
På Finlands sydligaste udde Uddskatan som öppnas för allmänheten på måndag (19.5) betar också i sommar lurviga och långhorniga kor. De hör till Finlands sydligaste ekobondgård, Havsgårdar i Täktom.
Då böndernas antal minskar gror landskapet igen och arterna som tidigare trivts i ett öppet landskap försvinner. För att bibehålla mångfalden satsar man på landskapsvård. Markku och Arja Primietta i Täktom i Hangö har ett åttiotal kor av rasen Highland Cattle som betar på över 70 hektar stora områden runt om i Hangö. Ett av de områdena är Finlands sydligaste spets Uddskatan som på måndag öppnas för allmänheten.
- Redan i fem år har vi haft kor där. Någon av våra grupper ska flyttas dit så småningom, säger Arja Primietta som också säger att alla djur vänjs redan från små vid människor.
Det syns tydligt var korna har betat.
- Landskapet har ändrat mycket, för att inte säga radikalt på den tid vi haft kor här, säger Markku Primietta.
Paret Primietta har många samarbetspartners då det gäller naturbetet i och med att korna betar på Forststyrelsens, Miljöcentralens, Hangö stads och privatpersoners marker. Områdena finns förutom på Uddskatan också vid Täktoms havsvikar, Henriksberg och Täktbukten - Kobben, Svanvik - Balget, Västanfjärden, och i Tvärminne.
Tål vintern bra
- Som ras är Highland Cattle bra på att utnyttja all växtlighet som finns på betesmarkerna. Vass som växer längs stränderna hör till deras favoritmat, säger Arja Primietta.
Highland cattle är en härdig nötkreaturras med ursprung i Skottlands högländer. Korna bor ute hela vintern och behöver inga ladugårdar eftersom pälsen består av två skikt, ett yttre med lång päls som står emot väta bra och ett tätt undre skikt som håller djuret varmt.
- I så fall är det nog sommarens hetta som stör djuren mer. Och bromsarna, flugorna, säger Arja.
Markku och Arja har haft djur i Hangö sedan år 2004.
- Det har kommit positiv feedback av fågelbongare och också ur Forststyrelsens och WWF:s synvinkel. Djuren gör ett bra jobb.
Naturbetet ger också paret EU-stöd.
- Nu är det ekonomiskt en ganska betydande penningsumma allt som allt, säger Markku Primietta.
Köttet som säljs från gården är mörkt och smakar annorlunda eftersom korna betar ute och fritt rör på sig. Djuren slaktas sedan i ett slakteri godkänt för ekologiska produkter i Pemar och köttet är eftertraktat.
- Vi borde producera dubbelt så mycket för att göra kunderna nöjda. Men vi har en liten boskap och säljer det som kommer.
Och då säljer de endast till privatpersoner, inte till restauranger, säger Arja Primietta.