Staden har i flera år förberett en kosthållsreform. Målet är att beslut hur många av stadens nuvarande tiotals kök som ska renoveras för att alla ska få god och näringsrik mat men med 10-20 procent färre årsverken än nu.

Kosthållschefen i Raseborg Tove Damén-Wikholm säger nu att sparmålet uppnås med en modell där det finns två till fyra kök: ett på Ekåsen i Ekenäs, ett i högstadieskolan i Karis och dessutom kan det finnas ett centralkök i Pojo och eventuellt också i Tenala.

Den största besparingen uppnås om staden endast har kök i Ekenäs och Karis. Årsverkena minskar då med 20 procent.

Modellen med centralkök också i Pojo sparar 15 procent av årsverkena och ifall det ytterligare finns ett centralkök i Tenala minskar årsverken med endast 12 procent.

Direktionen för Intern service i Raseborg behandlade på sitt möte på onsdagen (22.10) några olika modeller. Nu fokuserar direktionen enligt ordförande Martin Glader (SFP) närmast på utvärderingen av Karis centralkök som snart blir klart.

- Vi kommer också att utvärdera det totala priset för portionspriserna inklusive distributions- och kapitalkostnaderna och se hur det motsvarar våra förväntningar, säger Martin Glader.

Raseborgs stad vill samarbeta mera med sjukhusets kök

Han säger att kvaliteten på maten också kommer att utvärderas.

- Det här är allting utöver den direkta minskningen av årsverken vi är ombedda att besvara på. Därför vill vi inte ännu låsa oss vid något enskilt alternativ.

Men samtliga tre alternativ skulle kompletteras med ett samarbetsavtal med sjukhusets kök, det vill säga affärsverket Ravioli som lyder under Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt HNS.

Staden köper redan nu över hälften av portionerna som Ravioli tillreder i Ekenäs. Sjukhuskökets produktionsvolym i Ekenäs är trots det inte tillräckligt lönsam, uppges från Ravioli.

Tanken är därför att staden i framtiden köper matportionerna för åldringshem, hvc-vårdavdelningen (så kallade bädden) och hemvården i Ekenäs samt specialdietsmåltiderna av Ravioli.

Det att staden nu köper matportioner av Ravioli är enligt Glader en form av intern upphandling.

- Eftersom det går via Västra Nylands sjukhus krävs ingen upphandling, säger Glader.

Direktionen kom inte med något konkret förslag utan sade till stadsstyrelsen att sparmålet nås med alla tre alternativ i kombination med ett samarbetsavtal med sjukhusköket Ravioli.

Rivningsarbetena på gamla forstinstitutsområdet i Björknäs i Ekenäs börjar i vår. Det uppskattar markägaren Stiftelsen för Åbo Akademi.

Stiftelsens fastighetsdirektör Bill Anckar säger att det ännu inte finns några fastslagna tidtabeller för området. Stiftelsen har bett staden Raseborg flytta daghemmet Skogsgläntan från området senast hösten 2015.

Staden tog för några år sedan fram en ny detaljplan för Forstisområdet som ligger invid Pojoviken. Det kan byggas 140 nya bostäder på Fortis. Planen tillåter såväl småhus, parhus som flervåningshus.

Stiftelsen sökte i början av året om rivningstillstånd för byggnaderna på området. Bill Anckar trodde då att stiftelsen fattar investeringsbeslut under det här året.

Läs också lädre artiklar, om att Dragsvik daghem flyttas, om att det är dags riva gamla forstishus och om rivningsansökan gällande gamla forstis.

Raseborgs Vatten utvidgar kloreringen av vattenledningarna i Ekenäsområdet. Nu kommer vattenledningsnätet att kloreras också i Horsbäck, Langansböle, Österby, Sköldargård, Trollböle, Leksvall, Harparskog och Tenala.

Raseborgs Vatten vet fortfarande inte varifrån de koliforma bakterierna i hushållsvattnet kommer. Genom att utvidga kloreringen vill man säkerställa att vattnet är bra i hela vattenledningsnätet.

Förra veckan upptäcktes koliforma bakterier i hushållsvattnet i Ekenäs centrum. Vattnet som pumpas ut från vattentäkterna började skyddskloreras på fredagen (17.10). Samtidigt spolades vattenledningsnätet.

Sydspetsens miljöhälsa har bedömt att det inte är farligt för hälsan att dricka vattnet trots kloreringen.

Nya vattenprover tas på måndag (27.10) och provsvaren blir klara på tisdag. Men kloreringen kommer att fortsätta tills man vet orsaken till att det finns koliforma bakterier i vattnet och kan säkerställa att vattnet är av god kvalitet.

Hundägare i Ekenäs vill ha en ny hundpark i centrum av staden. Hundägare har den senaste tiden hållit till på tidigare daghemmet Mäntykotos gård på åsen. Men nu har byggnaden rivits och gården är stängd.

Efter att daghemmet stängdes på grund av problem med inomhusluften blev gården en inofficiell rastplats för hundar. Hundägarna har varit nöjda att kunna hålla till där. Nu efterlyser de en ny hundpark i Ekenäs.

Tidigare gården vid Mäntykoto daghem i Ekenäs har använts som hundgård Tidigare gården vid Mäntykoto daghem i Ekenäs har använts som hundgård Bild: Yle/ Petter Bredenberg

Hundar och ägare trivs på Mäntykototomten

Anneli Boström med hundarna Fredde och Tosca och Ritva Vinberg med hunden Santtu var nöjda med att hålla till på Mäntykotos gård. De vill nu ha ett nytt ställe där de kan träffas. Hundarna behöver dessutom ett ställe där de kan springa omkring utan att hållas kopplade.

