svartå, Raseborg Bild: Yle/Maria Wasström sba interior,västnyland

Just nu är det alltså vind i seglen för varvsindustrin men som många andra är den konjunkturskänslig och beställningarna kommer inte i jämn takt. Det har också företaget SBA Interior fått känna av.

- År 2010 var vårt sämsta år men sedan dess har vi gått stadigt uppåt. I år är omsättningen nästan dubbel jämfört med det.

Laserskäraren på SBA Interior i arbete. Laserskärning på SBA Interior Bild: Yle/Maria Wasström Laserskärning,laserteknik,sba interior,Västnyland

Företaget har också utvecklat produkter för hotell och paneler för hisschakt. Dessutom tillverkas komponeneter som levereras vidare till finska metallföretag.

En del av verksamheten går i tre skiften för att de dyra maskinerna inte ska behöva stå stilla.

Benny Rahikainen har jobbat i trettio år på SBA Interior. Benny Rahikainen jobbar på SBA Interior i Svartå. Bild: Yle/Maria Wasström benny rahikainen,sba interior,Västnyland

- Ny teknik och nya maskiner har gjort arbetet renare och mer attraktivt.

I dagens läge finns det ett stigande behov av kunnig arbetskraft på SBA Interior.

SBA Interior omringas av den vackra bruksmiljön i Svartå. Vy över herrgårdsbyggnaden i Svartå Bild: Yle/Maria Wasström Svartå gård,Svartå slott,västnyland

- Vi har en 400 år gammal historia. Det är faktiskt den längsta i Finland av oavbruten industriell produktion, berättar SBA Interiors vd Christian Juslin.

Tunnplåtsverksamhet har skett på platsen sedan 1966.

Tas något bort av finlandssvenskar eller får de något mervärde om tv-kanalerna Yle Fem och Yle Teema ska dela kanalplats i framtiden? Det var temat för den debatt som tankesmedjan Agenda ordnade på tisdag kväll med fem centrala aktörer kring bordet.

De två medieforskarna talade om en irreparabel domänförlust medan Yles tvåmannaledning förklarade att tv dör ut som koncept om man inte vidtar drastiska åtgärder för att få med unga tv-tittare.

- Bättre hoppa lite för tidigt än vänta för länge, sade Svenska Yles direktör Marit af Björkesten.

Enligt af Björkesten kan pengar från distribution läggas på utveckling av Arenan, och man kan betala upphovsrätter med mera. Bättre innehåll med andra ord.

- Tittandet går neråt, inga dramatiska siffror men det går neråt. Vi tappar en hel generation, sade af Björkesten.

- En minoritet ska inte gå i bräschen för den tekniska utvecklingen, konstaterade medieforskaren och tidigare Yle-chefen Jenny Stenberg-Sirén om Svenska Yles beslut att lägga ut en hel del av sitt innehåll på Yle Arenan.

Hon är kritisk till att Svenska Yle minskar på broadcast-utbudet innan resten av Yle gör det, och påpekar att Yle Fem tillsammans med SVT utgjort ett helsvenskt rum som nu går förlorat.

En svensk tv-kanal är enligt Stenberg-Sirén en symbol för svenskan i Finland och om den försvinner som egen kanal är det en domänförlust. Minoritetsmedier ska enligt henne erbjuda minst lika mycket mångfald, det ska vara lika kvalitativt och de ska finnas på alla plattformar.

-Traditionell broadcasting har symbolvärde. Det är också ett dyrt medium, det finns inga andra aktörer som kan producera det. Minoritetsmedier utvecklar språket, det är viktigt att man hör svenska i det offentliga rummet, att det är ett levande språk, sade Stenberg-Sirén.

Kivinen: Tv blir som elektricitet

- Vi måste gissa hur framtidens tv ser ut. Tv blir som elektriciteten: Den finns överallt hela tiden, vi bryr oss inte om tekniken, det måste fungera på olika skärmar och på olika mottagare, under olika tider och på olika platser. Vi måste förbereda oss på en hybridvärld av kanaler och kataloger, det vill säga broadcasting-världen och online-världen. Den stora frågan är med vilken fart vi flyttar över verksamhet till online, men det är dit vi är på väg, sade för sin del Yles vd Lauri Kivinen.

- Nu slaktas inte bara en tv-kanal, utan två, sade professorn och medieforskaren Anu Koivunen som sade sig sörja att det starka varumärket Yle Teema mister sina prime time-sändningar.

