I december ökade antalet arbetslösa i Lojo, Sjundeå, Hangö, Ingå och Raseborg med total 475 personer jämfört med november. Hangö, Lojo och Raseborg har alla tre en arbetslöshetsprocent som ligger över medeltalet för Nyland som är 9,6 procent.

Högst är arbetslösheten i Hangö där procenten i december var 15. Det betyder att 644 Hangöbor var utan jobb vid årets slut. I november var procenten 14,4 i Hangö och då var 619 invånare bokförda som arbetslösa.

I Lojo var arbetslöshetsprocenten 11,5 i december mot 10,5 i november. Det betyder att 2 674 Lojobor går utan jobb och det är en ökning på 246 personer jämfört med november.

I Raseborg var 10,4 procent arbetslösa i december mot 9,1 i november. I december betydde det 1 421 arbetslösa personer mot 1 243 i november.

Låg procent i Ingå och Sjundeå

I Ingå har procenten nu stigit till 6,2 i december mot 5,6 i november. I antal arbetslösa är ökningen ändå liten; 171 var utan jobb i december i Ingå och det är 16 personer flera än i november.

Sjundeå är fortfarande bäst i klassen i Västnyland, men också här har en ökning skett. I december var arbetslöshetsprocenten 5,6 i Sjundeå mot 5,2 i november. Det betyder att antalet arbetslösa i december var 175 och det är en ökning på 10 personer jämfört med november.

Stor ökning på ett år

Om man tittar tillbaka och jämför statistiken i december 2013 med statistiken i december 2012 ser man att antalet arbetslösa har ökat betydligt på ett år i Västnyland.

I Lojo, Sjundeå, Ingå, Raseborg och Hangö var 3 826 personer utan jobb i december 2012. I december 2013 var siffran 5 085. Det är en ökning på 1 259 personer på bara ett år.

Nej-mentaliteten är för stor i Västnyland, konstaterar Eddie Lindbom, vice ordförande i ungdomsfullmäktige i Raseborg som gärna skulle ett köpcenter i Norra hamnen i Ekenäs. De gröna har från börjat sagt nej till ett köpcenter i hamnen och nu även SFP i Ekenäs.

Westerholm är nog själv skeptisk till om ett köpcentrum kommer gå runt men hon tycker ändå att man inte kan göra något annat än försöka.

- Man måste göra något för utvecklingen, även om det är en risk, tycker hon.

Butiker ska ha lönsamhet året om

Sofia Westerholm får medhåll av Eddie Lindbom som anser att en liten by med mindre butiker skulle vara ett bättre alternativ på sommaren för turisterna. Lindbom poängterar ändå att butikerna ska kunna vara lönsamma under hela året.

- Visst kan det gå bra för affärerna i juli men de här butikerna måste överleva vintern och de tror jag inte de gör länge till om inget görs, säger Lindbom som tror att ett köpcentrum kunde locka både kunder och inflyttare till Raseborg.

- Vi behöver något nytt här, något som ger lite liv. Nej har blivit allt för vanligt och man är allt för rädd för förändringar, säger Lindbom.

Läs också:
Stormarknadsplaner splittrar SFP i Raseborg
Norra hamnen utmärkt plats för Citymarket
Storstilade planer för Norra hamnen
Billiga märkeskläder i fiskebodar längs kajen i Norra hamnen
Blandade känslor om Norra hamnen
Norra hamnen intresserar Ekenäsbor
H & M till Pier 25 i Norra hamnen i Ekenäs

Polisinrättningen i Västra Nyland finns nu på Facebook. Sidorna öppnades den 16 januari.

Till en början sköts uppdateringarna av poliserna i Esbo, det är konstaplar på polisstationen som under sitt arbetsskift informerar om aktuella saker och berättar om sitt jobb. Sidorna ska småningom utvidgas till att gälla hela området mellan Alberga och Hangö. För tillfället är sidan endast finskspråkig.

- Nå ja, här är den nu. Polisens nya arbetsredskap. Karg och anspråkslös, precis som sina användare. Vi berättar om vårt jobb här. Ibland ber vi om hjälp av er att få fast bovar. Då och då berättar vi vad vi tycker att ni i vissa situationer borde göra, skriver polisen (fritt översatt).

Har du sett den här bastun som polisen efterlyser?Västra Nylands polisinrättning

Västra Nylands polisinrättnings Facebooksida

Stiftelsen för Åbo Akademi ansöker nu om tillstånd att få riva det tidigare Forstinstitutets (Forstis) gamla byggnader i Björknäs i Ekenäs. Stiftelsen planerar attraktiva bostäder på det gamla skolområdet.

Området är totalt 11 hektar stort och det finns nästan 5 000 kvadratmeter byggnader på området.

Stiftelsen ansöker om att få riva totalt 10 byggnader på området.