- Jag önskar en hundpark där alla kan vara. Hundarna behöver lära sig att vara sociala. Jag önskar också en simplats för hundar, säger Anneli Boström.

- Hundarna vill leka med varandra. När de är fria springer de och busar och har sig. Efter det är hunden lugnare hemma. Det här är en idealisk park, säger Ritva Vinberg.

Björknäs hundpark för långt borta

Den enda hundparken som finns i Ekenäs ligger avsides i Björknäs. Boström och Vinberg säger att den är mörk och lerig och att det känns otryggt att gå dit mörka kvällar. De tycker att den gamla Mäntykotogården på åsen skulle vara idealisk som hundgård.

- Den är nära och här är torrt, säger Ritva Vinberg.

- Det här har varit den bästa platsen, tycker Anneli Boström

Boström säger att hon har lärt känna många nya människor på den inofficiella hundparken.

- Jag har lärt känna både gamla och unga och finska och svenska hundägare. Vi har skött om gården och plockat bort allt som hundarna har lämnat efter sig.

Anneli Boström tycker att en hundpark borde ligga centralt så att det är lätt för både gamla och unga hundägare att ta sig dit med sina hundar.

- Är man 84 år så orkar man inte gå långa vägar till en hundpark, säger Ritva Vinberg.

Anneli Boström skulle också villa ha en ny strand där hundar kan simma. Hon tycker att det skulle passa nedanför Knipnäs sjukhus.

"Lämna in initiativ till staden"

Hon tycker att alla borde slå sina kloka huvuden ihop för att det ska komma en ny hundpark till Ekenäs. Ritva Boström tycker att hundägarna också skulle kunna betala en slant för att kunna ha en hundgård mitt i staden.

Samhällstekniska nämndens ordförande Werner Orre (SFP) välkomnar de två Ekenäsbornas initiativ.

- Det är fint att det finns aktiva invånare som kommer med initiativ. Man behöver bara se sig omkring på alla hundar och människor så verkar det ju ganska klart att det finns ett behov.

Orre poängterar att det uttryckligen är medborgare som måste lämna in initiativ till Raseborgs stad eftersom staden inte kan sätta igång hundparker.

Samhällstekniska nämnden diskuterade frågan på sitt senaste möte.

- Det finns ju flera hundparker i Raseborg. Förutom den som ligger litet avsides i Ekenäs finns det en i Karis och en i Pojo. Dessutom är det på väg att startas upp en i Tenala. Gemensamt för alla de här är som på övriga håll i Finland att det är föreningar som har hand om dem.

Han säger att invånare som vill ha en hundpark ska lämna in ett initiativ till samhällstekniska nämnden.

- Det som krävs är att det finns en förening eller en juridisk person som kan ta ansvar för området. Det är upp till föreningen eller privatpersonen som ansvarar att hundparken hålls snygg och städad och inte utgör någon olägenhet för allmänheten.

Mäntykototomten reserverad för bostäder

Werner Orre kan inte säga vad tomten vid tidigare Mäntykoto daghem ska användas till nu när fastigheten har rivits. Han säger att det är ett radhusområde i detaljplanen och att det är en ganska värdefull tomt.

- Om man lämnar in en anhållan om det här området så kommer det ju självfallet att behandlas av nämnden.

Han säger att nämnden också tar emot och behandlar initiativ om badstränder för hundar.

- Finns det medborgarinitiativ i den här frågan utgår jag ifrån att vi kan diskutera. Det finns ju inte brist på stränder i det här området.

Ansökningstiden har gått ut och det visar sig att fyra personer är intresserade av att bli rektor för Norsen från och med hösten 2015. Anställningsprocessen görs i god tid för att den som väljs till jobbet ska ha tid att förbereda sig.

De som har sökt jobbet som rektor för Norsen är:
Ann-Britt Bonns (Helsingfors)
Petri Nyberg (Raseborg)
Heli Rajala (Vanda)
Carita Svartström-Glasgow (Helsingfors)

Tidpunkten för att anställa en rektor kan tyckas märklig då det är nästan ett år tills personen kan börja sitt arbete, men Niclas Grönholm, linjedirektör för svensk dagvård och utbildning i Helsingfors, förklarar att det inte är något ovanligt med en så här tidig ansökningsprocess.

- Eftersom rektorsvalet påverkar så mycket annat så är det bra att göra det i god tid, det handlar till exempel om vem som ska anställas för att ersätta rektorn då personen lämnar sitt gamla jobb. Dessutom är det bra om den nya rektorn har tid att följa med och bekanta sig med skolan och förbereda sig för jobbet innan det kör igång, berättar Grönholm.

Ann-Sofi Nylund blir ny kaplan i Karis-Pojo svenska församling. Hon kommer att vara stationerad i Pojo, men jobba för hela församlingen.

Nylund är nu kaplan i Hangö svenska församling.

Det finns tre prästtjänster varav två är kaplaner och en är en kyrkoherde i Karis-Pojo svenska församling. Den nya församlingen inleder sitt arbete vid årsskiftet.

Då kommer det att finnas tre församlingar i Raseborg jämfört med nuvarande åtta. Två av de nya församlingarna är svenskspråkiga och en är finskspråkig.

Förutom Karis-Pojo församling finns Ekenäsnejdens församling och Raaseporin suomenkielinen seurakunta (Raseborgs finska församling).

