Hangöbruttan Antonia Ringbom startade ett högst levande projekt i Hangö för 23 år sedan, nämligen Hangö teaterträff. Det som i början var en simpel träff mellan branschfolk har nu blivit närapå en folkfest.

- Förra året spelade vi pjäsen Ragnarök lodrätt på en vägg. Tidigare har jag till exempel också varit med i en pjäs i en roddbåt i en damm, säger teaterträffens verksamhetsledare Effe Sundberg.

Styrelsen för Hangö teaterträff väljer årligen ut de bästa finlandssvenska föreställningarna och bjuder in dem till Hangö, även några utländska och finska föreställnignar brukar ses. Eftersom det inte finns någon teater i Hangö får man bygga upp sin teater på olika ställen i staden.

- Vi tar med oss all teknik, scenografi och utrustning och tar dem till passliga ställen som krogar, under träd och andra scener, säger Effe.

Trots att träffen från början var en grej mest för teaterfolket, de hinner ju vanligtvis inte gå på varandras föreställnignar, samlas nuförtiden ett helt gäng folk på Hangö teaterträff. Enligt rykten är det också vilt hånglande i buskagen under träffen.

- Jag kanske inte har någon kommentar på det, skrattar Effe.

Här hittar du mera info om årets träff.

Radio X3M kommer att finnas på plats och rapportera live under årets teaterträff. Har du något speciellt du vill veta eller höra mera om får du gärna kommentera här under! Det blir liveblogg, intervjuer och fotoreportage till helgen.

Igår kväll (3.6) mötte serieledaren Ekenäs Sport Club serietvåan NuPS från Nummela i en toppmatch i herrarnas fotbollstrea.

Matchen hade ett mycket högt tempo där hemmalaget NuPS unga spelare bjöd på väldigt bra motstånd.

- Duellerna var hårda med många farliga glidtacklingar, berättar managern Peter Lindholm.

Istrefi öppnade målkontot

Matchen började utmärkt för Ekenäslaget då Arber Istrefi efter sju minuters spel kunde föra bortalaget till en 0-1 ledning med ett välplacerat skott. För passningen stod Visar Tahiri.

Efter det kom det inte flera mål i första halvlek trots att ESC skapade några bra målchanser.

Två mål i andra halvlek

Efter 54 spelade minuter fick ESC en hörna. Sedvanligt lyfte ESC upp sin mittbackgigant Jarno Kritz i straffområdet. Hörnan spelades åt just Kritz som på volley sköt bollen i ribban.

På den kommande returen blev Nummelaspelarna helt stillastående och Andreas Puno kunde enkelt sätta bollen i mål.

I den 71 minuten gjorde Istrefi sitt andra mål för kvällen. Även det här målet var ett behärskat skott från cirka 16-meters linjen.

Flera mål gjorde inte under matchen och slutresultatet blev alltså 3-0 till Ekenäslaget. Det betyder att ESC har vunnit alla sina matcher så här långt, totalt sex stycken.

"Lite väl hårt spel"

Enligt managern Peter Lindholm höll domartrion en jämn linje men tillät kanske lite väl hårt spel.

- Planen var våt och det uppstod en hel del farliga situationer, berättar Lindholm.

Nups hade stora problem att skapa farliga målchanser på grund av ESC:s mycket stabila försvåar.

- Även på mittfältet briljerade ESC trots att laget förlorade de flesta höjdduellerna, förklarar manager Lindholm.

Brotkin ny i truppen

ESC:s nyförvärv Timo Brotkin spelade sin första match igår och äntrade planen i den 70 minuten.

- Brotkin stod för ett mycket bra inhopp och kommer att vara en mycket nyttig spelare i truppen framöver, säger Lindholm, som beskriver Brotkin som en mycket teknisk spelare med en superb bollblick.

Timo Brotkin var glad över att vara tillbaks på fotbollsplanen.

- Det var riktigt roligt att spela. Laget är ett bra gäng både på plan och utanför, säger Brotkin till Yle Västnyland.

Brotkin hoppas på mera speltid under säsongen.

- Bara jag har tränat mig i skick, säger Brotkin som också spelar futsal och tidigare har spelat fotboll i Ekenäs IF.

ESC spelar sin nästa match på hemmaplan söndagen den 15 juni.

Sjundeå borde inte bli en rökfri kommun.

Det anser kommunstyrelsen som i måndags godkände förslaget att Sjundeå inte inleder projektet Rökfri kommun.

