Raseborg har utrett var staden kunde låta bygga en park för skateboardåkning och föreslaget för fritidsnämnden är att parken byggs vid Karis idrottspark. I Fiskars står Mannerheims barnskyddsförening i beråd att bygga en egen park i byn.

Idrottsplanerare Jörgen Pind och ungdomssekretare Fredrika Åkerö har utrett om en skatepark kunde byggas i Ekenäs centrum, men det finns ingen självklar plats för en skatepark i Ekenäs.

Vid Ekenäs trafikcenter kunde en byggas på den gamla busstationstomten, men staden äger inte marken och området är inte avsett för idrottsanläggningar. Det betyder att en skatepark där inte kan bli verklighet år 2015.

Naturlig plats i Karis

Vid Karis idrottspark finns ett område som skulle lämpa sig för en skatepark. Det går att genomföra projektet genom ett byggnadslov eller åtgärdstillstånd.

Området är centralt beläget och lättillgängligt för användarna. Området används flitigt av motionärer och idrottare. Platsen är synlig och har få direkta grannar, heter det i beredningen av ärendet.

Fritidsnämnden i Raseborg möts på torsdag (8.5) för att diskutera frågan.

Skatepark också i Fiskars

I Fiskars planerar Mannerheims barnskyddsförening att bygga en kombinerad skate- och ungdomspark i byn.

Parken har en budget på 76 000 euro. Parken planeras av landskapsarkitekt Janne Saario som också har planerat parker i bland annat Grankulla, Helsingfors och Luleå.

Det ska också gå att spela basketboll i parken.

Fritidsnämnden i Raseborg ska på mötet på torsdagen också ta ställning till en ansökan om understöd till parken. Enligt förslaget skulle staden betala 4 000 euro i understöd till ungdomsparken i Fiskars.

Mannerheims barnskyddsförening är beredd att betala 20 000 euro för parken, Sophie von Julins stiftelse står för 30 000 euro, Fiskars bolag står för marken och markberedningen för 5 000 euro och resten, 21 000 euro, ska komma från övriga sponsorer.

Det finns flera stora områden som är lämpliga för vindkraft i Nyland. De här områdena ska nu utredas närmare.

Två av områdena finns till havs och de övriga sju är på landområden.
Områdena till havs finns utanför Raseborg och Ingå samt Borgå. Två av områdena på land finns i norra delen av Raseborg, ett område finns i Sköldvik i Borgå, två i Lovisa och två vid gränsen mellan Lovisa och Lappträsk.

Vindkraften behandlades på Nylands landskapsstyrelse eftersom det görs utredningar om hur vindkraften eventuellt kunde utnyttjas. Utredningarna görs i samband med beredningen av etapplandskapsplan 4 för Nyland.

De noggrannare utredningarna ska ge tillräckligt med information om områdena som utreds. Om det finns områden där det kan byggas vindkraft så kan de områdena tas med i den pågående planprocessen i anslutning till etapplandskapsplan 4.

Utredningarna ska vara klara i höst.

En skola i Lojo och en skola i Sjundeå är med på Nylands förbunds lista över bygg- och renoveringsprojekt.

Nylands förbund har utarbetat en lista över skolor som behöver byggas eller renoveras. Skolorna finns på listan i viktighetsordning.

Ett nybygge vid Ojaniityn koulu i Lojo är på tredje plats på listan. Ett nybygge vid finska lågstadieskolan i Sjundeå är på tionde plats.

Skolornas placering på listan beror på deras skick, problem med inomhusluften, brist på utrymmen och hur antalet elever växer i regionen.

Nylands landskapsstyrelse har godkänt att listan skickas till södra Finlands regionförvaltningsverk. Verket utarbetar sedan en finansieringsplan för skolorna, planen sänds sedan till Undervisnings- och kulturministeriet.

Karisklubben BK-46:s fotbollsmannar tappade en två måls ledning under den sista kvarten i matchen mot Gnistan. Matchen som ingår i division 2, södra zonen, spelades på Fair Pay Arena i Åggelby i Helsingfors på måndagen (5.5).

Slutresultatet blev 2-2 (0-1).

Karislaget tappade ledningen under den sista kvarten. BK-tränaren Kari Kannisto var inte nöjd efter matchen.

- Vi var inte bra i dag, början av andra halvleken undantaget. Passningsspelet var dåligt och vi rörde oss inte tillräckligt, sade Kannisto.

Karislaget gick i ledning i den 17:e spelminuten. Målskytt var Daut Kuqi. Fem minuter in i den andra halvleken gjorde Anssi Tamminen BK:s andra mål. Målet kom från straffpunkten.

En knapp kvart före slutsignalen reducerade Gnistan genom Nicolas Kivistö. Kvitteringsmålet kom i den 86:e matchminuten. Målet nickades i mål vid främre stolpen av Jani Lauretsalo. Målet kom efter i en hörna.

SalPa i Karis på lördag

Kari Kannisto konstaterade att BK-46 inte lyckades skapa lika mycket framåt som man gjorde mot Someron Voima för en dryg vecka sedan.

- Vi hade vissa problem att bli du med spelplanen, men det är absolut inte orsaken till att vi tappade vår ledning, sade han.

BK:s Lucas dos Santos premierades som matchens bästa spelare. Hemmalagets Antton Koskinen fick två stjärnor och BK:s Daut Kuqi en stjärna.

Matchen dömdes av Jussi Vainikka och hade en publiksiffra på 172 åskådare.

På lördag (10.5) spelar Karislaget på hemmaplan mot Salon Palloilijat.

- Vi har två träningspass före den matchen. Meningen är att vi ska få fart på benen och på tanken, sade BK-tränaren.

BK-46: Jonathan Jäntti; Christoffer Malmberg, Joonas Wikholm, Anssi Tamminen, Joakim Pihlström; Casper Källberg, Nicholas Brain, Filipe Mello (38 min Henrik Henriksson), Oscar Hafström, Lucas dos Santos (75 min Mergim Bushi), Daut Kuqi (68 min Kalle Tallqvist).

Den finlandssvenska utbildningen står inför stora utmaningar bland annat på grund av nedskärningarna från statligt håll. Yrkeshögskolan Novias enhetschef i Raseborg Eva Sandberg-Kilpi, önskar att utbildningen i Västnyland får ett så synligt stöd som möjligt från politiker för att inte glömmas bort bland de större orternas utbildningar.

Enhetschef Eva Sandberg-Kilpi Novias enhetschef i Raseborg Eva Sandberg-Kilpi Bild: Yle/Minna Almark

För yrkeshögskolan Novias del i Raseborg har den nya finansieringsmodellen inneburit mindre pengar.

- Vi har nu en resultatbaserad finansieringsmodell som vi lever enligt. Det betyder att vi måste få tillräckligt med studerande och där är det stora variationer inom de olika utbildningsprogrammen, säger Sandberg-Kilpi.

Miljöutbildningen lockar inte

Ett orosmoment är naturbruk- och miljöutbildningen, som inte lockar i den grad som Sandberg-Kilpi önskar. För tillfället satsar Novia en hel del på naturbrukslinjen och för en dryg månad sedan meddelade skolan att man har fått pengar från olika stiftelser och fonder för att kunna utveckla utbildningen.

Men hur länge Novia är redo att satsa på den utbildningen kan hon inte säga.

- I värsta fall får vi lägga den på paus eller lägga ner den helt och hållet. Men i det här skedet vill jag inte ens tänka i sådana banor eftersom jag tror på naturbruk- och miljöutbildningen.

