På torsdag möts Karislaget BK-46 och Sjundeå IF i A-pojkarnas FM-final i handboll. Matchen spelas i Karis bollhall.
I måndagskvällens andra semifinal besegrade BK-46 Grankulla IFK i Karis bollhall med siffrorna 28-24. I den första semifinalen slog Sjundeå IF Åbo IFK med 33-31. Den matchen spelades i Samppalinna i Åbo.
Hangölaget FC HIK åkte på säsongens första förlust i sin hemmapremiär i herrarnas fotbollstrea på måndagen. MPS/Atletico Malmi från Helsingfors var bättre med tre mål.
Slutsiffrorna på Rukki Arena i Hangö blev 0-3 (0-2).
Matchen bjöd inte på några som helst fotbollsfinesser. Den bjöd inte heller på särskilt många målchanser. Den bjöd på hårda mittfältsdueller, många felpassningar och, mycket gnäll och tjat.
Den fina gräsplanen var aningen hal, vilket dessutom gjorde det ännu svårare att åstadkomma fina kombinationer och anfall. Matchen spelades också i en rätt tät dimma, som faktiskt blev tjockare mot slutet av matchen.
I början förde hemmalaget spelet och rullade boll rätt så behärskat i ungefär 25 minuter. Vid 27 spelade minuter fick gästerna en hörna som Pauli Saastamoinen slog. Hörnan var närmast perfekt, liksom också Akan Okomohs nick i det bortre hörnet. Hangömålvakten Cesar Cruz var helt chanslös.
En knapp kvart senare, eller några minuter före pausvisslingen fick gästerna ett gratisläge efter ett missförstånd i hemmaförsvaret. Pauli Saastamoinen frispelade Jukka Haarala som avslutade säkert.
Den andra halvleken började ungefär som den första hade gjort. Hicken hade bollkontrollen och Helsingforslaget försvarade. MPS hade ett utomordentligt mittbackspar i Akan Okomoh och Niko Lempinen. FC HIK:s Vincent Emeka stångades med dem flere gånger och blev varje gång tvåa.
Emeka jobbade bra och löpte mycket, men resultatet var väldigt magert. I FC HIK är det svårt att hitta någon spelare som skulle överträffa de andra om inte sen vänsterbacken Marko Lahti gjorde det. FC HIK får nog förbättra sitt spel avsevärt om man vill ta poäng i fredagens match SAPA i Helsingfors.
Det lovade i och för sig Hangölagets Alexander Österlund att man ska göra.
- Jo, nu kommer vi över det här. Nu vet vi hur det känns att förlora så nu kan vi sluta med det, sade Österlund.
Han medgav att hemmapremiärsnervositeten kunde ha varit den största orsaken till den tama uppvisningen.
- Stämningen var nog lite spänd i omklädningsrummet före matchen, så kanske det ligger något i den förklaringen, funderade Österlund.
Matchens sista mål kom på stopptid efter en kontring där Niko Putkonen lobbade bollen från 25 meters avstånd i Hickens tomma bur.
FC HIK: Cesar Cruz: Marko Lahti; Herve Tionang, Allan Souza, Walter Gustafsson (85 min Linus Sandblom); Patrik Lahti, Tom Enberg, Kristian Fast (81 min Miki Olin), Andreas Björkqvist; Alexander Österlund, Vincent Emeka.
MPS/Atletico Malmi: Eelis Rantala; Niko Ruokolainen, Akan Okomoh, Niko Lempinen, Jani Hannula; Jani Putkonen, Miro Rissanen, Pauli Saastamoinen (79 min Joonas Peltonen), Antti Nurkka (85 min Timo Kinnunen); Janne Hampaala (57 min Ville Ruuska), Jukka Haarala.
Ivriga krafter försöker sätta Västnyland på den gastronomiska kartan och marknadsföra regionen som en matregion.
Henrica Ewalds
Henrica Ewalds
Bild: Yle/ Maria Wasström
En av dem som deltog var företagaren Henrika Ewalds som i sammanhanget sitter på många stolar. Hon driver Hotel Sea Front. Hon är ordförande för turismföretagarföreningen Helsinki West, och hon är med i Slow Food och turismorganisationen Lumo:
Hon lyfter fram småskaligheten som ett trumf för regionen. Maten är en viktig komponent i turismen och lämnar alltid pengar i regionen.
- Alla äter ju. Turister upplever att om de har fått god mat och bra service har semstern varit perfekt, säger Ewalds.
Berit Mariani från Friman resor påminner att det är viktigt att också ortsborna stöder den lokala turismen.