Motiveringen är att ett ickerökningsprojekt kan belasta cheferna eftersom Sjundeå satsar på flera andra utvecklingsprojekt just nu. Dessutom visade en förfrågan bland personalen att rökning på arbetsplatserna inte anses var något stort problem.

Vissa åtgärder tillämpas

Kommunstyrelsen vill ändå tillämpa vissa åtgärder som ingår i projektet. Sjundeå kommun ska bland annat inte ta i bruk fler rökrutor och ska stöda de som vill sluta röka.

Det är kommunfullmäktige som tar det slutliga beslutet i frågan.

I Lojo räknar staden nu med mindre skatteintäkter för i år jämfört vad man tidigare har väntat.

Stadsstyrelsen föreslår att stadsfullmäktige minskar de uppskattade skatteintekterna med 3,35 miljoner euro.

Det betyder att Lojo skulle få drygt 162 miljoner i kommunalskatt i år.

Stadsstyrelsen uppmanar nu nämnderna att se över verksamheten.

Stängningen av Billnäs bruk var väntad. Hade brukspatron Olli Muurainens planer varit mera småskaliga hade situationen idag varit en helt annan.

Ahlqvist driver Byggnadsapoteket i Billnäs sedan över tjugo år tillbaka.

Jari Ahlqvist tror allt hade gått bättre om planerna hade varit mer småskaliga. Bild: yle/börje broberg

För stora planer

Personligen ser han positiv på Muurainens planer om hotellverksamhet och hans försök att locka turister till bruket. Men Ahlvist tror att planernas stora dimensioner har gjort att folk har blivit negativt inställda till planerna för Billnäs bruk.

- Verksamhet i mindre skala hade varit bättre, då hade negativiteten och motståndet varit mindre.

Olli Muurainen vill satsa på konferans- och hotellverksamhet och bygga ett nytt hotell med hundratals rum. Olli Muurainen i den gamla butikens auditorium. Bild: YLE/Malin Valtonen

Ahlqvist anser att Olli Muurainen kunde ha gjort upp sina planer på ett smidigare sätt och tagit brukets invånare och företagare i beaktan.

- Han borde ta bort foten från gaspedalen och inte köra över människor och organisationer.

Ahlqvist själv har inte som varken Billnäsbo eller företagare klagat på Muurainens planer. Men han har förståelse för de som har gjort det.

Bland annat trädgårdsmässa lockade besökare till bruket. Teaterföreställningen Drakens tandställning underhöll på trädgårdsmässan. Bild: YLE/Malin Karlberg

- Besvär hör till medborgarrätten. Folk är rädda för vad som händer med bruket när förändringarna är så stora.

Allt började bra

Olli Muurainen köpte bruket för omkring fem år sedan och enligt Jari Ahlqvist var starten bra. Det rörde sig mycket folk i bruket och turismen blomstrade mer än innan.
- Efter att evenemangen slutade ordnas och koncentrationen överfördes till hotellverksamhet och den nya detaljplanen så har mängden besökare minskat.

- Bruket är i rätt passivt tillstånd just nu. Folk flyttar bort och hyresbostäderna står tomma tyvärr, berättar Ahlqvist.

Alla måste kompromissa och samarbeta om bruket ska utvecklas, anser Jari Ahlqvist. Bild: Yle/Tove Virta

Kompromissvilja behövs

Jari Ahlqvist hoppas på en lösning på problemen i Billnäs bruk och att de finns kompromissvilja bland alla parter. Men det ser svårt ut.
- Jag hoppas det finns en framtid för såhär kan det inte heller fortsätta. Det är en katastrof om bruket dör ut.

Han tror att enda sättet att få bruket att utvecklas är att alla kör i samma spår.

- Ändra planerna och gör det i mindre skala. Kör ett nytt race med nya tankar.

Få ställen på jorden slipper en västnylänning. Till och med i de svenska mästerskapen i poetry slam i Umeå i slutet av maj deltog en finlandssvensk delegation. Och bra gick det också.

Innan vi kommer till framgångarna är det bäst att reda ut begreppet poetry slam.

- Estradpoesi är poesi på estraden, helt som det låter. Det är en helt annan konstform än musik och a cappella. Man står ”naken” på scenen med sina ord, säger Melinda Lönnberg från Karis.

Lönnberg talar om den digitala tiden vi lever i och nämner nätanonymitet.

- I estradpoesi lär man sig att stå för sina ord, med sitt eget ansikte. Det är en gåva i de här tiderna.