Västnyland glömdes bort

Mikaela Nylander (SFP) Mikaela Nylander Bild: Yle/Minna Almark

SFP-politikern och riksdagsledamoten Mikaela Nylander, som besökte Novia och Axxell i Raseborg i dag, framhåller att det nu gäller att fundera och diskutera vilka strukturförändringar och fusioner som borde göras. Hon förstår Eva Sandberg-Kilpis förhoppning om stöd eftersom Västnyland, enligt henne, helt och hållet glömdes bort då man diskuterade den eventuella sammanslagningen mellan yrkeshögskolorna Novia och Arcada.

- Hela Västnyland och Åboland sopades från den utbildningspolitiska kartan och så får det inte gå till, säger hon.

Fusioner måste diskuteras

Enligt henne är det viktigt att det finns yrkes- och yrkeshögskoleutbildning som utbildar mänskor för både det regionala och lokala näringslivet. Så visst ska det finnas yrkeshögskoleutbildning i Raseborg också i framtiden, menar hon.

- Jag tror att en viss typ av utbildning ska ges på alla orter. Samtidigt tror jag att en annan typ av utbildning bara ges på färre orter i framtiden, säger hon.

Bland annat uppmanar hon de lokala politikerna att fundera över hur många gymnasier det ska finnas i Västnyland och om man exempelvis kunde grunda ett stort campus i till exempel Raseborg, där Novia, Axxell, gymnasieutbildning och medborgarutbildning kunde samarbeta.

Axxells framtid oklar

Ett stort frågetecken är hur det går för Axxell. För tillfället förbereds det en stor reform som ska se till bland annat koncessionstillstånd och finansieringsgrunder för andra stadiets utbildning. Här är ett möjligt scenario att alla yrkesutbildningar i Svenskfinland slås ihop, tror Mikaela Nylander.

- Ministeriet tittar på yrkesutbildningen i Svenskfinland som en helhet. Och blir det större fusioner där så kan det påverka Axxell i Karis. Då vet man inte vad som finns kvar i de olika regionerna, säger hon, samtidigt som hon påpekar att det är för tidigt att sia om saken i det här läget.

Det här kan i sin tur påverka hur ett stort campus Raseborg skulle se ut eftersom det eventuellt inte blir aktuellt för Axxells del.

- Det är hela havet stormar för tillfället, sammanfattar Mikaela Nylander läget.

Det väger väldigt jämt mellan de Raseborgspolitiker som är för ett stort köpcentrum i Norra hamnen i Ekenäs och de som är emot. Det framkommer i den enkät som Yle Västnyland har gjort bland fullmäktigeledamöterna i Raseborg. Nejsidan är i majoritet, men det skiljer bara två röster till jasidan.

Inom det största partiet SFP är åsikterna delade för och emot planerna medan det näst största partiet SDP är övervägande positivt inställt.

Av alla 43 fullmäktigeledamöter i Raseborg svarade hela 40 stycken på Yle Västnylands enkät om köpcentrumplanerna i Ekenäs.

Av de här ledamöterna svarade totalt 17 stycken nej på frågan om de för tillfället är för att bygga ett köpcentrum i Norra hamnen. 15 ledamöter svarade ja på samma fråga och 6 stycken har ingen åsikt. Två ledamöter är jäviga.

SFP är splittrat

Planerna saknar fullständigt verklighetsförankring, för att inte tala om ekonomin...

Inom SFP var det främst de som svarade negativt på frågan som motiverar sina svar:

"Finns bättre områden om man vill ha ett köpcentrum. Planerna saknar fullständigt verklighetsförankring, för att inte tala om ekonomin..."

"För överdimensionerat, skapar många problem. Orealistiskt med tunnel över järnvägen, tre våningars parkeringshus och en massa trafikljus i vår småskaliga miljö."

De positiva svaren fokuserar främst på utveckling inom staden:

"Vi har inte råd att säga nej till företagare som vill etablera sig i Raseborg"

"Äntligen ett försök till ett lyft för regionen i Ekenäs. Kunde visa att vi vill ha utvecklig även i Ekenäs."

Fullmäktigeordförande är jävig

Thomas Blomqvist (SFP), som är fullmäktiges ordförande, hör till dem som har jävat sig i frågan om Norra hamnen. Orsaken till det är att han är styrelsemedlem i Andelsbanken Raseborg, som äger fastigheten Formis. Formis ligger intill Norra hamnen och påverkas därför i högsta grad av vad som händer i området.

SDP vill säga ja

Ett tillväxtprojekt som kommunen behöver

Även inom SDP är det utvecklingen i Raseborg som är den främsta motiveringen för ett köpcentrum i Norra hamnen.

"Absolut. Ett köpcentrum behövs för att pigga upp affärslivet i Ekenäs, och för att ge arbetsplatser. Allt nej sägande är till skada för all utveckling i staden. En trovärdighetsfråga."

"Ett tillväxtprojekt som kommunen behöver"

"Vi säger hellre ja än nej (valprogram, SDP)"

Några få negativa svar finns också med bland motiveringarna från SDP-ledamöterna:

"För många oklara faktorer om Raseborgs stads möjliga kostnader, hur verksamheten kan garanteras för många år framöver. Likaså tycker jag att ärendet har framskridit i fel ordningsföljd, dvs med rumpan före upp i trädet.. Ett stort och dyrt (10-15 miljoner euro??) parkeringshus som inte kan ha förutsättningar att inbringa just någonting men utgifterna är troligen väldigt höga. Kundunderlaget kan omöjligen räcka till..."

De gröna negativa

Bland De gröna är alla ledamöter emot planerna. En politiker är jävig i frågan.

Den ena av två samlingspartister som svarade på enkäten är negativt inställd till köpcentrumplanerna, liksom enmannagrupperna Vänsterförbundet, Finlands kommunistiska parti och Sannfinnländarna. Den kristdemokratiska ledamoten är däremot positivt inställd.

Småskalighet i stället

De som svarade nekande på om det borde byggas ett köpcentrum i Norra hamnen fick också möjlighet att berätta hur de vill att området i stället används.

Många svarade att den nuvarande stadsplanen för området bra räcker till. Bland SFP:arna betonade flera politiker småskalighet i stället för ett stort köpcentrum. Samma tankegångar syns i motiveringarna från SDP-politiker och politiker från De gröna. Betoningen på att bygga bostäder i området går också över partigränserna.

Vänsterförbundaren, som är Karisbo, tycker att Ekenäsborna får sköta planeringen av området, medan den samlingspartist som svarade på enkäten inte har hunnit fundera på frågan.

Få har ändrat åsikt

Yle Västnyland frågade också om politikerna har ändrat åsikt i frågan om ett köpcentrum ska byggas i Norra hamnen. Bara sju stycken fullmäktigeledamöter svarade att så är fallet. De övriga 33 har inte ändrat sin åsikt.

Här kan du läsa alla de formuleringar som politikerna gav i Yle Västnylands enkät.

Här finns alla de svar som fullmäktigeledamöterna i Raseborg gav i Yle Västnylands enkät om planerna i Norra hamnen i Ekenäs.

Eftersom Yle Västnyland har lovat politikerna anonymitet, så publicerar vi enbart SFP:s och SDP:s enkätsvar partivis. De svar som de övriga partiernas (Gröna, Saml, FKP, KD, Sannf, VF) fullmäktigeledamöter har gett publiceras som en helhet för att på det sättet ge också dem större anonymitet.