Planerna för området är inte helt klara, säger fastighetsdirektör Bill Anckar på stiftelsen. Han räknar med att ritningarna blir klara under våren och att investeringsbeslut kan tas i år.

Rivning i år

Det kan bli aktuellt att riva en del av byggnaderna i sommar och på hösten. På området har Raseborgs stad också ett daghem och det kan rivas först då barnen kan flytta till gymnasiebyggnaden i Ekenäs som görs om till daghem.

Bill Anckar säger att planen nu omfattar bostäder på cirka 7 000 kvadratmeter. De byggs på de högst belägna platserna med den bästa utsikten.

I ett senare skede kan det bli aktuellt att bygga seniorboende och eventuellt ett dagis på den plats där idrottshallen i dag finns.

Planerna för Forstis-området har varit aktuella sedan år 2009 då stiftelsen köpte området av utbildningsbolaget Axxell för 1,75 miljoner euro.

Miljö- och byggnadsnämnden i Raseborg behandlar ansökan på onsdag (22.1).

Läs också om att planerna har varit aktuella redan länge:
Dags att bygga på Forstis
Forstis i Ekenäs blir bostadsområde

Årets pjäs på Raseborgs sommarteater utlovas bli en helt ny version av William Shakespeares klassiker En midsommarnattsdröm.

Det ska bli humor, lek och också något av en schlagerhitmusikal med låtar av allt från Thomas Ledin till Kirka. Pjäsen har omarbetats av Bobo Lundén som också regisserar. Han är också vald till sommarteaterns konstnärliga ledare fram till år 2015.

Nu letar arrangörsföreningen Västnyländska ungdomsringen efter amatörskådespelare från 15 år som tycker om att sjunga. Auditionen, som kräver förhandsanmälning, hålls 1-2 februari.

Frågan om kommunens stöd till tågpendlare i Sjundeå väcker känslor. En del politiker vill att kommunen fortsätter subventionera arbetsresebiljetterna trots tidigare beslut att upphöra med stödet för att spara kommunens pengar. Men andra tycker att stödet slösar kommunens pengar och inte spelar någon roll vare sig för VR eller för dem som tar tåget till jobbet.

Kommunstyrelsens första vice ordförande Heikki Kaisla (Saml), anser att pendlarstödet är viktigt för kommunen. Enligt honom skulle kollektivtrafiken längs kustbanan gärna få utvecklas istället för att tågturer i framtiden dras in.

Pendlare stiger på tåget.Pendlare hoppar på tåget på Sjundeå station.Yle/Sofia Lindahl

Tågtrafiken är livsviktig för oss och inte kan vi minska servicen längs med kustbanan, fortsätter Kaisla.

- Vi måste definitivt fortsätta understöda dem som pendlar med kollektivtrafik.

"Antalet pendlare påverkas inte"

SFP-politikern Marcus Nordström, Sjundeå kommunfullmäktiges första vice ordförande, tror inte att antalet pendlare minskar ifall Sjundeås stöd för arbetsresebiljetter dras in.

- En 10 procents subventionering på en 150 euros månadsbiljett får ingen tågpendlare att ändra färdmedel till jobbet, säger han.

För VR spelar det ingen roll om kommunen stöder pendlarna eller inte, fortsätter Nordström.

Viktigt stöd för pendlarna

Kim Kuivalainen flyttade från huvudstadsregionen till Sjundeå just på grund av de goda pendlingsmöjligheterna. För honom är det viktigt att stödet till kommuninvånarna bevaras.

- Om stödet tas bort kanske det leder till att familjer flyttar bort härifrån, spekulerar han.

VR:s nya biljettautomatVR

- Vi är många som arbetar i Helsingfors och Esbo och det har varit viktigt för oss att få stödet, berättar Roos.

I pengar betyder stödet en hel del, berättar Birgit Ikonen som dagligen pendlar österut.

- Stödet bidrar till att de kollektiva färdmedlen används mer.

Bakgrund: Hur ska vi ha det egentligen?

Fullmäktige beslutade alltså tidigare att stödet till pendlarna avskaffas. Efter beslutet gjorde kommunen en tilläggsutredning om pendlarstödets ekonomiska för- och nackdelar för kommunen.
Enligt utredningen kommer Sjundeå kommun bland annat att förlora skatteinkomster om understödet upphör.

Bildningsnämnden föreslog med utredningen som grund för kommunstyrelsen att saken fullmäktige borde behandla frågan på nytt. Också bland annat med motiveringen att nämnden har större möjlighet att utveckla kollektivtrafiken ifall stödet bevaras. En annan motivering är att man vill uppmuntra invånarna att åka kollektivt för att minska på utsläppen av växthusgaser.

Den här gången ansåg en del av styrelsen att beredningen till kommunstyrelsen var bristfällig. Det är fortfarande oklart om pendlarstödet verkligen skulle minska kommunens skatteintäkter.
Majoriteten i kommunstyrelsen vill att frågan utreds ordentligt och att ärendet bereds på nytt. Frågan remitterades därför i styrelsen på måndagskvällen (20.1)

Subventioneringen av arbetsresebiljetter omfattar VR, Matkahuolto och HRT.

