Fallskärmshopparna försvann och hobbyflygare är det inte så gott om. Verksamheten på Täktom flygfält i Hangö har drastiskt minskat och det finns farhågor om att flygfältets tid är förbi om fem, tio år.

För fyra år sedan lämnade fallskärmshopparna flygfältet i Täktom. I bakgrunden låg en lång process med Hangö stad och där speciellt de närmaste grannarna klagat på verksamheten.

Idag är det bara Hangö flygklubb som använder flygfältet. Det här året har klubben flugit ungefär 100 timmar. Det betyder att antalet flygningar är under 200, eftersom en flygning oftast räcker mellan en halv och en timme.

100 flygtimmar är väldigt lite, berättar Jorma Sipiläinen vid Hangö flygklubb.

- När fallskärmshopparna var kvar så var det tjugo till trettio gånger fler flygningar än nu. Det är helt annat nu, säger han.

De enda som flyger från Täktom flygfält idag är hobbyflygare. Hangö flygklubbs ultralätta flygplan. Bild: Yle/Börje Broberg

Fallskärmshopparnas tid är förbi

Trots att Malms flygplats i Helsingfors läggs ner så kommer aktiviteten antagligen inte att öka i Täktom. Fallskärmshopparna skulle gärna återvända men i praktiken är det helt omöjligt, säger Tero Pimiä vid Skydive Finland (tidigare Suomen laskuvarjokerho). Man kommer att fortsätta hoppa fallskärm i Kouvola.

- Det var ett svårt beslut att lämna Hangö men staden och invånarna gjorde det omöjligt för oss att hoppa, berättar han.

Luftfartsorganisationen Aviastar ville ordna ett fallskärmsevenemang i somras men fick foten av Hangö stad. Aviastar skulle också vilja hoppa i Hangö men det är alldeles för svårt.

- Miljölovet ger inte utrymme för det, säger Pasi Siimes vid Aviastar.

Miljölovet begränsar bland annat antalet flygningar per dag och kräver också ett fungerande system av tankning av bränsle.

Bensintankar är inte längre ok vid Täktom flygfält. Bränsletank på Täktom flygfält. Bild: YLE / Robin Lindberg

Mer flygningar krävs

Siimes tycker det är nödvändigt att bygga en ny tankningsstation men för att Aviastar ska kunna göra det så måste man få göra fler flygningar. Men det tillåter inte miljölovet.

- Med nuvarande villkor så betalar tankningsstationen sig tillbaka på 70 år, säger Pasi Siimes.

- En stressig helg borde man få flyga 25 till 30 flygningar per dag för att det ska löna sig att bygga stationen, fortsätter han.

Flygfältets saga snart all

Pasi Siimes tror att Täktom flygfält kommer att vara stängt senast om fem år. Det kommer helt enkelt inte att finnas resurser att hålla flygfältet i skick och när det inte används så förfaller det.

- Och då har någon fått som den vill, säger Siimes.

Jorma Sipiläinen berättar att än så länge är flygfältet i rätt så bra skick för hobbyflygarna, men om tio år kan situationen vara en helt annan.

- Landningsbanan försämras med åren och i något skede så måste vi konstatera att vi inte kan flyga här längre, säger Sipiläinen.

Det är mellan fem till tio personer som håller flygfältet i skick. Många i klubben är ganska trötta på att det inte finns tillräckligt med krafter för att hålla igång flygfältet, säger Sipiläinen.

Flygfältet i Täktom. Flygplan på Hangö flygfält. Bild: YLE / Robin Lindberg

Hårt motstånd

För att Aviastar skulle återvända till Hangö krävs det att miljötillståndet skulle ge lov för fler flygningar. Pasi Siimes säger att Aviastar skulle kunna tänka sig att använda Täktom i fyra till sex intensiva veckor och sedan vara resten av säsongen någon annanstans.

Men Siimes har följt med processen mellan Hangö stad och fallskärmshopparna sedan 2008. Han tror att motståndarna inte skulle godkänna ett mindre strängt miljötillstånd.

- Det finns så mycket pengar bakom krafterna som förespråkar ett strängt miljölov att vi inte har tillräckligt med resurser att bråka, anser han.

