Galleri Zebra i Karis har fått ett lyft sedan galleriets styrelse förnyades tidigare i år. Galleriet har blivit större, det gamla mörkrummet har tagits i bruk igen och i november kör man igång med fotoverkstäder.

Allt fick sin början tidigare i våras när styrelsen för fotocentrum Raseborg förändrades och styrelsen fick en hel del nytt blod.

- Vi var väldigt ivriga och ville tänka om, säger vice ordförande Seppo Pailos.

Pailos berättar att den nya styrelsen vill få lokala fotoklubbar och fotografer engagerade i galleriet. För att det skulle vara möjligt gjordes gamla förvaringsrum om till ett nytt sidogalleri. Nu kan galleriet ha två olika utställningar på samma gång.

- Vi har fått mera plats att visa lokal, nationell och internationell fotokonst, konstaterar han.

Taru Samola och Seppo Pailos är med i fotocentrum Raseborgs styrelse. Taru Samola och Seppo Pailos i Galleri Zebra. Bild: Yle/Malin Valtonen

Fotoverkstad

I november kör fotocentrum Raseborg igång med en fotoverkstad som heter Kraftgivande fotografering. Verkstaden är öppen för alla intresserade och leds av Taru Samola, som också är med i fotocentrums styrelse.

- Målet är att få folk i rörelse och upp från soffan, berättar Seppo Pailos.

Tanken är också att visa hur fotografering gick till förr i världen. Idag tar man snabbt en bild med sin mobil men förr i världen krävde fotografierna mycket bearbetning.

Mörkrummet i bruk igen

Den nya styrelsen har också funderat på vad föreningen kunde ge till sina medlemmar.

Slutresultatet är att det gamla mörkrummet har tagits i bruk igen. Där kan medlemmar jobba som är bekanta med fotoframkallningstekniken. Dessutom kommer mörkrummet att användas av fotoverkstadens deltagare.

Nytt är också att två datorer med bildbehandlingsprogram kommer finnas till förfogande för föreningens medlemmar.

Vattnet på Störsvikområdet i Sjundeå är missfärgat på grund av järn.

Invånarna uppmanas att inte dricka vattnet om vattnet är färgat. Dessutom rekommenderas inte tvätt av ljusa kläder.

Vattentjänstverket försöker få vattnet rent genom att släppa ut vatten via brandposter, detta kan förorsaka förändringar i vattentrycket som kan förorsaka att mera partiklar lösgörs vid sköljningen. Det här arbetet görs tills vattnet är rent igen.

Kommunen har ordnat vattendistribution åt invånarna i Störsvik. Vattendistributionen sker vid Störsvik daghems parkeringsplats tillsvidare varje dag mellan kl. 17.00 - 20.00.

Västra Nylands folkhögskola i Karis går ett tufft år till mötes. Skolan måste spara och drar bland annat ner på personalkostnader. Studieavgiften höjs också en aning.

Skolans budget för nästa år visar ett negativt resultat på 76 000 euro. Av den summan är 71 000 euro avskrivningar.

Den totala kostnaden för verksamheten nästa år uppskattas bli knappt två miljoner euro. Statsandelarna beräknas vara omkring en miljon.

Skolans ekonomiplan för åren 2015-2017 visar att skolan kommer gå på minus även 2016 (-27 500 euro) och 2017 (-30 100 euro).

Färre studerande

Orsaken till skolans skrala ekonomi är minskade statsandelar samt dalande studerandesiffror.

- Det här läsåret studerar 143 personer på VNF men antalet brukar ligga runt 170. Mindre årskullar men också det ekonomiska läget spelar roll, tror Kerstin Ilander från SFP, ordförande för Västra Nylands folkhögskolas samkommunsnämnd

Skolan har också gått miste om uteblivna studieavgifter. Det beror på att studerande inte har råd att betala för undervisningen.

Ägarkommunerna öppnar plånboken

VNF har bett ägarkommunerna om finansieringsstöd på sammanlagt 140 000 euro. Raseborg skulle betala cirka 69 000 euro. Hangös bidrag skulle vara 15 000 euro, något som inte faller Hangöpolitikerna i smaken.