Den finlandssvenska truppen som deltog i tävlingarna i Sverige kom på en andra plats i lagtävlingen.

- Vi är näst bäst i Sverige på att läsa poesi på en scen, säger Daniel Nyman, en av ordbrukarna i laget.

Plus för muminsvenska

Förutom den här framgången tog Melinda Lönnberg hem ett silver i cover slam, där man läser andras dikter.

Hur seriösa är tävlingar i estradpoesi, kan man jämföra det med idrott och till exempel när Finland möter Sverige i ishockey?

- Jag skulle inte dra paralleller till ishockeyn. Det är helt individuellt. En del kommer dit för att träffa vänner och poeter, medan andra kämpar hårt för att få vara med.

Hur var det med er finlandssvenska, förstod svenskarna den?

- Ibland kändes det som vi fick pluspoäng för att vi var kuriosa. Jag fick nog höra att det var något ord vi använde som de inte förstod, säger Nyman.

Även i Bokkalaset

Den 2-5 oktober ordnas Bokkalaset i Raseborg. I programmet finns även poetry slam.

- Fredagen den 3 oktober blir det poetry slam. Ifjol vann Lotta Palmgren, ursprungligen Karis. Vi får se vem som får kronan i år.

Kultursnobberi?

Poetry slam kan te sig som högkultur för verbala och intellektuella bokmalar. Vad krävs för att stiga upp på scenen?

- Det krävs inte mycket. Det räcker att du har några dikter. Några från publiken bedömer och ger poäng. Du har tre minuter tid att läsa en dikt, går du över det får du poängavdrag. Det är inte professionella personer som deltar, alla kan göra det, säger Nyman.

- Det räcker att du är dig själv. Du kan testa dina gränser, har du scenskräck så kom med. Det finns ingenting bättre än att utmana sig själv, avslutar Lönnberg.

Unginfo, som är en del av Luckan, har stött projektet.

På söndag smäller startskottet då friidrottstävlingarna Karis Telefon Games kör igång på Karis centralidrottsplan.

Det är frågan om en deltävling i Tähtikisat-serien, den näst högsta serien i Finland. Glenn Lignell, verksamhetsledare för IF Raseborg som arrangerar tävlingen är förväntansfull inför söndag.

Glenn Lignell från If Raseborg. Bild: Yle/Malin Valtonen

- Vi har 36 grenar med över 200 deltagare och kring 250 starter. Jag är väldigt förväntansfull. Vi fick till och med en bättre startlista än vad vi vågade hoppas på.

Nationell topp

På söndag kommer flera nationella elitidrottare att tävla i Karis. Lignell nämner sprintern Jonathan Åstrand som verkar vara i bra form redan i början av säsongen. I 100 meter häck deltar Nooralotta Neziri som har det finska rekordet i sitt namn med 13,05 sekunder.

Även Osku Torro, Finlands bästa höjdhoppare genom tiderna, kommer att landa på höjdhoppsmadrassen i Karis. I längdhopp deltar två idrottare som hoppat över åtta meter, Eero Haapala och Mikko Kivinen.

Även västnyländska muskler

I tävlingarna deltar också västnyländska idrottare.

- Den här gången är Tomas Söderlund från Karis en utmanare i kula, då han möter den nya stjärnan Arttu Kangas som närmar sig 20 meter i sina kast.

Andra västnylänningar som pressar kroppen är Jonna Berghem från Skåldö. Hon har den bästa statistiktiden bland löparna i 200 meter. Karisbon Oliver Helander öppnar säsongen dagen innan på lördag.

- Det är ännu oklart om han kastar i sin egen åldersklass eller med herrarna. Det avgör vi efter tävlingarna på lördag. Oberoende kommer han att kasta med herrarnas spjut i sommar, avslöjar Lignell som också är hans tränare.

Förutom de egentliga tävlingarna ordnas också juniortävlingar. De inleds kl. 15, en timme innan dam- och herrklasserna kör igång.

- Vi vill även ge juniorer en möjlighet att vara med i en tävling där det också tävlar damer och herrar.

Bättre på plats än i tv

Många har sett friidrott på tv, men hur är det att vara på plats invid en idrottsplan?

- Det är fråga om stämningen, som i andra sporter. Ibland kan det vara svårt att följa med på plats, men när man inser vilken gren som pågår just då så kan man följa med allt live. I tv så visas mycket i efterhand, då vet man kanske redan vad som hänt.