Diskussionen om centralkök går het för tillfället. Enligt näringsterapeut Henna Karvonen är det viktigt att experter från olika yrkesgrupper är med och planerar köken, så att pengarna inte får allt för central betydelse.

Henna Karvonen Näringsterapeut Henna Karvonen Bild: Yle/Sakari Luhtala

- Om de inte får rätt sorts mat så kan det påverka dem hela deras liv. Om man inte äter ordentligt får man lätt humörsvängningar och blir arg, trött och rastlös. På längre sikt påverkas också hur mycket man lär sig i skolan och minnet blir sämre.

Elever får inte i sig tillräckligt

Rekommendationen är att skoleleverna ska få i sig en tredjedel av det dagliga näringsintaget av skolmaten.

- Men i verkligheten står maten i skolan bara för en femtedel av det dagliga kaloriintaget, säger Henna Karvonen.

Orsakerna är många. Dels kan det handla om att det hör till att tycka illa om skolmaten och inte äta av den bara för de andra inte heller gör det. Dels kan det handla om att miljön är otrivsam, obekväm och stressig.

- Det är också viktigt att det finns tillräckligt med tid för att äta i skolan, understryker Karvonen.

Vuxna ska ge modell

Enligt henne har de vuxna också ett stort ansvar när det gäller elevernas inställning till maten i skolan.

- Det är viktigt att lärarna sitter tillsammans med eleverna och äter, så att barnen helt konkret får se hur en hälsosam tallrik med mat ska se ut, säger hon.

Skolkökets placering inverkar

Också stället där maten tillreds har en betydelse, säger Henna Karvonen.

- Om maten är närproducerad av någon man känner, så är tröskeln högre att säga att man inte tycker om den.

Dessutom påverkas maten på olika sätt av att transporteras längre sträckor.

- Olika slags lådor och grytor påverkas inte, men till exempel fiskfiléer och biffar blir lätt torra om de ligger länge i någon värmelåda.

Grönsakerna blir oaptitiliga

Enligt Karvonen är det pasta och potatis som påverkas mest av att transporteras långa vägar.

- Näringsvärdet påverkas inte, men om eleverna låter bi att äta av pastan och potatisen på grund av att konsistensen är obehaglig, så kan det ha väldigt stor betydelse för deras näringsintag.

Sallad och grönsaker påverkas däremot näringsmässigt en hel del och både utseende och konsistens kan bli oaptitlig.

Det är just salladen som pojkarna ofta lämnar bort i skolan, medan flickorna är dåliga på att dricka mjölk. Det som går bäst åt bland skoleleverna är den varma maten.

Olika experter behövs

Enligt Henna Karvonen är det viktigt att inte stirra sig blind på pengar när man talar om hur skolmaten ska tillredas. Hon säger att folk från många olika yrkesgrupper borde samarbeta för att man ska kunna planera så att matupplevelsen ska bli så optimal som möjligt utan att kosta för mycket.

- Det borde finnas folk som är experter på matens näring och folk som är experter på pengar, säger hon. Man borde planera så att det som mår dåligt av transport skulle tillredas nära skolmatsalen, medan annat som inte är känsligt för transport kan tillredas i ett centralkök längre bort.

Ingå kommun ber närings- trafik- och miljöcentralen att anlägga mittrefug och grupperingsfiler i korsningen av Degerbyvägen och stamväg 51 i Degerby. Det här om förslaget inför samhällstekniska nämndens möte på tisdag (28.10) går igenom.

På det sättet ökar trafiksäkerheten, har både NTM-centralen och Ingå kommun konstaterat i förhandlingar. NTM-centralen och kommunen ska dela på kostnaderna och alla arbeten på vägen och i korsningen ska göras samtidigt.

I budgetförslaget för nästa år i Ingå kommun finns 100 000 euro för att asfaltera Degerbyvägen.

En ung man blev natten mot söndag misshandlad i hörnet av Ystadsgatan och Sigfrid Aronigatan i Ekenäs centrum.

Offret mötte två män när han var på väg hem från en nattklubb. Den ena av de två männen attackerade honom med slag och sparkar.

Skadorna efter misshandeln är allvarliga. Polisen meddelar om incidenten på Facebook och ber ögonvittnen ta kontakt.