Företagaren och SFP-politikern Björn Siggberg är ny ordförande för BK-46:s handbollsstyrelse. Så gott som hela styrelsen byttes ut efter en turbulent sommar.

Nästan hela styrelsen byttes också ut. Endast tidigare ordföranden Jan Silén fortsätter.

De övriga styrelsemedlemmarna är Stefan Mutanen, Riikka Harkonmäki, Joakim Lönnroth, Kai Grönmark och Thomas Sjöström.

Björn Siggberg är ny ordförande för handbollsektionen i Karisklubben BK-46. Björn Siggberg, BK-46 Bild: Yle/Monica Slotte-Wallenius

Lokalpolitiker, företagare, pensionär

Siggberg är SFP-politiker i Raseborg och är andra viceordförande i stadens fullmäktige. Han har tidigare också varit ägare och verkställande direktör för företaget SBA-Interior i Svartå. Numera är han pensionär.

Siggberg har inför sitt val inte varit medlem i BK-46. Han är inte en före detta aktiv idrottare, men nog en väldigt aktiv bänkidrottare. Siggberg tror inte att det är ett måste att ha ett idrottarförflutet för att leda en idrottsförening.

- Alla som jobbar inom föreningen behöver inte specifikt kunna handboll, det är ju organisationsarbete som finns där i bakgrunden som är viktigt. Det är där som den nyvalda styrelsen har sitt jobb, säger han.

Nyvalda ordförande Björn Siggberg säger han tillsammans med den nya styrelsen bör kartlägga var sektionen står.

- Man kan ju konstatera att föreningen fungerar bra på många håll, föreningen har konstant haft fina framgångar på juniorsidan. Säkert hittar vi sådant som på ett eller annat sätt kunde förbättras, säger Siggberg utan att i detalj gå in på vad han avser.

Samarbete grenar emellan

Han kan inte heller direkt säga på vilket sätt hans sätt att leda handbollssektionen inom Bollklubben-46 kommer att skilja sig från tidigare ordföranden. Björn Siggberg tror på handbollens framtid i Karis och är inte rädd för den fotbollsboom som för tillfället är stark i Västnyland.

- Jag anser att olika grenar inte ska tävla med varandra, vi bör samarbeta. Jag tror det finns utrymme här för alla grenar, säger han.

BK-handbollens ekonomiska läge är enligt Siggberg inte dåligt.

- Ekonomi är alltid en utmanande fråga. Vad jag vet finns det ett litet boägg i kassan, så vi startar inte helt från noll och det är bra.

Krissommaren 2014

Handbollssektionen hade en väldigt turbulent tid i somras då styrelsen meddelade att BK avstår från sin plats i ligan för säsongen 2014-2015. Beslutet ogillades av många och styrelsen fick massiv kritik.

En vecka senare kom beskedet att styrelsen hade ångrat sig och att BK:s herrar ska spela i ligan i alla fall. Bakom återtåget till FM-ligan fanns en stödtrupp med personer med ett förflutet i BK och mångsidiga kontakter.

I bind- och blöjtillverkaren Delipaps fabrik i Björknäs i Ekenäs har nyligen en ny blöjmaskin invigts. Produktionskapaciteten tredubblas med den nya maskinen och på sikt kan det betyda fler jobb till regionen.

Delipap tog investeringsbeslutet i december för två år sedan. Budgeten för maskinen, som tillverkar tejpblöjor, var 4,5 miljoner euro. Investeringen är den största sedan företaget grundades år 1979.

Delipap fick strukturomvandlingsstöd för investeringen och stödet stod för 10 procent av budgeten.

- Stödet var väldigt viktigt. Det hjälpte till att snabba på projektet, berättar Oskari Nuortie, verkställande direktör för Delipap.

Försäljningschef Katarina Hanell och vd Oskari Nuortie i Ekenäsfabriken. Marknadschef Katarina Hanell och vd Oskari Nuortie i Delipaps fabrik i Ekenäs. Bild: Yle/Malin Valtonen

Ny maskin = nya jobb

Delipap har funnits i Ekenäs sedan 2007 och på fabriken tillverkas blöjor. Sortimentet består av en byxblöja och en tejpblöja. 53 procent av företagets omsättning kommer från blöjproduktionen i Ekenäs.

Tack vare den nya blöjmaskinen har företaget nu möjlighet att producera tre gånger fler blöjor än tidigare. Med maximal produktion kan det innebära tio nya jobb inom företaget. Lanseringen av nya tejpblöjan, som tillverkas i den nya blöjmaskinen, har redan resulterat i två nyanställningar på försäljningssidan, berättar Nuortie.

Delipap växer

Trots ekonomiskt dåliga tider så går det bra för Delipap. Tillväxten har de senaste åren varit runt 6 till 7 procent och bara i år så har försäljningen av byxblöjan växt med 18 procent. Delipap har också lyckats fördubbla sin marknadsandel när det gäller blöjor under de senaste åren.

- Vi får vara ödmjuka och tacksamma att det går såhär bra i dessa tider, konstaterar Katarina Hanell.

Men hur har Delipap kunnat växa trots de dåliga tiderna? Försäljningsdirektör Hanell tror att de finländska konsumenterna tänker mera på att köpa inhemskt när det är lågkonjuktur.

- Vi är från Finland och vi har all produktion här, säger Hanell.

Företagets värderingar som handlar bland annat om miljömedvetenhet hjälper också till.