En del av pengarna skulle gå till att byta vattenrören och grundförbättra badrummen i A-byggnadens internat. Det kostar 60 000 euro.

- Vi har försökt begära så lite pengar som möjligt av kommunerna. Vi har dragit ner kostnaderna där det går, säger Kerstin Ilander.

Det finns ett grundavtal som säger att om verksamheten vid Västra Nylands folkhögskola inte kan finansieras så ska ägarkommunerna skjuta till mer pengar.

Sparåtgärder

För att balansera ekonomin så ska studieavgiften höjas med 10 euro per vecka från och med nästa höst. Studieavgiften är då 120 euro per vecka för internatboende och 80 euro för studerande som inte bor på internat.

Skolan ska ha minst 140 studerande och åtminstone 100 ska bo i skolans internat.

Skolan har sett över sina personalkostnader. Bland annat har ett köksbiträde som gått i pension i somras inte ersatts.

Tre skolor blir en?

Som bäst utreds en möjlig fusion mellan Västra Nylands folkhögskola i Karis, Borgå Folkakademi och Folkhögskolan Axxell. Utredningen ska vara klar i mitten av december.

Kulturen i Hangö stad är för dyr nästa år.

Nämnden för kultur- och medborgarverksamhet i Hangö har inget annat val än att dra åt svångremmen och spara för stadsstyrelsen godkänner inte nämndens ursprungliga budgetförslag som landade på drygt 1,5 miljoner euro.

Stadsstyrelsen uppmanar nämnden att minska budgeten med två procent. Det här betyder en besparing på ungefär 25 000 euro.

Biblioteket ska spara mest, knappa 12 000 euro. För att uppnå det här sparkravet anställer man bland annat sommarvikarier för en kortare tid än tidigare år.

Kultur- och museiverksamheten sparar ungefär 4 000 euro var, medan svenska och finska medborgarinstitutet sparar ungefär 3500 euro var.

Nämnden för kultur- och medborgarverksamhet i Hangö godkände den reviderade budgeten på sitt möte på tisdag (28.10).

Polisen fick inte genast höra om misshandeln som inträffade i Ekenäs natten mot söndag (26.10) i hörnet av Ystadsgatan och Sigfrid Aronigatan. Det var därför polisen inte kunde komma till platsen.

Raseborgspolisens nattpatruller har inte fått ett uppdrag till händelseplatsen. Polisen visste med andra ord inte om misshandeln omedelbart efter det inträffade, förklarar kommissarie Kenneth Johansson vid Västra Nylands polisinrättning.

Polisen fick först flera timmar senare uppgift om händelsen. Förundersökningen inleddes genast när polisen fick veta om fallet, enligt Johansson.

Vem som anmälde fallet till polisen vill polisen inte i det här skedet berätta.

Polisen vill också fortfarande ha information av allmänheten om fallet.

Offret, en ung man, hade varit på nattklubb natten mellan lördag och söndag. Han mötte två män i hörnet av Ystadsgatan och Sigfrid Aronigatan i Ekenäs centrum.

Den ena mannen kom fram och slog offret med knytnäve i ansiktet och sparkade honom. Den andra deltog inte i misshandeln. Efteråt gick de två bort.

Offret säger att han inte kände männen.

Läs också:

27.10.2014 Polisen besökte aldrig misshandelsplatsen i Ekenäs

Erik Salvesen har målat i olja under två längre vistelser 2013 och 2014 på ön Leros i den grekiska ögruppen Dodekaneserna.

De öppna vidderna, det blå havet och det starka ljuset var spännande att erfara, berättar Salvesen.

Det är första gången de nu aktuella konstverken presenteras i Finland. En tredjedel av verken visades på Leros i september i samband med Göran Schildt-regattan.

- Det grekiska bemötandet var väldigt fint. Jag har fått många kommentarer om att jag har lyckats fånga den grekiska själen. Det kan bero på att mitt måleri är litet annorlunda än det som lokala konstnärer utövar. Atmosfäriska landskap, kan väl mina bilder liknas vid.

