Kungörelser eller annonser som berör miljösektorn i Hangö ska publiceras på två språk i både Hangötidningen och Etelä-Uusimaa. Det beslöt Hangö miljönämnd i går kväll.

Tidigare har annonserna endast publicerats i Hangötidningen. Men nu ska man alltså också annonsera i gratistidningen Etelä-Uusimaa.

Enligt lagen ska kungörelser eller annonser publiceras i en tidning med allmän spridning på orten.

Vidare beslöt miljönämnden att bygglov ska publiceras på Hangö stads samtliga anslagstavlor och inte endast i biblioteket som nu.

Staden Raseborg ska inom kort besluta vilka fastigheter som ska prioriteras när det gäller renoveringar det här året. Men staden har inte råd att renovera alla fastigheter i den takt det skulle behövas, vilket leder till att en del kan vara riktigt slitna. Dessutom har den avdelning som underhåller fastigheterna, intern service, fått mindre pengar i år att hålla utrymmena i skick.

Så här ser det ut i hörnet vid duschen hos Robban Heikel.Yle/Tove Virta

Utöver de här två miljonerna kommer de enskilda investeringarna.

I det här fönsterhörnet i pensionärsbostäderna finns ingen målning och inget kitt, det blåser alltså rakt in.Yle/Tove Virta

Sammanlagt har staden över 18 hektar (över 180 000 kvadratmeter) kontorsutrymmen, skolor, daghem, sjukhus och bostäder.

Robban Heikel är en som bor i pensionärsbostäderna.Yle/Tove Virta

- Hyrorna i pensionärsbostäderna i Österby steg också 10 procent under fjolåret, säger Heikel.

Då direktionen för intern service möts nästa gång den 12 februari ska den fatta beslut om vad som ska renoveras och vad som väljs bort.

Det smällkalla vintervädret leder till stor konsumtion av elektricitet. Konsumtionstopparna ligger till och med över 14 000 megawatt. Så gott som alla kraftverk är i bruk frånsett Ingå kolkraftverk, som körs ner på grund av olönsamhet. I stället importerar vi 15 till 20 procent av den el som nu används.

Nu är det smällkallt. En snabbtitt på eldistributören Fingrids nätsida visar att konsumtionen låg på drygt 13 000 megawatt igår på eftermiddagen. Konsumtionen väntas stiga nu på morgonen.

Finland importerar mellan 15 och 20 procent av den el som konsumeras. På onsdagen importerade vi 2 000 megawatt från Sverige och 650 megawatt från Ryssland.

Samtidigt har Finland outnyttjad kapacitet. Fortums kolkraftverk i Ingå står och enheten stängs om tre veckor. Orsaken var olönsam verksamhet, enligt vd Juha Naukkarinen vid föreningen Finsk Energiindustri.

- Det var inte mer lönsamt att producera där, säger Naukkarinen.

Svårt att nå lönsamhet

Priset på kol har gått ner ganska kraftigt. Man använder kol på andra håll. Enligt Naukkarinen har prisnivån i hela Europa sjunkit ganska mycket, också på elektricitet. Då blir det svårt att nå den nödvändiga lönsamheten i produktionen.

Tidigare har Fortums kraftverk i Ingå varit en reserv. Kraftverket har rullat på vid exceptionella konsumtionstoppar. Men Fortum förlorade en offerttävling till Pohjolan Voima. Det är nu Pohjolan Voimas kraftverk i vasklot i Vasa och en turbin i Kristinestad, som är i beredskap om något exceptionellt händer. Ingå Kolkraftverk sätter enligt planerna lapp på luckan om tre veckor, berättar kraftverkschef Markus Pyykönen.

Kolkraftverket i Ingå stängs

Den femtonde februari är det slutproducerat i Ingå. Enligt kraftchef Markus Pyykkönen sätts tre enheter på sammanlagt 750 megawatt i malpåse.

Marknaderna styr och ställer. I Ingå mister 80 personer sitt arbete. Behovet av kolkraft har minskat på den nordiska elmarknaden, säger man på Fortum. Enligt Vd Juha Naukkarinen på energiföreningen, följer elproducenterna EU:s rekommendationer och försöker satsa på koldioxidfattig produktion av elektricitet.

- Vi använder mer och mer biobränslen. Det är ungefär 70 procent av produktionen som är koldioxidfri, säger Naukkarinen.