- Jag var väldigt övermedicinerad. Det var zombie-mode på hela tiden. Det finns perioder i mitt 26-åriga liv som jag inte minns någonting av, som är helt borta... raderade. Det är skrämmande!

Det här säger Frida Flythström, född och uppvuxen i Sjundeå, numera bosatt i Karis. Frida har diagnosen emotionell, instabil personlighetsstörning. Dessutom lider hon av depression.
- En diagnos är en diagnos. Den sätter dig inte någonstans, du är dig själv. Jag anser att grundpersonligheten finns där någonstans, den kan inga mediciner dämpa. Ibland funderar jag om en läkare ens vet vad han eller hon medicinerar en person för.

Frida Flythström berättar att hon har fotografier på sig själv där hon är tom i blicken. För några år sedan började hon ifrågasätta de mediciner hon åt. I dag har hon trappat ner eller slutat helt med sin medicinering och säger att hon mår bättre än på många, många år.

Tolv år och deprimerad

Frida bor tillsammans med sambo och tre katter i en ombonad, trivsam höghuslägenhet i Karis. Hon har fått ett jobb, hon motionerar regelbundet, lagar hälsosam mat och trivs med sina nya rutiner. Men så har det inte alltid varit.

Fridas illamående började när hon var tolv år gammal. Då började hon skära sig själv. Hon var nedstämd, deprimerad och ville ta sitt liv.

Men så exploderade allting och alla känslor vällde fram på en gång.

Diagnosen emotionell instabil personlighetsstörning betyder för Fridas del att hon har haft svårt att hantera sina känslor, skapa kontakter och framför allt svårt att vara vän med sig själv.

- Jag hade lust att stänga in mina känslor i en låda med lock. När det lyckades kände jag ingenting, jag var helt tom. Men så exploderade allting och alla känslor vällde fram på en gång.

Så här beskriver Frida sina problem. Frida vill inte tala om sjukdom, hon föredrar att tala om psykisk ohälsa eller problematik.

Svängdörrspatient på Ekåsen

Som 18-åring blev Frida intagen på sjukhus på grund av akut psykos. Hon hörde röster.

- I ett skede blev jag en svängdörrspatient. Jag var intagen, blev utskriven för att några dagar senare bli intagen på nytt.

- På sjukhuset kunde de säga åt mig ”att du är ju så smart, du har så mycket resurser, varför mår du dåligt?” Och då blev jag väldigt arg. För jag ville känna något annat än kaoset inuti mig. Det var som råttor i mitt bröst som åt upp mig inifrån.

Det var under den här tiden Frida började äta flera olika mediciner. Och när hon åt mediciner gick hon upp i vikt, vilket gjorde att självförtroendet sjönk ytterligare.

- För ett par år sedan beslöt jag mig för att sluta med neuroleptika och det är väl nog det bästa beslutet jag har fattat i mitt liv, säger 26-åriga Frida.
- Jag vaknade upp ur dimman, jag gick ner i vikt, jag började orka mera, det började kännas bra!

Läkarna rekommenderade inte att Frida skulle sluta med medicinerna, men Frida höll fast vid sitt beslut.

- Det konstiga var att mitt humör stabiliserades när jag trappade ner och slutade med medicinerna.

Frida uppmuntrar däremot ingen att sluta med mediciner. Hon mår bättre, men det här är helt hennes egna reflektioner och val.

- Jag har också sagt ja till elchocksbehandlingar och magnetstimulering av pannloben. I dag är jag arg över att jag gått med på sådant. De hade ingen nytta. Jag undrar istället vilka följderna är på lång sikt.

Rutiner är A och O

Frida återkommer till personligheten, hurdan man är. Och att personligheten inte går att förändra med hjälp av mediciner.

- Det jag tror mest på i dag är goda levnadsvanor, regelbundna tider, motion med mera.

Frida med hittekatten Zacke. I bakgrunden brorsan AlexYLE/ Tiina Grönroos

Frida Flythström funderar ibland på orsaken till att hon insjuknade. Barndomen var bra och förhållandet till föräldrarna var också bra. Men hon säger att hon kände sig ensam.
- Jag kanske bara är en väldigt känslig person. På den tiden talade man inte om psykiskt illamående bland ungdomar. I dag är det eventuellt annorlunda. Och med min berättelse vill jag nå ut till andra som mår dåligt.

Frida har en blogg där hon har skrivit om sin ångest. Hon har bloggat både hemma och på sjukhuset. Hon har också börjat skriva en bok. Men i dag är Frida osäker om hon överhuvudtaget vill skriva färdigt boken.

- Det gör ganska ont att läsa den. Jag känner mig inte mogen att på nytt ta tag i projektet. Att försöka förmedla alla känslor, mitt liv… Jag tänker dessutom annorlunda idag än vad jag gjorde för fyra år sedan när jag började skriva på den.