Av alla 43 fullmäktigeledamöter i Raseborg svarade hela 40 stycken på Yle Västnylands enkät om köpcentrumplanerna i Ekenäs.

Av de här ledamöterna svarade totalt 17 stycken nej på frågan om de för tillfället är för att bygga ett köpcentrum i Norra hamnen. 15 ledamöter svarade ja på samma fråga och 6 stycken har ingen åsikt. Två ledamöter är jäviga.

Motiveringar för och emot planerna på ett köpcentrum i Norra hamnen

Antal svarande: 34

SFP

• Finns bättre områden om man vill ha ett köpcentrum. Planerna saknar fullständigt verklighetsförankring, för att inte tala om ekonomin...
• För mycket oklart. Inga ritningar, tillstånden osäkra, inga besked om finansiering m.m.
• Äntligen ett försök till ett lyft för regionen i Ekenäs. Kunde visa att vi vill ha utvecklig även i Ekenäs.
• För överdimensionerat, skapar många problem. Orealistiskt med tunnel över järnvägen, tre våningars parkeringshus och en massa trafikljus i vår småskaliga miljö.
• Vi har inte råd att säga nej till företagare som vill etablera sig i Raseborg
• Jag tycker inte platsen är den bästa möjliga. Det finns inga utvidgningsutrymmen, trafiken kan bli problematisk och närheten till centrum kan göra att folk går hit i stället för att handla i de små affärerna i centrum. Å andra sidan är jag glad att företag etablerar sig i Raseborg, och det medför många positiva saker. Jag anser att ett större köpcentrum behövs så att de som nu storhandlar i Salo eller Lojo kan göra det här i Raseborg. Skulle köpcentret byggas utanför stadens centrumområde skulle det vara lättare för folk att komma till det med bil. Faktum är ju att de flesta kommer med bil, i synnerhet då man har tänkt att centret skall betjäna hela Raseborg samt Hangö och alla dem som reser genom området.
• Planeringen är inte klar. För osäkert, för dyrt, för klumpigt och stort, inga garantier.
• Ett köpcentrum i Norra hamnen stöder Centrum. Vi kommer dock där ej att få se varken Prisma eller City Market.
• Om det skall komma en stormarknad till Ekenäs så är Norra hamnen ett bra alternativ. Däremot är jag osäker på om det skall komma en stormarknad till Ekenäs.
• Tror inte på planerna
• Frågan är beroende av utredningar, finansiering samt planeringslösningar.
• Infarten till Ekenäs passar bättre, men bör vara på promenadavstånd till torget och Kungsgatan. Dagens marketarkitektur passar inte in i den känsliga miljön.
• Ingenting har ändrat i mitt sätt att se på saken, vi väntar på stadsplaneförslaget sen går vi vidare
• Orealistisk plan med enorm negativ inverkan på möjligheten att bygga högklassiga bostäder i området.

SDP

• Jag tycker att Ekenäs behöver nya bostäder Det här ingår inte i frågan, men jag tycker den är också viktigt. Projektet hämtar under byggnadsfasen nya arbetsplatsen samt också efteråt, när centrumet är färdigt.
• Absolut. Ett köpcentrum behövs för att pigga upp affärslivet i Ekenäs, och för att ge arbetsplatser. Allt nejsägande är till skada för all utveckling i staden. En trovärdighetsfråga.
• Haluan muodostaa lopullisen mielipiteeni vasta, kun kaikki mahdollinen asiassa selvitettävä on selvitetty.
• För många oklara faktorer om Raseborgs stads möjliga kostnader, hur verksamheten kan garanteras för många år framöver. Likaså tycker jag att ärendet har framskridit i fel ordningsföljd, dvs med rumpan före upp i trädet. Ett stort och dyrt (10-15 miljoner euro??) parkeringshus som inte kan ha förutsättningar att inbringa just någonting men utgifterna är troligen väldigt höga. Kundunderlaget kan omöjligen räcka till...
• Monstruöst bygge, splittrar stadsbilden, ekonomisk hasard, spolierar en värdefull naturtillgång. misstror djupt ett ekonomiskt svagt Mäenpää. Stadsdirektören är inte kompetent att ro projektet i hamn (sic)
• Tammisaareen pitää saada lisää elinvoimaa. Elävöitetään satama-aluetta.
• Planeringen bör få fortsätta. Om det visar sig vara omöjligt att bygga ett köpcentrum av ekonomiska eller miljöpolitiska, trafikpolitiska eller säkerhetsfrågor, så inget bygge. Allt nytt i Ekenäs tycks mötas av massivt motstånd. Vill Ekenäs verkligen vara en slumrande "sovstad" med ingen utveckling?
• Ett tillväxtprojekt som kommunen behöver
• Vi säger hellre ja än nej (valprogram, SDP)
• Kaavan mukainen rakentaminen näyttää luonnoksissa hyvältä, eikä mielestäni pilaa maisemaa. Raasepori ei säily elinvoimaisena painottamalla liikaa kulttuuri- ja luontoarvoja. Tarvitaan juuri tämän tyyppisiä hankkeita, joilla vastataan mökkiläisten ja veneilijöiden tarpeisiin, ja vilkastutetaan yritys toimintaa.
• Kannatan alueen kehittämistä. Alueen nykyinen kaava on melko tuore, mutta totetutuakseen tarvitsee jotain lisää. Niissä suunnitelmissa, jotka minä olen nähnyt Pohjoissatamaan liittyen, huomioidaan nykyisen kaavan sisältö ja tehdään sen pohjalta uutta, Minusta se on hyvä ajatus

.

Gröna, Saml, FKP, KD, Sannf, VF

• Vill satsa på det unika i Ekenäs, småskalighet och handelns nuvarande struktur, båda skulle förstöras/förändras till oigenkännlighet med ett köpcentrum i Norra Hamnen eller annan del av Ekenäs/Raseborg. Tror dessutom inte på ett köpcentrums bärkraft - i värsta fall har vi ett halvtomt centrum och ett halvtomt köpcentrum.
• Pohjoissatamaan ei mielestäni mahdu ostoskeskusta, minkä lisäksi se ei ole tarpeellinen koko Raaseporissa. Panostetaan ennemmin olemassa oleviin pienempiin yrityksiin Tammisaaren keskustassa.
• En ehdotuksen kaltaista ostoskeskusta. Kuten Ely-keskuksen lausunnostakin ilmeni, keskusta on valmisteltu puutteellisesti. Erityisesti sen vaikutus alueen muuhun liiketoimintaan tulisi selvittää paremmin, sekä vaikutukset turvallisuuteen ja ympäristöön.
• Jag är emot ett köpcentrum i Norra Hamnen men är formellt jävig p g a ägoförhållanden i anknytning till området. Dock har jag hela tiden varit emot en stormarknad i Raseborg oberoende av placering så såtillvida påverkas inte min inställning av ovannämnda.
• Suunnitelma ei ole realistinen asiakaspohjan, kävijämäärien, tuoton, eikä liikenteen osalta. Ostoskeskukselle löytyisi tod.näk. myös "halvempia" rakennuspaikkoja Raaseporista. Junakuljetusten aihettamat riskit kartoittamatta.
• Platsen inte lämplig. Finns knappast kundunderlag för den tilltänkta volymen.
• Vår stad Raseborg bör ges tillfälle att växa och utvecklas. För tillfället går utvecklingen i fel riktning, tomterna säljer inte så bra som de borde, inflyttningen är inte tillräcklig, skatteunderlaget sviktar, skuldbördan ökar. Vi behöver satsningar och det ska vi stöda i Ekenäs. Kolla på området som det är i dag; knappast fagert och ingen har hittills velat investera i området. Nu bör vi jobba med dem som vill satsa.
• Projektin kaupungille maksettavaksi tulevista kokonaiskustannuksista ei ole tietoa. Asiakaskunta on ylioptimistisesti mitoitettu. (asiakkaita ei riitä). Ei kaupungin keskustaan tuollaista modernia hökkeliä.
• Hanketta on valmisteltu Raaseporille tyypilliseen tapaan pienen sisäpiirin salamyhkäisenä toimena. Emme tarvitse moista rumilusta pilaamaan maisemaa. Hanke ei ole myöskään taloudellisesti kannattava. Käyn Karjaalta Helsingissä noin kerran viikossa ja ostan sieltä silloin kaiken sen mitä Karjaalta ei saa. Miksi lähtisin Karjaan takamaastoon Tammisaareen ostoksille kun muutakaan asiaa siihen suuntaan ei ole!

