Lojobor ser ut att få betala mer kommunalskatt nästa år. Staden utreder också om det lönar sig att bolagisera kulturtjänsterna.

Stadsstyrelsen kom i går efter omröstning fram till förslaget att kommunalskattesatsen höjs från 20 till 20,5.
Skattesatsen i Lojo steg också i fjol, då från 19,5 till 20,0.

Frågan om permitteringar och byte av semesterpeng till ledig tid kommer upp i styrelsen om en vecka.

Kulturbolag?

Lojo har stora ekonomiska utmaningar och som ett led i sparprogrammet utreds om det är möjligt och vettigt att bolagisera stadens kulturtjänster.
Stadsorkestern, stadsteatern och museerna kunde eventuellt bilda bolag. Utredningens ska vara klar våren 2015.

Biblioteket skulle hur som helst fortsätta som en del av de vanliga kommunala tjänsterna.
På bibliotekssidan ska staden testa möjligheten till automatbibliotek med långöppet så som i Ingå. Mäntynummi bibliotek ska fungera som testplats för långöppet.

Lojo borde nästa år spara närmare tio miljoner euro i stället för sex miljoner som staden tidigare räknade med. Orsaken är att statsandelarna har sjunkit och skatteintäkterna är lägre än beräknat.

Över tio hugade köpare är intresserade av att köpa Svidja slott i Sjundeå.

De intresserade skulle senast klockan 12 på tisdagen (28.10) anmäla sitt intresse.

- Det kom över tio anmälningar. Flera av dem är riktigt seriösa, uppger försäljningschef Esa Pentikäinen på Senatsfastigheter som har i uppgift att sälja slottet.

- Jag vill inte i det här skedet säga om det bland de intresserade finns lokala eller utländska namn, säger Pentikäinen.

Preliminär plan

De intresserade skulle i första skedet berätta hur mycket de tycker att Svidja slott är värt samt vilka planer de har för fastigheten.

Svidja slott består av det historiskt värdefulla slottet och ett sextiotal andra byggnader samt närmare 800 hektar mark, varav över 500 hektar är skog.

Fortsätter i höst

Senatsfastigheter begär sedan in regelrätta offerter i november-december. Senatsfastigheter får begära offerter också av sådana som inte nu har anmält sitt intresse. Offerterna kan senare preciseras förhandlingsvägen.

- Det blir intressant att se om köparkandidaterna är intresserade av hela paketet eller en del av det, säger Pentikäinen.

IF Raseborgs duktige spjutkastare Oliver Helander från Karis har premierats som SFI:s bästa herrjunior inom friidrott. Han fick priset under veckoslutet på SFI:s höstläger i Kuortane.

SFI, som står för Svenska Finlands Idrottsförbund, värdesatte Oliver Helanders andra plats i världsstatistiken säsongen 2014. Hans resultat i spjut för H 17 var 79.34. Resultatet är nytt SFI-rekord och med denna notering var han också bäst i juniorlandskampen mot Sverige. I FM för H 17 blev Helander andra i spjut och tredje i höjd.

På sedvanligt sett premierades också alla tränare med personlig adept som under säsongen tagit individuell FM-medalj utomhus, eller medverkat i landslagsuppdrag, som Diplomtränare. Från Hangö IK belönades Anatoli Mihailov (adept Jonna Berghem), Matti Nieminen (Linda Sandblom) och Christine Suvanto (Emmy Airola). Från IF Raseborg premierades Conny Karlsson (Tomas Söderlund), Glenn Lignell (Oliver Helander), Marko Loukkalahti (Otto och Vilho Loukkalahti) och Jouni Olin (Kristoffer Olin). Från Sjundeå IF premierades Markus Kalliomäki (Iida Kalliomäki), Tommy Söderholm (Roope Auvinen) och Antti Örn (Topi Raitanen och Eero Saleva).

Vid tillfället premierades också ett antal Diplomledare och bland västnylänningarna gick denna titel Clas Smeds, Sjundeå IF, och Roy Westerholm, IF Raseborg. Båda har under en lång period verkat inom sina föreningar i såväl förtroende- som andra uppdrag.

Ekenäs gymnasiums delegation som bestod av eleverna Jim Jormanainen och Dennis Rehn och läraren Åsa Nygård-Lintunen har nyligen återvänt till Finland efter ett tolv dagar långt besök i Indien. De deltog i en internationell konferens där olika problem i Indien ventilerades.

Meningen var, berättar Jim Jormanainen, att den gruppen han ingick i skulle bidra med olika sorters lösningar som fanns på de problem som finns i en slum som ligger nära staden Indore där konferensen ordnades.

Gruppen fick besöka slummen. Dennis Rehn säger att besöket var intressant, kontrasterna var väldigt stora.

- På andra sidan fälten fanns stora fina byggnader, men de fattiga hade ingenting. De hade inte vatten, ingen skola. säger Dennis Rehn.

Han säger att det ändå var trevligt att se att de fattiga människorna var glada, trots misären. Han berättar att de som jobbade i slummen förtjänade under fyra dollar per dag.

"Andra sidan av jordgloben"

Gymnasielärare Åsa Nygård-Lintunen säger att Indien verkligen känns som ”andra sidan av jordgloben”.