- För tillfället hinner jag inte skriva så mycket på bloggen heller. Jag vill hellre träffa mina kompisar efter jobbet!

Hör mera om Frida Flythström i Samtal om livet på torsdag 23.01.14 kl 13.03 och lördag 25.01.14 kl 20.03.

Det är tidvis trångt på sjukhuset i Ekenäs. Men det finns trots det nu planer att skära ner antalet platser också vid Västra Nylands sjukhus.

Inga beslut är fattade men chefsöverläkaren Markku Mäkijärvi vid Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt ska i snabb takt se över sjukhusets verksamhetsplan så att antalet platser kan anpassas till befolkningsmängden i regionen

Det blev klart när Raseborgs och Hangös ledning i måndags (20.1) träffade HNS ledning och diskuterade en konsultutredning som Hangö och Raseborg har beställt för att få ordning på sina höga vårdkostnader.

Fler poliklinikbesök, mindre sängliggande

Trenden i samhället överlag är att ha färre bäddplatser och det gäller inte enbart äldrevården utan också för den specialiserade sjukvården, förklarar stadsdirektören i Raseborg Mårten Johansson.

- Dimensioneringen av bäddkapacitet diskuteras hemskt mycket i samhället i dag, hur mycket ska vara öppen vård och hur mycket ska vara institutionsplatser. Trenden är nog att minska dem.

- Vi försöker nu se framåt och tänka hur mycket bäddplatser vi behöver och hur mycket kan skötas som besök på polikliniken och hvc.

Liten tillbyggnad

Staden och HNS har tillsammans planerat en tillbyggnad invid Västra Nylands sjukhus i Ekenäs. Behovet finns fortfarande trots att antalet vårdplatser på sjukhuset minskar, intygar Johansson.

- Det tror vi nog. Det beror delvis på var hvc ska finnas. Men vi utgår från att hvc finns invid sjukhuset där det finns jour.

Johansson säger att jouren inte ska vara så omfattande som tidigare planerades utan att hälsostationerna ska sköta alla sådana fall som inte behöver vård akut samma dag.
Men tanken om en tillbyggnad lever fortfarande.

- Storleken har krympt kraftigt från 10 000 kvadratmeter till 5 000 och mindre än så. Vi måste ju veta vad som ska ske i sjukhuset innan vi besluter vad vi bygger kring det.

Chefsöverläkaren Markku Mäkijärvi uppdaterar sjukhusets så kallade master plan redan i februari.

Den senaste tiden har det varit extra stressigt på Västra Nylands sjukhus. En del avdelningar, till och med hela sjukhuset och också staden Raseborgs bäddavdelning har ibland varit full. Situationen har varit sådan ända sedan strax före årsskiftet.

Carola Lindholm är chef för den somatiska avdelningsgruppen.Yle/Tove Virta

Fullt överallt

De senaste veckorna har det hänt sig att hela sjukhuset har varit fullt och situationen har varit densamma på Raseborgs stads bäddavdelning.

- När jag själv började har 2006 så fanns det ofta patienter på överplatskö i flera dagar till bäddavdelningarna. Efter hand har vårdkedjorna slimmats och slipats så att det inte har varit så, säger Carola Lindholm.

Många patienter kommer till sjukhuset via jouren.Yle/Robin Lindberg

Patienter blir kvar på sjukhuset när bädden är full

En gång skickade staden sina patienter till Hangös bäddavdelning där det just då råkade finns lediga platser. Då det inte finns plats på bädden så blir en del patienter kvar på sjukhuset i väntan på en bäddplats längre än de skulle behöva, vilket betyder ökade kostnader. Dessutom blir det en kedjereaktion, de tar upp platser som andra kanske skulle behöva.

- Vi märker nog av att Raseborg dragit in platser på bäddavdelningen i Mjölbolsta. Det märktes tydligt i början av året. Många patienter var många dagar i kö. Vi har haft intensiva samtal med bäddavdelningarna, vi har haft fullt och de har haft fullt så alla har samma dilemma, patienterna ska ändå givetvis skötas, säger Lindholm.

Det var i november ifjol som platserna på bäddavdelningen minskades från 50 till 40.

Efterfrågan går i vågor

Ibland är det däremot mycket lugnare och för kostnadernas skull kan man inte heller ha överkapacitet.

Det är inte alltid efterfrågan på platser på bädden på Mjölbolsta.En av många korridorer på Mjölbolsta.Yle / Pia Santonen

Då specialsjukvården och kommunernas vård är som två olika helheter betyder det också att båda sparar från var sitt håll.

- Där är säkert det största bekymret då det gäller kostnader och resurser. Man borde någon gång komma till en sådan situation att man skulle titta på allt som en helhet, se helhetsekonomiskt på det hela.