Ekenäs Sport Club tog sig till andra omgången i den nationella fotbollscupen sent på onsdagskvällen (22.1). ESC besegrade Jäppärä på bortaplan.

Matchen slutade 0-1 (0-0).

Målskytt för ESC var Patrik Lindström. Målet kom ungefär en kvart före slutet från straffpunkten. Matchen spelades i Mukkula nära Lahtis.

Säsongen 2014 spelar ESC i division 3, Jäppärä i division 6. I den andra omgången möter ESC division 3-laget Hyvinkään Palloseura från Hyvinge. Matchen skall spelas senast den 13:e februari.

Det blir gratis att parkera i Lojo centrum på lördagar från och med den 6 april. Det har stadsstyrelsen beslutat.

Gratisparkeringen på lördagar innebär att Lojo går miste om 37 500 euro i parkeringsavgifter.

Merituulen koulu som nu verkar i Västankvarn ska få baracker på gården eftersom det är så trångt i en del klasser att det inte exempelvis finns utrymmen mellan pulpeterna. Också Regionförvaltningsverket har anmärkt om saken. Hur många baracker som beställs är ännu oklart, men de ska ge fyra nya klassrum. Eleverna i årskurs 4-6 ska också transporteras till Ingå Aktia Arena under gymnastiklektionerna och så ska rastområdet på skolgården få en ny stor sandlåda och andra redskap. Det här beslöt bildningsnämnden i Ingå igår kväll (22 januari).

Att hyra en barack med två stora klassrum och en aula kostar 1684 euro per månad. Att transportera, montera och riva baracken kostar sedan totalt 15470 euro och leveranstiden är cirka 4 veckor. Vad gäller transporterna så beräknar Ingå kommun att kostnaden blir 18 400 euro per termin.

Merituulen koulu flyttade till Västankvarn våren 2013 då det uppdagades att skolan var hälsovådlig.

20 januari 2014: Lite bättre för Merituuli-eleverna
19 april 2013: Mikrober i fyra av fem prover i Merituulen koulu

Armbrytningen om Y-tågens framtid på kustbanan går het. I dag (23.1) publicerar webbsidan VRLeaks, som avslöjar insiderinformation om tågbolaget VR, uppgifter om att det är nya styrvagnar i IC2-tågen som under hösten orsakade förseningar i tågtrafiken och inte de nedläggningshotade Y-tågen.

VR ansöker av Kommunikationsministeriet om att Y-tågen från och med mitten av augusti skulle stanna i Sjundeå och inte längre åka ända till Ingå och Karis.

Det är ministeriet som understöder och köper den olönsamma trafiken av VR och ministeriet har lovat utreda frågan inom kort.

VR motiverar sin önskan med att tågen på kustbanan skulle bli punktligare om Y-tågen inte fanns med i soppan.

IC2-tågen skyldiga

I dag (23.1) publicerar ändå webbsidan VRLeaks detaljerad information om att det är de nya IC2-tågen och inte Y-tågen som är orsaken till att tågen på kustbanan är sena.

Bakom VRLeaks finns privatpersonen Mikko Nyman med bland annat kontakter till anställda på VR.

Den här gången baserar sig VRLeaks uppgifter till en del på siffror från Trafikverket från perioden mellan 1.10 och 31.12.2013.

Y-tågen mera punktiga

Enligt siffrorna var Y-tågen försenade mer än en minut 149 gånger (totalt 557 minuter) medan IC-tågen var försenade mer än en minut 1 252 gånger (totalt 6 660 minuter).

Under perioden kördes cirka 1 000 tågturer med Y-tåg och cirka 3 000 turer med IC-tåg.

Det är främst IC2-tåg med styrvagn som har varit mest försenade på sträckan mellan Kyrkslätt och Karis, skriver VRLeaks.

Nya styrvagnar

Det var i höstas VR tog i bruk de nya styrvagnarna för IC2-tågen. Tanken med styrvagnarna är att spara tid. I ena ändan av ett tåg finns ett lok och i den andra ändan av tåget finns en styrvagn. Styrvagnen fungerar som en vanlig passagerarvagn förutom att det finns en styrhytt i ändan av vagnen.

Loket kan antingen dra tåget och då sitter lokföraren i loket och styr tåget. Men loket kan också skuffa tåget och då sitter föraren i styrhytten i styrvagnen och kör tåget.