- Varje invånare är sin egen hemtrakts ambassadör, säger hon och får medhåll från bland annat Stig Hoffstedt från föreningen Gastro Nostra:
- Vi lyckas bättre om de som bor här är stolta över det vi gör, säger han.
Patricia Wiklund och Kenneth Katter
patricia wiklund och kenneth katter
Bild: Yle/ Maria Wasström
Evenemangskoordinator Kenneth Katter från Fiskars bruk påpekar att det handlar om att lyfta fram lantlivet på ett tilltalande sätt - inte nödvändigtvis det vardagliga lantlivet utan den lyxigare varianten:
- Det handlar om vilken typ av berättelser vi berättar, säger Katter och lyfter fram inte bara det goda livet på landet utan det bättre livet på landet.
- Vi tror på kulinarismen. Vi erbjuder tjänster för den alltmer kunniga hemmakocken, säger Katter och tillägger att det i hög grad handlar om upplevelser.
För att matturismen ska slå igenom på allvar i regionen krävs ändå en god bit samarbete och utvecklingsvilja, verkar deltagarna enas om.
Dålig lönsamhet och ett stort svinn gör att butiken i Barösund inte bär sig året om. Varuboden-Osla vill stänga butiken vintertid.
- Visst har vi små orter men också en jämnare och högre försäljning. I Barösund kan inkomsterna vissa dagar ha stannat vid 150-200 euro. Vi har ett visst varusortiment som vi måste upprätthålla och det förekommer ett stort svinn då osålda produkter och färskvaror måste slängas.
Därför är färre öppethållningsdagar inte heller någon vettig lösning, menar Vinberg.
- Då är det ju ytterligare dagar som varorna får vänta och bli gamla. Att vintertid hålla öppet 5 dagar i veckan är inte lönsamt ur personalsynpunkt.
Öppethållningstiderna är tänkta att betjäna kunder som kommer hem från jobbet, ändå är de redan kortare än på annat håll.
Bengt Vinberg, branschdirektör vid Varuboden-Osla.
Bengt Vinberg, kedjedirektör för Varuboden
Bild: Yle/Oscar Romero
För tillfället för Varuboden-Osla samarbetsförhandlingar med personalen. Man ska också diskutera situationen med byarådet på onsdag.
- Vi har ett avtal som gäller i ytterligare två år, sen får vi se hur allting utfaller. Vi är öppna för diskussion i möjligast god anda och öppna för nya lönsamma alternativ men för tillfället kan vi bara konstatera kalla fakta; det är väldigt olönsamma månader i Barösund mellan september och maj.
För fyra år sedan slöt fritidsbor och fast bosatta sig samman och bildade ett fastighetsbolag. Bolaget byggde en ny butiksfastighet istället för den gamla utdömda. Många satsade egna pengar och räknade med att butiken skulle vara tryggad året runt och en lång tid framöver.
- Aktieägarna är nog väl medvetna om det kontrakt vi har. Kontraktet löper i 5 år, vi förbinder oss inte till någonting efter det. Men redan vid grundandet diskuterades möjligheten att anlita andra aktörer. I Barösund kan en privat företagare vara väl lämpad att sköta en sån här butik.
I Bromarv betjänar bybutiken Skafferi Ett AB både ortsbor och sommargäster året om. Den fungerar som ett aktiebolag och ägs av 2 personer. Enligt Ragna-Lise Karlsson är kundkontakten och ett brett sortiment det viktigaste lockbetet.
Bybutiken i Bromarv.
Bild: YLE/Tove Virta
- Man måste ha saker för att kunna sälja saker. Det måste finnas ett brett urval. Är det nånting vi inte har så far kunden vidare och köper allting från ett annat ställe.
Bromarvbutiken ingår i Tarmo-kedjan för självständiga köpmän. Varje butik bör hålla sig med ett mindre bassortiment som är givet men kan i övrigt fritt bygga upp sitt eget utbud och anlita vilka leverantörer man vill.
- Det är viktigt att bygga upp ett förtroende på orten och utnyttja lokala producenter och service nära till. Gör vi inte det så finns de ju inte kvar länge till.
Karlsson tycker det är extra skojigt att sommargästerna stannar till för att handla också på vintern. Det visar att butiken är viktig för dem. I Bromarv finns ett kundunderlag om 300 åretrunt-hushåll och ungefär 600 invånare. Sommartid, i synnerhet i juli, ligger siffran runt 3000.
Ragna-Lise har drivit butiken tillsammans med sin kollega sedan januari 2010. Hon delar gärna med sig av tips och goda råd till andra som försöker få en butik att bära sig i glesbygden.
- Det är viktigt att bevara bybutikerna och alltid lika synd om någon försvinner.