De evangelisk-lutherska församlingarna i Raseborg tar i bruk en ny logo efter den stora församlingsfusionen som sker vid årsskiftet. Samfällighetens logo kommer att ha ett vinblad som kristen symbol.

I logons nedre del kommer att finnas ett vattendrag som visar att församlingarna i Raseborg har uppstått och lever vid randen av åar och havsvikar, det vill säga vatten som har utgjort en del av livsvillkoren för hela bygden.

Logons mörkgröna färg följer Kyrkostyrelsens anvisningar om grönt som kyrkans allmänna färg. Gemensamma kyrkorådet föreslås godkänna förslaget till logo på mötet på torsdag.

De individuella församlingarna kommer också att få egna logon med individuella symboler. Församlingarna i Raseborg fusioneras vid årsskiftet så att det bildas två svenska och en finsk församling.

Den västnyländska friidrottssäsongen avslutades under aningen blandade känslor. Å ena sidan placerade sig två av regionens klubbar högt i den nationella jämförelse, å andra sidan var de vuxna toppnamnens säsong söndrig.

- Det är klart att det kan påverka deltagandet i friidrotten, men då måste vi helt enkelt vara så attraktiva som möjligt. Vi försöker förstås erbjuda så bra verksamhet som möjligt, säger han.

Kamp om sponsorpengar

Lignell tycker att samarbete olika grenar emellan är att föredra och inte alls omöjligt att genomföra.

- Vi har haft gemensamma träningar med handbollen någon gång och det har fungerat hur bra som helst.
Huruvida det blir kamp om sponsorpengarna nu då Ekenäs IF:s herrfotbollslag avancerar till division 1 har Lignell svårt att direkt uttala sig om.

- Det är klart att vi direkt eller indirekt tävlar om samma sponsorer. Antalet företag är ju begränsat i den här regionen. Många företag känner också av recessionen. Här gäller det ju precis som med verksamheten, att det gäller att vara attraktiv, säger Glenn Lignell.

Fina framgångar nationellt

I den nationella föreningsklassificeringen kom IF Raseborg på en adertonde plats. I statistiken som toppas av stora friidrottsföreningar som Jyväskylän Kenttäurheilijat, Turun Urheiluliitto och Tampereen Pyrintö, finns Sjundeå IF på 23:e och Lojoklubben Länsi-Uudenmaan Urheilijat på 27:e plats.

- I poängräkningen i föreningsklassificeringen beaktas bland annat framgångar i olika större tävlingar och antalet utövare, säger Glenn Lignell, verksamhetsledare för friidrottsföreningen IF Raseborg.
Han berättar också att IF Raseborg placerade sig på en femtonde plats i den nya knatteklassificeringen för under 13-åringar.

- IF Raseborg är den bästa finlandssvenska föreningen i den här klassificeringen där bland annat föreningars aktivitet mäts, säger Lignell.
Han konstaterar att IF Raseborg får tacka föreningens knattekoordinator Mia Källberg för de fina juniorframgångarna.

- Hon har gjort ett enormt arbete med många initiativ och flera nya grupper och så vidare.

Många skadedrabbade idrottare

De nationella topparna i Västnyland är få och nästan allas säsong spolierades på något vis.

- För Hangö IK:s Linda Sandblom var försäsongen inte så bra och hennes klubbkamrat sprinterlöparen Jonna Berghems säsong var skadedrabbad. IF Raseborgs kulstötare Tomas Söderlund led ännu av fjolårets skador och Otto Loukkalahti som hade en bra början på säsongen skadades sedan och missade junior-FM, säger Lignell och tycker att västnyländska friidrottare inte är mer skadebenägna än andra friidrottare i landet.

I Sportmåndagsstudion stod Jonas Sundström och Bubi Asplund.

Offret för misshandeln i Ekenäs i helgen kunde på måndagen lämna sjukhuset och polisen har nu hört honom. Polisen vill inte kommentera varför varken polisen eller ambulansen var på plats efter misshandeln.

Polisen väntar fortfarande på slutliga läkarutlåtanden. Men offret verkar inte ha fått bestående allvarliga skador.