- Mitt ansvar var ju också rätt stort, trots att jag hade endast två elever med mig. Resan var väldigt intressant och lärorik, säger hon.

Hon säger att trots att människor lever i stor fattigdom, prioriteras saker som kanske känns konstiga.

- I hemmen fanns teveapparater, folk gick och pratade i mobiltelefoner. Samtidigt såg man den här misären och till exempel det att familjerna är väldigt stora. Det var också en stor kontrast och fick oss att fundera att vad är det som är viktigt egentligen för dem, säger Åsa Nygård-Lintunen.

Hon berättar också om ett för oss ovanligare problem, nämligen en av orsakerna till varför flickor måste sluta studera i Daly College.

- Rektorn för skolan berättade för oss, att då flickorna kommer i tonåren, måste de sluta gå i skolan, för att det inte finns tillräckligt med toaletter där, säger Åsa Nygård-Lintunen.

Jim Jormanainen berättar att det i konferensen också ingick workshops där man jobbade fram olika lösningar på olika problem.

I Finland är enda problemet kylan

Dennis Rehn konstaterar att en lärdom han fick på resan var, att det enda problemet vi i Finland har är att det är kallt.

- Vi har det väldigt bra här i Finland. Det är något man inte tänker på då man är här. Då man besökt ett land som Indien ser man det ganska tydligt då man kommer hem, säger Dennis Rehn.

Jim Jormanainen håller med och berättar att det var väldigt viktigt att kolla i restaurangen där man åt huruvida maten tillverkades i kran- eller flaskvatten.

- När vi var i Delhi så såg vi inte solen överhuvudtaget för att det var så tjock smog där.

Konferensen ordnades i Daly College, Indore, Indien 13 - 24.10. Konferensen hette Tiltshift Summit 2014 - the Rights Approach. Allt som allt deltog 15 skolor från Singapore, Filippinerna, Danmark, Österrike, Hawaii, USA, Spanien, Tjeckien, Australien, Thailand,
Japan, Holland, Storbritannien, Indien och Finland.

Det var dramatik i luften på Billnäs bruk i Västnyland i dag när evenemangsföretagaren Olli Muurainen bommade igen området. Han har tröttnat på det tröga samarbetet med myndigheter och staden Raseborg.

- Billnäs kunde ha varit ett utmärkt exempel på hur man samtidigt räddar en värdefull kulturmiljö och skapar nya arbetsplatser. I stället blev det ett skolexempel på ett misslyckat samarbete med myndigheter, säger en besviken Muurainen.

Muurainen har satsat 7 miljoner euro i Billnäs bruk sedan han köpte upp området år 2008. Han har låtit rusta upp gamla bruksbyggnader för hotell-, konferens- och restaurangverksamhet. På området finns ett femtiotal byggnader och Muurainen planerar att bygga flera i framtiden.

Stopp på investeringarna

Klockan som ska räkna tiden för Billnäs bruk Billnäs bruk Bild: Yle / Ann-Charlotte Åkerholm

- Bollen är nu hos myndigheterna. När dessa frågor är lösta så återvänder jag gärna hit till Billnäs bruk. Jag älskar det här vackra stället, säger han till Yle Nyheter.

Raseborgs stadsdirektör Mårten Johansson har en annan syn på processen med Bilnäs bruk. Han menar att tiden inte alls har stannat upp på Billnäs bruk i dag utan att processen går vidare:

- Vi har inte fått någon sådan signal från stadens sida att processen skulle ha stannat upp. Vi håller på och planerar framtiden här och räknar med att hämta en plan i januari-februari för utställande sista gången.

Trots att öppenvården inom psykiatrin utvecklas, kan den inte helt ersätta avdelningsvården. Det anser direktören för Västra Nylands sjukvårdsområde Marianne Gripenberg-Gahmberg, och hänvisar till att den psykiatriska vårdavdelningen har varit fylld till bristningsgränsen sedan i somras.

- Det har varit folk intagna på överplatser så gott som hela tiden. Det ska man ju komma ihåg att när det gäller behov av vård - och i synnerhet psykiatrisk bäddavdelningsvård - så går det i vågor.

Personalen pressad

Situationen just nu är utmanande, förklarar Marianne Gripenberg-Gahmberg.

- Visst är det en utmaning. Visst pressar det personalen. Men en gräsligt stor utmaning är det nog kanske inte, men visst är det ansträngande för alla involverade, i all synnerhet när man hela tiden får höra att det är dyrt och det är fel och allt det här.

Kan det vara så att många vuxna som är i den öppna vården egentligen skulle behöva en vårdplats på ett sjukhus?

- I och med att vi har skurit ner på de här platserna så har också den öppna vården utvecklats. Så vitt jag förstår fungerar den riktigt bra. En stor del av de patienter som tidigare sköttes intagna på avdelningar kan nu skötas inom den öppna vården. Men den här situationen just nu visar att man inte klarar sig helt utan platser.

Också öppenvård kostar

I dag återstår 14 psykiatriska avdelningsplatser inom Västra Nylands sjukvårdsområde. Det är en nivå som i princip räcker till, säger Gripenberg-Gahmberg.