Konstnären är själv på plats på söndag den 2 november då utställningen öppnas i Villa Schildt. Den utgör en etapp i evanemanget Kulturlänken som går mellan Villa Schildt, Elverket och museicentrum EKTA på söndag kl. 11-17.

Mera information om Kulturlänken på
Pro Artibus hemsida

Erik Salvesens "Reflections"

Utställning av Erik Salvesens

Trots att Västra Nylands sjukvårdsområde (VNS) effektiverar sin verksamhet stiger ändå kostnaderna för sjukvården i nästa år. Orsaken är att ambulanstransporterna blir betydligt dyrare på grund av ny lagstiftning.

Nämnden för VNS godkände budgeten för år 2015 på sitt möte på torsdagen (30.10). Budgeten landar på ett nollresultat, men utgifterna stiger i nästa år med drygt 1,3 miljoner och landar på närmare 46 miljoner euro.

Ambulansvården eller den så kallade prehospitala akutsjukvården kostar nästan 2 miljoner euro mera i nästa år jämfört med i år.

Dessutom finns det en ambulans som vardagar mellan klockan 7 och 19 står beredd att genast rycka ut.

Tillsammans med Lojo sjukvårdsområde betalar VNS också för en ansvarsläkare och en fältchef inom ambulansverksamheten.

Ojämlik kostnadsfördelning

Ambulansbeslutet har väckt mycket kritik särskilt i Raseborg där kostnaderna ökar mest.

Smakar det så kostar det. Bättre ambulansberedskap blir dyrt i glest befolkade Västnyland. Ambulans Bild: Yle/Tove Virta

Däremot är kostnadsfördelningen för ambulansen inom hela Helsingfors och Nylands sjukvårdsområde (HNS) inte jämlik. HNS har fördelat kostnaderna för varje sjukvårdsområde skilt.

Det betyder att kommunerna Hangö, Ingå och Raseborg som bildar VNS betalar över 90 euro per invånare för ambulansen per år. Det i sin tur motsvarar ambulanskostnaderna för glest befolkade Lappland.

Kommunerna runt och innanför ringvägarna betalar i medeltal 15 euro per invånare för sin ambulans.

VNS har koll på sin ekonomi

VNS fortsätter samtidigt att effektivera sin verksamhet och ser nu ut att ha fått fason på sin ekonomi.

Efter att i många år haft svårt att få balans i budgeten ser det här året (2014) ut att blir riktigt bra där VNS kanske till och med kan betala pengar tillbaka till kommunerna.

Orsaken till den bättre ekonomin är personaluppsägningar hösten 2013 och höjda avgifter.

Om man jämför bokslutet för år 2013 med budgeten för år 2015 kommer kostnaderna för sjukvården att stiga i Raseborg och Ingå, medan Hangös andel sjunker lite.

Utvecklingsarbete

VNS fortsätter också utveckla sin verksamhet.

Bland annat försöker VNS förkorta vårdtiderna genom att öka satsningen på dagkirurgi och få igång patienterna snabbare.

Målet är också att slå samman Raseborgs jour vid hälsovårdscentralerna med VNS. Hangö och Ingå skulle däremot dagtid ha egen jour.

Inom psykiatrin fortsätter utvecklingen av vården. Ett av målen är att slå samman avdelningen för avvänjningsvård, den så kallade Katkon, som i dag sköts av Raseborgs stad med VNS avdelning för vuxen psykiatri.

Missbrukarenheten i Raseborg har använts för lite. En tanke är att slå samman avdelningen med VNS avdelning för vuxenpsykiatri. Ingången till Raseborgs avvänjningsklinik i Ekenäs. Bild: Yle/Malin Valtonen

De två sjukvårdsområdena diskuterar också möjligheterna till samarbete kring barnneurologi.

Lojo vägrar betala högre priser till olika samkommuner som staden köper tjänster av, till exempel Kårkulla, Eteva och HNS.

Lojos representanter i de här samkommunernas beslutande organ måste se till att priserna för 2015 inte höjs med "den allmänna kostnadsökningen" som motivering.
Det har stadsstyrelsen i Lojo beslutat.

Sägs upp

Politikerna i Lojo grundtrygghetsnämnd har beslutat att avtalen om vård och omsorg med samkommunerna sägs upp ifall samkommunerna inte går med att frysa priserna för 2015.