- Vi har ett koncept som tilltalar konsumenterna, säger Hanell och tillägger att Delipap fortfarande är litet i jämförelse med företagets stora internationella konkurrenter.

Man kan inte vara bra på allt

Men det är inte bara på grund av Delipaps inhemska produktion som företaget har kunnat växa. Hanell betonar att fokus och en klar strategi och målsättning är väldigt viktigt för att överleva.

- Man ska veta vart man är på väg och vilka beslut som behövs för att komma dit.

Men det gäller också att nischa sig. Man kan inte vara bra på allt, enligt Hanell.

- Nischvalet för oss, med våra värderingar som miljövänlighet och hudvänlighet, har gjort att vi har hållit oss på rätt linje.

Ett urval av Delipaps produkter. Blöj- och bindtillverkaren Delipaps produkter Bild: YLE/Malin Lindholm

Överlevnadstips

Vd Oskari Nuortie å sin sida vill lyfta fram betydelsen av en bra personal och strategi. Men det största tacket går till de finländska konsumenterna.

- Jag vill tacka konsumenterna som har köpt våra produkter och på så sätt hjälpt till att skapa nya jobb vid fabrikerna, säger han.

Han ger också ett tips på hur företag ska överleva en lågkonjuktur.

- Håll koll på kostnaderna och på vart företaget är på väg och ta på basen av det de rätta besluten, säger Nuortie.

Läs också:
Finländska blöjor säljer utomlands

Stadsdirektör Mårten Johansson i Raseborg ser inga problem i att inga andra företag än Mäenpää Rakennus Oy får chansen att bygga en stormarknad i Norra hamnen i Ekenäs.

Hösten 2013 tog stadsstyrelsen i Raseborg initiativ till att ändra detaljplanen för Norra hamnen, och arbetet började. Men processen med att ändra detaljplanen började sedan från början den här hösten (2014). Och inte heller då gavs några andra företag chansen att bygga i Norra hamnen.

Johansson: Ändringarna är inte så stora

Mårten Johansson, stadsdirektör i Raseborg, betonar att det inte är så stora förändringar.

- För invånarna är det kanske svårast att förstå den nuvarande planen – hur stor den de facto var och hur liten den här förändringen är i relation till det som redan är godkänt.

Det står inte skrivet i lagen att man varje gång då man gör en liten ändring måste ha ett nytt anbudsförfarande, säger stadsdirektör Johansson.

Men slogs staden inte av tanken att det kan se illa ut i invånarnas ögon att det företag som man har avtal med automatiskt också får bygga en stormarknad, som det ju inte var något tal om när avtalet med Mäenpää skrevs. Så här svarar Johansson på den frågan:

Johansson: Ordet stormarknad har odlats i offentligheten

- Nu ska vi inte överdriva ordet stormarknad. Det har odlats i offentligheten. Det kan vara frågan om olika typer av butiker i ett handelscentrum som ska rymma antingen 20-30 butiker eller någon större och många mindre.

Stadsdirektör Johansson säger att det viktiga för staden är att marken säljs till gängse pris. Dessutom, säger Johansson, har staden ett gällande avtal med ett företag.

- Det är viktigt för en kund att veta att det som man kommit överens med en kommun också gäller, säger han.

Läs också:

Mäenpää fick jobbet juni 2013

Detaljplaneändring initieras september 2013

Storstilade planer för Norra hamnen oktober 2013

Ny start för Norra hamnen oktober 2014

Statsminister Alexander Stubb (Saml) säger att Finland får den omtvistade LNG-terminalen för flytande naturgas. Det sade statsministern vid EU:s stora klimatförändringsmöte i Bryssel igår.

Ingå är det starkaste alternativet som placeringsort för terminalen i Finland.

Finland och Estland har redan en längre tid tvistat om vem som ska få terminalen. Nu sade Stubb att Finland får en större terminal, medan en mindre terminal kommer att byggas i Estland.

På finländska energibolaget Gasum säger informationsdirektören Olga Väisänen att Gasum inte deltog i statsministerdiskussionerna i Bryssel på torsdagen.

- Vi har inget nytt att berätta i det här skedet. Vi följer med utvecklingen och reagerar genast då det finns orsak till det, säger Väisänen.

Gasum är det företag som ska bygga LNG-terminalen i Finland. Ingå är det starkare alternativet som placeringsort, men bolaget planerar en terminal i Tolkis i Borgå.

Ett rör under Finska viken ska sedan göra Finland till en del av det europeiska naturgassystemet.

Restaurangägarna Linda Stenman-Langhoff och Filip Langhoff kan inte hålla sig till vanliga åtta timmars arbetsdagar. Då arbetsdagen på restaurangen tar slut står pappersarbetet i tur.

Filip Langhoff förevisar köksbyråkrati i restaurangköket

3 min 28 s

Spela upp klipp på Arenan: Filip Langhoff förevisar köksbyråkrati i restaurangköket

Det är inte bara mat som ska tillredas och serveras då man driver en restaurang. En stor del av jobbet går ut på att fylla i olika rapporter.

- Det finns så många instanser man måste rapportera olika saker till. Då vi började var det ganska svårt och vi behövde mycket hjälp, men nu börjar det bli lättare då vi börjar förstå vad som behövs, berättar Linda Stenman-Langhoff, som driver Restaurant Ask tillsammans med Filip Langhoff.

Trots den omfattande byråkratin vill krögarparet också rikta ett stort tack till de instanser som håller ett vakande öga över restaurangerna.