- Det förutsätter förstås att den öppna vården fungerar, och det kan man sedan alltid säga att den säkert kan fungera bättre. Men man ska komma ihåg att inte heller den öppna vården är gratis. Och det är det här som är det intressanta; om man tror att allt kan skötas inom den öppna vården, så måste man sätta väldigt mycket resurser på den.

Psykiatriska åkommor går inte om när man blir 70

Gripenberg-Gahmberg känner inte till att någon skulle ha utrett varför vårddygnen inom vuxenpsykiatrin har ökat så mycket för raseborgare i år.

Men här vill hon se bakåt några år då sjukvårdsområdets geropsykiatriska avdelning stängde och Raseborgs stad öppnade en egen demens- och mentalvårdsavdelning, som i dag finns på Ekåsen och har 30 platser för äldre.

- Man trodde här i trakten för några år sedan att man inte skulle behöva någon geropsykiatri alls. Det är fel trott för att befolkningen här i trakten är rätt åldersstigen och om man har haft en psykiatrisk åkomma tidigare, är det kanske inte så väldigt troligt att den ett tu tre sedan skulle gå om av sig själv när man har fyllt 70.

Inte så många fler vårdade personer

Också grundtrygghetsdirektör Jeanette Pajunen i Raseborg säger att behovet av psykiatrisk sjukhusvård går i vågor - och hon vet inte varför vårddygnen har ökat så mycket. I en jämförelse mellan årets första nio månader och samma period i fjol har antalet vårddygn för raseborgare stigit med 23 procent till drygt 1340 inom akutpsykiatrin och med över 100 procent inom psykvård för äldre till ungefär 660 vårddygn.

Men trots att vi pratar om många vårddygn är det inte frågan om så många fler vårdade personer än i fjol. Här är siffrorna för all psykiatrisk vård, alltså också vård för barn och unga samt rehabilitering:

Under samma period i fjol var det 82 enskilda personer som vårdades inom psykiatrin på avdelningsvård. Och i år handlar det om 91 enskilda personer, säger Pajunen.

Specialiserade sjukvården blev dyrare

- Det att vi nu gör överskridningar inom specialsjukvården så har inte enbart att göra med att fler mänskor har vårdats under fler vårddygn utan det har också helt klart att göra med att kostnaderna för att vårdas inom specialsjukvården har höjts ganska drastiskt.

Hur mycket har då de här såkallade A-priserna stigit?

- För Västra Nylands sjukvårdsområde har de stigit med 7,4 procent. Ser man på Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt totalt så har jag förstått att det rör sig omkring en fyra procents förhöjning av priserna under det här året.

Pajunen: Vi är moderna med utvecklad öppenvård

Hur bra anser du att den psykiatriska öppna vården fungerar i dag för raseborgare - både den staden ansvarar för och den sjukvårdsområdet ansvarar för?

Jag tycker att vi har en jättebra situation just nu, svarar Jeanette Pajunen.

- Vi är väldigt moderna med det att det finns få avdelningsplatser och en mycket stark och utvecklad öppenvård. Vi försöker ordna vårdkedjorna så att det som är i stadens regi och det som hör till specialsjukvården ska vara kedjat så att det gagnar dem som behöver den här servicen.

Att få vårdarbetet att löpa allt smidigare mellan staden och sjukvårdsområdet är något som arbetas på fortfarande, berättar Pajunen, som vill betona att det nog också i framtiden behövs vårdplatser inom psykiatrin.

- Det är viktigt att det finns nära befolkningen, för det ska vara som en närservice.

Barn i Langansböle ska gå i Seminarieskolan i centrum av Ekenäs, inte i Snappertuna skola som i dag. Det anser bildningsnämndens svenskspråkiga sektion i Raseborg.

Nämnden var enhällig i sitt beslut på tisdagen (28.10).

Kortare skolresor

Under flera års tid har det funnits ett missnöje bland familjer i Langansböle med att deras barn ska gå i Snappertuna skola. Flera familjer har anhållit om tillstånd att i stället sätta sina barn i Seminarieskolan.

Orsaken till det här är främst praktisk. Om ett barn från Langansböle reser till Snappertuna blir skolresan elva kilometer lång, medan det är betydligt närmare till Seminarieskolan från Langansböle. Den sträckan är ungefär fem kilometer lång. Bildningsnämndens svenskspråkiga sektion anser att en förändring behövs.

-På det här sättet slipper vi också det årliga velandet fram och tillbaka över var, när och hur. På det här viset har vi solklara spelregler, säger Martin Stenström (SFP), ordförande för bildningsnämndens svenska sektion i Raseborg.

Stora eller små skolor?

Alla Langansbölebor vill ändå inte ha en förändring. Dennis Brandt är ordförande för Snappertuna Hem och skola och är nöjd med det nuvarande elevupptagningsområdet. Han bor själv i Langansböle och har ett barn som går i Snappertuna skola.

- Jag vill att beslutsfattarna funderar på om vi vill att alla barn går i stora skolor eller om vill vi ha en liten byskola med mindre klasser.