Om du är emot planerna, hur vill du att området i Norra hamnen används i stället?

Antal svarande: 18

SFP

• Vill att nu gällande plan med högklassiga bostäder och småskalig handel förverkligas.
• Vill att byggnadsprojekt i Norra hamnen anpassas till den godkända planen.
• För boende samt småskalig affärsverksamhet, kafé och restaurang med havsutsikt, torgliknande miljö inomhus för samvaro och trivsel. Olika verksamhetspunkter för gammal och ung. Parkeringshuset kunde då vara betydligt mindre, och komplexet skulle kunna samarbeta med och komplettera affärsverksamheten i centrum.
• Satsa på turism med kryssningsbåtar, saluhall. Undersök outlet försäljning till en del, bostäder i begränsad mängd. Naturområde.
• Ta avstamp i den gällande planen. I den är dimensioneringen mer realistisk .
• Bostäder, småbutiker, saluhall, restauranger, caféer och/eller promenader. Arkitektur som görs på den befintliga byggnationens villkor.
• Högklassiga bostäder. Behovet finns att revidera den ikraftvarande plan där på tok för många små butiker/kaféer finns inplanerade.

SDP

• Olemassaolevan kaavan mukaisesti.
• Ett torg med små affärer runt om och kanske t.o.m tillräckligt för att ordna höstmarknaderna där. Parkeringsplatser och kanske 2... 3 små bostadshus??!!
• Konserthus och hotell är uteslutna av ekonomiska orsaker. Amfiteater möjlig, likaså Kronomagasinets utveckling till ett local food och krog centrum. Bara OMRÅDET UTVECKLAS seriöst.

Gröna, Saml, FKP, KD, Sannf, VF

• Gällande stadsplan duger bra - bostäder och småskalig handel/ev något kafé osv. Gällande plan tillåter också andra tankeexperiment, men bostäderna är det centrala. Möjligheter att flanera vid vattnet. Området där köpcentret skulle byggas i förslaget till ändring i detaljplanen tål ännu att funderas på, men får bibehållas i nuvarande byggskala!
• Torialueeksi, tapaamispaikaksi, kansalaistoriksi..
• Alueella voi hyvin olla kaupallista toimintaa, mutta noin hyvälle paikalle kannattaisi mieluummin rakentaa Tammisaaren olemassa oleville vahvuuksille. Pienimuotoisempaa, ympäristöön paremmin sopivaa ja esim. matkailuelinkeinoa tukevaa rakentamista.
• Bostäder, gemensamma "rum" i det fria, småskalig handel. Jfr ursprungliga planen.
• En ole ehtinyt miettiä.
• T.ex. ikraftvarande detaljplan.
• Asutukseen ja kalatori tyyppiseen toimintaan. Kauppahalli ehkä.
• Olen Karjaalta ja jättäisin asian tammisaarelaisten pohdintaan.

Har din åsikt i frågan ändrat (från ja till nej, eller vice versa)? Om ja, varför har din åsikt ändrat?

Antal svarande: 8

SFP

• Har varit emot från början, men ville få lite mera info och därför hållit mig neutral. Nu har infon kommit, men den räcker inte för mig. Tack
• Nya alternativ har uppkommit och skissernas massivitet och massiva betongväggar avskräcker.

SDP

• Alun ehdottoman kielteisestä kannasta olen vaihtanut "odottavalle".
• Jag var för en planering av området då det främst var fråga om området som inte stäckte sig till och över järnvägen. Dessa detaljer kom inte till allmänhetens kännedom tillräckligt tidigt.
• Turvallisuuteen liittyvät asiat ovat aika epäselviä. Hanko-Hyvinkäärata pitää olla keskeinen asia, ei voida teollisuuden kasvuvoimaa torpata! Kauppakeskuksen kävijämäärät ovat epärealistisia.
• Ihan aluksi olin melko skeptinen, mutta teknisen toimen järjestämässä infossa ajatukseni muuttui, kun näin suunnitelmat (enkä vain lehtikuvia).

Gröna, Saml, FKP, KD, Sannf, VF

• Faktat vaikuttavat. Ajatus kuulosti alkuun positiiviselta, sillä jotakin kehitystä Raasporiin kaivataan - mutta epärealistiset odotukset joihin suunnitelma pohjautuu ja joilla sitä on markkinoitu, ovat syöneet uskoa projektiin. Jos Raaseporiin kaivataan ostoskeskusta, kaupungin tulisi ensin kartoittaa tarpeet ja menestysmahdollisuudet oikein, sitten miettiä vaihtoehtoiset alueet ja kilpailuttaa rakentaminen tämän jälkeen. Nyt konsultit ovat myyneet idean, joka ei pohjaa todellisuuteen. Myös kaupunkia koskevat kustannusarviot on esitetty vain vanhan kaavan mukaan, mihin on tullut melkoiset muutokset - jolloin tod.näk. myös kaupungin maksuosuus tulee kasvamaan melkoisesti nyt esitetyssä projektissa?
• Aluksi olin asiassa neutraali, mutta kun paljastui kaupunginjohtajamme ruma kulissien takainen peli asiassa kielteinen kantani vahvistui.

Annat att tillägga:

Antal svarande: 18

SFP

• Det är kanske för tidigt att göra en sådan här enkät när de sista myndighetsutlåtandena torde ha inkommit idag. Hur kan fullmäktige eller t.ex. massmedia skapa sig en klar bild av projektet förrän alla fakta finns? Det blir mycket spekulation som kanske måste "ätas upp" senare!!
• Ser gärna att hamnområdet får en adekvat utformning. Nuläget är bedrövligt.