Alla avdelningar lånar både bäddplatser och personal till varandra då det behövs på olika avdelningar.

- Vi har en väldigt flexibel personal, säger Lindholm.

Vad kostar vården?

Då man tittar på kostnaderna för vården så är den kommunala vården billig.

En kommunal bäddavdelningsplats kostade år 2013 215 euro per vårddygn medan en plats på sjukhusets uppföljningsavdelning, som är en billig lösning inom specialsjukvården kostade 350 euro per vårddygn. Specialsjukvården på sjukhus kostar sedan olika beroende på vad vårdbehovet är, men det är inte ovanligt att ingrepp och eftervård kostar många tusentals euro.

Staden: Situationen inte bestående

Kirsi Ala-Jaakkola, chef för omsorgstjänster i Raseborg berättar att staden följer med läget på sjukhuset och stadens bäddavdelning.

Kirsi Ala-Jaakkola, chef för omsorgstjänster i Raseborg.Kirsi Ala-Jaakkola Raseborgs omsorgschefYle / Jani Saikko

- I stort så kan man säga att det är fullt, när det blir lediga platser så tar man in nya patienter från kön, förklarar Ala-Jaakkola.

Från stadens sida tror man inte ännu att den här situationen är bestående.

- Ifjol hade vi en lång tid med låg beläggning på bäddavdelningen. VI måste också ta i bekantande att det blir dyrt att ha platser som står tomma, säger Kirsi Ala-Jaakkola.

Läs också:
För många platser på sjukhuset i Ekenäs

I Billnäs har en långvarig grannfejd nu har behandlats i rätten. En markägare står åtalad för att ha hindrat sin granne från att använda en väg som grannen hade rätt att använda. Vägen finns på den åtalade markägarens tomt men grannen har servitut på att få använda vägen.

Markägaren hade vid minst sju tillfällen under år 2011 och 2012 hindrat användningen av vägen, bland annat genom att låta köra stenar och grushögar på vägen. Markägaren hade enligt åtalet hösten 2011 placerat en stor stenhög på vägen för att hindra grannen.

Snart efter det hade grannen flera gånger låtit köra mera sand och stenar på vägen för att hindra grannen från att använda vägen. Våren 2012 grävde markägaren gropar i vägen och lade en elledning i en av groparna och försåg den med en varningstext om att att det har letts starkström i gropen.

Den åtalade markägaren medger sitt ansvar en del av de gånger som vägen hade stängts av.

Åklagaren kräver att markägaren döms för egenhandsrätt med villkorligt fängelsestraff eller kännbara böter.

Domen i målet ges i slutet av januari.

I Ingå tar kommunen nu i bruk ett återuppringningssystem vid hälsocentralen. I stället för att köa i telefon ska Ingåborna bli uppringda.

Kommunen har gjort upp ett avtal med företaget Aurora Innovation om att köpa återuppringningsprogrammet.

Hur mycket det kostar beror på hur mycket systemet används och klarnar efter att det har använts några månader. Men det beräknas kosta mellan 200 och 300 euro per månad.

Dessutom kostar det 400 euro att ta i bruk systemet och utbilda personalen.

I Karislojo finns det inte tillräckligt med taxibilar. Stadsstyrelsen i Lojo vädjar åter till den statliga taximyndigheten för att få nya taxitillstånd till området.

Problemet i Karislojo har redan länge varit att två av de tre tillståndsinnehavarna på orten har kört sina taxibilar på annan ort. Både Karislojo kommun och numera Lojo stad har också tidigare bett myndigheterna om hjälp i frågan.

Nu har de två taxibilisterna slutat och Lojo stadsstyrelse ber Närings-, trafik- och miljöcentralen omgående förklara tillstånden i Karislojo lediga att sökas. Normalt kan taxitillstånd sökas först i augusti.

Lojo hoppas att NTM-centralen i framtiden bättre övervakar att taxibilister kör där som deras tillstånd gäller och inte på annan ort.

Svenska SSAB:s köp av stålbolaget Rautaruukki kommer troligen att leda till uppsägningar. Bolagen uppskattar att omkring fem procent av jobben försvinner i och med fusionen. Personalminskningarna gäller främst Finland och Sverige.

Stålbolagen Rautaruukki och svenska SSAB ser ut att bli ihopslagna. SSAB har gett ett anbud på Rautaruukki. Rautaruukki rekommenderar aktieägarna att acceptera anbudet som är värt 1,1 miljarder euro. Styrelserna föreslår att ingen dividend ska delas ut för 2013 på grund av den pågående fusionsprocessen.

900 jobb tros försvinna

Rautaruukki har 9 000 anställda i omkring 30 länder medan SSAB har 9 000 anställda i 45 länder. Rautaruukki och SSAB bedömer att cirka 900 arbetstillfällen kommer att försvinna i och med fusionen. Det här motsvarar fem procent av företagens sammanlagda personalstyrka. Personalminskningen bedöms ske inom loppet av tre år. Metallförbundet i Finland kräver att de anställda vid Rautaruukki får behålla sina jobb. Personalminskningarna gäller främst Finland och Sverige.