- Det är ju nog så att man får hjälp om man ber om råd. Man ska inte heller vara rädd för att be om hjälp, säger Filip Langhoff.

Krångliga detaljer orsakar huvudbry

Då man driver en restaurang så finns det många rapporter som ska fyllas i och många papper att hålla reda på. Enligt Stenman-Langhoff är det i det stora hela helt vettiga saker som ska skötas, men det finns små detaljer som ställer till med stora problem.

- Ett exempel är alkohollagen, som kräver att alla som serverar alkohol ska ha ett utskänkningspass. Man kan få de här passen från flera olika skolor, men sedan ska arbetstagaren själv ha med sig ett bevis på att den har utfört kursen och vi ska ha kopior på det här som vi ska hålla reda på, säger Stenman-Langhoff.

Det skulle enligt henne vara mycket enklare om det skulle finnas ett enda register över alla som har tagit utskänkningspass.

- Det är ett bra exempel på byråkrati som har en bra grundtanke, men där det inte är riktigt genomtänkt, eller i varje fall är det inte gjort praktiskt. Det finns många liknande exempel, säger Filip Langhoff.

Större problem för mindre restauranger

Speciellt för en liten restaurang blir pappersjobb en stor del av hela jobbet.

- Alla rapporteringar ska ju göras oberoende hur lite restaurang det är. Om man räknar i arbetstimmar så blir det nästan en persons heltidsjobb om man tar med allt pappersjobb som ska göras. Det är ungefär lika mycket pappersjobb om det är en liten restaurang som om det är en stor restaurang, berättar Linda Stenman-Langhoff.

Filip Langhoff vill föra fram en dos konstruktiv kritik.

- Även om alla instanser som man ska rapportera till är statliga, så jobbar de individuellt. Det finns inget som knyter samman dem. Varför kan de inte ha, låt oss säga, en gemensam portal där man kan logga in och sköta allt som har med restauranger att göra? Det skulle göra den byråkratiska biten extremt mycket lättare, funderar Langhoff.

Blöjtillverkaren Delipap har köpt en ny maskin med strukturomvandlingsstöd, vilket gläder fredagssnackarna Lea Adolfsson och Leif Höckerstedt.

- Det är fint att företaget nu kan utveckla sin produktion och anställa mera människor. Det borde vara lättare för företag att söka ekonomiskt stöd. Nu är kriterierna krångliga och byråkratin onödigt besvärlig. Vår region behöver arbetsplatser, säger Lea Adolfsson.

Leif Höckerstedt frågar sig hur långt man ska stöda företagarna i en kommun.

- Det är ju skattebetalarnas pengar och problemet är likadant överallt. Ska vi ge företagarna maximalt stöd i en kommun och ännu mera i nästa för att locka dit dem? Var slutar det sen?

Lea Adolfsson poängterar att en rörelse framåt är viktig.

- Nya arbetstagare betyder mera skatt och inkomster för kommunen. Det är olyckligt med stora konkurser på orten men det händer att tidigare anställda blir egna företagare. De sysselsätter sig själva och betalar också skatt.

Leif Höckerstedt instämmer men påminner om hur det ofta går.

- Det tråkiga är att när företag går riktigt bra så köps de upp utomlands ifrån och sen läggs de ner. Och då går pengarna i putten. Frågan är hur mycket samhällsengagemang man ska ha i företagen och hur långt företagen ska klara sig för egen maskin? Många som jobbar på t ex byggen är egna företagare.

Unga kan vara rädda för att starta eget eftersom en företagare måste ta risker. Å andra sidan är det inte helt tryggt att vara anställd idag heller.
Många som jobbar på till exempel byggen är egna företagare. Det kan med andra ord vara svårt att säga vem som är företagare och vem som är anställd. Ändå behandlas de olika i samhället när det gäller stödformer.

- I Finland är det en skam att göra konkurs medan det i USA ses som ett lärorikt steg i ens utveckling som företagare, inflikar Lea Adolfsson.

Journalister och tidningar - behövs de?

Turbulensen inom tidningsvärld och media tar avstamp i ett sparbehov men rymmer också frågor om utbud och journalistik.

Ekenäsbon Merete Mazzarella kritiserade Konstsamfundets vd Kaj-Gustaf Berghs uttalanden i det som Leif Höckerstedt kallar för debattartikel.

- Han konstaterar att vi har en bra utveckling på gång eftersom folk själva kan hitta sin information, man är inte längre beroende av journalisterna. Och det kan vara riktigt bra ibland för journalisterna är beroende av husbondens röst. Samtidigt säger KSF Media upp folk så det är klart att det han säger blir ett rött skynke. Jag ser inte att journalisterna blir onödiga men de har inte längre monopol på informationsspridningen och det tycker jag är en intressant poäng, säger Höckerstedt.

Hur ska den lokala morgontidningen se ut?

- Den ska berätta om det lokala, om det som intresserar människor i Raseborg och Hangö. Om den i framtiden också innehåller mera riksomfattande nyheter kan man ju fråga sig hur många tidningar man behöver läsa, funderar Lea Adolfsson.

Leif Höckerstedt följer med många medier men han ser förhållandet till en tidning som en fråga om identitet.

- En tidning är någonting som man har bläddrat i sedan barnsben. Den är ett varumärke i sig. Det är det som är det viktiga och inte alltid informationen i den.

Det har lämnats in två besvär mot planerna på ett spa och bostadshotell på Fabriksudden i Hangö.
Behandlingen av besvären innebär att byggplanerna bromsas upp.