Bensinmacken vid Lappersvägen i Sjundeå måste sluta sälja bensin eftersom den saknar miljölov. Enligt ägarna är situationen väldigt märklig eftersom ingen verkar kunna ge besked om miljölovet existerar eller inte.
- Det skulle kosta oss runt 200 000 euro att utföra alla förändringar på en gång och det har vi inte råd med, säger Miika Kokkola, som äger benisnmacken tillsammans med Santtu Kokkola och Ilkka Alander. Om vi fick möjlighet att utföra förändringarna i långsam takt skulle det däremot kanske vara möjligt.
Kokkola är väldigt förundrad över situationen eftersom varken kommunen eller NTM-centralen, enligt honom, verkar veta om bensinmackens miljölov existerar eller inte.
- Det finns protokoll som visar att myndigheterna har utfört inspektioner och har gett tidtabeller för förändringar som måste göras på bensinmacken. Det är väldigt konstigt att loven inte är i skick även om det har verkat så tidigare, säger han.
Han menar att alla dokument såg ut att vara i skick då ägarskiftet skedde för tre år sedan.
Bensinmackens avtal med Teboil löper ut i månadsskiftet maj-juni och då kommer bensintankarna att tömmas. Miika Kokkola säger att den övriga verksamheten, som café och biltvätt, ändå kommer att fortsätta.
- Många kunder har önskat att vi kunde fortsätta med bensinförsäljningen och därför utreder vi nu hur det kunde vara möjligt, säger han.
Tidningen Västra Nyland var först ute med nyheten.
Flera Västnylänningar finns med bland de som får pris från Svenska kulturfonden.
Ekenäsbon Sture Lindholm, som är lektor i historia och samhällslära, tilldelas Svenska kulturfondens pris på 10 000 euro. Motiveringen är att han är en omtyckt och inspirerande pedagog och att det i dag behövs lärare som synligt betonar ämnen som ger oss bakgrunden till aktuella konflikter och samhällsdebatter..
Hangöbon och biblioteksfunktionären Agneta Möller-Salmela tilldelas Rose-Maj och Levi Ulfvens pris på 10 000 euro. Hon har under en lång tid målmedvetet arbetat för att få barn och unga att läsa. Hon har också utarbetat egna metoder för bokprat och visar sagans obegränsade möjligheter att stimulera fantasin och förmågan att förstå omvärlden.
Sjundeåbon och journalisten Annika Rentola tilldelas Anita och Nils Meinanders pris på 6000 euro för medicinsk journalistik. I motiveringen står det att hon på ett initierat och hänsynsfullt sätt belyser svåra händelser och sjukdomar. Trots att hon tar upp svåra ämnen förmedlar hennes texter optimism och livsglädje.
Det är nu klart att Sjundeå kommun arrenderar ut marken där allaktivitetshallen ska byggas. Arrendeavgiften för det 3400 kvadratmeter stora området är den symboliska summan en euro per år.
Marken arrenderas till Sjundeå allaktivitetshall Ab för 30 år och hela avgiften betalas som en klumpsumma efter att avtalet undertecknas. Arrendetiden börjar från och med första januari 2015.
Arrendeavtalet löper ut om hallbygget inte har inletts före år 2018 eller om man redan tidigare har konstaterat att bygget inte framskrider. Enligt planerna ska bygget inledas i början av nästa år.
Avtalet innehåller också rätten att använda kommunens områden för den parkering som hallverksamheten behöver.
Det planerade allaktivitetshallen är 2700 kvadratmeter stor.
Billnäs bruks ägare Olli Muurainen och Raseborgs stad har olika åsikter om träd i bruket.
Muurainen vill fälla flera träd men staden vill inte ge honom lov för det utan tycker att träden borde stå kvar eftersom sällsynta djurarter kan lida om träden fälls.
Muurainen har bett om lov för trädfällning på flera olika ställen i Billnäs bruk. Men stadens tjänsteman har inte beviljat lov.
Muurainen vädjar nu till miljö- och byggnadnämnden och ber nämnden ompröva tjänstemannens beslut.
Nämnden kommer i morgon att besöka Billnäs för att se var Muurainen vill fälla träd.
Men förslaget till nämnden är fortfarande att loven inte beviljas. Motiveringen är att flera sällsynta djurarter på området skulle lida om träden fälls.
Det finns bland annat nordisk fladdermus, vattenfladdermus, mustaschfladdermus, långörad fladdermus och utter.
Monica von Bonsdorff, aktieägare och byarådsaktiv, drar sig till minnes hur fint Varuboden agerade i början då det nya butikshuset byggdes. Nu har stämningen förändrats.