- Han gick på egna ben, säger kommissarie Kenneth Johansson på Västra Nylands polisinrättning i Ekenäs.

Ingen sade någonting

Offret, en ung man, hade varit på nattklubb natten mellan lördag och söndag. Han mötte två män i hörnet av Ystadsgatan och Sigfrid Aronigatan i Ekenäs centrum.

Den ena mannen kom fram och slog offret med knytnäve i ansiktet och sparkade honom. Den andra deltog inte i misshandeln. Efteråt gick de två bort.

Offret säger att han inte kände männen. Inga ord växlades heller så polisen vet inte vad gärningsmannen talar för språk. Misshandlaren var enligt offret ljushyad och mörkblond, håret var kortare på sidorna än på hjässan. Mannen hade en svart yllerock.

Polisen fortsätter att utreda fallet och vill gärna veta om någon har sett händelsen.

Det är enligt Johansson inte klart om fallet kan klassas som misshandel eller grov misshandel.

Det var inledningsvis inte ett polis- eller ambulansuppdrag

Polisen var inte på plats

Kenneth Johansson är förtegen om hur polisen blev inkopplad. Men varken polis eller ambulans var på plats efter att misshandeln hade ägt rum natten mellan lördagen och söndagen.

- Jag tar inte ställning till det. Men det var inledningsvis inte ett polis- eller ambulansuppdrag.

Raseborgs stad verkar betala mycket mer för den specialiserade sjukvården i år än i fjol. Antalet vårddygn inom psykiatrin har stigit kraftigt under årets nio första månader. Det gäller både inom akutpsykiatrin och geropsykiatrin.

Ifjol (2013) betalade Raseborg knappt 16 miljoner euro för den specialiserade sjukvården vid Västra Nylands sjukhus och på Ekåsen från januari till och med september. Prislappen för samma period i år blev drygt två miljoner euro dyrare, det vill säga 18 miljoner euro.

Fler akuta psykiatriska fall och äldre med psykiatriska problem

Den främsta orsaken är att antalet vuxenpsykiatriska vårddygn har ökat kraftigt - det fanns både fler vuxna som behövde akut psykiatrisk sjukhusvård och fler äldre som behövde så kallad geropsykiatrisk vård.

Antalet vårddygn steg från 1090 till 1342 inom akutpsykiatrin. Ökningen är 23 procent.

Antalet vårddygn inom geropsykiatrin steg från 315 till 659. De äldre behövde alltså över dubbelt mer psykiatrisk sjukhusvård än 2013. Ökningen är hela 109 procent.

I år har kostnaderna för specialistvården stigit också på grund av fler komplicerade lunginflammationer, hjärtinfarkter och cancerfall.

Miljoner euro

Då man till dessa miljoner adderar kostnader för specialiserad sjukvård för raseborgare på andra håll inom Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt är prislappen sammanlagt 28 miljoner euro för Raseborg i år.

I fjol var summan knappt 24,7 miljoner euro.

Inkomsterna minskar och utgifterna ökar i Sjundeå. Många bäckar små ska balansera budgeten för nästa år och tjänstemännen tror att Sjundeåborna inte kommer att märka av sparandet.

Sjundeå måste spara i nästa år men det kräver inga drastiska åtgärder. Kommundirektör Juha-Pekka Isotupa föreslår att skattesatsen på 21,5 procent hålls oförändrad i nästa år.

Ingen speciell sektor är, enligt kommundirektören, speciellt utsatt utan alla får hjälpa till för att balansera budgeten för 2015.

- Vi har vänt på varenda sten, många bäckar små blir en stor å, säger förvaltningsdirektör Mikko Löfbacka.

- Det är en realistisk budget, säger Isotupa.

Budgeten ger ett litet plus

Sjundeå kommuns inkomster minskar i nästa år. En dryg halv miljon (545 000 euro) ryker när statsandelarna minskar med 12,4 procent. Positivt är dock att skatteintäkterna beräknas vara 1,8 procent större jämfört med prognosen för 2014.

Utgifterna ökar och förväntas vara drygt 35 miljoner. Det är ungefär 400 000 euro mera än för år 2014. Största delen av utgifterna består av köpta tjänster som i nästa år förväntas bli drygt 16 miljoner.