SDP

• Det skulle vara dags att lämna den bakåtsträvande politiken som tycks frodas i borgar Ekenäs. Hittills tycks bara motståndarna få spaltutrymme och övrig synlighet.
• Trafikarrangemangen har absolut inte fått mig övertygad. Snart återstår det, om korsningen nedan om Tarjoustalo stänger, endast ut-/infart vid Formansallen och Dragsvik. Det skall väl finnas annan trafik också söder am järnvägen och inte allt skall cirkla runt ett möjligt köp(hyper) -center projektet är kortsynt, bygger på en inkompetent analys och är ögnat att förstöra handelsmiljön i Ekenäs. Det drömda stora köpområdet finns inte.
• Todella ihmettelen tammisaarelaisten asennetta tähän asiaan. Tammisaari kait pitää eristää tälläiseksi alueeksi. Mielestäni valmistelu on hienosti hoidettu.
• Hoppas verkligen att vi får något nytt hit till Raseborg, vilken bild ger vi åt företagsvärlden med nuvarande attityder.
• Vastustajat perustelevat kantaansa usein mm. sillä, että kauppakeskus söisi pienet kaupat pois. Mielestäni Ekenäsin museoitumisen tai reservaatiksi muuttumisen yksi keskeinen syy on juuri tämä, että kaupungissa ei juuri muuta olekaan kuin pieniä, kapealla valikoimalla ja huonosti aukiolevia kauppoja.
• Kaavamuutos (ja kaavoitus yleensäkin) on prosessi, jonka aikana selvitetään, mikä on mahdollista ja minkälaisin reunaehdoin. Niin tulee tämäkin kaavahanke hoitaa. Ja vaikka kyseessä on ns. hankekaava tulee se laatia siten, ettei se ole suoraan/liian sidoksissa yhteen toteuttajaan.

Gröna, Saml, FKP, KD, Sannf, VF

• De gröna förespråkar inte ett köpcentrum någonstans i Ekenäs - eller Raseborg, och inte utanför stadskärnan heller, vilket inte heller tillåts av landskapsplanen. Vi vill satsa på något mera unikt för just vår stad och framför allt småskaligt! Kronomagasinet är en fin början, mera sånt!
• Alueen suunnasta tulisi käydä avoimempaa keskustelua, mallina esim. Keskuskirjastohanke, jossa ihmiset saivat itse arvioida ehdotuksia. Kohde on niin merkittävällä sijainnilla, että asiassa hätiköinti ei ole pitkällä aika välillä perusteltua.
• Raseborgs Gröna har i sitt valprogram överlag motsatt sig en etablering av en stormarknad i Raseborg. Nettoeffekten av stormarknader blir bevisligen ett minskat antal arbetsplatser. Även om man hittar en central placering för en stormarknad så kommer den att leda till att detaljhandel inom en stor radie får sämre verksamhetsförutsättningar, och mindre affärer får stänga. Folk får alltså längre väg till affären -> biltrafiken ökar, de som inte har bil får svårare att handla osv. Gäller inte bara Ekenäs utan drabbar inte minst Karis, vars invånare i själva verket drabbas värst. Vilket paradoxalt nog inte tycks synas i opinionsbildningen.
• Nyt esiin tuoduilla pohjilla suunnitelma vaikuttaa epärealistiselta, eikä Raaseporilla ole varaa sellaisiin seikkailuihin. Paikallisia kannattaisi myös kuunnella tässä asiassa ja miettiä seurauksia: millaiset vaikutukset esim. Tammisaaren kaupunkikuvalle kokonaisuudessaan, miten vaikuttaa kävelykadun putiikkeihin tai nykyisiin ruokakauppoihin T-saaressa, jne. Lisäksi tämäntyyppinen ostoskeskusrakentaminen on 20v. myöhässä: Vähittäistavarakauppa on jo nyt vaikeuksissa myynnin siirtyessä yhä enemmän verkkoon ja verkkokaupan osuus on alkanut Suomessakin nousta viime aikoina (on ollut hämmästyttävän alhaista verrattuna muualle, mutta lähestyy jatkossa muita maita, kuten Ruotsia ja Saksaa).
• Jag hoppas människor skulle lämna den oerhört negativa och destruktiva debattsättet som präglar också den här frågan. Vi behöver framtidstro och företagsamhet i vår stad. En positiv attityd och framåtanda skulle behövas så mycket i vår region. Bara en positiv approach till livet överlag kan ge oss en positiv framtid.
• Järki käteen näissä mahtipontisissa suunnitelmissa. Vaikka kaikkea valtaapitävä puolue haluaakin keskittää Tammisaareen, niin rajansa kaikella. Tuollaisen keskuksen asiakkaat ovat käytännössä mökkiasukkaat. Heistä se volyymi tulee. Sijoituspaikan tulee olla Dragsvikin risteyksen ja Karjaan Lepin välillä, jotta siellä riittäisi asiakkaita ja se olisi hyvin saavutettavissa.

Kristiina Siikala-Lautjärvi från Centern har valts till ny ordförande i grundtrygghetsnämnden i Sjundeå.

Samtidigt är hon ny medlem i grundtrygghetsnämnden fram tills mandatperiodens slut år 2016.

Siikala-Lautjärvi är ersättare i kommunstyrelsen.

Hon valdes på fullmäktiges möte i går kväll (5.5) eftersom den tidigare ordföranden Bo Lindström avled i mars.

Belysningen i Sjundeå idrottshall utgör en säkerhetsrisk.

Armaturerna är ungefär 30 år gamla. Det finns en risk att fastsättningen går sönder och armaturerna falla på planen.

Nu ska den gamla belysningen ersättas med enerisnåla lampor.

Kommunfullmäktige i Sjundeå beslöt i går kväll (5.5) att bevilja ett anslag på 25 000 euro för investeringen.

Nu är det fritt fram för tekniska sektorn i Ingå att börja planera vad det gamla biblioteket i kyrkbyn ska användas till.

Kommunstyrelsen godkände i går (5.5) förslaget att det gamla biblioteket blir ett aktivitetscentrum. Ett centrum kan till exempel inhysa kommunens turistinfo, den lokala biografen Iobio och medborgarinstitutets verksamhet.

Byggnadens namn blir Wilhemsdal och tekniska sektorn kan nu planera förbättringar och ändringar som behövs på fastigheten.

Våldsstatistiken inom familj och parförhållanden är nedslående i vårt land. En av tio kvinnor uppger att de har upplevt våld i hemmet, men mörkertalet är stort.

”Maria” har upplevt hot och våld i sitt förhållande.

"Spring så länge du kan", var hennes enda tanke när hon flydde från sitt hem.

Maria har sökt och fått hjälp och gått från offer till övervinnare. Det går att komma över det som har hänt, men minnet finns alltid kvar.

- Tiden läker alla sår, men inte de som hjärtat får, säger hon.

På morsdag för två år sedan skakades Finland av nyheten om att 8-åriga Eerika hade mördats brutalt av sin far och styvmor i Helsingfors.

Närbild frågar vad som har gjorts inom barnskyddet sedan dess.

Professorn i socialt arbete vid Åbo Universitet, Leo Nyqvist forskar i varför kvinnor misshandlar. Han känner också till skillnader mellan mäns och kvinnors aggressivitet.

I Jakobstad har religionens starka inflytande präglat också famlijevåldet. Polisen har ständigt tiotals fall av övergrepp mot barn på sitt bord.

Nästan hälften handlar om sexuella övergrepp, resten om annan misshandel.

Misshandel tar sig också in i de högre åldersklasserna. Under senare år har man börjat få upp ögonen för misshandel bland åldringar. Äldre kvinnor är speciellt utsatta. Var fjärde kvinna över 60 år har utsatts för våld, vanligen av sin egen partner, men också av barn och barnbarn.

Lovisa har tagit fasta på detta och har gjort upp en plan för hur man inom hemvården ska upptäcka och ta itu med det här.

Sänds även i Yle Fem torsdag 8.5. 2014 kl 17.25.

En kamera fäst vid en radiostyrd multikopter förenklar livet för den som gärna vill se på bilder ur fågelperspektiv. Johan Ljungqvist har själv byggt ihop en multikopter och använder den för att ta flygfoton runtom i Västnyland.