- Vi är fruktansvärt upprörda! Det är förskräckligt att känna att det ena efter det andra tas ifrån oss. Just som vi tyckte att allt började bli litet bättre här.
I början upplevde ortsborna att Varuboden visade sitt stöd då fastighetsbolaget grundades. Byborna fick mycket hjälp med den nya fastigheten. Också fritidsboarna ställde upp och köpte aktier för att trygga butiken och kunna handla lokalt.
Yle Västnyland på utesändning från Barösund
yle utesändningsbil i hamn
Bild: Yle/Monica Slotte
Gustaf Sundman från Gåsö poängterar att Ingå kommun och beslutsfattarna egentligen bär huvudansvaret för dagens situation.
För 30 år sedan köptes det sk Bergvalla-området på andra sidan sundet, från butiken sett. Förslaget kom från kommunens skärgårdsnämnd. Området omfattar omkring 40 hektar.
- På dessa 30 år har det inte gjorts någon plan för det här området. Meningen med köpet var att säkerställa servicestrukturen i byn, att hålla kvar skolan och butiken. När det inte har sålts tomter annat än enligt grundbyggnadsrätten så finns det inte folk här. Det finns inte kunder i butiken.
Brita Lindholm, Anders Holmberg och Stig Sontag minns den gamla butiken och hur väl den utnyttjades.
- Man köpte ju allt som behövdes för hus och hem. Men minnena från skoltiden präglas av de sekunda karameller man fick för 60 penni per 100 gram, minns Anders. Skolan låg nära till.
Barösunds Andelshandel, som den då hette, hade stor betydelse för bygden. Det var ett medlemsföretag, trots att den redan då hörde till S-gruppen. Det fanns också en filialbutik i Box som ägdes av Andelshandeln. Butiken hade en egen styrelse som fattade alla beslut. Den bestod av skärgårdsbor.
- Sen hade man andelslagsstämmor här vid ungdomsföreningen, på Walhalla. Familjer kom, vuxna och barn. Man hade möten, litet underhållning, kanske som avslutning dans.
Brita Lindholm jobbade i den gamla butiken som 15-åring. Det var på den tiden då allt såldes i lösvikt. Mjölken kom i stora stånkor och mjölet och sockret i stora säckar som skulle bäras upp ur källaren. Ett roligt men tungt jobb.
- Vi har en jättefin butik idag, den nya. Bara vi skulle få ha den ifred. Men det börjar se mörkt ut.
Handen på hjärtat, barösundsbor; handlar ni verkligen i affären?
- Jag handlar allt som man får här, säger Brita Lindholm. Det som inte finns här måste jag söka på annat håll, men det är inte mycket.
- Nittio procent av mina inköp gör jag här, bedömer Stig Sontag. Ibland måste man ju in till Karis och Ekenäs för att hämta pengar, det finns ju ingen bank här. Det är kanske en gång på 5 år som jag far till Kyrkslätt.
Monica von Bonsdorff är en av dem som ska träffa Varuboden-Oslas ledning på onsdag. Förväntningarna är höga.
- Jag hoppas att vi äntligen skulle få siffror på den så kallade förlusten. Vi vet inte hur Varuboden har räknat ut den. Vi har inte hört några alarmerande rapporter på bolagsstämman, inte via fastighetsbolaget. Det är via medierna vi fått höra det vi vet om den eventuella stängningen vintertid.
von Bonsdorff tycker att en stängning nu vore befängd då en ny restaurang slagit upp sina dörrar. Scola planerar att hålla öppet året om och också satsa på seminarier och kurser. Då det finns en butik lönar det sig för företagarna att satsa på sin verksamhet.
- Det är inte vi som sviker butiken, som Varuboden påstår. Vi har fritidsboare kommer hit sent på hösten och tidigt på våren. Det finns de som har en önskan om att bo året om här. Unga familjer som stannar kvar, skärgårdsbor utan bilförbindelse - de behöver verkligen sin butik också.
Yle Västnyland på utesändning i Barösund där invånarna vill ha butik året om.
En kraftigt berusad man vurpade med sin bil efter att han hade krockat med en lyktstolpe på Lempolavägen i Lojo.
Mannen hamnade i filen för mötande trafik efter en tvär högersväng och krockade därefter med stolpen så att bilen landade på taket.
Incidenten skedde i går eftermiddag (12.5). Mannen, som är född år 1974, blåste 2,57 promille i alkometern. Både chauffören och passageraren i bilen fördes till sjukhuset för att undersökas.