Ge Snappertuna flera årskurser

I dag har Snappertuna skola årskurserna ett till fyra. Nu föreslår också bildningsnämndens svenskspråkiga sektion att Snappertuna skola har hand om hela lågstadiet, det vill säga årskurserna ett till sex.

- På det här sättet blir det vettiga grupper i både Seminarieskolan och i Snappertuna, säger Stenström.

Nu går ett barn från Langansböle de fyra första skolåren i Snappertuna skola, för att sedan gå årskurs fem och sex i Seminarieskolan. Därefter fortsätter barnet till Ekenäs högstadieskola. Om Snappertuna skola undervisade årskurserna ett till sex skulle man slippa mellanskedet i Seminarieskolan.

Förändringen till en skola med sex årskurser i Snappertuna ska också garantera elevunderlaget och därmed Snappertuna skolas framtid.

Elevantalet i Snappertuna skola beräknas minska så att alla klasser i skolan är sammansatta år 2018.

Maj-Len Engelholm, svensk undervisningschef i Raseborg, räknar med att kostnaderna på kort sikt kan minska med 150 000 euro eller tre årsverken om elevupptagningsområdet ändras.

Förslaget går nu vidare till bildningsnämnden i Raseborg.

Degerby skola och daghem i Ingå ska i framtiden värmas med jordvärme.

Det fattade samhällstekniska nämnden i Ingå beslut om i går (28.10).

I dag värms skolbyggnaderna med brännolja. Oljeförbrukningen uppskattas vara omkring 40 000 till 45 000 liter om året.

Flisvärme har också varit ett alternativ för ersättande värmesystem, men nämnden konstaterar att jordvärme har flera fördelar. Jordvärme är mera ekologiskt och dessutom behöver ett jordvärmesystem mindre rum än ett flisvärmesystem. Jordvärmepumparna ryms i nuvarande pannrum efter smärre förändringar, medan ett flisvärmesystem behöver en skild byggnad.

De uppskattade kostnaderna för jordvärmesystemet är 120 000 euro. Ett investeringsanslag för projektet finns i nämndens budgetförslag för år 2015.

Sedan i söndags har nästan 90 personer i Västnyland lämnat kyrkan via webbtjänsten eroakirkosta.fi. Lojoborna har varit flitigast att skriva ut sig.

Allt som allt är det 53 Lojobor, 18 raseborgare, 8 Hangöbor, 6 Sjundeåbor och under 5 Ingåbor som har skrivit ut sig ur kyrkan via eroakirkosta.fi.

Totalt har runt 1000 nylänningar skrivit ut sig sedan söndagen. I snitt lämnar runt 200 nylänningar kyrkan via webbtjänsten varje vecka.

På söndagen lämnade skrev 962 finländare ut sig ur kyrkan. Den vanligaste orsaken uppgavs vara inrikesminister Päivi Räsänens uttalanden. Räsänen, ordförande för Kristdemokraterna, lät förstå att partiet lämnar regeringen om den könsneutrala äktenskapslagen går igenom.

Bolaget Hangö hamn har valt Anders Ahlvik till ny verkställande direktör

Hamnbolagets styrelse utnämnde Ahlvik till vd på sitt möte 23 oktober 2014.

Ahlvik, född år 1964, är utbildad ekonomie magister. De senaste 18 åren har han jobbat som verkställande direktör för flera företag, bland annat för Hangö Stevedoring och senast som vd för Karis Lastbilscentral.

Enligt Hangö hamn har Ahlvik en lång erfarenhet av logistikbranschen i Finland och övriga Europa.

Den nuvarande verkställande direktören Paavo Lyytikäinen går i pension vid årsskiftet.

Ekenäsvattnet innehåller inte längre några koliforma bakterier. Det visar vattenprover som tagits under pågående vecka.

Raseborgs vatten meddelar att Ekenäsvattnet ändå kloreras till och med december då renoveringen av vattentornet torde vara färdig.

Kloreringen av Ekenäsvattnet fortsätter

En bil och en moped kolliderade vid 16-tiden på tisdagseftermiddagen (28.10).

Bilen kom körande på riksväg 25 väster om Pojoviksbron.

Bilen svängde in till Mikaelskolan, varvid en moped på gång- och cykelbanan körde på bilen.

Det var bilisten som hade väjningsplikt.

Den 15-åriga pojken som körde mopeden skadade sin hand.

Ärendet undersöks som äventyrande av trafiksäkerheten.

Kyrkan och församlingarna vill vara en del av människans vardag genom konkret hjälp och stöd. Genom kampanjen "Goda handlingarnas torg" vill församlingarna berätta att kyrkan är mycket mer än gudstjänsten på söndag.

Medlemmarna i församlingarna kan vardagarna den här veckan och på farsdag 9.11 välja vem de vill att ska bestämma i den egna församlingen de kommande fyra åren.

Intresset för att rösta i församlingsvalet är traditionellt lågt samtidigt som webbplatsen Eroa kirkosta ständigt kommer med nya uppgifter om hur många som skriver ut sig ur kyrkan.

För att motverka trenden och lyfta på sin egen svans syns församlingarna nu ute på torgen i Svenskfinland och berättar om sig själva och verksamheten.