Indien och Kina utmanar

Under förmiddagens pressinfo i Stockholm konstaterade båda stålbolagens ledningar att det handlar om skära i kostnader för båda företagen, göra sig kvitt överlappningar och få bättre distribution på den globala marknaden. Både SSAB och Rautaruukki är små aktörer både på den europeiska och den internationella stålmarknaden. Den stora utmaningen kommer i dag från Indien och Kina som kan konkurrera både vad det gäller pris och volym.

Inga garantier för de anställda

Huvudkontoret för det nya bolaget kommer att finnas i Stockholm. SSAB:s vd Martin Lindqvist konstaterade på presskonferensen att det nya stålbolaget inte har gett vare sig den svenska eller finländska regeringen några garantier för de anställda, men det finns inte heller några planer på att stänga någon av enheterna i Sverige eller Finland. Initiativet till fusionen uppges ha kommit från Rautaruukki, och bland de anställda har man länge väntat på att bli uppköpt av en större aktör.

Grundades 1960

Rautaruukki grundades 1960 för att trygga den finländska varvsindustrins och den övriga verkstadsindustrins tillgång på råvara. Under årens lopp har företaget utvecklats till ett internationellt företag med egen verksamhet inom verkstadsindustri, stålindustri och byggande.

Rautaruukki grundades av finska staten, Outokumpu, Valmet, Wärtsilä, Rauma-Repola och Fiskars.

Ett barn i Lojo har insjuknat i mässling.
Barnet är elev i den steinerpedagogiska skolan Sammatin vapaa kyläkoulu (fria byskolan i Sammatti).

Lojo stad uppgav på onsdagen på sin webbplats att skolans och det tillhörande daghemmets elever och personal har informerats om fallet och de vet nu hur de ska göra om de misstänker mässling.

Ring först

Mässling är en mycket smittsam sjukdom som börjar med symptom i luftvägarna. Om några dagar får man utslag.
De flesta i Finland insjuknar ändå inte: de har antingen vaccinerats mot mässling eller så har de redan haft sjukdomen och blivit immuna på det viset.

Man kan misstänka mässling om man har varit kontakt med steinerskolan i Sammatti eller har ett bristande vaccinationsskydd och symptomen stämmer.
Man ska då inte direkt besöka hälsostationen eller jouren utan först kontakta dem per telefon.

Läs mera om mässling på Webbdoktorn.
Läs mera om mässling på THL:s sida på finska.
Så här informeras det om mässling i Sverige.

Nyheten om att SSAB och Rautaruukki går ihop väcker många frågor i Rautaruukkis fabrik i Lappvik i Hangö. Fusionen kom som en fullständig överraskning.

- Vill det nya bolaget i framtiden producera rör? den frågan mal i huvudet på Ulf Heimberg, arbetarskyddsfullmäktig på Lappvikfabriken.

Lappvikfabriken producerar rör.Yle/Marga Sandström

Fabriken i Lappvik har producerat rör i över 40 år. Rörproduktionen är en rätt så liten del av Rautaruukki. På fabriken jobbar omkring 100 personer.

- Alla är förstås oroliga innerst inne över hur fusionen drabbar arbetarna och fabriken, säger Heimberg.

Var ska personalminskningen synas?

Ulf Heimberg är arbetarskyddsfullmäktig på fabriken i Lappvik.Ulf Heimberg är stadsstyrelsens ordförande i Raseborg.Yle/Marga Sandström

Goda tider just nu för Lappvikfabriken

Enligt Heimberg har fabriken i Lappvik ett uppsving just nu. Mera personal kommer att anställas och lastningsföretaget som var på väg att inte få förnyat kontrakt får fortsätta.

Fusionen väcker frågor hos fabriksarbetarna.Yle/Marga Sandström

- Lappvikfabriken är en viktig aktör för Rautaruukki, hävdar Heimberg.

Vad händer nu?

Alla alternativ är möjliga men Heimberg vill inte tro att rörproduktionen läggs ner eftersom det finns en marknad trots en hel del europeiska konkurrenter.

Ulf Heimberg väntar nu på mera information och uppskattar att de förändringar som är på kommande först syns i praktiken om ett halvår eller så.

Läs mera:
Stålfusion leder till nedskärningar

- I Ekenäs kan man bli anmäld för att sälja för färsk fisk på marknaden.
- När ett tåg anländer till Ekenäs ropas det i högtalarna att det ankommer till spår 1. Det finns bara ett spår i Ekenäs.

Det här är bara två exempel på fakta den svenska konstnären Johanna Adebäck samlade under sin två månader långa vistelse som Pro Artibus gästkostnär. Nu har hon sammanställt alla bitar till en bok.