Fördelen med systemet är att man sparar tid då tåget kommer till en ändhållplats så som Helsingfors. Förut måste man flytta på vagnar och byta plats för loket, men nu behövs inget sådant då man har de nya styrvagnarna.

Barnsjukdomar

Problemet är bara att de nya styrvagnarna inte har fungerat som de ska. Enligt VRLeaks har det funnits problem med kabeln som kopplar styrvagnen till loket. Styrvagnen kan bara styra; det är loket som driver tåget framåt.

De nya styrvagnarna används bara på en del tågavsnitt där det just förekommer mycket trafik som åker av och an. Sådan är t.ex. just trafiken mellan Åbo och Helsingfors.

Det betyder också att det tar tid innan personalen hinner läras upp att använda de nya loken. Det har också lett till problem med att använda de nya styrvagnarna.

Det har också funnits problem med datasystemen och kommunikationen mellan styrvagnen och loket. Då allt inte fungerar som det ska slår styrvagnen på bromsen för säkerhets skull. Så problem med påslagna bromsar har också enligt VRLeaks lett till förseningar i trafiken på kustbanan.

Det har också förekommit problem med styrningen av strömtillförseln till loket. Och det har lett till förseningar enlig VRLeaks.

Stämmer inte alls, säger VR

Ari Vanhanen, direktör för fjärrtågstrafiken på VR, håller inte alls med VRLeaks. Tvärtom har tågen på kustbanan hållit tidtabellen rätt bra; bättre än på många andra avsnitt.
- Det har funnits små tekniska problem med de nya vagnarna, men överlag är VR mycket nöjd med investeringen.

Ari Vanhanen vill inte heller kommentera Y-tågsfrågan desto mer utan säger att bollen är hos Kommunikationsministeriet.

Han understryker ändå att de nya styrvagnarna och frågan om Y-tågens framtid inte har något med varandra att göra.

VR pekar på helheten

VR:s direktör för närtågstrafiken, Antti Korhonen, skriver i dag i en blogg på VR:s hemsidor att tusentals resenärer skulle vinna på att Y-tågen inte längre skulle trafikera Ingå och Karis.

VR får en hel del respons på förseningarna på kustbanan. Problemet är att kustbanan är enkelspårig med få platser där tågen kan mötas. Det betyder att ett enskilt problem eller störning snabbt leder till att hela trafiken på banan störs.

I förhållande till kustbanans kapacitet är det också rätt stor trafik på banan. Trafikverket har inte heller några planer på att bygga ut banan i den närmaste framtiden.

Det betyder att läget bara kan förändras genom att planera trafiken och lägga om den.

För få passagerare

I Ingå stiger dagligen cirka 40 passagerare ombord på Y-tåget och i Karis är siffran 200. Tre av fyra passagerare från Karis väljer ett fjärrtåg istället för närtåget. För att trafiken skulle vara lönsam borde antalet passagerare stiga betydligt, skriver VR:s Antti Korhonen i sin blogg.

Han skriver också att de största problemen kommer för Ingåborna som mister sin tågförbindelse helt och hållet, men det går bra med bussar både till Raseborg och till huvudstadsregionen.

Genom att lägga om trafiken skulle punktligheten bli bättre och det skulle gagna tusentals passagerare dagligen, skriver Antti Korhonen.

Läs också:
Pendlarna är många - utveckla kollektivtrafiken istället
Det blir svårare att pendla
Jarl Boström tror det blir svårt att få tillbaka indragen station
SDP-politiker för Y-tågen.
Tågpendlare kan tag bilen istället
Riksdagsledamöter vill bevara Y-tågen.

Rallycrossföraren Joni Wiman undertecknade på torsdagen (23.1) ett fem år långt kontrakt med det svenska stallet Olsbergs MSE. Stallet är ett av de ledande rallycrosstallen i hela världen.

Kontraktet undertecknades i Stockholm på torsdagseftermiddagen.

Wiman, som i somras vann den amerikanska GRC (Global Rallycross Championschip) -serien i USA, säger att kontraktet är det bästa som hittills hänt under hans karriär inom motorsporten.

- Det här är stort, väldigt stort. Jag är mycket nöjd med det här kontraktet, säger 21 år gamla Wiman.