Motiveringen för det hela är att Lojo ska balansera sin ekonomi och då räcker det inte att staden håller sina egna kostnader i styr. Också utomstående tjänsteproducenter måste sätta stopp för de stigande enhetspriserna.

Lojo och andra kommuner i Nyland köper vård av Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt samt omsorg för personer med utvecklingsstörning av Eteva och Kårkulla.

Miljöministeriet fastställde på torsdagen den nya landskapsplanen för Nyland. Med i planen finns nu järnvägen från Esbo via Lojo till Åbo och banan från Helsingfors-Vanda flygplats mot Borgå.

Det är frågan om en så kallad etapplandskapsplan som definierar hur landskapets samhällsstruktur ska se ut i framtiden när Nyland växer,
bland annat vilka områden som är centrumområden, vilka delar av Nyland som är glesbygd och var det får byggas trafikleder.

Den nya snabba järnvägsförbindelsen från Esbo via Lojo till Åbo finns nu med i planen,
likaså tågbanan från Helsingfors-Vanda flygplats mot Borgå.

Planen utgår ifrån att Nyland år 235 har 430.000 nya invånare och 250.000 nya jobb.

Ibland kan ett felsteg få konsekvenser för resten av livet. Efter att Lina Falcken som 29-åring föll i en trappa började hennes nya liv, ett liv där hon måste lära sig tala på nytt och anpassa sina drömmar efter de gränser en hjärnskada sätter.

När Lina Falcken vaknade upp från en flera dagar lång koma kunde hon bara säga två ord, mamma och en svordom. Hon kunde inte utföra vardagliga sysslor som att duscha eller gå i butiken, och måste börja om från noll.

– Jag var som ett litet barn som måste lära sig allt på nytt, beskriver Lina.

Lina Falcken ser på fotonegativ. Bild: Outhouse Media

Årligen drabbas omkring 3500 personer i Finland av afasi, oftast till följd av stroke, men också på grund av olyckor som i Linas fall. Av de som insjuknar behöver omkring en tredjedel rehabilitering i form av talterapi.

Lina Falcken framkallar bilder i mörkrummet. Bild: Outhouse Media

Svårt att få talterapi

Efter olyckan flyttade Lina in hos sin mamma i Raseborg, men efter en tid måste de flytta till Kyrkslätt eftersom Raseborg inte erbjöd Lina mer talterapi. Linas mamma Peggy Falcken har otaliga mappar med korrespondens från olika myndigheter både
i Finland och Norge där olyckan skedde.

– Det talas om att det finns nordiska konventioner för patienternas välfärd och annat liknande, men det finns nog inte en jäkel som hjälper en i ett sådant här läge, säger hon.

Själv säger Lina att hon inte skulle ha haft en chans att värna om sina rättigheter utan sin mammas hjälp, på grund av afasin kan hon inte ta hand om den komplicerade byråkrati med otaliga blanketter som krävs för att få mer rehabilitering.

För att träna upp sina språkliga förmågor började Lina skriva en blogg om hur det är att leva med afasi. Det visade sig att bloggen inte enbart är Lina till hjälp, utan den blev hastigt populär och har numera tiotusentals läsare. Flera av läsarna har
själva afasi, och av kommentarerna att döma erbjuder Linas blogg både tröst och inspiration att kämpa vidare.

Livlina: Afasin blev början på ett nytt liv

1 min 42 s

Spela upp klipp på Arenan: Livlina: Afasin blev början på ett nytt liv

Alkoholen byttes mot maraton

Trots de stora framstegen Lina har gjort återstår mycket arbete innan hon ens kan drömma om att söka jobb, i dagens läge blir hon dödstrött av sysslor som hon tidigare inte ens reflekterade över att krävde tankearbete. I ett sådant läge är det många afasipatienter som drabbas av depression, alkoholism eller isolation. Också Lina sökte en tid tröst i alkoholen, men idag har hon lyckats leda in sitt liv på sundare banor och det innebär att springa långt och fort.