Det ena besväret kommer från Fabriksuddens granne, företaget Ruber som driver Roxx Café i Östra hamnen i Hangö. Ägarna till Ab Ruber Oy, Keijo Suominen och Esko Manner, är de som har undertecknat besväret.

Ruber kräver att Helsingfors förvaltningsdomstol häver bygglovet som staden har gett till Regatta Resorts.

Ruber anser att förändringarna jämfört med de tidigare planerna är så stora att det inte kunde behandlas som en avvikelse eller ett litet undantag i samband med bygglovet.

Den andra besvärsställaren är Helena Lähteenmäki.

Helsingfors förvaltningsdomstol begär nu miljö- och byggnadsnämnden i Hangö om ett utlåtande till besvären.

Hangötidningen (23.10) var först med att berätta om besvären.

Tågen på kustbanan mellan Åbo och Helsingfors är ungefär 30 minuter försenade denna eftermiddag (24.10). Förseningarna beror på ett fel trafikledningssystemet.

IC960 från Åbo till Helsingfors kl 14.00 har inhiberats. De som skulle ta tåget kl 14 fick lov att hoppa på IC962 som avgick från Åbo kl 15.00

Prismotiveringen lyder så här: ”Med Maresi krönikor från Röda klostret lägger Maria Turtschaninoff ytterligare en underbar dimension till den mytiska värld hon skapat i sina tidigare fantasyromaner Arra och Anachè. Ön Menos med sina medelhavsdofter och fågelskrik är en kvinnornas tillflyktsort och ett centrum för uråldrig kunskap. Berättelsen om Maresi och hennes klostersystrar har klara paralleller också till dagens kvinnoförtryck och kvinnokamp, vilket gör den till en både dramatisk och aktuell ungdomsroman.”

Maria Turtschaninoff Bild: Yle/ Anna Dönsberg

Världen skapas bit för bit, steg för steg

Maria Turtschaninoff: Maresi krönikor från röda klostret

Det är en omsorgsfullt tecknad värld Maria Turtschaninoff mejslar fram i berättelse efter berättelse. I romanerna Arra, legender från Lavora och Anachè myter från Akkade har vi mött den värld som även Maresi krönikor från röda klostret tillhör. I alla tre berättelser är det unga kvinnor som har huvudrollen. Men deras livsval och omständigheter är väldigt olika och deras berättarröster varierar. Det är en glädje att som läsare röra sig i den värld Maria Turtschaninoff målar upp. Själv beskriver hon det som om hon lade ett väldigt pussel som bit för bit visar sig även för henne själv. Nu har hon avtäckt dessa tre delar av denna värld, men områdena dem emellan är ännu outforskad.

Traditionen att skapa egna världar är inte ny i finlandssvensk litteratur. Tove Jansson har sin Mumindal, en idyll med skuggor i vrårna. Och Irmelin Sandman-Lilius låter i sitt Tulavall de sociala skillnaderna mellan människor i en 1800-talsmiljö synas. I Fru Sola-trilogin blandas realism med övernaturliga inslag och i Kung Tulle-berättelserna får Tulavall en mytisk förhistoria.

I den här traditionen passar Maria Turtschaninoff mycket bra in. Hennes metod att så att säga kasta ljus över en värld som upptäcks i sällskap med en huvudperson kräver ett konsekvent betraktelsesätt. Allt som dyker upp i berättelsens strålkastarljus bör passa in i de premisser som berättelsen redan gett. Magi finns, men den används endast i yttersta nödfall. Världens byggstenar är myterna och läran om Gudinnan. Men de är inte kända för alla.

- När jag började skriva Maresi visste jag inte hur boken skulle sluta, säger Maria om sin intuituva metod.

Det här sättet att skriva påminner om Ursula Kroeber Le Guins i Berättelser från Övärlden. Det är sex berättelser som beskriver en värld lik vår och befolkad av människor. Skillnaden är att Övärlden består av större och mindre öar, snarare än egentliga kontinenter, teknologin är på sen medeltida nivå, magi fungerar och sagoväsen, i synnerhet drakar, existerar.

En liten hobbit i en stor värld

Ett annat sätt att skriva är det som John Ronald Reuel Tolkien använde sig av i Sagan om ringen, eller Ringarnas herre som den heter i nyöversättning. Han lär ska ha planerat både folkslag och språk förrän han satte sig ned för att skriva berättelsen om Saurons onda ring. Berättelsens delar hade alltså ett färdigt mål. Det godas seger över ondskan. Stora slag som utkämpas mellan alver, orcher, dvärgar och människor under tusentals år.

Idén om en härskarring som kan avgöra världens framtid förekommer även i Richard Wagners fyra operor om Nibelungens ring. Båda författarna har låtit sig inspireras av samma gamla sagor, bl.a. Völsungasagan och Eddan. Alla övriga likheter kan det vara skäl att lämna därhän eftersom Sagan om ringen på ett symboliskt plan långt handlar om kampen mot fascismen och Mordors mörka härskaror bär likheter med det tredje rikets ideologier.

För läsaren spelar det ingen roll om helheten kom före delarna. Men den som läser Maria Turtschaninoff kan glädja sig åt att hennes metod att skriva låter henne leda läsaren vartsomhelst dit hennes berättarintuition leder henne. Äventyret fortsätter..

Romanen Maresi krönikor från röda klostret ges ut av bokförlaget Schildts & Söderströms.
Priset delades ut av Svenska Yles direktör Marit af Björkesten på Södergran-scenen på Bokmässan i Helsingfors, fredag 24.10 kl. 17.
Svenska Yles litteraturpris tilldelas årligen en finlandssvensk författare och bok. Prissumman är 2 000 euro.

