![]()
Också i Västnyland har polisen fått rycka ut för att reda ut mobbningsfall i skolor, men det rör sig ändå om rätt få fall jämfört med andra områden i Svenskfinland. För att förhindra mobbning rör sig närpolisen - eller skolpolisen - i skolorna för att lära ut respekt för medmänniskor.
Camilla Fri-Bergström är en av sju skolpoliser inom Raseborgspolisen (Ingå, Raseborg och Hangö). Hon besöker regelbundet de sju skolor inom Ekenäsnejden som hör till hennes område och försöker skapa kontakt med barnen och de unga.
- Jag tycker det är givande och roligt. Jag hoppas jag blir bekant för barnen och att det har en positiv inverkan. Jag kan senare följa upp hur det går för var och en av de unga. Om jag är en bekant person så kanske den unga sedan vågar komma och prata med mig om det är något.
Dialog
Yle Västnyland följde med när Camilla Fri-Bergström föreläste i klass fyra i Österby skola i Ekenäs. Under den 45 minuter långa lektionen sökte Fri-Bergström hela tiden kontakt med barnen och förde en aktiv dialog med dem.
Skolpolisen Camilla Fri-Bergström trivs med sitt arbete.
Eleverna i årskurs fyra i Österby skola lyssnar noggrannt på skolpolisen Camilla Fri-Bergström.
Bild: yle/Petra Thilman
Bland annat fick barnen skriva ner positiva saker om varandra på lappar som Fri-Bergström sedan läste upp för klassen.
Barnen fick också fundera över hur ord som tack och förlåt påverkar hur den andra känner sig.
Små vänliga ord kan betyda så mycket.
Det är viktigt att vara artig mot varandra påminner dessa lappar i Österby skola oss om.
Bild: yle/Petra Thilman
Mobbning på nätet
En viktig del i lektionen var också att tänka på hur man beter sig på nätet och att det inte är tillåtet att fotografera varandra hur som helst eller lägga ut bilder på webben.
Fri-Bergström säger också att många inte inser hur det känns för den som blir utsatt för kränkningar på nätet eftersom man inte ser sitt offer.
- Jag har sett flera fall med fult språk och riktigt grova saker som man lägger ut. Man kan be andra unga ta livet av sig för att de är för fula eller liknande. Jag hoppas verkligen att människor som har hört om sådant här eller som har tagit del av mina lektioner funderar efter innan de lägger ut något på nätet.
Hon hoppas också att människor skulle tillbringa tid med varandra istället för att bara använda datorer eller smarttelefoner.
- Umgås, umgås, umgås så lär ni er hur man umgås. Strunta lite i de där skärmarna emellanåt. Det är mitt råd.
Respekt
Camilla Fri-Bergström anser själv att grunden till att motverka mobbning är att lära ut respekt för varandra. Som polis ser hon allt oftare att det finns en utbredd brist på respekt.
Eleverna i årskurs fyra i Österby skola lyssnar noga på vad skolpolisen säger.
Eleverna i årskurs fyra i Österby skola lyssnar noggrannt på skolpolisen Camilla Fri-Bergström.
Bild: yle/Petra Thilman
Många tonåringar gör sig skyldiga till våldsamt motstånd mot tjänsteman då de sparkar polisen.
- Jag tror att också lärare och föräldrar känner av den här bristande respekten. Där kunde alla göra sitt för saken och berätta för barnen att då en vuxen säger något så måste man lyda. Det lönar sig inte i längde att bara paja sina barn. Vi måste sätta gränser. Tyvärr är det så för många unga som springer runt på sta´n att den första som säger nej till dem är polisen.
Barnen vet vad mobbning är
Eleverna Anna Doepel, Jill Högberg, Josephine Söderström, Oscar Gustafsson, Karl Palmqvist och André Forsström i klass fyra vet alla vad mobbning är.
- Att man blir lämnad utanför.
- Att man retar samma person varje dag.
De flesta av dem säger att de inte har sett mobbning eller själva blivit mobbade, men Anna Doepel berättar att hon själv var mobbad en tid, men att det löste sig då hon berättade om mobbningen till sin mamma och också läraren kopplades in i fallet.
- Det var ledsamt. De gav mig fula namn och de tvingade mig göra saker jag inte ville göra.
Barnen berättar också att det har förekommit en del mobbning bland flickorna i klassen, men att klassen har rett upp läget.
De har också goda råd om hur man kunde hjälpa den som blir mobbad.
- Jag berättar om det för läraren.
- Man ta med den som har blivit mobbad i sin lek.
- Man kan bli vän med den som har blivit mobbad. Ofta blir den som kommer som ny till klassen mobbad.
- Man kan gunga med den som är ny i klassen.
Skolan ser allvarligt på mobbning
Vice rektor Marie-Louise Sandberg i Österby skola säger att frågan om mobbning ständigt är aktuell i skolorna. Inte heller Österby skola med sina 110 elever är fri från mobbning.
Skolan följer ständigt med ifall det förekommer mobbning, säger vice rektor Marie-Louise Sandberg.
Vice rektor Marie-Louise Sandberg i Österby skola i Raseborg.
Bild: yle/Petra Thilman
- Många gånger vet vi inte ens om vad som pågår.
Ifall man upptäcker mobbning i skolan tar först läraren i frågan och pratar med de berörda parterna.
Sedan kan man kalla in skolans antimobbningsteam om man inte kommer någon vart.
- I teamet sitter två lärare som följer upp situationen en längre tid.
En sista utväg är att be föräldrarna kalla in polisen, men oftast klarar teamet av att lösa problemen.
Dolt problem
Ett faktum som ändå gör det svårt för skolan är att en del av mobbningen sker utanför skolan eller på nätet. Skolan måste då tillsammans med föräldrarna från fall till fall avgöra när det är skolans sak att rycka in, säger Sandberg.
Skolan undervisar också i hur man ska bete sig på webben, men i de lägre klasserna gör man inte det.
Det finns åldersgränser för många sociala medier och vice rektor Marie-Louise Sandberg önskar att föräldrar och barn höll sig till dem.
Sandberg konstaterar också att skolan lätt ligger steget efter i kampen mot mobbningen. Dessutom leder den tystnadsplikt läraren har till att man inte kan berätta eller reagera på allting man ser och vet om.
Också de stränga regler som finns för lärare och som begränsar deras möjligheter att ingripa i situationer kan för sin del förhindra lärare att ingripa helt och hållet i situationer, medger Sandberg.
- Nu jobbar jag ju i lågstadiet och här är det kanske ändå på det sättet att man kan använda sin auktoritet och röst för att få eleverna att inse att det är allvar. Men jag kan nog tänka mig att man i vissa skolor och årskurser kan känna att man har för lite befogenheter.