En orsak till de ökande utgifterna är de nya reglerna som i ett tidigare än nu ger kommunen ansvar för långtidsarbetslösa.

Kommundirektörens förslag till budget ger ett litet plus på 210 000 euro.

Inga nya investeringsprojekt

För att få budgeten i balans förslår kommundirektören att alla nya föreslagna vakanser stryks och att personalen ser över inköp av material. Vattenverkets priser bör höjas.

För investeringar finns 1,5 miljoner euro reserverat. Men på investeringslistan finns inga nya, dyra projekt. Pengarna kommer gå bland annat till vägar och byggnadsreparationer.

- Det finns inte något behov av en nyinvestering, säger Juha-Pekka Isotupa.

Han säger att utmaningarna kommer att bli att inkomsterna inte är så stora som kommunen önskar. Det blir också utmanande för Sjundeå om staten ytterligare skär ner i statsandelarna.

Mindre pengar för pennor och suddgummin

Bildningschef Tina Nordman tycker förslaget till budget ser helt okej ut.

- Jag tror det kommer gå bra, säger hon.

Bildningen kommer spara genom att minska på kopieringskostnaderna. Det kommer också finnas mindre pengar för läromedel och material som pennor och slöjdsaker.

- Jag tror inte Sjundeåborna kommer att märka att bildningen sparar, säger Nordman.

Benita Öberg och Tina Nordman fick pruta på nya vakanser som fanns på önskelistan inom vården och bildningen. Grundtrygghetschef Benita Öhberg och bildningschef Tina Nordman i Sjundeå. Bild: Yle/Malin Valtonen

Minskning av köptjänster

Grduntrygghetschefen Benita Öberg är inne på samma linje som kollegan Nordman. Hon tror inte heller att Sjundeåborna kommer att märka av sparandet.

- Inom äldrevården så kommer Sjundeå att sluta köpa de sista serviceboendeplatserna i Ingå och Lojo, berättar Öberg.

Det handlar om två platser i Ingå och en i Lojo. Det finns resurser att ta hem dem, säger Öberg.

- Vi ska heller inte ta in vikarier om vi inte absolut måste.

Öberg konstaterar att det inte är lätt att göra upp en budget för social- och hälsovården. Det kan finnas överraskningar.

- Barnskydd och den specialiserade sjukvården kan spräcka budgeten. Det är svårt att förutspå hur mycket de kommer att kosta, säger Öberg.

Arbetarkasernen Hammarborg i Billnäs bruk kan snart ta emot nya hyresgäster igen. Bruksbostäderna som bruksägaren Muurainen ville ha till bostäder för sina egna anställda behövs inte just nu så de nuvarande hyresgästerna står högt i kurs.

- Bostäderna blir långvariga hyresbostäder med en hyra på omkring 10 euro per kvadratmeter, det vill säga ungefär samma som för stadens hyresbostäder i Karis och Pojo, berättar Joonas Sipola som förvaltar Muurainens ägor i Billnäs och sitter med också i Brukbostädernas styrelse.

Bostäderna renoveras som bäst. Ett nymålat rum, vitt, med gråmålad trägolv. En byggställning står mitt på golvet, En lampa utan skärm hänger i taket. Ute skiner solen och det syns gröna träd i fönstret. Bild: Yle/ Pia Santonen

Invecklade affärer och långa besvärsprocesser

Olli Muurainen fick för en tid sedan köpa Hammarborg av bruksbostadsbolaget trots att affären där Raseborgs stad sålde bolaget Bruksbostäder till Muurainen ligger mitt i en besvärsprocess.

Raseborg, Muurainen och styrelsen för bruksbostäderna beslutade för en tid sedan tillsammans att sälja två delar av bolaget. Hammarborg såldes till Muurainen och Rosehill i Fiskars såldes på den fria marknaden. På det sättet fick bruksbostadsbolaget lite klirr i kassan i en situation där bolagets ekonomi var i botten.

De övriga bruksbostäderna är fortfarande i Raseborgs stads ägo.