Hjälp hemma och utomlands

Ekenäs församling är en av dem som är med i kampanjen "Goda handlingarnas torg". Då församlingen visade upp sig på torget i Ekenäs på onsdagen (29.10) berättade man om allt från hjälparbetet för Lettland till matbanken här hemma. Också familjerådgivningen och väntjänsten fanns i fokus.

Sixten Ekstrand, direktor vid Kyrkans central för det svenska arbetet (KCSA), och kyrkoherde Anders Lindström från Ekenäs församling tror på kampanjen "Goda handlingarnas torg". Sixten Ekstrand, direktor vid Kyrkans central för det svenska arbetet (KCSA), och kyrkoherde Anders Lindström från Ekenäs församling tror på kampanjen "Goda handlingarnas torg". Bild: yle/Malin Valtonen

Han säger också att kyrkan har en roll som en aktiv del av samhällsdebatten genom att peka på frågor som borde diskuteras. Och det är en roll som kommer att växa framöver.

- Det handlar inte om att göra politik utan om att lyfta upp frågor. Att mera aktivt ta del av debatten och kanske leda debatten någon gång.

Umgänge genom frivilligarbete

Eeva Hanner jobbar i Ekenäs församlings missionsbod. Hon berättar att missionen alltid har legat nära hennes hjärta och att hon därför har valt den uppgiften.

Samtidigt är den goda gemenskapen mycket viktig.

- Jag skulle rekommendera alla som är pensionärer och har fritid att komma med och jobba frivilligt för missionsboden. Man bli bekant med våra stamkunder och vi hinner också umgås med varandra mellan varven samtidigt som vi samlar in en slant för missionen.

Förutom missionsboden har församlingen också verksamhet i det som kallas för Bikupan. Bikupan jobbar med att hjälpa människor i Lettland genom att föra kläder och andra förnödenheter till landet.

Väntjänst

Stina Högberg är en av de frivilliga vännerna inom församlingen. Hon jobbade på hälsovårdscentralens vårdavdelning och såg hur en frivillig från Röda Korsets väntjänst besökte klienter på avdelningen.

- Jag såg hur mycket hon behövdes och beslutade mig för att bli en vän så fort jag själv går i pension.

Högberg har alltid en vän i taget och vänskapen håller livet till slut eller så länge vännen själv vill det. Hon har hunnit ha sex vänner redan.

- Den vän jag har nu brukar jag gå ut och gå med. Vi brukar prata mycket. Min vän följer noga med vad som står i tidningarna och sägs i teve så vi har nog mycket att resonera om.

Matbanken

Matbanken i Ekenäs är ett samarbete mellan Ekenäs församling, metodistförsamlingen, missionsförsamlingen och pingstförsamlingen.

Också den behöver frivilliga krafter.

- Det går så mycket mat till spillo samtidigt som det finns de som verkligen behöver maten. Det här är en väldigt bra hjälpform tycker jag, säger Gunvor som är en av dem som ställer upp för matbanken.

Hon berättar att det är mellan 60 och 70 personer som besöker matbanken för att få hjälp.

- Ingen kommer dit i onödan. Många skulle kunna komma efter bröd och djupfrysta varor, men av någon anledning upplever de att de inte täcks.

Familjerådgivning

Behovet av familjerådgivning ökar ständigt, berättar Barbro Näse som jobbar som rådgivare inom församlingen.

- Efterfrågan på familjerådgivning fördubblades på två år efter att församlingarna i Västnyland startade upp familjerådgivningen år 2001. Nu har vi fullt upp, men försöker möta alla som behöver krishjälp så fort som möjligt.

Rådgivningen är gratis och det är viktigt eftersom många familjer med små barn kan ha det ekonomiskt mycket tufft, understryker Näse.

- Det är bra att både män och kvinnor söker hjälp tillsammans med sin partner. Familjerelationerna kan vara det finaste i livet, men också det svåraste i livet.

"Kom till kyrkan också utan kris"

Kyrkoherde Anders Lindström poängterar att kyrkans verksamhet också finns för den som inte har det svårt just nu. Verksamheten ger en möjlighet till att fundera över livet utan att vara i kris.

- Alla församlingsmedlemmar bidrar. Allt det här kan ordnas eftersom det finns en stor solidaritet. Många människor bidrar till kyrkans verksamhet genom att betala sin kyrkoskatt. Utan det skulle det inte fungera.

Lindström upplever att kampanjen "Goda handlingarnas torg" är ett mycket bra sätt för kyrkan att lyfta svansen på. Han hoppas att det också ska märkas i valdeltagandet i Ekenäs som redan nu ser ut att bli bättre än för fyra år sedan.

- Jag hoppas att vi ska få ett valdeltagande på 15 procent. Det betyder att 1 400 personer skulle rösta.

Lindström säger att många församlingsmedlemmar har uppskattat att de har fått ett brev hem om valet och att de därför har aktiverat sig och kanske röstat för första gången i sitt liv i ett församlingsval.

Direktor Sixten Ekstrand från Kyrkans central för det svenska arbetet (KCSA), som också besökte Ekenäs torg på onsdagen, säger att många andra församlingar har upplevt samma trend som i Ekenäs och att man nu röstar mera flitigt.