Olsberg MSEär enligt Wiman det bästa stallet i rallycrossvärlden och han ser fram emot att få inleda testkörningarna med sin Ford Fiesta i februari. Vilka alla tävlingar och serier han kommer att köra i framtiden är ännu oklart.

- Vi skall tillsammans med stallet gå igenom olika möjligheter. Vi har diskuterat möjligheten att köra VM-serien i framtiden, säger Joni Wiman.

Förslaget om att Västra Nylands räddningsverk tar över de brådskande sjuktransporterna i Raseborg, Ingå och Hangö från och med början av nästa år får kritik. Skattebetalaren Matti Sivonen i Raseborg undrar hur beslutet har kommit till.

- Jag är skattebetalare som alla andra och kan inte förstå att sådant här kan gå igenom utan diskussioner, säger Sivonen.

Det har varit en lång beslutsprocess som nu verkar gå mot sitt slut.

Nämnden för Västra Nylands sjukvårdsområde beslöt i slutet av november enhälligt att föreslå för styrelsen för Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt att det görs ett avtal med Västra Nylands räddningsverk om de akuta sjuktransporterna åren 2015 - 2017. Det är HNS styrelse som ska fatta det slutliga beslutet på måndag (27.1).

Enligt hälso- och sjukvårdslagen ska samkommunen för sjukvårdsdistriktet, i det här fallet Västra Nylands sjukvårdsdistrikt, organisera sjuktransporterna inom samkommunen från 1.1.2013. Då det här blev aktuellt år 2011 fanns det tre olika sjuktransportavtal i Västnyland. Hangö hade ett avtal med Ingå sjuktransport till slutet av 2014 medan avtalen i Raseborg och Ingå löpte ut tidigare.

Avtal förlängdes

På grund av Hangös avtal beslöts det att Raseborg skulle utnyttja sin option och förlänga avtalet med den nuvarande leverantören Ekenäs sjuktransport medan Ingås ambulansavtal skulle konkurrensutsättas. Också här var det Ekenäs sjuktransport som vann konkurrensutsättningen.

Raseborgs avtal överfördes till sjukvårdsområdet år 2012 och Hangös år 2013. Västra Nylands sjukvårdsområde ingick ett avtal med Ingå för åren 2013-2014.

Under de senaste åren har frågan stötts och blötts inom VNS. Vilket är det bästa sättet att sköta sjuktransporterna från och med år 2015 då det nuvarande avtalen för Ingå, Raseborg och Hangö löper ut.

Man har utgått från tre alternativ. Alternativ ett skulle vara att VNS sköter transporterna själv. Här skulle man vara tvungna att skaffa ambulanser. Alternativ två går ut på att göra det i samarbete med räddningsverket eller ett annat sjukvårdsdistrikt. Och alternativ tre går ut på att köpa servicen från en annan serviceproducent. Det skulle innebära konkurrensutsättning.

Marianne Gripenberg-GahmbergMarianne Gripenberg-Gahmberg är direktör för Västra Nylands sjukvårdsområde (VNS).YLE/Petra Thilman

Valde räddningsverket

VNS har nu valt att samarbeta med Västra Nylands räddningsverk i frågan, bland annat för att slippa konkurrensutsättningen, berättar sjukhusdirektören Marianne Gripenberg-Gahmberg vid Västra Nylands sjukhus.

- Det här resultatet har mognat fram under årens lopp. Under början kanske vi själva också trodde på en konkurrensutsättning. Men efter att ha vägt för och emot och beaktat alla delas så har vi ju kommit till det att vi anser att den absolut bästa lösningen är räddningsverket. Och det här gäller framför allt funktionellt, men också nog ekonomiskt när man ser till helheten.

Gripenberg-Gahmberg konstaterar att konkurrensutsättningar inte är någon barnlek och att en och annan konkurrensutsättning har slutat i marknadsdomstolen.

Priset ett frågetecken

En nackdel är att räddningsverket inte kan ge ett slutgiltigt pris.

- Det är ju det som gör den här sitsen svår. Det som vi ju har jämfört med är de gamla avtalen. Somliga av avtalen är mycket gamla. Vi kan ju inte jämföra med någonting som vi inte vet vad de här firmorna skulle bjuda. Det som kostar är dels bilarna och dels personalen. Det behövs ett visst antal bilar och personal och det finns inte så mycket spelrum.