Lignell tycker det är viktigt att lokala idrottsföreningar ordnar tävlingar på hemmaplan. Han säger att IF Raseborg valt att vara en aktiv tävlingsarrangör

- De lokala idrottarna får en chans att visa upp sig inför en hemmapublik. Samtidigt får våra samarbetspartner visa sig.

Ett idrottsevenemang är ingenting utan grillkorv, hur ser det ut på den fronten?

- Man får grillkorv, absolut. Vi har en lokal leverantör så det är bara att söka sig till grillen.

Vad betyder egentligen Kantlax? Varifrån kommer namnet Pargas och hur gammalt är det? På onsdagen lanseras en nätversion av Lars Huldéns slutsålda bok Finlandssvenska bebyggelsenamn. Nättjänsten är öppen för alla.

Nätutgåvan av Finlandssvenska bebyggelsenamn består av närmare 3 000 ortnamn. Den upptar samtliga bynamn, kommun- och stadsnamn, historiska sockennamn och namn på landskap i svenskspråkiga och tvåspråkiga trakter samt ett urval svenska namn i finskspråkiga trakter.

Uppslagsverket är sammanställt av professor Lars Huldén och utgavs som tryckt bok av Svenska litteratursällskapet i Finland år 2001. Boken är slutsåld sedan länge och inför den digitala utgåvan har Huldén också uppdaterat verket.

Nättjänsten Finlandssvenska bebyggelsenamn är öppen för alla. Tjänsten är öppen för alla. Bild: Skärmdump från SLS sidor

Kartfunktionen är ny

För varje bebyggelsenamn kan man läsa en beskrivning med namnets etymologi, beskrivningar av de namnelement som ingår i ordet och äldre namnformer. Nätutgåvan är också kopplad till en kartfunktion så man kan se var orten ligger.

- Det nya med nättjänsten är att vi också har kartor med. Det ger en extra krydda. Det är också lättare att söka i nätupplagan tack vare databasen, säger Lindberg.

Dispositionen är i övrigt densamma som i boken.

- Det som också är nytt är att det finns en kommentarsfunktion på webben. Publiken får fortsätta arbetet och komma med kommentarer. Vi kommer att fortsätta att utöka och uppdatera samlingen, säger Johan Lindberg.

Nätupplagan av Finlandssvenska bebyggelsenamn hittar du här.

Bankautomaten i Tenala är inte lönsam. Därför har Aktia valt att betala mellanskillnaden till Automatia som upprätthåller bankautomaten.

I senaste nummer av Tenalabladet, som ges ut av Tenala byarådsförening, uppmanas läsarna i en anonym annons att lyfta pengar och använda automaten eftersom den inte används tillräckligt.

Inte indragningshotad

Det stämmer att automaten inte är lönsam, säger Aktias regiondirektör Christer Nyback. Han betonar att automaten inte är indragningshotad, trots att den gärna skulle få användas mera.

- Automatia förutsätter att det finns en viss användning, annars är det någon som ska gå emellan och betala en garanti om det inte uppnås ett visst transaktionsantal. På små orter blir det ett problem. Tenala är en ort där användningen gärna skulle få vara större för att automaten skulle bära sig för Automatia.

Aktia har ett avtal med Automatia om bankautomaten i Tenala.

- Det betyder att det är Aktia som går emellan i det här fallet. Vi ser att det är en tjänst som är bra för orten.

Också bankautomaten i Pojo får finnas kvar

Aktia har samma personal på kontoren i Tenala och Bromarv. I Tenala är kontoret öppet tre dagar i veckan och Bromarv två dagar.

- Det här är en möjlighet för kunderna att dygnet runt och varje dag i veckan ha tillgång till kontanter.

Också i Pojo kyrkoby har Automatia ett avtal med Aktia gällande bankautomaten vid det nyligen nedlagda bankkontoret. Regiondirektör Christer Nyback säger att Aktia också där har en beredskap att ställa upp som garant för bankautomaten om det visar sig att det behövs.

Luckan Raseborg och Finlands svenska 4H i Raseborg vill hjälpa till att sysselsätta ungdomar som är utan sommarjobb.

Tanken är att ungdomar i åldern 14 till 19 år får små uppdrag inom hushålls- och trädgårdsskötsel. Det kan till exempel handla om fönstertvätt, städning, gräsklippning, rensing och röjning.

Under sommaren inleds en testperiod då ungdomarna utbildas och sedan åker de runt i Raseborg för att hjälpa till i hem och trädgård.