- Det finns också orter med lägre valdeltagande. Mycket handlar också om hurudana kandidater man har, men framförallt också att man har jobbat för församlingsvalet. Om man inte jobbar för en sak och tror på en sak så blir det inte heller bra resultat. Här i Ekenäs tycker jag man har jobbat föredömligt för valet och vi är glada att kunna hjälpa till.

"Arbetet mellan valen avgör"

I det här församlingsvalet har kyrkan satsat mycket på en synlig kampanj och efter valet gäller det att utvärdera om det har varit rätt satsning, säger Sixten Ekstrand.

- Jag tror ändå på att det mesta arbetet görs lokalt. Det viktiga är också vad man gör mellan valen och här vill jag också koppla till det här med goda handlingar. Valarbete gör man hela tiden.

Kyrkoherde Anders Lindström säger att de som väljs in i församlingsrådet har en viktig uppgift att välja vilken linje församlingen tar i sin verksamhet. De invalda väljer också vad församlingen pengar ska användas till och vad det ska satsa på.

Lindström säger att demokratin i kyrkan är viktig eftersom det också ger i insyn i kyrkan och i dess verksamhet.

- Sedan är det ju också bra att det är människor från olika grupper som bestämmer. Då blir saker belysta från många olika håll.

Hur stoppa flykten från kyrkan?

Direktor Sixten Ekstrand på KCSA konstaterar att det egentligen är en väntad utveckling att människor skriver ut sig ur kyrkan. Invånarna i Norden har i högre grad än annanstans i världen hört till kyrkan.

- Tyvärr verkar en del människor med en väldigt lös kontakt till kyrkan lätt beslutet att skriva ut sig då de påminns om kyrkan, oberoende av om det är i positiv eller negativ bemärkelse.

Ekstrand anser också att webbsidan Eroa kirkosta för en kampanj och aktivt meddelar om när människor skriver ut sig.

- Det inspirerar människor att göra samma sak. Det är en mångfacetterad problematik.

En Hangöbo som misstänks ha skickat textmeddelanden till minderåriga flickor med förslag om sexköp åtalades i Västra Nylands tingsrätt i dag (29.10). Mannen bestrider samtliga åtalspunkter.

Mannen åtalades bland annat för att ha skickat textmeddelanden till en 14-årig och en 16-årig flicka och försökt få dem att gå med på sex mot ersättning. Också några andra flickor som var minderåriga då händelsen inträffade vittnade i Västra Nylands tingsrätt.

Mannen har varit fotbollstränare för flera av de minderåriga flickorna som fått textmeddelanden, enligt tidningen Västra Nyland.

Hotade att lägga ut bilder på nätet

Han misstänks också ha skickat textmeddelanden till en vuxen kvinna och hota att lägga ut intima bilder på henne på internet om hon inte går med på att ha sex med honom.

Mannen ska ha skickat textmeddelandena från ett så kallat prepaid telefonabonnemang som är betalt på förhand.

Mannen har köpt laddningskortet i en kiosk i Hangö, enligt bevis som läggs fram i rättegången. Det finns bilder på mannen där det ser ut som att han köper apelsinjuice. På kioskkvittot från ungefär samma tid finns både apelsinjuice och laddningskortet för det mobilnummer textmeddelandena har sänts från.

Också teleoperatören DNA:s anmälan om när mobilnumret har laddats finns med som bevisförning.

Yrkar på villkorligt fängelse

Vid en husrannsakan hemma hos mannen hittades över 100 barnpornografiska bilder. Mannen åtalades för innehav av barnpornografisk bild, försök till köp av sexuella tjänster av ung person, sexuellt utnyttjande av barn och försök till tvingande till samlag.

Åklagaren har yrkat på villkorligt fängelse. Domen ges i Västra Nylands tingsrätt den 12 november.

Raseborgs stad är nöjd med Sydafrikasamarbetet. Staden tackar preliminärt ja till en fortsättning för det så kallade Nord-Sydprogrammet som har inneburit samarbete med Makana i Sydafrika.

Raseborg är inte villig att betala mer än 10 procent av kostnaderna.

Projektet lyder under Kommunförbundet men det finansieras av Utrikesministeriet. Den första perioden började 2011 och slutar vid årsskiftet.

Ett tiotal kommuner i Finland deltar i liknande projekt. Raseborg-Makanaprojektet sägs ha upplevts om ett av de bästa och det har presenterats som ett modellprojekt vid Kommunförbundets seminarium.

Samarbetet har innefattat allt från torrtoaletter och avfallssortering till skolsamarbete samt dans och annan kultur. Också Yrkeshögskolan Novia har deltagit och vill fortsätta delta.

Börje Mattsson har fungerat som projektkoordinator för Raseborg.

Läs också:

Makanabesök i Raseborg
Elever i Karis hade kontakt vida skype med elever i Makana
Elever samlade in pengar för Makana
Fotbollar till barnen i Makana

Hiiden koulu i Lojo läggs ned och eleverna börjar i Routio skola nästa läsår. Det förslaget ska undervisningsnämnden i Lojo ta ställning till på onsdag (29.10).

Skolan har endast 25 elever det här läsåret. Fastigheten är i dåligt skick och i behov av renovering.