- Det här är i grund och botten en byggsats som jag själv har satt ihop. Jag har plockat ihop olika komponenter från olika tillverkare. Jag har samlat ihop olika delar som fungerar bra ihop och lyckats få ett system som fungerar rätt så bra.

multikopterbild bild av Knipan sett uppifrån Bild: multifoto

Ljungqvist har tidigare manövrerat radiostyrda bilar och flyg och i och med det var steget till radiostyrd multikopter inte särskilt stort. Han har också en längre tid intresserat sig för traditionell fotografering.

Johan Ljungqvist styr sin multikopter Johan Ljungqvist styr sin multikopter Bild: Yle/Christoffer Westerlund

Det gäller att ha en viss erfarenhet innan man kan flyga med en multikopter.

- Det finns en del säkerhetsaspekter man måste ta i beaktande. Det är trots allt runt tre kilogram som man har i luften. Det är en ganska stor massa om den kommer ner. Man måste ta vissa gränser i beaktande. Man får inte flyga högre än 150 meter och man får inte flyga längre än 400 meter. Multikoptern ska alltid finnas inom synhåll

Kunder som tar kontakt med Ljungqvist och hans företag Multifoto vill exempelvis ha ett flygfoto på sitt hus. Företag kan också ta kontakt för att till exempel få en häftig bild till sin webbplats.

Det behövs klara fakta hur mycket det kostar för staden innan politiker kan fatta beslut om ett köpcentrum i Norra hamnen i Ekenäs. Varken Anders Walls (SFP) eller Jaana Tasanko (SDP) har beslutat hur de ska rösta då det slutliga beslutet om planerna i Norra hamnen fattas.

Både Tasanko och Walls väntar på mera fakta.

– Jag har inte någonting klart för mig. Om jag bara baserar det på en känsla skulle det bli nej i dagsläge, men jag förbehåller mig rätten att få all information. Det är fakta som ska bestämma hur det blir, betonar Tasanko.

– För mig är fortfarande en av de viktigaste frågorna öppna, det vill säga kostnadssidan och inkomstsidan. Vilka blir de slutliga inkomsterna och utgifterna för staden för det här projektet? När vi får de kalkylerna så kommer de att påverka mitt beslut i allra högsta grad, säger Walls

Knapp majoritet säger nej

Yle Västnylands enkät bland Raseborgspolitiker visar att det är jämnt mellan ja- och nejsidan. Nejsidan har en knapp majoritet. Walls tror att politiker överlag är positivt inställda till nyetableringar, men när det kommer nya fakta ändrar många sin åsikt.

Svenska folkpartiet som är Raseborgs största parti är splittrat i frågan om Norra hamnen. Stadsstyrelsens ordförande Anders Walls anser att det är naturligt eftersom politikerna representerar invånarnas åsikter.

Walls ser inte att det skulle vara någon uppdelning mellan hur SFP:are i Karis och Ekenäs ser på frågan. Han säger att det finns ja- och nejsägare på båda orterna.

Ekenäsborna berörs

Tasanko betonar att Ekenäsborna berörs mera.

– Jag tror att Ekenäsborna kanske reagerar mera på vad det betyder för omgivningen. Det är ändå vi som ska leva alldeles i närheten. De som bor utanför centrum kanske kan ser litet mera neutralt på frågan

Både Walls och Tasanko har stött på många raseborgare som vill prata om Norra hamnen och säga sina åsikter. Många undrar bland annat hur ett köpcentrum påverkar kulturmiljön och trafiken.

Walls tror att det kan ta flera år innan det har avgjorts vad som händer i Norra hamnen. När beslutet har fattats kan det bli en besvärskarusell som tar tid.

Tid och energi av tjänstemän

Samtidigt är det frågan om ett projekt som tar mycket tid och energi av stadens tjänstemän.

– Jag hoppas innerligt att det börjar bli färdigt ganska snart. Jag tror att det finns en gräns för hur mycket arbetstid och energi som kan sättas på den här frågan, säger Jaana Tasanko.

– Det är sant att det tar en hel del av tjänstemännens resurser och vi har andra projekt som står i kö. Det måste ganska snart få en slutlig lösning, säger Walls.

Walls säger att en av de viktigaste frågorna som fortfarande är olöst är frågan om ersättningar för byggnadsrätter och kostnadsfördelning för infrastruktur mellan byggbolaget och Raseborgs stad.

– När utredningarna är klara kommer de till stadsstyrelsen för beslut.

Ja till nya jobb

Jaana Tasanko betonar att socialdemokraterna är ganska positiva till planerna.

– Vi har en grundtanke och framåtanda att vi försöker titta ganska långt framåt hur det ska kunna se ut. Vi säger ja till nya jobb.

Tasanko betonar att ett köpcentrum måste placeras i närhet till den befintliga handeln i Ekenäs. Hon tror inte att det försvinner jobb från centrum om det kommer ett köpcentrum i närheten av Norra hamnen.

– Jag är mest bekymrad över stadens andel i ekonomin och kostnaderna. Och trafiken måste man få att löpa smidigt. Jag skulle vilja se att vi vågar växa och bli en stad bland andra.

En av de viktigaste frågorna för Anders Walls är att handeln inte splittras. Också han poängterar att en eventuell nyetablering måste finnas i närheten av centrum.

Oberoende om det blir ett köpcentrum eller inte i Norra hamnen anser Walls att det är nödvändigt med en planändring i området.

– Den plan som finns där i dag är inte ekonomiskt försvarbar.

En bilist körde in i en annan bil i Prismas parkeringshall på Larsgatan i Lojo på söndag eftermiddag. Bilisten som körde en silverfärgad eller grå bil smet från platsen.

En landsvägscykel värd nästan 3000 euro stals från en cykelställning på Åbovägen i Lojo på söndagen.

På måndag förmiddag stals baklyktorna från en bil på Haltpunktsvägen i Lojo. Tjuven krossade ett bilfönster vid förarplatsen och öppnade dörren och bakluckan för att komma åt baklyktorna.

En Lojobo som misstänks för grovt rattfylleri. Bilisten blåste 1,50 promille i polisens alkometer på Kalevagatan på måndag eftermiddag. Precisionsalkometern visade 0,70 mg/l.

En mörk orange färg läckte ut på vägen i Hangö på tisdagseftermiddagen. Det var frågan om livsmedelsfärg på väg till Visko Teepaks fabrik där vätskan skulle användas för tillverkning av korvskinn.

Färgen ska tvättas bort. Livsmedelsfärgen färgade vägen röd på en lång sträcka. Bild: Johannes Runeberg

Rostfärg på riksvägen

Routala och andra brandmän från Karis hade varit i Hangö för att vikariera Hangöbrandmännen som var ute på övning. På väg tillbaka till Karis märkte de den ovanliga färgen på riksväg 25 nära cartingbanan som finns mellan Hangö centrum och Viskos Teepaks fabrik. Viskos fabrik ligger en bit utanför Hangö vid riksvägen.

- Det fanns rostfärgad vätska på en sträcka om ungefär 4-5 kilometer.

Städas bort för säkerhets skull

Färgen är inte farlig. Livsmedelsfärgen färgade vägen röd på en lång sträcka. Bild: Johannes Runeberg

- Vi gör det för säkerhets skull eftersom vätskan inte hör till naturen och den har runnit på ett viktigt grundvattenområde.