Snart kan nya barn leka på gården. Ett gammalt rödtegelhöghus, en övergiven blå spade i en sandlåda som är täckt av ett tyg och många höstlöv. Bild: Yle/ Pia Santonen

Förvaltningsdomstolen förkastade inlämnade besvär mot försäljningen. En del av besvären undersöktes inte alls. De missnöjda tog saken till Högsta förvaltningsdomstolen som ännu inte har avgjort tvisten.

Vi är en mer flexibel hyresvärd

Men när domstolsprocessen är över och ifall den resulterar i att Muurainen får köpa bostäderna, börjar en ny blomstringstid, tror Sipola.

- Vi kan vara flexibla och har möjlighet att förhandla med hyresgäster som till exempel vill renovera sin bostad för långvarigt boende. Och vi har pengar att ta itu med den enorma renoveringsskulden. Vi är nog betydligt smidigare som hyresvärd än staden var.

Joonas Sipola i en av bostäderna i Hammarborg. Joonas Sipola från Olli Muurainens bolag Hjärnbruket i en av bostäderna i Hammarborg i Billnäs. Bild: Yle/ Pia Santonen

Ny situation, värdefulla hyresgäster

Under den långa processens gång har Muurainen beslutat bomma igen i bruket då hans planer där inte framskrider som han vill. Det innebär att han inte i första taget behöver bostäderna för sina egna anställda i brukets stora konfenscentrum och de nuvarande hyresgästerna kan vara guld värda om han blir ägare till alla bruksbostäderna.

Joonas Sipola är inte sen att berömma den gemenskap som finns i Billnäs och Fiskars och bland hyresgästerna i bruksbostäderna.

- Hyresvärden vill vara med i den fina gemenskapen. Hyresgästerna är lika viktiga också om de inte jobbar i våra bolag.

Just nu är hyressituationen i bruksbostäderna bättre än för ett par, tre år sedan. Då var 90 procent av bolagets bostäder uthyrda, nu är siffran uppe i 95 procent.

Läs också:
Bruksbostäderna fick längre tid på sig att återbetala lån.

Daghemsproblemen i Ekenäs centrum ser ut att lösa sig.

Stadsstyrelsen i Raseborg gav i går (27.10) grönt ljus för renoveringen av hela första våningen av N-huset på Ekåsens sjukhusområde för det finskspråkiga Mäntykoto daghem.

Skogsgläntan ska få ett helt nytt hus på en central plats i Ekenäs.

Styrelsen föreslår att fullmäktige nästa år reserverar drygt 3,5 miljoner euro för daghemsprojekten. Planeringen inleds omgående och för det reserveras 100 000 euro.

Gästhamnen i Ingå erbjuder ungdomar färre sommarjobb i sommar. Det föreslås inför samhällstekniska nämndens möte ikväll (28.10).

För att få plus och minus att gå ihop höjs också gästhamnsavgifterna från 10 euro till 20 euro per dygn och att använda tvättstugan ska kosta 10 euro i stället för 5 euro - om förslaget går igenom.

I sommras jobbade tolv ungdomar, studeranden och skolelever, i gästhamnen från första juni till den tionde augusti.

Det gamla sundmanska kexfabrikshuset i Lojo kommer antagligen att rivas och ersättas av flervåningshus.

Huset från 1951 har klassats som lokalhistoriskt och arkitektoniskt värdefullt. Men det har stått tomt och kostnaderna att renovera eller bygga om bageriet till bostäder uppskattas bli så höga att ingen vill ta sig an projektet utan huset förfaller.

Däremot vill byggkoncernen Lemminkäinen att tomten vid Paikkarigatan 2 i Lojo centrum i stället planeras för två flervåningshus.

Många vill att huset bevaras

Alla grannar och myndigheter som gett utlåtande till planutkastet motsätter sig rivning men Lojo stad anser det är för dyrt och orealistiskt att bevara huset. Bara de allra nödvändigaste reparationerna skulle kosta mellan 400 000 och 600 000 euro.

Lojo vädjar till mark- och byggnadslagen som säger att skyddsbestämmelserna inte får orsaka oproportioneligt stor skada eller förlust för markägaren utan de ska vara rimliga.

Lojo stadsstyerlse godkände i går (27.10) förslaget till ny plan för flervåningshus. Förslaget läggs nu ut till påseende så alla kan säga sin åsikt om den.