Lojo stad sparar ungefär 80 000 euro per år om Hiiden koulu läggs ned.

Lärare och föräldrar till skoleleverna i Hiiden koulu har under hösten fått information och deltagit i diskussioner om skolans framtid.

Det är Lojo stadsfullmäktige som fattar det slutliga beslutet om Hiiden koulu i december.

Tyskland knep en planenlig seger då man krossade Finland med 30-18 i EM-kvalet i handboll. Andreas Rönnberg var Finlands bästa målskytt med sex fullträffar.

Finland gjorde matchens första mål då Richard Sundberg hittade rätt. Finland hängde bra med i inledningen av matchen. Vid ställningen 3-3 bestämde sig tyskarna för att rycka. Sakta men säkert drog man ifrån och vid pausvilan ledde man med klara 19-8.

I den andra halvleken var tempot aningen lugnare då tyskarnas ledning var trygg. Tysklands segersiffror skrevs 30-18.

- Jag är nöjd med andra halvlek, trots att Tyskland lite slog av på takten, sade Mikael Källman efter matchen i Gummersbach.

- Motståndarna spelar i världens bästa liga och det är klart att det syns ute på planen, konstaterade Källman som tyckte att siffrorna inte var alltför fula.

Andreas Rönnberg hittade rätt sex gånger. Richard Sundberg och Nico Rönnberg stod för fyra mål var. Tre av Andreas Rönnbergs mål kom från sjumeterslinjen där han var felfri.

- Jag tycker att vi kämpade bra, men att vi nog skulle ha kunnat slita lite hårdare i vissa sekvenser, tyckte Richard Sundberg som inledde starkt men blev lite passiv mot slutet.

Finlands yttrar stod endast för tre fullträffar då Teemu Tamminen, Antti Valo och Miro Koljonen hittade rätt en gång var.

- Det skulle vara lite konstigt om skillnaden mellan proffs och amatörer inte skulle synas, sade Koljonen som fick slita för fullt mot sina fysiskt betydydligt starkare och större motståndare.

Ett av de positivaste sakerna ur finländskt perspektiv var att 17-åriga Oliver Helander stod för ett mål i andra halvlek. Helander spelade i Gumemrsbach sin första kvalmatch på herrnivå.

Tyskland som vann med 30-18 spelar sin nästa EM-kvalmatch på söndag borta mot Österrike.

På lördagen möter Finland Spanien. Den matchen televiseras i TV2 och på Arenan. Matchstart i Vanda är kl. 17.05.

Tyskland - Finland 30-18 (19-8)
Finlands målgörare: A. Rönnberg 6, Sundberg 4, N. Rönnberg 4, Koljonen 1, Valo 1, Helander 1, Tamminen 1
Tysklands främsta målgörare: S. Weinhold 4, U. Gensheimer 4, P. Drux 3, T. Reichmann 3

Tyskland gjorde vad laget skulle och besegrade Finland med tolv bollar. Finland gjorde vad man kunde, men så här stor ska skillnaden vara mellan proffs och amatörer, skriver Kristian Karlsson från Gummersbach.

Att Finland skulle inleda EM-kvalet i handboll med en förlust borta mot Tyskland så visste 97 % av åskådarna i splitternya Schwalbe Arena. Skulle man ha frågat spelarna och tränarna före matchen så skulle ännu fler ha satt sina slantar på en tysk hemmaseger. Detta kan kallas för sund realism bland de aktiva aktörerna i EM-kvalöppningen.

Finland fick känna på att ta ledningen vid tre repriser under de inledande minuterna. En värdefull erfarenhet för laget och speciellt för Richard Sundberg som stod för två av Finlands tre första mål. Även Teemu Tamminen kommer knappast i första taget att glömma då han flippade bollen i mål över tyske målvakten Carsten Lichtlein, som spelar till vardags här i Gummersbach.

Det gäller alltså för Finland att köpa den starkaste ficklampan i butiken och leta efter de positiva sakerna i matchen. För trots att Finland förlorade med tolv mål så fanns det en hel del saker som spelarna kan glädjas över i väntan på att de regerande världsmästarna Spanien kommer på besök till Vanda på lördag.

Andreas Rönnberg bevisade att han ännu kunde spela i en annan liga än den inhemska. Sex mål är inte fy skam mot ett Tyskland som står inför en nystart under nya tränaren Dagur Sigurdssons ledning.

Lillebror Nico bevisade samma sak som klubbkompisen från Cocks. Det gäller att våga trots att motståndarna är 10 centimeter längre och 15 kilogram tyngre. Annars blir det inte till något. Som tur fanns det väldigt få finländska spelare som visade för stor respekt för motståndarna. Klart att det även fanns av dem, men inte till den grad som undertecknad hade befarat inför matchen.

Tyskland hade 14(!) olika målskyttar. Finland fick nöja sig med sju. Den kuriositeten sammanfattar kvällens match på ett ganska bra sätt. Tyskland har bredden som Finland bara drömmer om. Därför är förlusten med tolv mål acceptabel fast det säkert för många inom laget inte känns bra att säga högt.