- Den andra orsaken är att vätskan ser så konstig ut att många som ser den ringer nödcentralen. För att undvika det är det vettigt att göra rent på vägen.

När Yle Västnyland talade med Routala efter klockan 15 var en städbil på väg från Karis till Hangö.

Visko utreder

Visko Teepak beklagar det skedda.

Företaget lovar utreda hur färgtunnan kunde välta i bilen så att det inte kan hända igen. Tunnan hade vält och sedan gått sönder så att färgämnet som används vid tillverkningen av fibertarm läckte ut i bilen och därifrån ut på landsvägen.

- Händelsen kommer att gås igenom med tillverkaren och transportbolaget, skrev fabrikschef Joachim Lund i ett pressmeddelande på tisdagskvällen.

Raseborgspolisen undersöker ett misstänkt våldsdåd i Hangö på tisdagseftermiddagen (6.5). En förbipasserande bilist larmade på hjälp när han strax före klockan 13 upptäckte en blodig man i korsningen av Linjegatan och Ängsgatan.

Mannen var allvarligt skadad och fördes till Tölö sjukhus för vård. Fram till Leksvall transporterades mannen med ambulans, men från Leksvall transporterades mannen med läkarhelikopter till sjukhuset.

Överkommissarie Mats Lagerstam vid Raseborgspolisen säger att polisen inte vet om mannen hade skadat sig själv eller om någon annan har gjort mannen illa. Polisen vet inte heller vem mannen är.

Hans skador tyder på att eggvapen har använts.

Blodspår visar att mannen fick sina skador i en bostad i närheten av korsningen.

Polisen undersökte området på eftermiddagen, men hittade inget misstänkt.

Lantbrukarna har i år haft stora problem med att lämna in sina ansökningar om jordbruksstöd. Den elektroniska ansökningsblanketten har tidvis inte har fungerat.

Samtidigt har de haft problem med kontorsarbetet. Ansökningarna om understöd på elektronisk väg har inte fungerat utan problem.

Johanna Wasström är SLC:s blankettombud och har känt av problemen med den elektroniska blanketten och hon har också sett att flera andra haft problem. Till exempel på Facebook har lantbrukare klagat över problemen.

Av Johannas kunder har bara en haft problem. När de skulle fylla i blanketten elektroniskt lyckades det inte. De var tvungna att avbryta försöken och fortsätta sent på kvällen.

Sådd och blankettarbete kolliderade

Många lantbrukare har känt oro för att inte få in ansökan i tid och av dem har en hel del troligen lämnat in ansökan i pappersform till västra Nylands lantbruksförvaltning i Västankvarn i Ingå före den sista inlämningsdagen 30 april.

Åkern är sådd men ännu grå Sådd men ännu grå är åkern

Nu har tiden för inlämning förlängts till den 8 maj. Beskedet om att inlämningstiden förlängts kom den sista april.

Johanna Wasström säger att det här året varit exceptionellt eftersom vårsådden kunde ske redan i april. Då har sådd och blankettarbete kolliderat och många lantbrukare har velat slutföra sådden före blankettarbetet.

Det här för att slippa göra korrigeringar till ansökan. Det är något som brukar vara fallet när ansökan görs före såningsarbetet. När sedan många samtidigt ville fylla i ansökan på nätet klarade systemet inte av det, tror Johanna Wasström.

Viktig ansökan

Ytterligare ett problem har funnits på vägen i år. Ansökningsblanketten har förnyats och inte hunnit ut på nätet i normal tid. Först den 9 april var det möjligt att se blanketten på nätet. Blanketten ligger till grund för det stöd lantbrukaren får och den måste lämnas in inom utsatt tid.

Årets mål var att 80 procent av ansökningarna skulle göras elektroniskt. Johanna Wasström tror ändå att de elektroniska ansökningarna i år inte når upp till målet på grund av problemen.

De västnyländska EU-valskandidaterna är en brokig skara om man ska tro på kandidatintervjuerna på Yle.
SFP:s Karl von Smitten från Raseborg verkar roligast av de sex västnyländska kandidaterna då han tydligt säger att han endast hjälper sitt parti att få in en kandidat men i nästa andetag påstår att han själv nog vill bli invald.

Alla ger också ett intryck av att veta vad det i EU handlar om. De talar rätt flytande om de olika grupperingarna som finns i EU-parlamentet, om vilka EU-frågor de tycker EU borde jobba mest med, vilka utskott de själva skulle vilja sitta i och så vidare. Karl von Smitten utgör kanske ett undantag. Han säger att han tar ställning till frågorna senare.

Det är värt att komma ihåg att ingen av de västnyländska kandidaterna egentligen har en chans att bli invald.

Det är också viktigt att komma ihåg att kandidaterna i videoklippen svarar på de frågor de får och har på det viset inte själv möjlighet att lyfta fram vad de vill. Men frågorna baserar sig på sådant som kandidaterna och deras partier har fört fram.

Niklas Andersson (KD)

Niklas Andersson, KD

4 min 9 s

Spela upp klipp på Arenan: Niklas Andersson, KD

Niklas Andersson är medarbetare till inrikesminister Päivi Räsänen och han får också svara på frågan om Finlands insatser när det gäller att ta emot kvotflyktingar från till exempel Syrien.

Andersson säger att Finland har höjt sin kvot till ett tusen och på det sättet burit ett större ansvar än tidigare. Men det är inte så enkelt, säger Andersson, och riktar en liten pik till kommunerna.

- I Finland måste vi också ha de här kommunplatserna ordnade så det begränsar våra möjligheter lite.

Han talar sig också varm om EU:s kristna värdegrund. På frågan om varför kristendomen spelar en roll i en organisation som mest handlar om ekonomi har han svaret klart.

- Det hur man förvaltar pengarna är förstås kopplat till vilken värdegrund man har.

Timo Keskitalo (KD)

Timo Keskitalo, KD

4 min 9 s

Spela upp klipp på Arenan: Timo Keskitalo, KD

Birgitta Silvennoinen (KD)

Birgitta SIlvennoinen, KD

4 min 9 s

Spela upp klipp på Arenan: Birgitta SIlvennoinen, KD

Israels sak ligger hennes hjärta nära. Men hon stöder inte allt som Israel gör utan anser att Israel kan begå misstag så som alla andra. Silvennoinen ser inte islam som ett hot utan som en religion som är för fred.

- Men fundamentalism finns inom islam så som det finns inom kristendomen, påminner hon.

Piritta Poikonen (Sannf)

Piritta Poikonen, Sannf

4 min 9 s

Spela upp klipp på Arenan: Piritta Poikonen, Sannf

Poikonen är kritisk bland annat till hur portföljerna inom EU-kommissionen delas ut. Hon efterlyser mera öppenhet.

- Så som det nu går till är det alldeles för svårt att få reda på vad som händer.

Alexander Holthoer (Självständighetspartiet)

Alexander Holthoer, Självständighetspartiet

4 min 9 s

Spela upp klipp på Arenan: Alexander Holthoer, Självständighetspartiet

Karl von Smitten (SFP)

Karl von Smitten, SFP

4 min 9 s

Spela upp klipp på Arenan: Karl von Smitten, SFP

Ingemo Lindroos inleder med att fråga von Smitten varför hon inte sex veckor före EU-valet hittar någonting om hans EU-politik på webben.

Svaret låter inte vänta på sig.

- Nå, det är väldigt enkelt. Jag har ännu inte riktigt börjat. Jag tänkte öka det när valet närmar sig.

von Smitten säger att han själv som väljare heller inte orkar följa med kampanjerna så långt i förväg.