Framgångarna på maratonbanorna är många, men på vägen till drömjobbet och en tillvaro som liknar hennes gamla liv har hon nyss kommit över startstrecket.

Text: Nanette-Marie Forsström och Kira Schroeder / Outhouse Media

Livlina sänds fredag 31.10 kl. 20.00 med repris lördag 1.11 kl. 14.25.

Katarinaskolan i Karis byggdes under andra världskriget, så det är ingen överraskning att skolan inte uppfyller de krav dagens moderna skola ställer.

Arne Nummenmaa Arne Nummenmaa Bild: YLE / Jonas Sundström

Förutom de här bristerna säger hon att skolan har bekymmer med kylan under vinterhalvåret, då det är svårt att hålla temperaturen jämn i skolan. Men enligt Ehrstedt är själva undervisningen modern och varken personalen eller eleverna tar skada av bristfälligheterna.

- Vi mår inte dåligt i skolan på grund av bristerna, men på sikt ser vi fram emot att man tittar genom användningen av skolan och ser hur man kan maximera alla utrymmen, om det sen betyder att renovera eller bygga nytt.

Klagomålen har nått mannen som basar över Raseborgs stads fastigheter. Arne Nummenmaa, chef för intern service medger att det finns många utmaningar med Katarinaskolan, till exempel fungerar inte tekniken.

- Skolradion fungerar inte i hela skolan. Det är redan en säkerhetsrisk som måste åtgärdas. En del klassrum är för varma medan andra är för kalla. Det har med värmesystemet att göra och är ett större ingrepp.

Enormt renoveringsbehov

Intern service har föreslagit ett planeringsanslag på 100 000 euro för år 2016. Med den summan ska man undersöka hur skolan kan grundrenoveras. I undersökningen kan det komma fram om Katarinaskolan behöver en tillbyggnad.

-Vi håller på att göra en tio års renoveringsplan för stadens fastigheter. Där har Katarinaskolan en viktig del, det är helt klart att den är bland topp tio när vi prioriterar renoveringsobjekt, säger Nummenmaa och beklagar sig över att bland stadens 211 fastigheter finns det ett enormt renoveringsbehov.

Det finns planer på att gå genom stadens byggnader och kartlägga renoveringsbehoven, men man ser också över detaljplanen. Raseborgs stad håller på att förnya och uppdatera den för Karis centrum. Enligt Nummenmaa lönar det sig att vara progressiv redan i tankestadiet.

- En uppdatering av detaljplanen görs inte varje år, utan kanske vart 20:e eller 30:e år. Då är det skäl att vara så framsynt att detaljplanen innehåller möjligheter till hur skolan kan byggas ut.

Bro likt Axxells

Nummenmaa är övertydlig med att det inte finns planer på att bygga ut skolan, även om den nya detaljplanen kan tillåta tillbyggnader. Nummenmaa tar ändå friheten att visionera om hur skolan kunde utvecklas i framtiden. Han presenterar tre modeller.

Ett alternativ går ut på att bygga söderut i skolans nuvarande västra flyger där gymnastiksalen och slöjdsalen är. Ett annat alternativ är att bygga en ny flygel på östra sidan av skolan. Det tredje alternativet är det mest kreativa.

- Man kunde kopiera idén med yrkeshögskolan Axxells bro och bygga en bredare gång över Nabogatan och koppla ihop den med en ny byggnad bygga på norra sidan av gatan.

Sjunkande elevantal

Antalet elever i Katarinaskolan sjunker. Prognosen för antalet elever nästa år är 314, medan år 2020 uppskattas Katarinaskolan ha 246 elever, alltså 68 elever färre. Det här påverkar givetvis planeringen för framtiden.

- Byggnadens renoveringsbehov och dess tekniska brukstid är rätt oberoende av elevprognoser. Men elevprognoserna är mycket signifikanta då man tar ställning till en eventuell utvidgning eller om behovet är mindre utrymmen, säger Nummenmaa.

Den man från Hangö som i förrgår (29.10) vid Västra Nylands tingsrätt åtalades bland annat för försök till köp av sex av minderåriga hävdar, enligt tidningen Västra Nyland, att ett virusprogram ligger bakom de barnpornografiska bilderna som hittades på hans familjs gemensamma dator.