Elstationen i Björknäs i Ekenäs har förnyats under sommaren och hösten och ståtar nu med ett splitternytt ställverk. Det nya ställverket ersätter en 41 år gammal trotjänare. Det här är en av flera investeringar vid Ekenäs Energi som bland annat ska leda till färre elavbrott och en högre energieffektivitet.

Elstationen i Björknäs är huvudelstationen i Ekenäs. Ställverket som nu har förnyats kan liknas vid en knutpunkt till vilken el kommer in från t ex Carunas (tidigare Fortum) elnät för att sedan distribueras vidare till mindre elstationer för att slutligen nå kunden.
All el som når Ekenäs Energis 6800 kunder går genom stationen i Björknäs.

Ann Storsjö, Andreas Talling och Frank Hoverfelt ann storsjö, andreas talling och frank hoverfelt Bild: Yle/ Robin Holmberg

Mer på kommande

Ekenäs Energis distributionsnät är rätt åldersstiget. Spänningsnivåerna i nätet är 10 och 30 kilovolt (kV) medan standard i dag är 20 kV. Det nya ställverket är just ett 20 kV-ställverk. Också de nya kablarna är kablar som är anpassade för 20 kV

- Eftersom standard numera är 20 kV har det vid det här laget blivit svårt att hitta reservdelar till elstationerna, säger Ekenäs Energis verkställande direktör Frank Hoverfelt.

Under nästa år fortsätter investeringsprojketet bland annat med att byta ut flera gamla 10 kV-kablar till nya för 20 kV. Under 2015 ska affärsverket också förnya ungefär 10 så kallade park-elstationer i staden. Sammanlagt finns det kring 100 elstationer i Ekenäs och 64 av dem borde förnyas.

Elstationen i Björknäs björknäs elstation Bild: Yle/ Robin Holmberg

- Vi sanerar och modernisarar så att vi år 2024 har en enhetlig spänningsnivå på 20 kV, säger styrelseordförande Ann Storsjö.

- Vi satsar kring 7 miljoner euro på det här under de kommande 10 åren, konstaterar hon.

Färre avbrott

Investeringarna i Bjöknäs nu och de kommande investeringarna tar sikte på ett säkrare och mer lättskött distributionsnät. Målet är förutom ett mer effektivt elnät också färre avbrott.
Under 2014 har kunderna drabbats av fler avbrott än under tidigare år i genomsnitt. Förklaringarna till avbrotten är många och olika.

Saneringen av huvudelstationen i Björknäs har lett till flera planerade elavbrott. Oplanerade avbrott har berott på allt från åska till ett tekniskt fel i stationen i Björknäs. En del av avbrotten kan också tillskrivas Carunas åldersstigna 110 kV-ellinje.

- Moderniseringen av elnätet och stationerna ger säkrare drift, avbrotten kommer att vara färre, säger Frank Hoverfelt.

- Och investeringarna leder också till mindre svinn, säger Ann Storsjö.

- Investeringarna ska nog inte leda till högre elöverföringsavgifter för kunden, tillägger hon.

björknäs elstation Bild: Yle/ Robin Holmberg

Också lag kräver säkrare nät

I september 2013 trädde en ny elmarkandslag i kraft. Lagen kräver att elnätet måste byggas och planeras så att elavbrott på grund av snö eller storm inte får vara längre än sex timmar på detaljplanerade områden eller längre än 36 timmar i övriga områden.

- Ekenäs Energi är redan långt hunnet med anpassningen till den nya lagen, säger Ann Storsjö. Av den anledningen kan vi nu satsa mer på sanering och modernisering istället för på stormsäkerhet.

Kraven i elmarknadslagen sätter press på många elbolag i landet. Flera av de sammanlagt 81 elnätsbolag som finns i Finland tvingas satsa på sanering för att distributionsnäten är så gamla. Elbolagen har tid fram till år 2028 att stegvis uppfylla leveranssäkerhetskraven i elmarknadslagen. Ekenäs Energi uppfyller redan nu två tredjedelar av de här kraven.

Läs också:
Kunderna ska inte betala säkrare elnät

Både Raseborg Knights och Lojolaget LoSB vann sina fredagsmatcher (24.10) i herrarnas innebandytvåa. Knights slog Tiikerit/2 i Karis medan LoSB besegrade Indians/2 i Tennarihallen i Lojo.

Raseborg Knights – Tiikerit/2, Vanda 7-5 (2-2, 3-1, 2-2)
Lohjan Salibandy – Indians/2, Esbo 8-7 (2-2, 4-1, 1-4, 1-0)

Knights som nu, åtminstone tillfälligt, toppar serietabellen avgjorde matchen i den andra perioden. Matchvinnare för hemmalaget var Aki Korkiakoski som gjorde tre mål.

I den tredje perioden åkte Knights Rasmus Hellström i duschen för ruff, men Tiikerit/2 lyckades inte göra mer än ett mål i det efterföljande numerära överläget. Hellström åkte nämligen på en 5+20 minuters utvisning.

Teemu Hartikainen och Lauri Karvonen gjorde båda två mål för Tiikerit/2 i matchen.

Fredrik Hollsten debuterade i Knights målbur och parerade 28 skott. Kollegan Mikko Sjöholm i Tiikerits mål stoppade 25 skott.