- Det är sedan lite före som man funderar.

von Smitten säger att han tar sin kandidatur på högsta allvar - orsaken är inte att han själv ska till Bryssel utan att han samlar in röster åt sitt parti SFP.

- Vi måste få en mänska till Bryssel och där är jag medhjälpare.

SFP kan i EU bilda minoriteternas nätverk, säger von Smitten. Han säger också att han som läkare gärna jobbar med mänskliga och sociala frågor hellre än ekonomiska frågor.
Han vill inte ha en förbundsstat och inte skära ner i jordbruksstöden trots att gruppen som SFP hör till vill det. Men von Smitten säger att man nog precis som i kommunalpolitiken hittar kompromisser.

Finland har 13 platser i Europaparlamentet. Europarlamentet i Strasbourg, Bild: © Europaparlamentet - Audiovisuella enheten

- Det här till att man säger att man vill till Bryssel. Så säger ju alla politiker. Ja, jag vill till Bryssel!

Till slut frågas von Smitten hur han skulle lobba för LNG-gasterminalen i Ingå. Han svarar att det är lätt att visa att det behövs en gasterminal. Men han vet ännu inte vet vem han skulle prata med för att främja terminalbygget för flytande naturgas i Ingå.

- Jag måste se vem man ska prata med.

Kandidaterna fick själva välja om de ville bli intervjuade på finska eller svenska. Karl von Smitten och Niklas Andersson är de två västnylänningarna som intervjuas på svenska.

Läs artikeln om de sex kandidaterna från Västnyland.
Västnylänningarna är ivriga inför EU-valet.

Nu föreslås en helt ny lösning för den lilla finskspråkiga skolan i Fiskars bruk. Raseborgs stad planerar att sälja Fiskars skola till en lokal förening.

Föreningen vill ta över ansvaret för fastigheten medan staden som hyresgäst ska lova fortsätta driva den finskspråkiga skolans verksamhet i minst fem års tid.

Tako betalar 80 000 euro

Föreningen Tako lämnade på valborg in en offert om att för köpa skolhusen och marken de står på för cirka 80 000 euro. Bildningsnämnden i Raseborg tackade på tisdagskvällen ja till förslaget.

- Arrangemanget sparar staden 70 000 euro per år i driftskostnader, berättar Björklöf.

Vad som händer efter fem år är inte klart.

- Sedan ser man, säger ordföranden för bildningsnämnden Filip Björklöf (SFP), det går att fortsätta om de har fått igång en vettig verksamhet där.

Tako äger redan en del

Tako är en förening för främjande av kultur, hantverk och konst i Fiskars. Föreningen äger sedan 2012 en del av skolan där de också bedriver sin egen verksamhet.

Avdelningen Intern service har ansvar för stadens fastigheter och de ska utreda detaljerna kring affären. Det är stadsstyrelsen i Raseborg som har sista ordet när det gäller att sälja fastigheter.

Läs om läget i Fiskars höstas när det var aktuellt med skolnedläggningar i Raseborg.

Som i Bromarv

Planen för Fiskars skola påminner om det avtal Raseborgs stad slöt med föreningen Bromarf biblioteks vänner. Föreningen köpte bibliotekshuset medan staden lovade bli hyresgäst i huset och fortsätta driva biblioteket i tre år.

Sjundeå IF vann den första delen av den tudelade bronskampen i herrarnas FM-liga i handboll. SIF slog BK-46 i en till bristningsgränsen fylld Sjundeå bollhall på tisdagskvällen.

Matchen började med ett lätt övertag av Karislaget BK-46. Så småningom vaknade dock hemmalaget till liv och svängde matchen. Speciellt hemmamålvakten Roni Leven var på nästan otroligt spelhumör och stoppade en hel rad skott.

Sjundeå IF:s 3-måls ledning höll inte i början av den andra halvleken. BK-46 fick ordning på sitt anfallsspel och kunde knappa in. Men, med en knapp kvart att spela ryckte SIF igen ifrån och byggde upp en stabil grund för fredagens returmatch i Karis.

Bronsmedaljernas öde blivande hemadress klarnar då och eftersom det sammanlagda resultatet avgör, lät SIF:s Christoffer Modig rätt självsäker inför den matchen.

- VI räknar inte mål eller så, utan går helt enkelt in för att vinna den matchen. Vi spelar på samma sätt som i dag så vinner vi. Så enkelt är det, sade Modig som spelade en bra match.

BK-46 kämpar ännu

BK:s starke Viktor Westerlund konstaterade att hans lag ingalunda har gett upp kampen ännu.

- I Karis är vi bäst och kommer att jobba för att ta fast Sjundeås försprång och sedan går vi förbi. Vi har ett bra stöd av publiken i vår hall som är lite större än den här, sade Westerlund och pekade på det faktum det att det verkligen var trångt i Sjundehallen på tisdagskvällen. Alla åskådare fick inte ens en sittplats, utan människor stod och trängdes längs med väggarna i hallen.

Åskådarantalet var över 500 personer och det märktes nog.

- Visst är det härligt att spela inför en sådan här publik. Det ger nog mera ork, sade Modig.

Förutom Roni Leven i Sjundeåmålet var Janne Korpimäki en av hemmalagets segerarkitekter. Han gjorde åtta av Sjundeå mål, två av dem från straffpunkten.

Leven som valdes – helt riktigt – till matchens spelare, tog i den andra halvleken bland annat en trippelparad. I en situation stoppade han tre olika BK-spelares skott i frilägen. Publiken jublade och BK-spelarna deppade.

Hitta hål på målvakten

För BK gäller det alltså i hemmahallen att hitta knepen hur man överlistar Sjundeås målvakt. BK:s Viktor Westerlund medgav att Leven var duktig, men:

- Nog borde vi få mål mot honom också. I dag var vår kommunikation i anfallsspelet inte det bästa. Det måste vi bättra på, sade Westerlund.

I Karislaget spelade Robin Mattsson en bra match i försvaret. Framåt lyckades kanske Robin Karlsson bäst, åtminstone gjorde han flest mål av BK-spelarna. Han gjorde fem mål, två av dem från straffpunkten.

Domarparet Mikael Lindroos – Teemu Kaulio lyckades i det stora hela bra i sin uppgift. Vissa av utvisningarna väckte dock kraftigt motstånd hos de drabbade. Det hör i och för sig till att man skall gnälla lite då man utvisas för två minuter.

På fredag möts lagen alltså i den avgörande matchen i Karis bollhall.

SIF: Roni Leven (mv), Patrik Grönberg 1, Stig Thilman 1, Gustav Svanbäck, Henri Mannonen, Jaan Kauge 2, Anton Luuppala 3, Antti Tahvanainen 2, Ravo Voosalu, Alexander Holmberg 3, Albert Rehnberg, Christoffer Modig 6, Niklas Sillman, Janne Korpimäki 6+2, Richard Rehnberg (mv), Stefan Thilman (mv).
BK-46: Mikael Heinonen (mv), Olli-Pekka Korpimäki 3, Sam Sjöman 1, Robin Karlsson 3+2, Jasper Hellberg 1, Johan Skogberg 1, Robin Mattsson 2, Mario Karuse 3, Niclas Zweigberg (mv), Viktor Westerlund 1, Alex Lignell, Sebastian Säkkinen 1, Oscar Udd 2, Tatu Riihimäki, Theo Westerlund.