- Egentligen är det ett konstverk i form av en bok. Den är full av rykten, motsägelser och vanliga fakta.

Hur har du samlat material till boken?

- Jag har inte bett folk berätta åt mig vad de tycker om Ekenäs. De vet inte ens om att de kanske är med i det här konstverket.

Det humoristiska konstverket Ekenäs - en faktabok kommer med mycket kännspaka beskrivelser om staden. Förutom olika bitar av fakta och påståenden innehåller konstverket inte mycket mer. Den har inga bilder och sidorna gapar av tomhet. Det här är inte ett tryckfel, utan ett medvetet val av konstnären Adebäck.

- De tomrum som finns i boken kan användas för att fylla i egna tankar.

Boken går inte att köpa, men Adebäck donerar två upplagor på svenska, finska och engelska i dag (22.1) när biblioteket i Ekenäs invigs. Adebäck diskuterar också boken med sociologen Ylva Rancken-Lutz klockan 18 på biblioteket.

Läs om Johanna Adebäcks tidigare konstverk i Ekenäs

En flicka skadades på ett övergångsställe i Muijala då hon blev påkörd av en bil på onsdagseftermiddagen (22.1). Någon minut senare krockade en personbil med en polisbil i en korsning i centrum.

Den 14-åriga flickan hade stigit av bussen och korsade vägen på övergångsstället som låg bakom bussen då en bil från motsatt riktning körde på henne. Bilföraren hann bromsa lite, men flickan skadade bland annat sitt ben och måste föras till Helsingfors för vård på sjukhus.

Föraren, en man från Kajanaland, misstänks för äventyrande av trafiksäkerheten och vållande av personskada.

Bilisten var inte alkoholpåverkad.

Krockade med polisen

En personbil och en polisbil krockade i hörnet av Garvargatan och Fabriksgatan i Lojo centrum strax före 14.30 på onsdagen (22.1).

Föraren i personbilen hade väjningsplikt, men stannade inte utan körde rakt in i sidan på polisbilen.

Passageraren i framsätet skadade sig lindrigt och fördes till Lojo sjukhus för granskning.

Föraren misstänks för äventyrande av trafiksäkerheten. Alkoholen hade ingen andel i olyckan.

Fem gäster från Raseborgs vänort Makana i Sydafrika bjuds på ett digert program när de gästar Raseborg under den här veckan. När Yle Västnyland träffade de fem gästerna på onsdagen, fick de information om Uncan i Ekenäs, ungdomsarbetet och ungdomsfullmäktige i staden. Då hade de redan upplevt annat, berättar Edward Ganza: Det har varit snö och kyla, säger han, helt motsatt till sommaren i Sydafrika just nu. Tillsvidare har de hunnit med besök bland annat i biblioteket, dansskolan Hurja Piruetti, folkhögskolan och Uncan. Och de har träffat teatermannen Dan, som berättade om sommarteatern, vilket var intressant.

Förväntningar som gästerna hade för besöket är på god väg att uppfyllas, menar Ganza. Och det sätt på vilket man handhar kulturella frågor i Finland, ett socialt långt utvecklat land, har varit en ögonöppnare för honom. Det han just nu kommer att tänka på är biblioteket som en serviceplats för invånarna i staden.

Makana har lång väg att gå

Vuyiseka Nokhenke är ansvarig för bland annat kultur i den region där Makana ligger. Under de första dagarna av besöket har hon sett på vilka sätt man kan utveckla den kulturella servicen i ett samhälle. Hon blev en aning bekymrad när hon jämförde förhållandena i Finland med hur det är i hennes hemland, efter det hon upplevt både vid kommunala och privata institutioner i Raseborg. Men när hon vid besöket hos Västnyländska ungdomsringen blev informerad om att allt detta har utvecklats under 95 år i Finland, blev hon lugn; I Sydafrika har man tillsvidare bara haft 22 år på sig!

Ljudböcker och ungdomsverksamhet

Det Vuyiseka Nokhenke kommer att föra med sig som idé till Makana är ljudböcker, det är något hon gärna introducerar i sitt hemland. En annan sak är det sätt på vilket de anställda vid ungdomsarbetet kommunicerar med ungdomarna. När en ungdomsgård öppnas i Makana, skall man också tänka på hur samverkan går till mellan de anställda och ungdomarna själva, det är en av de viktiga frågorna i sammanhanget, säger hon.

Vuyiseka Nokhenke och Edward Ganzayle/börje broberg

På frågan om Makana kan erbjuda Raseborg nya idéer, säger hon, att det då kunde vara den nationella konstfestival, som hålls i Makana. Där vill alla konstnärer delta.

Gästerna från Makana kommer att fortsätta sitt besök i Raseborg ända till söndagen.

Tabellettan i herrarnas handbllsliga Cocks besegrade Karislaget BK-46. Riihimäkilagets segersiffror skrevs 34-31.