För både Raseborg och Hangö innebär det här högre kostnader. I Raseborg fördubblas kostnaderna. Enligt avtalet med Ekenäs sjuktransport som går ut i slutet av det här året kostar det 35 euro per invånare, medan det från år 2015 nu nämns en summa på kring 70 euro per invånare.

- Raseborgs kostnader är i dag är oerhört låga. Ingen människa kan på riktigt tro att om man nu vid en konkurrensutsättning skulle få någonting som kostar 35 euro per invånare.

Matti SivonenMatti Sivonen är missnöjd med Pegasos.YLE/Malin Karlberg

Beslutet ifrågasätts

Förslaget från VNS-nämnden till HNS styrelse om att räddningsverket tar över de brådskande sjuktransporterna upprör skattebetalaren Matti Sivonen. Han är till vardags läkare vid Ekenäs hälsovårdscentral, men poängterar att han uttalar sig som skattebetalare.

- Det blir säkert en miljon dyrare för Raseborg. Jag vet också att de privata ambulansfirmorna har räknat med att det blir 50-60 miljoner mera för kommunerna att betala. Så vet jag också att kostnaderna i vissa små kommuner har stigit 3-4 gånger efter det här. Men om man inte har någonting att säga är det bara att punga ut. Jag förstår inte hur det kan gå igenom utan att man diskuterar. Har kommunen ingenting att säga i sista ändan om servicen inte blir bättre utan man bara får allting under samma tak.

Staden: VNS beslut

Jag kontaktar Raseborgs grundtrygghetsdirektör Arne Nummenmaa för att be om stadens syn på saken. Men han meddelar att det är en fråga för sjukvårdsdistriktet och sjukvårdsområdet så jag kontaktar sjukhusdirektör Marianne Gripenberg-Gahmberg.

Också sjukhusdirektör Marianne Gripenberg-Gahmberg är förvånad över att det har varit så tyst efter VNS-nämndens möte i slutet av november. Hon konstaterar att frågan knappt nämndes i massmedia.

Händer bakom kulisserna

När jag jobbar med den här frågan märker jag att det trots att det har varit tyst i medierna är en fråga där det händer mycket bakom kulisserna. Samma uppfattning har både Matti Sivonen och Marianne Gripenberg-Gahmberg.

- När det är tyst brukar det hända någonting bakom kulisserna och sedan plötsligt meddelas det att "så här har det blivit" och man konstaterar att det här är det mest fördelaktiga totalekonomiskt, säger Sivonen.

Gripenberg-Gahmberg säger å sin sida att hon har uppfattat att kommunens åsikt förs fram genom VNS-nämnden.

- Nämnden var enhällig. Ingen sade någonting alls om det här. Ingen ifrågasatte ens förslaget att det skulle vara räddningsverket. Jag tycker att det är alldeles synnerligen märkligt att man sedan tydligen i kommunerna ett, tu,tre i ett mycket sent skede vaknar och tycker att det här var konstigt.

27.12.2013 Räddningsverket tar över brådskande transporter

Nyheten häromdagen att det svenska stålbolaget SSAB köper Rautaruukki kom som en chock för många som jobbar i Rautaruukkis fabrik i Lappvik.

Rautaruukkis vd Sakari Tamminen säger att det just nu är omöjligt att säga vad fusionen kommer att innebära för fabriken i Lappvik men han inger försiktigt hopp genom att säga att just rör- och profiltillverkningen som sker på Lappvikfabriken är en styrka som det svenska bolaget inte har.

- Det är inte det området som är centralt när vi börjar eliminera överlappningar, säger Tamminen.

Tamminen säger också att just Lappvikfabrikens öde inte avgörs av just den här fusionen utan har att göra mera med den allmänna lönsamheten för rörtillverkning.

- Enligt min uppfattning har rörtillverkligen goda möjligheter att utveckla lönsamheten. Men då måste man se till att det händer också. Om det gör det ser jag att rörtillverkningen skulle vara en av produktionslinjerna också i den nya enheten, säger Tamminen.

Nina Wessberg som är ombudsman på Metallarbetarförbundet är ändå orolig för att arbetsplatser kommer att försvinna.

- Om man ser på vad som har hänt under tidigare företagsfusioner har det visat sig att de finska arbetsplatserna har försvunnit när finska bolag fusionerats med svenska. Jag hoppas att det inte sker så den här gången för vi behöver verkligen alla industriarbetsplatser vi har i Finland, säger hon.