Det var med hjälp av undantagslov bensinmacken Teboil i Sjundeå fick fortsätta sin verksamhet trots att man egentligen redan tidigare borde ha åtgärdat bristerna i stationen från år 1963. Det säger Sjundeås miljöinspektör Anu Hynninen.
Ägarna till bensinmacken säger att det kom som en total överraskning att macken inte har något miljölov och att stora saneringar måste göras för att macken ska kunna fortsätta sin verksamhet.
Anu Hynninen säger att en ny förordning trädde i kraft år 1998 som slog fast att bränslemackar måste uppfylla vissa bestämmelser för att få fortsätta verksamheten. I lagen fanns inskrivet en övergångsperiod på fem år. När de fem åren tog slut beviljade räddningsmyndigheterna ett par gånger undantagslov som gjorde att macken kunde fortsätta verksamheten.
Men nu har alltså också de sista undantagsloven löpt ut och myndigheterna verkar inte bevilja några nya undantag.
Ledande brandinspektör Anssi Kuhlman på Västra Nylands räddningsverk säger att inga beslut i ärendet ännu har fattats, men det är viktigt att samma regler gäller för alla företagare.
Han har för sin del kommit i kontakt med ärendet först på våren och han kan inte säga något om hur ärendet har skötts tidigare. Han kan inte heller säga varför räddningsverket har beviljat undantagslov tidigare.
Om företagarna lägger ner själva verksamheten på bensinmacken måste de tömma tankarna och gräva upp dem ur marken. Dessutom ska marken undersökas för föroreningar och vid behov saneras, säger miljöinspektör Anu Hynninen.
Markundersökningen och eventuell sanering gäller också om företagarna vill fortsätta med verksamheten. Dessutom måste då grunden under tankarna skyddas så att bränsle inte kan rinna ut i grunden.
Anu Hynninen säger också att frågan är komplicerad eftersom många myndigheter är inkopplade och de ansvarar alla för olika saker i processen.
Bensinmacken ligger inte på grundvattenområde.
På Nylands närings-, trafik- och miljöcentral (NTM) säger jurist Satu Lyytikäinen att frågan om tillstånd för bensinmackar har varit en kommunal angelägenhet och att statliga miljömyndigheter därför inte har blandat sig i frågan.
Hon håller med Hynninen om att frågan är något komplicerad då så många myndigheter nu är inblandade.
NTM-centralen har diskuterat med företagarna, men centralen har inte tagit ställning till vad som ska hända nu. Inga slutliga beslut om sanering eller markundersökning har gjorts eftersom det också beror på vad som kommer att hända på stationen i framtiden, säger Lyytikäinen.
I höst är den nya K-supermarketen färdig i Hangö. Tina Mattsson och Mikael Rajamäki fortsätter som köpmän i den nya marketen.
Den nya butiken byggs på K-supermarket Hangös parkeringsplats. Marketen blir cirka 800 kvadratmeter större än den nuvarande fastigheten. Våningsytan blir sammanlagt 2 855 kvadratmeter.
Keskos bild av nya K-supermarketen.
Bild: Kesko
Hangö får en ny K-supermarket.
Hangö får en ny K-supermarket.
Bild: Yle/Marica Hildén
Bygget framskrider enligt tidtabell och det blir taklagsfest i augusti. Alko flyttar till samma fastighet i höst.
Regionförvaltningsverket måste ge sitt tillstånd innan den nya affären kan öppna.
Raseborgsmässan slår upp dörrarna vid middagstid på fredag och pågår till sent på lördag eftermiddag. I fjol arrangerades mässan på lördag och söndag vilket arrangörerna fick kritik för.
- Nu prövar vi det här. Kanske det fungerar bättre, säger Jani Roman, ordförande för föreningen Raseborgs Företagare.
I ishallen i Karis deltar över 100 utställare. Kring 60 företagare presenterar sig och sina produkter medan mer än 40 föreningar är representerade. Föreningarna står också för en hel del program på en scen inne i ishallen.
På mässområdet utanför blir det allt från hund- och hästshow till konsert med Jukka Poika och Krista Siegfrids på lördag eftermiddag.
Före konserten på lördag görs ett världsrekordförsök i ”Kielisuudelma – Språkkram”. De som deltar i Språkkramen samlas på idrottsplanen i Karis. Det går också bra att delta även om man kommer ensam. Via facebook har 75 pesoner redan anmält sig.
Tanken är att på det här sättet främja respekt, vänskap och kärlek över språkgränserna. De som deltar ska ha pass eller körkort med sig. Deltagarna och deras modersmål registreras. När det hela är över skickas en rapport och namnlistorna till Guiness World Records och vill det sig väl registreras Språkkramen i Guiness rekordbok.