Måndagen den 16 juni ordnas en kortkurs på Luckan Raseborg i Karis från klockan 16 till 19.

Den här verksamheten är helt ny i Raseborg men har utövats i Östnyland redan i flera års tid.

Den som erbjuder jobb kan få hushållsavdrag. Det kostar 15 euro i timmen (inkl. soc.avg + sem.ers.). Raseborg 4H betalar sedan ut lön till ungdomarna.

Det kan hända att det i höst blir en längre kurs (20 h) för barnvakter och för dem som vill sköta om andras hundar. Tjänsten kommer i så fall att fungera året runt, om intresse finns.

Det handlar om möjligheten att spara pengar genom att Hangöby skola skulle verka i samma byggnad och en tillbyggnad till den finska skolan Hangonkylän koulu.
Enligt en utredning skulle en tillbyggnad bli billigare än att sanera nuvarande Hangöby skola.

Bildningsnämnden diskuterade frågan vid sitt möte i går (3.6.) och ordföranden Helena Lesch-Saarinen (SFP) anser att det var en positiv diskussion.

Hon säger att det är ett sätt att bevara den svenska skolan i Hangöby. Dessutom skulle en flyttning till Hangonkylän koulu göra skolan mera lämpad att ta emot också handikappade elever.

Redan nu använder Hangöby skola lokaliteter i Hangonkylän koulu, såsom matsal och gymnastiksal. Om skolorna i framtiden finns i samma fastighet, kan eleverna träffa varandra mera till exempel under rasterna.

Helena Lesch-Saarinen berättar om sina egna goda erfarenheter av två skolor under samma tak, när hon gick i tvåspråkig skola i Hyvinge. De svenska eleverna lärde sig finska och de finska eleverna lärde sig svenska.

Bildningsnämnden antecknade frågan för kännedom. Ärendet går nu vidare till stadsstyrelsen.

Det arkitektföretag som Raseborg har valt för uppdraget att planera servicebostäderna och seniorbostäderna i Karis fyller inte de krav som staden ställde i upphandlingen. Nu får ett annat företag uppdraget.

Det var redan bestämt att företaget Schauman arkkitehdit från Åbo skulle planera servicebostäderna och seniorbostäderna i närheten av hälsocentralen i Karis.
Men i kväll (4.6) förkastade direktionen för intern service vid ett extra sammankallat möte företagets anbud, eftersom huvudarkitekten saknar såkallad AA-kompetens för huvudplanering.

I stället går uppdraget till arkitektplanerare Arkkitehdit Siistonen Oy som kom på andra plats i upphandlingen.

Utomstående tog kontakt

Arkitektbyrån Schauman arkkitehdit hade gett staden felaktiga uppgifter.

Felet upptäcktes efter att en utomstående arkitekt tog kontakt och var intresserad av de formella kompetenskraven, berättar ordföranden för direktionen för intern service Martin Glader (SFP).

Staden har inte gjort några fel, säger han, men visst kan staden göra något för att minska risken för att det här händer igen.

Nogrannare kontroll i framtiden

Fastän staden utgår från att de som lämnar offerter ger korrekta uppgifter, kommer staden i fortsättningen att kontrollera uppgifterna, då det finns sådana här speciella krav, säger Glader.

Direktionen för intern service fattade under ett extra möte i dag (4.6) beslut om de här rättelserna i upphandlingen. Staden betalar Arkkitehdit Siistonen Oy 37900 euro plus moms för uppdraget.
Tidigare nyheten om vem som planerar äldreboendet i Karis

Företaget Rudus planer på att utvidga sin stenkrossverksamhet i Joddböle i Ingå har fått fart på Ingåborna.
På torsdagskvällen (5.6) bildades en ny förening som bland annat ska jobba mot Rudus planer i Joddböle.

På två veckor har namninsamlingen mot planerna samlat ungefär 800 namn.

Innan föreningen grundades ordnades ett diskussionsmöte för allmänheten i Björkuddens paviljong. Med på det en och en halv timme långa diskussionsmötet fanns ungefär 60 personer.

Också politiker och tjänstemän från Ingå hade bjudits in. På plats fanns fullmäktigeledamöterna Erik Holmberg (SFP) och Hannu Pesonen (Saml.) samt planläggningschef Sten Öhman och miljöchef Patrik Skult.