Strax efter klockan åtta på morgonen inträffade ett fel i trafikstyrningen för tågen i Helsingfors. Felet är nu åtgärdat, men det kan ta till långt in på förmiddagen innan tågtrafiken fungerar som vanligt igen.

Felet uppdagades klockan 8:04, efter det stod tågen på sträckorna Helsingfors – Dickursby, Helsingfors – Karis och Helsingfors – Vandaforsen still i ungefär en timme och HRT uppmanade resenärer att ta andra färdmedel än tåg på de aktuella sträckorna.

Klockan 9:17 meddelade Trafikverket att felet var åtgärdat och tågen börjar gå igen. Kring middagstid gick de flesta tågen, med några undantag, enligt normala tidtabeller igen.

Kolla HRT:s meddelanden om undantag i trafiken.

Många som hade tänkt resa med tåg har twittrat om händelsen. För en del blev tågstoppet en chans att ta en uppfriskande promenad i stället:

Tågstrulet är en välsignelse. Promenad i det fria i ställt för ett svettigt tåg. #vr #hrt pic.twitter.com/xCNIhCIekU

— Niklas Kullberg (@Tor_Niklas) October 28, 2014

Artikeln uppdaterad kl.9:30: Tågproblemen är nu åtgärdade.
Artikeln uppdaterad kl.11:30: Tågtrafiken börjar fungera normalt igen.

Ekenäs Sport Club tog en seger igår (25.10) över GFT/Ydin. Matchen, som ingår i herrarnas division 2 i futsal, slutade 6-2 till ESC.

Matchen spelades i Esbovikens idrottshall. I halvtid var ställningen 4-1 till ESC.

ESC:s Robin Sid stod för två mål och två assist medan målvakten Martin Ekholm gjorde ett mål och gav en målgivande passning. Dessutom parerade Ekholm 32 skott.

ESC:s övriga poängplockare var Johan Estlander 1+1, Andreas Puno 1+0, Alexi Puno 1+0 och Timo Brotkin 0+1.

Det är ännu inte klart om Raseborg får en ny tjänst som hälsovårdscentralläkare.

Stadsstyrelsen beslutade i går (27.10) att frågan avgörs först i samband med budgetbehandlingen.

Grundtrygghetsnämnden slog nyss fast att läkarmottaningen ska fortsätta också i Pojo.

Samtidigt föreslog nämden att det grundas en ny hvc-läkartjänst så att staden klarar servicen på tre läkarmottagningar, i Ekenäs, Karis och Pojo.

Förslag: Läkarna försvinner från Pojo hvc
Läkare fortsätter i Pojo
Pojoborna hyllar läkarbeslutet

Knights premiär i Påminnehallen flyttas. Eftersom den nya idrottshallen i Påminne ännu inte är riktigt klar för spel är innebandyklubben Raseborg Knights tvungen att flytta sin premiärmatch i hallen på fredag (31.10).

Meningen var att Knights skulle möta SB Vantaa från Vanda i en division 2-match på fredag.

Enligt Knights manager Jan Malm kan man inte säkerställa att det finns varmt vatten i hallen då matchen spelas.

- Eftersom vi inte är säkra på att det finns varmt vatten, känns det lite tokigt att spela matchen. Det är inte juste mot gästerna, säger Malm.

Det nya speldatumet för matchen är söndag 23:e november. Klockslaget för matchen meddelas senare.

Matchprogrammet för herrarnas division 2, zon 1,resultatsidor. finns på innebandyförbundets

Satsningarna på mat fortsätter i Lojo. Det ska bli mera närproducerat, matportionerna till de äldre ska bli hälsosammare och matsalarna ska bli trivsammare.

Tanken är att för nästa konkurrensutsättning satsa lite mera pengar så att 10-20 procent av livsmedlen som staden köper kan vara närproducerade. Stadsstyrelsen remitterade frågan för att få noggrannare kalkyler.

Redan tidigare har Lojopolitikerna beslutat att skolorna i Lojo ska få trivsammare matsalar. Bland annat ska oljudet minska då platserna där eleverna ställer tillbaka sina kärl ses över.

Skolorna ska också ha temadagar med kändiskockar.

Smör och grädde

De äldres mat ska också få mera smör och grädde i sin mat.