Inför Språkkramen uppträder Joshu och Clarissa. De två har skrivit låten "We will, We will hug you" som sjöngs första gången på en flash mob i Helsingfors.
Även om själva mässan öppnas först klockan 12 på fredag så är det full fart på idrottsplanen redan från tio på morgonen.
IF Raseborg arrangerar Skolornas stafettdag som samlar kring 900 elever från 14 skolor. För de svenskspråkiga eleverna är stafetten också en generalrepetition inför Stafettkarnevalen i Helsingfors en vecka senare. För de finskspråkiga elverna är Skolstafetten i Karis ett första tillfälle att uppleva liknande stämningar som under Stafettkarnevalen.
- Intresset för stafetten har varit stort, säger Glenn Lignell vid IF Raseborg. Och på finskt håll har det här tagits emot väldigt positivt.
- Bara från Kiilan koulu kommer kring 250 elever berättar Jani Roman.
Yle Västnyland sänder hela God Morgon Västnyland (06.30-09.00) från Raseborgsmässan på fredag. Klockan 12.00-12.30 på fredag gör Yle Västnyland en halvtimme tv som direktsänds på Arenan.
Du kan se direktsändningen här: Raseborgsmässan 16.5.2014 och efter sändningen publiceras valda delar på svenska.yle.fi/vastnyland
Efter en svår början på året går det igen uppåt för lastbilstillverkaren Sisu Auto i Karis. Företaget presenterar i år en ny kollektion med tunga lastbilar och företaget ser nu ljusare på framtiden.
På Sisu Autos fabrik i Karis är det liv och rörelse. I dagens läge är ingen i personalen permitterad. Omkring 100 personer jobbar vid lastbilsfabriken.
Nya, uppdaterade Sisu Polar lastbilar.
Nya uppdaterade Sisu Polar lastbilar, till vänster Sisu Timber och till höger Sisu Rock.
Bild: Yle/Malin Valtonen
- Antalet beställningar och erbjudanden har ökat och situationen har blivit bättre, berättar Jani Koskinen, chef för försäljning och marknadsföring.
Lastbilsmarknaden är fortfarande svår men Sisu Autos nya och uppdaterade uppsättning av Sisu Polar lastbilar gör situationen ljusare för företaget. I dagarna drar Sisu ut på en turné för att presentera sina uppdaterade tunga lastbilar för landets yrkeschaufförer.
Sisu Auto har fått en bra start på försäljningen av den nya uppsättningen av Sisu Polar.
- Vi har redan fått mellan 10-20 beställningar av de nya bilarna, bekräftar Koskinen.
Målet är att fortsättningsvis tillverka 20 bilar per månad i Karisfabriken.
Enligt Jani Koskinen stannar Sisu i Finland, trots utländska projekt.
Jani Koskinen är chef för försäljning och marknadsföring vid Sisu Auto i Karis.
Bild: Yle/Malin Valtonen
Lastbilstillverkaren har också flera utländska projekt på gång. Sisu Auto exporterar bilar till Norge och Rumänien. Företaget säljer också sin sakkunskap till Kina.
Men de här utländska projekten ska stöda produktionen och inte ta över. Den finska marknaden är fortfarande nummer ett för Karisföretaget.
Sisu Auto är också intresserad av att köpa upp en serbisk lastbilstillverkare, Korporacia Fabrika Automobila Priboj (FAP). Förhandlingarna med ägaren, den serbiska staten, fortsätter. Parterna möts i Belgrad på onsdagen (14.5).
Men Jani Koskinen betonar att Sisu ingalunda är på väg att flytta produktionen utomlands.
Marko Toivonen har jobbat på lastbilsfabriken i Karis i sju år.
Marko Toivonen i lastbilsfabriken i Karis.
Bild: Yle/Malin Valtonen
- Sisu är ett finländskt företag och ska så förbli.
Marko Toivonen trivs bra med sitt arbete på lastbilsfabriken. Han lagar centralsmörjningssystem.
Men sia om framtiden vill han inte. Han tar en dag i sänder.
- Svårt att säga något om framtiden, jag hoppas det finns arbete, säger Toivonen som jobbat på Karisfabriken i sju år.
Alla är inte nöjda med Raseborgs val av entreprenörer för olika byggtekniska arbeten. Två företag och en privatperson vill att staden ändrar flera av besluten.
Direktionen för stadens avdelning intern service valde för en månad sedan företag för gymnastiksalsbygget på Kiilan koulu, för Pojo daghems takrenovering samt för mindre, så kallade timarbeten i stadens fastigheter.
Företaget Hangö Elektriska nöjer sig inte med valet av VVS-Lundström som första leverantör av vvs-tjänster.