Yle Fem ska nämligen garanteras den bästa sändningstiden dagligen, som enligt Svenska Yles direktör Marit af Björkesten infaller ungefär från 17.30 till 20 eller 21, förutom två kvällar i veckan då svenskt program sänds senare.

Riksdagsledamot Mikaela Nylander, som sitter i Yles förvaltningsråd på SFP:s mandat, stod bokstavligen mellan de två borden under debatten: Hon sade sig förstå farhågorna om att förlora svenska rum i Finland, samtidigt som hon försvarade kanalreformen med bättre innehåll i och med lägre distributionskostnader.

Yle Fems sändningstider - finns det garantier?

Får man se svenska program på bästa sändningstid även framöver eller kommer Yle Teema att köra över det svenska? Frågan om prime time väckte mycket diskussion bland de närvarande.

Medieforskaren Jenny Stenberg-Sirén Anu Koivunen, Jenny Stenberg-Sirén, Mikaela Nylander, Marit af Björkesten, Lauri Kivinen Bild: Peter Sjöholm/Yle jenny stenberg-sirén,tankesmedjan agenda,Yle Fem

af Björkesten sade att blocken med sändningstider ska vara fasta och det inte ska vara en daglig diskussion om vem som sänder när.

- Samtidigt kan vi inte låsa fast garantier för vi vet inte hur medievärlden ser ut om tio år. Vi diskuterar som bäst vad göra med exempelvis plötsliga nyhetssändningar och med val, det är på gång, sade af Björkesten.

af Björkesten preciserade att också yle-lagen bestämmer vad yle ska göra.

- Vi ska ge samma service i dag på finska och svenska, men också om fem-tio år. Vi måste vara livskraftiga, det är det som ligger bakom förändringar. Det saknas riskanalys för vad som händer om vi stannar på egen kanalplats.
Den nya modellen ger oss möjlighet att betjäna dem som tittar på traditionell tv men vi måste ha en framtid. Man behöver inte Arenan eller traditionell tv - utan man kan få båda. Vi kan behålla vårt nuvarande utbud, både Teemas och Femmans program ryms bra på kanalen och det blir lite timmar över. Vi kan hålla fast vid svensk utgivning, där vi kan bestämma vad som är viktigt för vår självbestämanderätt.

- Det vore fel att säga att ingenting förändras. Kanalerna förändras och Arenautbudet förändras. Men det finns inga planer på att minska på programutbudet. Volymen minskas kanske genom minskade repriser. Sättet hur program produceras förändras, stilen förändras, sade Kivinen.

Professor Anu Koivunen Anu Koivunen, Jenny Stenberg-Sirén, Mikaela Nylander, Marit af Björkesten, Lauri Kivinen Bild: Peter Sjöholm/Yle anu koivunen,tankesmedjan agenda,Yle Fem

Enligt Kivinen ska den traditionella tv:n sända framför allt sådana program som är aktuella en kort tid medan Arenan ska ha mer innehåll som håller för tidens tand.

"Två kanaler slaktas"

Professor Anu Koivunen från Stockholms universitet beskriver situationen som ytterst olycklig att Yle Teema förlorar sin bästa sändningstid.

- Förslaget hotar att förstöra ett svenskt rum men hotar också slakta Yle Teema som är Yles starkaste varumärke. Utbudet på Teema är helt enastående, det finns ingen konkurrens på privata marknaden. Kärnan i public service-uppdraget, att erbjuda information, drama, konst, kulturprogram, analys - det är helt ohållbart att dessa två enheter ska slås ihop. Det går illa för båda, säger Koivunen.

Kivinen kontrade med att det är lätt att spela med känslor, men att det finns siffror.

- Teema är mycket större som varumärke än vad antalet tittare ger vid handen. Alla säger att de älskar Teema men kanalen har mycket få tittare särskilt mellan klockan 18 och 21. Därför vill vi erbjuda innehållet på Arenan så att alla kan ta till sig innehållet när det passar dem, sade Kivinen.

Koivunen kritiserar det faktum att man får diskutera saken en vecka innan förvaltningsrådet ska fatta beslut.

- Man borde ha diskuterat saken innan styrelsen fattade beslut om strategin på våren. Medborgarna har inte på riktigt fått komma med i processen, sade Koivunen.

SFP-politikern Mikaela Nylander sade sig vara jätteglad över att frågan diskuteras nu.