Vi måste komma ihåg att senast då Finland spelade EM-kval mot lika starkt motstånd var hösten 2008. Då skrevs förlustsiffrorna på bortaplan mot Kroatien med 20-39 och mot Ungern med 15-34.

Tyskland gjorde vad laget skulle och besegrade Finland med tolv bollar. Finland gjorde vad man kunde, men så här stor ska skillnaden vara mellan proffs och amatörer, skriver Kristian Karlsson från Gummersbach.

Att Finland skulle inleda EM-kvalet i handboll med en förlust borta mot Tyskland visste 97 procent av åskådarna i splitternya Schwalbe Arena. Skulle man ha frågat spelarna och tränarna före matchen så skulle ännu fler ha satt sina slantar på en tysk hemmaseger. Detta kan kallas för sund realism bland de aktiva aktörerna i EM-kvalöppningen.

Finland fick känna på att ta ledningen i tre repriser under de inledande minuterna. En värdefull erfarenhet för laget och speciellt för Richard Sundberg som stod för två av Finlands tre första mål. Inte heller Teemu Tamminen kommer i första taget att glömma när han flippade bollen i mål över tyske målvakten Carsten Lichtlein, som spelar till vardags här i Gummersbach.

Det gäller alltså för Finland att köpa den starkaste ficklampan i butiken och leta efter de positiva sakerna i matchen. För trots att Finland förlorade med tolv mål så fanns det en hel del saker som spelarna kan glädjas över i väntan på att de regerande världsmästarna Spanien kommer på besök till Vanda på lördag.

Andreas Rönnberg bevisade att han ännu kunde spela i en annan liga än den inhemska. Sex mål är inte fy skam mot ett Tyskland som står inför en nystart under nya tränaren Dagur Sigurdssons ledning.

Lillebror Nico bevisade samma sak som klubbkompisen från Cocks. Det gäller att våga trots att motståndarna är 10 centimeter längre och 15 kilogram tyngre. Annars blir det inte till något. Som tur fanns det väldigt få finländska spelare som visade för stor respekt för motståndarna. Klart att det även fanns av dem, men inte till den grad som undertecknad hade befarat inför matchen.

Tyskland hade 14(!) olika målskyttar. Finland fick nöja sig med sju. Den kuriositeten sammanfattar kvällens match på ett ganska bra sätt. Tyskland har bredden som Finland bara drömmer om. Därför är förlusten med tolv mål acceptabel fast det säkert för många inom laget inte känns bra att säga högt.

Vi måste komma ihåg att senast då Finland spelade EM-kval mot lika starkt motstånd var hösten 2008. Då skrevs förlustsiffrorna på bortaplan mot Kroatien 20-39 och mot Ungern 15-34.

Forskningen om kemikaliernas och medicinernas påverkan i Finska viken står stilla. För ändamålet har inte beviljats forskningsmedel, vilket oroar professor Leif Kronberg vid Åbo Akademi. Han föreläste på ett seminarium i Tvärminne zoologiska station i Hangö igår (29.10).

- Vi vet att dessa kemikalier rinner ut i havet hela tiden, men omfånget vet vi inte. Det finns inte så mycket en enskild människa kan göra, brukskemikalier, såsom tvättmedel eller golvvax och så vidare innehåller en massa kemikalier. Producenterna av dessa medel borde minska på kemikalierna, säger Leif Kronberg.

Leif Kronberg och Alf Norkko Leif Kronberg och Alf Norkko Bild: Yle/ Bubi Asplund

Han konstaterar att reningsverken borde också ses över.

- Det kostar förstås pengar att göra reningen effektivare, är vi människor redo att betala för det? Tekniken finns nog, säger han.

Ditt medicinskåp i havet

Mediciner hamnar i vattnet på ett väldigt enkelt sätt. Människor intar mediciner som sedan via toaletten rinner vidare till avloppssystemet och till reningsverket och den vägen i havet, eftersom reningsverken inte förmår att ta bort dem.

- Vissa ämnen har en sådan verkan på fiskarna att de feminiseras eller så förökar de sig överhuvudtaget inte alls och reproduktionsförmågan avtar, säger Leif Kronberg.

Professor Alf Norkko är verksam i Tvärminne zoologiska station i Hangö som underlyder Helsingfors universitet. Han säger att övergödningen är det största problemet i Östersjön och Finska viken.

- Om man tänker på konsekvenserna på mångfalden i havet.

Blågröna alger blir värre

Att övergödningen, som varit ett samtalsämne och problem i årtionden, fortsättningsvis är aktuellt, är enligt Norkko väldigt uppenbart.

- Som vi alla märkte hade vi väldigt omfattande blågröna algblomningar i centrala Östersjön, västra Finska viken och i Skärgårdshavet. Det här är ett fortlöpande problem och det har blivit värre, trots att vi har kunnat reducera närsaltsutsläpp i betydande grad, säger Alf Norkko.

Poängen är, enligt honom, den att till exempel Finska viken har tagit emot närsalter, näringsämnen, i en så lång period att det finns redan uppbyggt i havets ekosystem.

- Den viktigaste utgångspunkten är att vi människor har respekt för havet och vad det har för betydelse. Och om var och en av oss tänker efter, kan vi säkert minska på vår konsumtion, säger Alf Norkko.