Melker Jernberg, affärsområdeschef på SSAB ser ingen anledning till oror. Han säger att tanken med fusionen är tillväxt och fler kunder – och också fler arbetsplatser på sikt.

En ny byggnad för ett resurserat serviceboende planeras i Karis. Tanken är att det nya serviceboendet med 67 platser ska ersätta Mjölbolsta. Grundtrygghetsnämnden i Raseborg diskuterade i går stadens framtida lösningar för äldreboende.

Karl von Smitten anser att ett nybygge i Karis skulle vara en bra lösning.Karl von Smitten var en av SFP:s röstmagneter i RaseborgYle/ Marica Hildén

Positiva nyheter

Om idén förverkligas betyder det att Raseborg får ett nytt fint serviceboende. Bäddavdelningen flyttar tillbaka till Ekenäs och det kan hända att det sker redan tidigare än år 2015, berättar von Smitten.
Staden strävar inte efter att konkurrensutsätta vården. Det är själva byggandet som konkurrensutsätts under våren.

- Det här ger fria händer för oss att se hur vi sköter vården sedan. Det är huset vi ska ha nu, säger han.

Politiker och tjänstemän i Raseborg har tidigare signalerat att de vill få slut på flytten av åldringar och att det istället är vårdaktörerna som ska flytta ut och in i byggnaderna i staden.

Staden vill hyra fastigheten

Tanken är att Raseborgs stad skulle förbinda sig till ett långvarigt hyresavtal på 20-30 år med ägaren av den nya fastigheten. Ägaren skulle i sin tur finansiera bygget med hyran från staden, berättar von Smitten.

- Det här betyder att staden inte belastas med ett nytt lån.

Det stora spänningsmomentet enligt von Smitten är tiden.

- Allting ska klicka och gå enligt tidtabell. Nämnden var i går mycket enig och nog kommer det att gå på det här sättet, sägar han.

Gårdagens remissdiskussion under grundtrygghetsnämndens möte gjordes inför mötet som hålls den 6 mars.

Läs också:
Slutflyttat på äldre i Raseborg

Lastbilstillverkaren Sisu i Karis har ingen orsak att klaga trots att deras offert inte kom med på andra omgången av offertrundan som gäller en stor anskaffning av lastbilar till armén.

Det säger försvaret nu i sitt svar till Sisus rättelseyrkan.

"Sisus offert uppfyllde inte kraven"

Staben för arméns materielverk håller fast vid sin tidigare ståndpunkt.
De tycker att Sisus offert var bristfällig: Sisu erbjöd inte bilar som uppfyller utsläppsnormerna Euro 6, trots att det här var ett av de ovillkorliga kraven i offertförfrågan.

"Offertförfrågan diskriminerade inte"

Försvaret krävde också att leverantörerna kan presentera Euro 6-fordon på fyra veckors varsel, det vill säga möjligtvis redan under 2013.
Sisu konstaterade själv i sin offert i november att de inte har Euro 6-bilar i produktion 2013 eftersom lagen kräver den normen först från 2014.

Sisu ansåg att utsläppskravet var diskriminerande mot dem.
Men försvaret påpekar i sitt svar till Sisus rättelseyrkan att det inte kunde anses diskriminerande eftersom alla potentiella leverantörer ställdes inför samma krav.

"Sisu fick nog informationen"

Sisu hävdar också att de inte fick någon inbjudan till syneförrättningen där leverantörer i december kunde presentera sina fordon.
Försvaret medger att ett e-postmeddelande till en viss person inom Sisu inte kom fram på grund av brister i Sisus kontaktuppgifter.
Men försvaret påminner att informationen nog nådde Sisu eftersom den också skickades till andra adresser inom koncernen.

Försvaret påminner också att adressproblemen inte spelar någon roll eftersom Sisu i vilket fall som helst inte skulle ha kunnat uppfylla kraven i offertförfrågan.

Staben för arméns materielverk säger också i sitt svar att Sisu innan offerter skulle lämnas in inte var i kontakt med armén om det Sisu upplevde som problematiskt.

Tidningen Länsi-Uusimaa får en ny chefredaktör. Tidningens redaktionschef Päivi Kallo tillträder som chefredaktör 1 mars. Nuvarande chefredaktör Jaakko Puomila övergår till tjänsten som förlagschef för Länsi-Uusimaa.