Oroade invånare

Till en början var det lugnt, men efter en stund blev det mer upprörda känslor. Det kom en hel del frågor från allmänheten till tjänstemännen och också en del till politikerna. Det var oro i luften. Vilka möjligheter har kommunen att strunta i att så många har satt namnet på en lista mot det här projektet att förstöra naturen? Det blir ännu mera buller, sa någon, medan en annan undrade om det vackra Joddböle verkligen passar som industriområde. Andra ansåg att det är okay med annan industri, men inte stenkross.

Jan Boethius Jan Boethius är medlem i Pro Ingå. Bild: Yle/Robin Lindberg

Kunskapsföretag hellre än tung industri

Jan Boethius bor halva året i ingå. Han blev medlem i den nya föreningen. Han vill vara med och påverka så att Ingå i mindre utsträckning har tung industri utan i stället får mer kunskapsföretag.

Föreningen jobbar för trivsamt boende

Mikko Lehto valdes till ordförande för den tvåspråkiga föreningen som fick namnet Pro Ingå Inkoo rf ry. Föreningen fick genast ungefär 60 medlemmar. Syftet med föreningen är i korthet att främja miljön och havsområden i Ingå samt att arbeta för en trivsam boendemiljö i kommunen.

Mikko Lehto Mikko Lehto är ordförande för Pro Ingå som inte vill att Rudus utvidgar stenkrossen i Joddböle. Bild: Yle/Robin Lindberg

Om kommunen säljer tomter för att locka folk till vacker miljö i Ingå, är det också viktigt att invånarna får påverka i frågor som rör miljön, säger han.

Bakgrund

Bergbrytningen i Joddböle inleddes redan 1986 och i många år har det diskuterats om det är bra eller inte - flera besvär har också lämnats in mot verksamheten.

I vintras berättade företaget Rudus om sina planer på att riktigt ordentligt utvidga - medan de nu krossar och säljer stenmaterial på ett ungefär 20 hektar stort område - finns nu planer för ett nästan 20 gånger större område på 390 hektar. Förutom att bryta berg planerar Rudus att börja krossa och återvinna betong och gammal asfalt som senare kan användas som byggnadsmaterial för vägar. En del av området planeras för slutdeponering av överskottsjord.

För tillfället pågår en miljökonsekvensbedömning för den utvidgade verksamheten.

Via ljudlänken kan du bland annat höra intervjuer med några av deltagarna i diskussionsmötet.

26.5.2014 Ingåborna rädda för jättestenkross

Finlands första hypohundar dimitteras på lördag. Labradoren Elmo är en av de 11. Han hjälper snart 12-åriga Anna Tulonen då hennes blodsockervärden faller.

- Han puffar med huvudet mot min hand och hämtar en saftburk ur skåpet, förklarar Anna Tulonen.

Elmo är Västnylands första hypohund

1 min 36 s

Spela upp klipp på Arenan: Elmo är Västnylands första hypohund

- Han är mycket envis och påstridig. Anna lyssnar nog mera på honom än på mig då jag tjatar på henne, förklarar mamma Eva Malmberg-Tulonen.

Hon har gått på kurs i Brusaby och hela familjen har hjälpts åt att träna Elmo. Nu känner han igen Annas lukt då blodsockret är för lågt.

På lördag får Finlands första hypohundar emottaga sin hypohundväst som bevis på att de är kvalificerade hypohundar. 11 hundar av olika ras "dimitteras" då i Svartå skidstuga.

Hundarna har genomgått lydnadstest, hypohundskolning och luktdiskriminationstest. Man har också observerat hundarnas arbetsduglighet under ett halvår.

Skolbarn i Karis och daghemsbarn i Svartå kan i höst få mat från Fazer Food Services i Helsingfors. Direktionen för intern service i Raseborg ska på onsdag (11.6) välja producent bland två anbudsgivare.

Då Karis centralkök grundrenoveras under hösten måste Raseborgs stad köpa in drygt 1 200 matportioner varje vardag.

Staden har fått in anbud från Fazer Food Services i Gamlas i Helsingfors och Leijona Catering som tillreder maten i Nylands Brigad i Dragsvik. Fazer Food Services gav det klart billigare anbudet.

Hälften billigare

Medelpriset per portion skulle vara 1,64 euro per portion för maten som tillreds av Fazer Food Services, medan Leijona Catering har ett medelpris på 2,95 euro per portion. Helsingforsföretaget erbjuder sig dessutom att transportera maten till Karis och Svartå för 110 euro per dag. I priserna ingåg inte mervärdesskatt.