Mannen nekar till alla åtal som lästes upp för honom. Han säger i tidningen att det pågår en hetsjakt mot honom och hans familj i Hangö.

Mannen åtalades bland annat för att ha skickat textmeddelanden till en 14 och en 16 år gammal flicka och försökt få dem att gå med på sex med honom. Han misstänks också ha skickat textmeddelanden till en vuxen kvinna och hota att lägga ut intima bilder på henne på internet om hon inte går med på att ha sex med honom.

Tingsrätten ger sitt avgörande i fallet som en kanslidom den 12:e november.

Läs tidigare artikel om åtalet mot mannen.

Huvudförtroendemännen i staden vänder sig till stadsstyrelsen med ett brev för att få ordning på lönerna bland annat inom vårdsektorn. Trots att två olika kollektivavtal och lönesystem borde ha blivit ett redan i mars i år, finns det fortfarande lönegropar - och lönen kan variera mycket för samma uppgift på samma arbetsplats.

Sedan i våras har diskussioner kring harmonisering av löner förts.

Huvudförtroendemännen anser att den summa på 50 000 euro som finns i årets budget inte räcker till, utan även i budgeten för nästa år borde reserveras en summa på 50 000 euro för att jämna ut lönerna.

Dessutom finns lönegropar kvar alltsedan staden Raseborg bildades, och också det här borde korrigeras, skriver huvudförtroendemännen.

Från mars 2014 har Karis hälsostations och Folkhälsans personal på Mjölbolsta överförts från det privata avtalet SIAFKA (Kollektivavtal för Serviceinrättningarnas arbetsgivarförening) till AKTA-avtalet (Allmänt kommunalt tjänste- och arbetskollektivavtal), berättar huvudförtroendemännen i sitt brev.

"Att stadens lönesystem är bra och rättvist borde vara i allas intresse, detta även vid rekrytering av personal", avslutas brevet till stadsstyrelsen.

Ungefär sex kubik ved brann upp då elden kom lös då man brände avfall på en gård vid Teiravägen i Svartå i Raseborg. Två släckningsenheter från Västra Nylands räddningsverk släckte snabbt branden.

Larmet till nödcentralen kom vid sju tiden igår (30.10) kväll. Eftersläckningen pågick ett par timmar efter släckningen. Ingen människa kom till skada.

I över ett år har tjänsten som direktör för kultur- och medborgarverksamhet i Hangö skötts av tillförordnad, efter att den dåvarande direktören sade upp sitt jobb.

Nämnden för kultur- och medborgarverksamhet föreslår stadsstyrelsen i Hangö att tjänsten ledigförklaras. Den nya direktören ska inleda sitt jobb från och med januari 2015.

Sedan augusti år 2013 har Jennika Friman varit tillförordnad direktör för kultur- och medborgarverksamhet.

Även tjänsten som museichef har skötts av en tillförordnad. Nämnden föreslår att t.f. museichef Laura Lotta Andersson fortsätter fram till slutet av år 2016

I misshandelsfallet under veckoslutet (26.10) där en ung man i Ekenäs blev slagen med knytnäve i ansiktet och sparkad var det inte nödvändigt med polis och ambulans.
Det bedömde nödcentralsoperatören.

Polisen uppgav efteråt att mannen hade fått allvarliga skador.

Ur upptagningen av nödsamtalet framgår att nödcentralsoperatören ger rådet att göra polisanmälan, säger chefen för nödcentralen i Kervo, Vesa Seppä. Och en polisanmälan kan man ju göra senare.

Men är då inte sannolikheten större att polisen kan fånga gärningsmannen, om polisen genast alarmeras till platsen?

- Visst kan det vara så om det är en akut situation. Men i det här fallet har nödcentralsoperatören kommit fram till att polisen inte behöver åka till brottsplatsen, svarar Vesa Seppä.

Efteråt kan man fundera på vad som vore bäst

I efterhand kan man ju bedöma vad som skulle ha varit bäst att göra i det här fallet. Men så här gick det nu den här gången, och fallet torde redas upp med tiden, fortsätter han.