Hangö Elektriska valdes också som vvs-leverantör men först på andra plats.
Offertförfrågan förutsätter arbetsledarerfarenhet på tio år eller teknikerutbildning. VVS-Lundström har varken dera, påpekar Hangö Elektriska.
Men chefen för intern service föreslår att rättelseyrkandet förkastas.
Företaget uppfyller enligt is-chefen kraven trots att VVS-Lundström endast har existerat i sex och ett halvt år och ägaren är företagets enda anställda.
Innan han grundade firman ansvarade han för Pojo kommuns vvs-anläggningar i två och ett halvt år. Erfarenheten är sammalagt knappt nio år.
Ägaren har i tiderna också gått en treårig kurs vid Västra Nylands yrkesskola och blivit utexaminerad som mekaniker (1983). Men det är en lägre nivå en teknikerutbildningen.
En privatperson har också yttryckt sitt missnöje över valet av VVS-Lundström samt över andra entreprenörsval. Hon anser att stadens offertförfrågan var ute på anbudswebbplatsen Hilma för kort tid, endast 12 dagar mot 21 dagar som rekommenderas.
Hon poängterar också att dåvarande fastighetschefen vid intern service Kjell Holmqvist var med och öppnade offertkuverten för timarbeten trots att han vid den tidpunkten var delägare i ett av de deltagande företagen.
Chefen för intern service föreslår att privatpersonens rättelseyrkanden förkastas eftersom hon eller hennes företag inte är part i upphandlingsärendet.
De sista rättelseyrkandet kommer från byggföretaget Mäkinen som anser sig ha blivit orättvist behandlat när staden valde entreprenör för den nya gymnastiksalsbyggnaden vid Kiilan koulu i Karis.
Mäkinen hävdar att den valda entreprenören K. Jousmaa inte var förmånligast och saknade krävda referenser. Men staden säger att tre miljonprojekt under 2011 och 2012 räcker som referens.
Orsaken till att Mäkinen inte valdes trots deras billigare pris var att de lämnade in en kreditrapport som var från ett annat företag än det som staden krävde.
På begäran skickade de senare den krävda rapporten men kreditklassifieringen där var för dålig.
Direktionen för Intern service tar ställning till rättelseyrkandena på onsdag (14.5).
Intern servicechefen Arne Nummenmaa sade nyss till Yle Västnyland att jävsproblematiken också tas upp på majmånadsmötet, men någon egen paragraf för en sådan diskussion finns inte på föredragningslistan.
Fullmäktige i Hangö beslöt på tisdag kväll att godkänna föravtalet om villkoren i fastighetsköpet med FN-Steels konkursbo.
Det slutliga köpebrevet skrivs enligt villkoren i föravtalet, senast den 30 augusti. I villkoren sägs det bland annat att konkursboets borgenärsdelegation och borgenärssammanträde måste godkänna föravtalet innan det slutliga köpebrevet görs.
Vid åttatiden på tisdag kväll började fullmäktige i Hangö diskutera föravtalet som leder till köp av mark- och vattenområden av stålbolaget FN-Steels konkursbo i Koverhar.
Fullmäktiges ordförande Sture Söderholm (SFP) bad att gruppordförandena skulle samlas till möte innan ärendet om FN-Steel behandlas. En stund senare bad Katrin Järvinen från socialdemokraterna att hennes partikamrater och Vänsterförbundet ska samlas för att diskutera.
Stadsdirektör Jouko Mäkinen sade att staden är i brinnande behov av plats för företagare. Det är det vi har i sikte med köpet, sade Mäkinen.
Stig Sundberg (SFP) sade att SFP-gruppen stöder ett köp. Det innebär att Hangö satsar på framtiden inom flera områden.
Vänsterförbundet och Socialdemokraterna går ut för att diskutera innan föravtalet behandlas.
Vänsterförbundare och socialdemokrater går ut för att diskutera innan föravtalet om köpet av FN-Steel behandlas.
Bild: Yle/Marica Hildén
Sannfinländaren Pekka Tuunanen hoppades att en ny hamn inte medför ekonomisk belastning för staden. Sannfinländarna vill bland annat ha en ekonomisk plan innan det egentliga avtalet görs.
Stadsstyrelsens ordförande Jouko Kavander (SDP) sade att om köpet blir av så planeras området för industri. Hamnen kan bli ett dotterbolag eller fusionernas med hamnbolaget, sade Kavander.
Vänsterförbundets Birgitta Gran sade att hennes parti stöder ett köp. Hon vill att hamnen i Koverhar ägs av staden.