Yle-förvaltningsrådsmedlem Mikaela Nylander Anu Koivunen, Jenny Stenberg-Sirén, Mikaela Nylander, Marit af Björkesten, Lauri Kivinen Bild: Peter Sjöholm/Yle Mikaela Nylander,tankesmedjan agenda,Yle Fem

Nylander ser en möjlighet i kanalreformen, förutsatt att randvillkoren uppfylls. Att hålla fast vid prime time är ett av dem, och att uppfylla behoven för alla ålderskategorier.

Stenberg-Sirén fick inget direkt svar på sin fråga om hur de pengar som frigörs från kanalsammanslagningen används, och hur mycket av dem Svenska Yle får.

- Pengarna är inte öronmärkta. Yle kommer inte att få mera pengar, vi vill ta pengar från tekniken till innehåll vilket är till nytta för båda språkgrupperna.

- Vi på svenska sidan gagnas av allt som byggs upp på Arenan, sade af Björkesten.

Kvällen avslutades med så kallat Lauris löfte om Yles framtid:

- Det bygger på vad som står i lagen. Det är en identitetsfråga att erbjuda bra och digert innehåll för alla på finska o på svenska. Det löftet måste vi hålla att vi har barnprogram, ungdomsprogram, fakta och nyheter även på svenska. Vi är helt och hållet medvetna om att vi inte har något annat alternativ, sade Kivinen.

Folktinget: Finns fog för oro

Svenska Finlands Folkting har gett ett utlåtande till Rundradions förvaltningsråd om den planerade reformen i televisionsprogramutbudet 2017.

Folktinget anser att kanalreformen har en stor samhällelig betydelse för den svenskspråkiga befolkningen i Finland, och att det finns uppenbara risker i förslaget om att det inte längre ska finnas en egen svensk tv-kanal.

Rundradions betydelse för det svenska språket i Finland är mycket central, och tillgången till public service på svenska är en grundförutsättning för att upprätthålla och utveckla en levande svenskspråkig identitet i Finland, slår Folktinget fast i sitt utlåtande.

- Vi kan utgående från den beredning som finns inte dela den stora optimism som Yle framför, om att allt blir så mycket bättre. Vi efterlyser därför en noggrann prövning av vilka de långsiktiga konsekvenserna av det eventuella beslutet skulle bli, slår Folktinget fast.

Föräldrar till Virkby skolas elever är oroade över att barnens hälsa lider när de flyttar till de nya lokalerna i Källhagens skola. Det finns många frågetecken men inga svar menar föräldrarna.

Lojo stadsfullmäktige har beslutat att flytta Virkby skolas verksamhet till Källhagens skola hösten 2017.

Föräldrar till de elever som går i Virkby skola motsätter sig planerna. De är allvarligt oroade över att de lokaler som deras barn flyttar in i utgör en hälsorisk.

- Jag litar inte på att de är hälsosamma för barn, säger Liv Wikström från föreningen Hem och Skola vid Virkby skola.

Bullriga klassrum

De klassrum som barnen ska flytta in i finns under gymnastiksalen som är i flitig användning. Det betyder att en del barn i värsta fall kan vistas i en bullrig miljö hela dagen. Bullret och skakningarna förmedlas inte bara genom taket, utan också genom väggar och pelare, säger Liv Wikström.

- Man har undersökt att bullerskador hindrar hjärnans utveckling. Det är väldigt störande och en del barn blir stressade.

Det är också lågt till tak i de klassrum som barnen ska flytta in i. Det kommer heller inte något naturlig dagsljus in i rummen. Hittills har det varit tillåtet att jobba i rummen två timmar i sträck eftersom luften inte räcker till, säger Wikström.

- Man har sagt att luftkonditioneringen är tillräcklig, men tillsvidare räcker den inte till.

Mögel- och asbestmisstankar måste utredas

I den behovsutredning som har gjorts i Källhagens skola kommer det också fram att det ställvis finns en stark lukt av jordkällare i byggnaden. Enligt Liv Wikström är det inte normalt och oftast brukar det tyda på mögel eller liknande problem. Det har tidigare kommit in vatten i källaren och hon misstänker att det här fortfarande kan ställa till med problem.

Källhagens skola har en mindre gård än Virkby skola. Fasaden till Källhagens skola och Virkby gymnasium. Bild: Yle/Nicole Hjelt källhagens skola,virkby gymnasium,virkby gymnasium och källhagens skola

Det finns också misstankar om att det finns asbest i byggnaderna, säger Wikström.