Medelpriset på skolmaten som i dag tillreds i Raseborg är drygt tre euro.

Chefen för intern service, Arne Nummenmaa föreslår att Direktionen för intern service väljer Fazer Food Services som leverantör för matportioner till skolorna i Karis och daghemmen i Svartå. Avtalet skulle träda i kraft vid skolstart 12 augusti och vara i kraft tills jullovet inleds 22 december.

Kring 550 portioner per dag kommer under hösten att tillredas vid det före detta yrkesskoleköket på Stabsgatan. De portionerna går till daghemmen i Karis centrum.

Renoveringen av centralköket i Karis svenska högstadium ska vara klar i början av år 2015.

Ekenäs gymnasium får en tillfällig rektor i Mikael Eriksson.
Det beslöt bildningsnämndens svenskspråkiga sektion igår kväll.

Mikael "Mischa" Eriksson jobbar för tillfället vid Mattlidens gymnasium i Esbo. Han är diplomingenjör till utbildningen och idag ämneslärare i matematik och datateknik samt studiehandledare.
Han kommer att fungera som rektor för Ekenäs gymnasium under ett år.

- Nämnden var enhällig om det tillfälliga arrangemanget, säger ordförande Martin Stenström, SFP, ordförande för bildningsnämndens svenskspråkiga sektion i Raseborg.
De sökande var inte till hundra procent kvalificerade för tjänsten.

Nästa år ledigförklaras rektorstjänsten igen.

2.6.2014 Inför rektorsvalet och mer om vem Mikael Eriksson är

Ett knappt år efter skyfallen i Karis stå det klart: en del av fastighetsägarna får ingen ersättning. För bostadsbolaget där bilskolan Trexo verkar betyder det mellan 50 000-60 000 ur egen ficka - trots att alla försäkringar var i skick. De hade bara fel försäkringsbolag.

Trafiklärare Lena Stenström är den ena delägaren i bilskolan Trexo. Hon minns fredagen den 26 juli då det började regna så som det aldrig regnat i Karis förr.

Trafiklärare Lena Stenström var på semester då skyfallen förstörde bilskolan. Lena Stenström är trafiklärare på Trexo i Karis. Bild: Yle/Christopher Marins

Trexos andra delägare, trafiklärare Kim Magnusson var den som ringde Lena.

- Jag var hemma med barn och barnbarn på semester när grannen som bor i lägenheten bredvid ringde och sade "kom hit fort snart svämmar det över". Jag kom hit fort och det svämmade över. Det var inte mer med det, det var bara att konstatera att nu kommer det. Och vattnet fortsatte att komma in ett dygn.

Räddningsverket kunde inte heller göra något så länge det var en stor sjö utanför och upp mot bilskolans väggar. Men då vattnet efter något dygn drog undan så fick alla golv ändå ner till betongen rivas och så också en del av väggarna i både Trexo och också i lägenheten bredvid. Golven torkades under flera månaders tid. Trexo fick under sju månaders tid hyra in sig i en lägenhet, som tur var på andra sidan gatan.

Bilskola Trexo före och efter renoveringen

Alla golv och en del av väggarna måste rivas ut då Trexo i Karis översvämmades efter skyfallen den 26 juli 2013.

Ingen tog ansvar

Det som har skapat ilska och frustration efteråt är att de inte fått någon ersättning för de skador på 50 000- 60 000 som husbolaget fått.

- Jag gick, om inte nu glad i hågen, till försäkringsbolaget på måndagen och skulle fixa det här. På den lokala byrån trodde man ännu att det var klart fall. Men ett par veckor senare kom beskedet från Folksam i Helsingfors att de inte ersätter. Första motiveringen var att vår dränering inte fungerade. Men sedan då de fick reda på att vår dränering fungerade så ersatte de inget eftersom stadens anläggningar inte fungerade, säger Kim Magnusson.

- Alla andra bolag har ersatt - utom vårt, säger Lena Stenström. Det var en klausul som inte stod i vårt avtal som alla andra har.

De flesta försäkringsbolag gav alltså möjlighet att få skador ersatta som förorsakats av störtregn eller översvämning - men inte det bolag som bilskolan Trexos försäkringar fanns i, det vill säga Folksam.

Trexos husbolag lämnadesedan in en ansökan till staden om ersättning eftersom det ansågs vara stadens anläggningar som inte fungerade. Också därifrån kom ett nej på grund av att läget uppfattas som force majeure. Ett par husägare besvärade sig senare över besluten men fick nyligen på nytt ett nej.