Inte heller någon ambulans dök upp i Ekenäs natten till söndag.

Vesa Seppä. Bild: Yle/Robin Lindberg

Chefen för nödcentralen i Kervo Vesa Seppä bekräftar att nödcentralsoperatören fick de här uppgifterna om misshandeln. Men då riskanalysen gjordes, kom operatören fram till slutsatsen att ambulans inte behövs.

- Det är svårt att säga vad som skulle ha varit rätt sätt i det här fallet. Men det väsentliga är att den som ringde upp och nödcentralsoperatören båda talade svenska och de förstod varandra.

Möjlighet fanns att ringa upp på nytt

Viktigt är också att operatören berättade att det går att ringa upp på nytt om situationen förändras eller om hjälp behövs, förklarar Seppä.

- I så fall kan situationen bedömas på nytt. Den som ringde upp fick instruktioner om hur den misshandlade ska transporteras och det kommer fram ur samtalet att det också fanns andra på plats som kunde hjälpa förutom den som ringde nödcentralen.

De som fanns på plats har säkert kommit fram till att de på egen hand kan transportera den misshandlade mannen. Det kom aldrig något nytt samtal, säger Seppä.

Han hoppas att nödcentralen sköter sig ännu bättre i framtiden.

Offret mötte två män i hörnet av Ystadsgatan och Sigfrid Aronigatan i Ekenäs centrum natten mot söndag (26.10).

Den ena mannen kom fram och slog offret med knytnäve i ansiktet och sparkade honom.

Den andra deltog inte i misshandeln. Efteråt gick de två bort. Offret säger att han inte kände männen.

30.10.2014 Polisen fick inget uppdrag efter misshandel i Ekenäs

Det är möjligt att nior i Raseborg lättare kan få sommarjobb nästa år.
Staden inför ett system med en så kallad sommarjobbssedel - ett system som finns på olika håll i landet.

Alla som går ut årskurs nio i grundskolan får en sådan sedel som är värd 400 euro.

Ungdomarna ska själva skaffa ett sommarjobb som är på heltid och minst en månad - eller ett deltidsjobb för en längre tid men med minst 150 timmar sammanlagd arbetstid.

Budget på 45 000 euro

Ungdomarna ska ge sommarjobbssedeln till arbetsgivaren, som sedan kan lösa ut pengarna hos staden.

Systemet får en budget på 45 000 euro och ska utvärderas hösten 2015.

Arbete mot utslagning

Med sommarjobbssedeln vill Raseborg vara med och arbeta mot utslagning genom den här moroten för arbetsgivaren att anställa unga sommarjobbare.

Med sedeln går det inte att söka jobb hos Raseborgs stad.

Tjuvar bröt sig in i en båtaffär i Pojo natten mellan onsdagen och torsdagen (30.10). De stal nio båtmotorer.

Inbrottstjuvarna trängde sig in i båthallen. Alla nio båtmotorer som de stal var nya.

Av allmänheten vill polisen ha tips som kan ha med inbrottet att göra (tel. 0295436250). Polisen tar gärna emot tips om fordon som har rört sig i området och som kan ha med stölden att göra.

På måndag publiceras skatteuppgifterna i Finland. Då får du veta vilka förtjänat mest i din kommun ifjol. Det är bäddat för skvaller och spekulation, men det här är ingenting fredagssnackarna bryr sig om.

- Varför skulle det intressera mig? Det är bra om någon klarar sig bra, men synd att man måste betala så mycket skatt, säger Kerstin Ståhlberg.

Fredagssnack del2

13 minuter

Spela upp klipp på Arenan: Fredagssnack del2

Hon erkänner ändå att hon kan bläddra i en kvällstidning och snegla på siffrorna. Den andra snackaren, Petri Horttana, blir heller inte upphetsad av skatteuppgifterna.

- Jag läser artiklar där man jämför hur mycket man tjänar i olika yrken, men jag är nog inte ens intresserad av vad min arbetskollega tjänar. Jag är nöjd med vad det står på mitt bankkonto en gång i månaden.

Ståhlberg talar knappast om höstens storstädning när hon levererar sitt ordspråk.