På fredag (31.10) spelar Knights sin första match i splitternya Påminnehallen. Den matchen går mot Lohjan Salibandy.

LoSB slog Indians/2

Lojolaget LoSB tog sin tredje seger på fyra matcher på fredagskvällen. Tack vare en stark tredje period kom Indians/2 ikapp hemmalagets tre måls ledning i den sista perioden.

Då knappa två minuter av förlängningen var spelade lyckades ändå Kimi Rantamäki på Eddy Sobotts assist göra LoSB:s segermål. Rantamäki gjorde ett mål också under ordinarie speltid.

Spelade matcher, serietabell och kommande matcher finns på Innebandyförbundets resultatsidor.

I Sjundeå kommun pågår arbetet med att ändra detaljplanen för servicestationsområdet i Pickala, där Varuboden-Osla vill riva den nuvarande bensinmacken Pickala ABC och i stället bygga en ny och större byggnad.
Byggnaden ska vara i trä, rödmålad med vita knutar.

Ingen har lämnat in några anmärkningar mot utkastet till detaljplan som var framlagt till allmänt påseende 21.8.-3.9.2014. Däremot har utlåtanden som kommunen begärt kommit in.
Med anledning av dessa har kommunen gjort vissa ändringar. Miljön vid Pickalaån ska beaktas. Bland annat ska man se till att byggnaden får ett sådant utseende att den passar in i miljön vid Pickalaån.

Ingen cykel- och gångbana

Under en invånarkväll, som Sjundeå kommun ordnade i våras (3.4), framförde Sjundeå kommun också tankar på en tunnel för cyklister och fotgängare under stamväg 51 vid korsningen till Störsvik.

Kommunen presenterade också tankar på en cykel- och gångbana därifrån till ABC-området. Men eftersom markägaren till den här fastigheten väster om stationen inte har meddelat sitt intresse för att delta, kommer inte några planändringar på fråga där i det här skedet.

Läs också:
Varuboden-Osla utvidgar bensinmack i pickala

Hangöklubben Hangon Hyrskyt stod värd då säsongens andra turnering ordnades på lördagen (25.10) i damernas innebandytvåa. Matcherna spelades i Hangö idrottshus.

I och med att HaHy vann den ena av sina två matcher är laget med i tätstriden i zonen. Efter fyra matcher har laget sex poäng, liksom också Helsingforslagen M-Team/2 och Erä.

Lojolaget LoSB ligger på en fjärde plats med fem poäng. I Hangö lyckades LoSB skrapa ihop endast en poäng på två matcher.

I sin första match förlorade HaHy mot Kauklahden Dynamo från Köklax i Esbo med 1-3. Periodsiffrorna blev (0-2,0-1,1-0). Hangölagets enda mål gjordes av Anu Rantanen på passning av Marika Pulliainen.

Sin andra match spelade HaHy mot SSV HiTä från Helsingfors. vann HaHy med klara 6-1 (1-1, 2-0, 3-1). I den matchen gjorde Paula Huikko tre mål. HaHys övriga poängplockare var: Anu Rantanen 2+1, Henna Inkinen 1+0, Jeanette Cronstedt 0+1, Hanna Lupala 0+1 och Mervi Tiikkaja 0+1.

Oavgjort och förlust för LoSB

Lojolaget Lohjan Salibandy spelade oavgjort i sin första match. Matchen mot SB Pro/2 från Nurmijärvi slutade 2-2 (1-0, 1-2, 0-0). Anni Mönkkönen och Emmi Paananen gjorde Lojolagets mål. Veera Inkeroinen och Hanna Lonka noterades för var sin assist.

I sin andra match förlorade LoSB mot Rangers från Kyrkslätt. Slutsiffrorna blev 0-3 (0-2, 0-1, 0-0).

Söndagen den 16:e november spelas den följande turneringen. Den spelas i Tennari i Lojo.

Resultaten från turneringen i Hangö idrottshus: KD – HaHy 3-1, SB Pro/2 – Erä 2-3, KD – M-Team/3 2-5, Erä Tiikerit 2-1, LoSB – SB Pro/2 2-2, M-Team/3 – FLOB/2 5-1, Tiikerit – SSV HiTä 4-2, Rangers – LoSB 3-0, HaHy – SSV HiTä 6-2, FLOB/2 – Rangers 5-2.

Spelade matcher, serietabell och kommande matcher finns på Innebandyförbundets resultatsida.

Serienykomlingen HaHys kräftgång i innebandyns division 2 för herrar fortsätter. Hangölaget förlorade för fjärde gången på lika många matcher på lördagskvällen (25.10).

Hemmalaget SB Vantaa slog HaHy med siffrorna 8-2 (1-0, 1-0, 6-2) i match som spelades i Myrbacka i Vanda.

Ser man på periodsiffrorna så hängde Hangon Hyrskyt med i Vandalagets fart i de två första perioderna. I den tredje perioden slog SB Vantaa in sex bollar bakom Mats Rosenblad i HaHy-målet.

SB Vantaas Santtu Hakola var matchens bästa poängplockare. Han gjorde tre mål för hemmalaget. HaHys mål gjordes av Tony Bäckman (Sakari Lähdesmäki) och Toni Ehrnrooth (Timo Liimatta).

Matchens officiella åskådarantal var 85 personer. Sin följande match spelar tabelljumbon HaHy mot Tiikerit/2 från Vanda. Matchen spelas på fredag (31.10).

Spelade matcher och serietabellen hittas på Innebandyförbundets resultatsidor.