Förändringar i de statliga ersättningarna

Trexos Kim Magnusson är frustererad över att ingen tar ansvar men säger att det är bara att gå vidare. Kim Magnusson är trafiklärare på Trexo i Karis. Bild: Yle/Christopher Marins

- Jag var nog ganska förbannad då på hösten när allt blev klart. Men att försöka processa mot staden eller försäkringsbolag är onödigt, det blir antagligen ännu dyrare. Antagligen får man ytterligare på truten, säger Kim Magnusson. Det är bara att svälja förtreten och försöka gå vidare.

- Nu blev man ju fly förbannad förstås och tänkte att varför betalar man alls försäkringar? Är det inte just i sådana här situationer man skulle behöva dem? frågar sig Lena.

- Har ni samma försäkringsbolag?

- Nej det har vi inte. Det fattade vi beslut om ganska snabbt - om de inte täcker i en situation när man behöver dem så byter vi bolag.

Nu ersätter Folksam skyfallsskador

Aktia svarar på kritiken genom Kenneth Långbacka i Jakobstad som är skadechef på Folksam.

- Vid tidpunkten för händelsen så fanns tyvärr inte det här skyddet i våra försäkringar och det är jättebeklagligt. Vi har full förståelse för att de kunder som är drabbade är jättebevikna. Det är helt förståeligt. Vi har tagit till oss av det här och har nu förändrat och förbättrat. Från årsskiftet har vi nu med den här exeptionella väderfenomenspunkten i våra villkor automatiskt.

Hur många kunder har lämnat bolaget på grund av att de inte fått ersättning?

- Det har jag inte koll på, jag har inte de siffrorna, jag kan inte svara på det, säger Långbacka.

Det goda i allt detta är att bilskolan nu verkar i nyrenoverade utrymmen. Men samtidigt finns en oro över att det kan hända igen.

- Inte vet jag vad staden har gjort för att förhindra det, säger Lena Stenström.

Finansbranschens centralförbunds information om förändringarna beträffande översvämningsskador (statens ansvar övergick till försäkringsbolagen 1.1.2014 (på finska)

Planerna på att flytta taxibilarna från Rådhustorget i Ekenäs till resecentret vid järnvägsstationen drar ut på tiden. Orsaken är bland annat att det kan vara knepigt att få till stånd en lämplig byggnad för taxibilisterna vid resecentret.

Tjänstemännen vid Raseborgs stads avdelning för intern service utreder om det går att riva ekonomibyggnaden öster om resecentret för att ge plats för en ny taxibyggnad.

Vill man rusta upp den existerande byggnaden från år 1931 måste användningsändamålet ändras. Det finns nämligen en skyddsmålsättning för den existerande byggnaden och området saknar gällande detaljplan.

Raseborgs stad har diskuterat frågan med taxibilisterna och beredningen av ärendet fortsätter.

Svenska skolelever i Raseborg kommer att börja lära sig finska redan i första klass.

Bildningsnämndens svenskspråkiga sektion fattade ett enhälligt beslut i ärendet igår.

Nämndens ordförande Martin Stenström, SFP, säger att man aktivt vill främja förståelsen mellan språkgrupperna.

Före Ekenäs blev en del av Raseborg läste svenska elever i ett skede finska redan i ettan.

I Hakarinne finska skola i Ekenäs studerar eleverna redan idag svenska i första klass.

Raseborgs stad har gjort upp nya ordningsregler för användningen av fastigheten Grantorp eftersom det har förekommit problem vid uthyrningen av fastigheten som staden äger.

Grantorp ligger vid Pojoviken ungefär åtta kilometer från Karis centrum. Staden hyr under sommarhalvåret ut gården för rekreation, kurs- och lägerverksamhet och för privata tillställningar.

Grannar till Grantorp har klagat till staden över att de har störts av högt ljud från Grantorp. Grannarna har också haft problem med båtar och andra motorfordon nära fastigheten.

Ibland har fastigheten också varit dåligt städad efter att ha varit uthyrd. Grantorp har också utsatts för skadegörelse.

Direktionen för intern service i Raseborg ska på sitt möte på onsdag (11.6) ta del av de nya ordningsreglerna för Grantorp.

Grantorp består av en huvudbyggnad på 430 kvadratmeter i två våningar och en bastu på 42 kvadratmeter.

Området är 3,8 hektar stort med 1,6 hektar vattenområde. Stranden är 320 meter lång.