Lojo testar i höst också att sälja överloppsmat från skolkök. Som pilotkök fungerar köket i Mäntynummiskolan.

Stadsstyrelsen i Lojo behandlade resultaten av den stora köksarbetsgruppens rapport på sitt möte på måndagen (27.10).

Initiativet till matreformen kom från ordförandena i Lojo stadsstyrelse med sannfinländaren Riikka Slunga-Poutsalo i spetsen.

Skatteinkomsterna i Raseborg ökar mindre än väntat. Raseborg planerar ändå att hålla inkomstskattesatsen nästa år på samma nivå som i år, det vill säga 22 procent.

Det verkar som att kommunalskatten i år ger staden 98 miljoner euro, jämfört med 96,6 miljoner i fjol, enligt en prognos i september. Också samfundsskatten ser ut att ge lite mer i år, det vill säga 3,3 miljoner euro, vilket är 400 000 euro mer än i fjol.

De olika fastighetsskattesatserna föreslås också vara på samma nivå som i år, med undantag för fastighetsskatt för stadigvarande bostad, som föreslås bli 0,37 procent jämfört med 0,32 procent i år. Det beror på en lagändring som bestämmer att 0,37 procent är den lägsta möjliga skattesatsen för stadigvarande bostad.

Eftersom prognosen ändå visar att de totala skatteinkomsterna i Raseborg inte stiger så mycket som budgetmakarna i fjol tänkte sig, planeras en budgetändring så att inkomsterna sänks från 113,5 miljoner euro till 111,3 miljoner euro. Stadsstyrelsen i Raseborg behandlade de olika skatterna i måndags (27.10) och ärendena ska nu vidare till stadsfullmäktige.

Eleverna i skolorna i Sjundeå deltar ivrigt i ett program som går ut på lek- och motionsverksamhet under rasterna. Elevernas iver att springa har överraskat lärarna.

Sjätteklassare i Sjundeå svenska skola. I förgrunden Oskar Stennabba och Stella Bruncrona. sjundeåelever med lärareTanja Karlsson framför skola Bild: Yle/Monica Slotte

- Jag har sprungit 48 kilometer och 150 meter. Jag har sprungit varje rast i många dagar berättar sjätteklassaren Oskar Stennabba.

Hans morot för att orka springa har varit diplomet som alla som sprungit ett helmaraton (42 195 meter) får.

Stella Bruncrona som går i sjätte klass har sprungit 21 kilometer. Det har tagit ungefär en vecka för henne att avverka den sträckan.

- Jag springer för att jag tycker om att röra på mig. Man måste inte heller springa, man kan gå snabbt också. Vi brukar gå tillsammans med mina kompisar, säger Stella som har handboll och ridning som hobbyn.

Minimaraton för kort

Gymnastikläraren Tanja Karlsson berättar att hon tillsammans med skolgångsbiträdet Nina Holmberg funderade på hur man kunde få eleverna att röra på sig på rasterna.

- Många spelar ju fotboll på rasten och det är helt bra. Vi kom på att eleverna kunde löpa maraton. Då bestämde vi oss för vårt eget minimaraton, berättar Karlsson.

Hon säger de snabbt märkte att minimaraton visade sig vara för kort, så sträckan förlängdes till en halvmaraton. Tanja Karlsson berättar att det är Sjundeå kommun som är den egentliga pådrivaren. Kommunen vill att Sjundeåeleverna ska röra på sig.

- I svenska skolan heter det Rastis, medan finska skolan använder namnet Välkkäri.

Eleverna är piggare

Nina Holmberg säger att den feedback som kommit är endast positiv.

- Eleverna är piggare under lektionerna. Vi har ingen som sitter eller står stilla på rasterna, utan alla rör på sig, säger hon.

Stella Bruncrona säger att hon tror att eleverna är piggare.

- Det är bra när man får i sig mycket syre, säger Stella.

Av skolans 178 elever har 150 deltagit i löpandet. Första dagens saldo var hela 400 km. Redan efter tre dagar hade redan 21 elever löpt ett halvmaraton eller längre.

- Helt fantastiska tal, med tanke på att vi är ett lågstadium och allt sker enbart under rasterna, säger Nina Holmberg.