Staden betalar en köpesumma på tio miljoner euro. I avtalet ingår markområden på 530 hektar och vattenområden på 117 hektar. Fabriksområdet på 70 hektar ingår inte.
Sommaren 2012 gick FN-Steel i konkurs.
Fullmäktige i Hangö var enhällig.
Årets epidemi av den så kallade vinterkräksjukan, som förorsakas av noroviruset, har varit kraftigare än på flera år på Västra Nylands sjukhus.
- Det verkar finnas mera av viruset än tidigare år. Det hör till virusbilden att det var fjärde eller femte år kommer en mera landsomfattande epidemi. Kanske det är det året i år, säger hon.
Också flera avdelningar där äldre vårdas har drabbats av noroviruset. En avdelning på Mjölbolsta sjukhus och en på Ekåsens sjukhus är för tillfället stängda på grund av att både patienter och personal har insjuknat.
Läget på Västra Nylands sjukhus var värst veckan före påsk, säger Carola Lindholm. Nu är situationen under kontroll och för tillfället finns det fyra eller fem personer på sjukhuset som högst sannolikt bär på viruset.
Enligt Lindholm kan man inte veta om norviruset har spridit sig just från sjukhuset vidare till de andra vårdavdelningarna i staden.
- Givetvis skickar vi ingen patient vidare om vi har vetskap om att han eller hon bär på viruset, säger hon.
Det kan hända att sjukhuset har skickat vidare någon patient då man inte har vetat om personen i fråga har varit smittad.
- Det är förstås ledsamt, men ingenting som vi har gjort medvetet, påpekar Lindholm.
Däremot har man från sjukhuset skickat vidare patienter till andra avdelningar efter att de insjuknat, men i ett skede då patienten inte längre kräks eller har diarré.
- De personerna bär på viruset i sin tarmflora i flera veckor efter att de insjuknat och dem kan vi inte hålla kvar på sjukhuset om de behöver fortsatt vårdplats inom primärhälsovården, det är fullständigt omöjligt, säger Carola Lindholm. Flera patienter köar för att få specialsjukvård. Därför är det oerhört viktigt att den mottagande avdelningen sköter hygienen bra.
Lindholm understryker att det en bra handhygien är a och o då en norovirusepidemi florerar. Det är viktigt att tvätta händerna med tvål och vatten och också gärna med sprit. Problemet är att viruset kan leva upp till sju veckor på till exempel en bordsyta och därför borde man torka av ytor som har blivit besmittade med klorlösning.
Hangös social- och familjeservicecentralchef Mirjam Waaramäki har begärt om avsked. Hon anhåller om avsked från och med början av juli.
Hangö stadsfullmäktige beslöt på sitt möte i går att bevilja Waaramäki avsked och ledigförklara tjänsten, som nu ändrar namn till socialvårdschef.
Företaget Nordkalk har inte följt sitt miljötillstånd för kalkgruvan i Svartå. Nordkalk har inte lämnat in krävda rapporter till Raseborgs stad.
Regionförvaltningsverket uppdaterade miljötillståndet hösten 2011. Men miljöbyrån i Raseborg har inte fått några årsrapporter från Nordkalk. Staden har inte heller fått några resultat från en bullermätning som borde ha gjorts för ett år sedan.
Det är säkerhets- och kemikalieverket Tukes som har begärt att Raseborgs stad ger ett utlåtande om Nordkalks gruvtillstånd. Miljö- och byggnadsnämnden ger sitt utlåtande i dag.
Enligt förslaget ska nämnden betona att villkoren för miljötillståndet bör följas och att det är viktigt att dammandet från kalkgruvan minimeras.
Raseborg stiger i den nationella rankinglistan över orter som kan förse hushållen med fibernät.
45 procent av hushållen i Raseborg kan kopplas till ett fibernätverket. Den här siffran ger Raseborg plats 28 i rankingen över orter som kan förse hushåll med fiber. Rankingen är från hösten 2013. Det är en större tillgänglighet än vad till exempel Esbo stad kan erbjuda hushållen.
Salo och Vanda ligger lite före. Där har varannat hushåll möjlighet till fibernät. I Lojo kan vart fjärde hushåll kopplas till ett fibernät.
Tidigare uträkning gällde från våren 2013. Då låg Raseborg på plats 33.
Trafikverket sammanställer listan.
Det är Karis Telefon som är den enda leverantören av fiber i Hangö, Raseborg och Ingå. Målet är att alla hushåll i de här kommunerna ska få tillgång till fibernät.
- Vi har investerat 12 miljoner euro på utbyggnaden av fibernätet sedan 2008 och fortsätter att investera 2 miljoner euro om året, säger Henrik Ekblom, som är vd för Karis Telefon.