- Sopa rent framför din egen dörr förrän du börjar bry dig om alla andra.

Petri Horttana och Kerstin Ståhlberg. Petri Horttana och Kerstin Ståhlberg fredagssnackade 31.10.2014 Bild: Yle/ Bubi Asplund

Kåk till salu

Västnylands kanske ståtligaste kåk finns i Sjundeå. Svidja slott är till salu och trots att fastigheten är enorm med slott och 60 byggnader på 800 hektar finns det intresserade.

- Jag är osäker på om jag skulle våga ta mig an uppgiften att sälja den här fastigheten. Den är så stor och den kulturhistoriska delen är värdefull, säger Ståhlberg som jobbar som fastighetsmäklare.

- Hur sätter man en prislapp på kulturhistoria? Det är helt omöjligt, säger Petri Horttana som själv skulle använda Svidja slott som en konstnärskommun där alla gäster skulle få vika ut sovsäcken på slottets golv.

Barn drunknar i stora skolor

Politikerna i Raseborg planerar att ändra elevupptagningsområdet, så att barn i Langansböle går i Seminarieskolan i centrum av Ekenäs, i stället för Snappertuna skola som i dag. Bland invånare väcker det här känslor för och emot, men snackarna verkar eniga.

- Jag är helt för småskolor, totalt. Om man tänker på hur många barn och unga som mår dåligt i dag, så tycker jag barnen ska gå i små skolor där de får en personlig undervisning med kontakt. I stora skolor drunknar de, säger Ståhlberg som själv gått i små skolor i Gråmarböle och Solberg i Ingå.

Snackarna anser att det är viktigt att bevara småskaligheten, för när den en gång tas bort så är det omöjligt att få den tillbaka.

- Allmänt i samhälle gör man allt större och det förorsakar illamående hos människor. Man blir en i massan, man är inte längre en individ, säger Horttana.

Räsänen inte kyrkan

Ett av veckans största samtalsämnen var inrikesminister Päivi Räsänens antydan att Kristdemokraterna kan lämna regeringen om riksdagen godkänner den könsneutrala äktenskapslagen. Det här fick många att träda ut ur kyrkan, även i Västnyland.

- Jag har inte varit inskriven i kyrkan på flera år, men om jag representerade kyrkan skulle jag inte vara värst nöjd över Räsänen. Det hoppar grodor ur hennes mun med jämna mellanrum, säger Horttana och råder Räsänen att vara försiktig med vad hon säger då det redan är så lätt att skriva ut sig ur kyrkan.

- Det är fel att man jämför en person med kyrkan. Räsänen är inte kyrkan. Där tycker jag människor är onödigt känsliga, säger Ståhlberg.

Falska löpsedlar skrämmer

Den här veckan har Petri Horttana reagerat på löpsedlar och nyhetsrubriker. Enligt honom målar man felaktig upp hemska saker.

- Det handlar om skrämseltaktik. Ryssland, Putin, ebola. Allt är farligt och jorden håller på att gå under.

Han skyller delvis på medierna och den så kallade klickjournalistiken.

- I rubrikerna står det något, men när man läser själva texten så stämmer inte rubriken.

- Medierna har tyvärr makt att manipulera oss människor. Med tanke på bostadsmarknaden så kommer det bara negativa nyheter. Det finns också positiva sidor, men de rapporterar man inte om. Man måste kunna se det positiva, påpekar Ståhlberg och avslutar snacket med det latinska ordspråket Carpe diem.

Handbollslandslagets chefstränare Mikael Källman hade en fråmgångsrik spelarkarriär i Tyskland. Facit blev två Bundesligatitlar och två cuptitlar med SG Wallau-Massenheim under 90-talet. I tyska Bundesligan spelade Källman totalt 11 år. Sportmagasinet har ur arkivet plockat några bitar från Källmans proffskarriär i Tyskland.

I pågående EM-kval i möts Finland och Tyskland. I Sportmagasinet tisdag 4.11 kl. 21:00 på YleFem kan du se Kristian Karlssons reportage från Tyskland där landslagstränaren Källman i sitt tidigare hemland lotsade sina mannar mot ett stenhårt tyskt lag.