BK-46 hängde bra med i matchen men var hela tiden ett steg efter. Efter den första halvleken var ställningen 15-13 till Cocks.

I den andra halvleken fortsatte "katt och råtta" leken men BK-46 lyckades inte komma ikapp. Till slut skildes lagen åt med tre mål.

Teemu Tamminen i Cocks var på ypperligt spelhumör med hela tolv fullträffar. I BK var Janis Selge och Oliver Helander bästa målskyttar med sju fullträffar var.

Kolla in ställningen i tabellen

Serieledaren Cocks från Riihimäki for som väntat iväg med seriepoängen från Karis i herrhandbollens FM-ligamatch på onsdagen (22.1). Hemmalaget BK-46 stretade bra emot, men räckte inte riktigt till.

Slutsiffrorna skrevs 31-34 till gästerna som i pausvilan ledde med två mål, 13-15.

Matchvinnare i den fartglada tillställning var Riihimäkilagets Teemu Tamminen som denna gång pangade in tolv mål. I andra halvleken kom Niklas Zweigberg i BK-målet och storspelade. Men, inte heller hans hjälteinsats räckte för att BK skulle ha tagit poäng i matchen.

- Vi var väldigt laddade och hade en bra inställning. Vi ville bjuda Cocks på motstånd och det lyckades vi nog, sade Zweigberg efter matchen.

Han konstaterade att BK-spelarna nog väntade sig en tajt match, men kanske inte så här tajt.

- Vi gjorde ett par tekniska misstag här på slutet och det var ju synd, sade han.

Tog fyra straffar

I första halvleken stod Mikael Heinonen i hemmamålet och gjorde inte alls en dålig match. Zweigberg steg två gånger in i buren under första halvleken och båda gångerna tog han en straff. Han tog sammanlagt fyra straffar i matchen och sade att det handlar att få ett visst psykiskt övertag för att kunna parera en straff.

- Lyckas man en gång med det brukar man få flyt och det känns riktigt bra, smålog Zweigberg.

Matchen var alltigenom jämn och då Cocks några gånger lyckades dra ifrån och ta en ledning med två-tre mål, skärpte sig hemmalaget varje gång och kom ikapp eller alldeles nära på.

Med 13 och en halv minuter kvar att spela var ställningen 25-25 och matchen stod och vägde. Då kom kanske Cocks större rutin och lugn fram och laget lyckades dra ifrån tills BK med dryga två minuter kvar på klockan låg under med endast ett mål. I det skedet kom de tekniska felen BK-målvakten talade om och Cocks for iväg med segern.

För BK-46 gav matchen mycket självförtroende med tanke på framtiden.

- Vi fick nog mycket bra feeling från den här matchen och blickar nu bara framåt, sade Zweigberg.

Tamminen var överraskad

Matchens bästa spelare Teemu Tamminen var aningen överraskad över det hårda motståndet BK-46 bjöd på.

- Nåjo, det här var nog verklig Hawaijhandboll, där vi for fram och tillbaka och bägge lagens försvarsspel var som det var, sade Tamminen vars kontrakt med Cocks går ut efter den här säsongen.

Han siktar på spel utomlands, helst i Tyskland.

- Nog är väl Bundesligan alla finska spelares dröm, sade Tamminen.

Enligt honom hade domarparet Teemu Kaulio – Miro Koria ingen klar linje i sitt agerande.

- Domarlinjen blev man ju inte klok på Då man inte vet vad man får och vad man inte får göra får ju spelarna att bli gnälliga och missnöjda. Det är klart att det påverka allihopa. Visst försökte tränaren lugna oss i pausen, men när adrenalinet stiger är det svårt att behärska sig, sade Tamminen.

BK:s Olli-Pekka Korpimäki blev utvisad med bara en halv minut kvar att spela. Han uttryckte sitt missnöje alltför klart och högljutt mot domaren, som inte tvekade en sekund utan lyfte upp det röda kortet.

Matchen sågs av 170 personer och stämningen var det stundtals inget fel på. Sin följande match spelar BK-46 mot tabelljumbon Akilles i Borgå.

Serietabellen finns på Yles text-tv, sidan 269.

BK-46: Mikael Heinonen (mv), Olli-Pekka Korpimäki 4, Sam Sjöman, Robin Karlsson 5, Jasper Hellberg 2, Johan Skogberg 3, Robin Mattsson 1, Janis Selge 7, Mario Karuse 1, Niclas Zweigberg (mv), Alex Lignell, Sebastian Säkkinen 1, Oscar Udd, Oliver Helander 7, Theo Westerlund.

Cocks: Marius Aleksejev (mv), Antti Rogenbaum, Antti Valo 2, Andrei Buciuman, Kristian Jansson 2, Gheorghe Safronii 1, Timo Puhakka (mv), Teemu Tamminen 12, Roni Syrjälä 1, Robin Sjöman 4, Nico Rönnberg 6, Kristo Järve 6, Kristo Voika, Niko Leikama.