- Så vitt vi vet har det ändå inte gjorts någon kartläggning. Små barn kan inte flyttas till lokaler där det förekommer risker av det här slaget.

Dessutom är skolgården mycket mindre i Källhagens skola än i Virkby skola. Liv Wikström påpekar att yngre elever har ett stort behov av att röra på sig.

- Om man jämför vad de har nu och vad de får i den nya byggnaden är skillnaden milsvid.

Barn kan få stressymptom

Liv Wikström har två barn som för tillfället går i Virkby skola och ett som snart ska börja där. Hon är nu orolig för hur hälsosamma lokalerna för dem och de andra eleverna kommer att vara. För tillfället finns det väldigt många frågetecken, säger hon.

- Hur påverkar mörkret och bullret deras hälsa och hur orkar de studera? Kommer det att bli så starka stressymptom att de inte klarar av skoldagen? Det är sorgligt för de familjer som råkar ut för det.

Varje barn som får symptom av inomhusluften kommer att kosta mycket för samhället, påpekar hon vidare.

- Dessutom är det tungt för familjen att leva med det.

Lojo stad: Problemen åtgärdas - inga hälsorisker

Gunilla Wikberg (VF) är vice ordförande i bildningsnämnden i Lojo och medlem i den svenska bildningssektionen. Hon förstår föräldrarnas oro inför flytten till Källhagens skola.

Men hon menar att det inte kommer att finnas några hälsorisker. Därför har också ärendet om projektplanen för Källhagens skola dragits bort från stadsfullmäktiges lista, säger hon.

- Vi gör fler utredningar och de här sakerna ska vara klara innan lokalerna tas i bruk.

Både skakningarna och bullret från gymnastiksalen ska alltså åtgärdas innan eleverna flyttar in i de nya klassrummen. Asbestmisstankarna ska också utredas, säger Wikberg.

Tillfälliga klassrum kan användas

Planen är att Virkby skolas elever ska flytta in i Källhagens skola hösten 2017. Tidtabellen är rätt stram, men Gunilla Wikberg säger att flytten nog blir av.

- I så fall måste vi ta andra lokaler i bruk för att få plats för eleverna. Sen vidtar vi de åtgärder som krävs där.

Gunilla Wikberg (VF). Gunilla Wikberg. Bild: Yle/Robin Lindberg gunilla wikberg,lojo,lojopolitiker,västnyland,wikberg gunilla

Enligt de uppgifter hon har fått av bildningsdirektören Katri Kalske kommer alla elever att rymmas in i byggnaden, även om de tilltänkta klassrummen inte står klara genast vid starten.

"Bra att Lojo satsar på svensk undervisning"

Gunilla Wikberg understryker samtidigt att det är en bra sak att Lojo stad satsar på att göra Källhagens skola till ett svenskt skolcenter.

- Största delen av byggnaden är gammal så på samma gång blir de här lokalerna uppdaterade. Jag ser att det här är ett bra alternativ för lågstadiet, högstadiet och gymnasiet.

Wikberg litar på att tjänstemännen kan sin sak och ser till att alla problem åtgärdas.

- Jag har sett så många lyckade flyttningar den sista tiden. De har i början varit oroväckande och sist och slutligen har det gått bra. Jag litar på att vi lyckas den här gången också.

Byggprojekt i tre faser

Planerna är att det skapas ett nytt svenskt skolcenter i Källhagen i Lojo. Virkby förskola, Virkby skola, Källhagens skola, Virkby gymnasium och den svenska eftisverksamheten ska flytta under ett och samma tak.

Den nya så kallade Virkby samskola skapas i den byggnad där Källhagens skola och Virkby gymnasium finns i dag.

Planerna är att skolbyggnaden inte ska bli större trots att det saknas närmare 600 kvadratmeter enligt de rumskalkyler som har gjorts. Bristen på rum ska i stället lösas genom att förvandla allmänna rum till klassrum.

Meningen är att byggprojektet i det nya skolcentret ska genomföras i tre omgångar. Först görs de ändringsarbeten som krävs för att Virkby skola ska kunna flytta in tillsammans med Källhagens skola och Virkby gymnasium.

Både tekniska nämnden och stadsstyrelsen har visat grönt ljus för den så kallade Virkby samskolas projektplan.