I en intervju för Länsi-Uusimaa i dag säger Lojobon Kallo att lokaltidningens uppgift fortfarande är mycket viktig. Tidningen ska hålla kvar sitt starka förhållande till läsarna.

Länsi-Uusimaa utkommer sex dagar i veckan och har en upplaga på cirka 13 000 exemplar. Tidningen bevakar främst området mellan Vichtis och Raseborg.

Jag har pendlat mellan Kyrkslätt/Sjundeå och Böle i lite mer än tio år. För det mesta med tåg eftersom jag redan tidigt blev trött på att sitta fast i en bilkö 35 km från Helsingfors före 51:an utvidgades. Här emellan fick jag lite perspektiv på pendlingen då jag pendlande mellan Lund och Köpenhamn i knappa tre år. Nu är jag tillbaka på de finska spåren och pendlar mellan Sjundeå och Böle.

Till den pågående Y-tågsdebatten, där det är mycket jag inte förstår. Framförallt har jag svårt att förstå VR:s argument. Nu ska det ju medges att jag inte direkt berörs av detta, åtminstone inte i första skedet, då Y-tågen fortfarande ska trafikera Sjundeå men jag förvånas ändå. Jag misstänker också att det bara är en tidsfråga innan VR tar följande steg och slopar Y-tågen helt och hållet.

Jag har svårt att smälta VR:s förslag att slopa Y-tågstrafiken från Karis och Ingå av flera olika skäl. Framförallt påståendet att Y-tågen skulle försena IC-tågstrafiken på Kustbanan. Otaliga är de gånger som jag suttit i ett stillastående Y-tåg och väntat på ett försenat IC-tåg. Bara den här veckan har Y-tåget jag åkt med försenats alla dagar på grund av IC943 som varit försenat från Helsingfors. På VR:s app har jag enkelt kunnat se hur Y-tåget stått stilla i Ingå och väntat på IC943. VRLeaks publicerade siffror idag visar på samma sak.

VR hävdar också att Y-tågstrafiken är förlustbringande, vilket säkert är sant, det ifrågasätter jag inte eftersom staten helt tydligt stöder trafiken. Men kan jag vara säker på att mina pengar faktiskt går till Y-tågstrafiken eftersom jag köper en periodbiljett över x antal zoner, eller bokförs mina pengar till Lahtistrafiken eller någon annan trafik med lika många zoner? Jag betalar 157 EUR i månaden (minus kommunens lilla bidrag), det i samband med alla andra passagerares bidrag borde väl också räcka någonstans anser jag.

Nu kan man ju inte jämföra två helt olika länder, men under tiden jag bodde i Sverige och pendlade till Danmark betalade jag något mer, men då var min biljett också giltig i all stads- och regiontrafik på båda sidor sundet. Under de tre åren jag bodde i Sverige höjdes inte taxorna en enda gång – här är det snarare en automatik att priserna höjs varje januari, så också för några veckor sen.

Satsa på bord och trådlöst

Det sagt hade jag mer än gärna betalat mer för mina resor om det avspeglats i komforten. Y-tågen är VR:s för tillfället allra äldsta tågset. De snart 40 år (!) gamla tågen fungerar visserligen, men någon större komfort är det inte att tala om. På sommaren har solen värmt upp tågen till temperaturer som motsvarar en dålig bastu och nu på vintern håller man på att bränna benen av sig om man sitter bredvid fönstren. Om man får en sittplats, det vill säga. På eftermiddagen brukar Y-tågen vara så fulla att det oftast blir ståplats åtminstone till Alberga.

Vidare finns det inte ett enda bord eller ett enda strömuttag på hela tåget, inte heller wifi. Nu ska man ju inte jämföra, men på Öresundstågen hade jag oftast alla tre, även om wifi kom precis då jag slutade pendla där. Det lockade betydligt mera och gjorde att man faktiskt kunde utnyttja tiden på tåget till att jobba. Om VR hade investerat i lite nyare tåg på Kustbanan är jag fullständigt säker på att också passagerarmängden ökat.

Passagerarmängden ja – nu kan vi ju inte annat än lita på VR:s kalkyler, men jag har ändå svårt att förstå den lilla passagerarmängden som VR hävdar att man har. Märk det jag skrev om ståplats tidigare.

Sen har vi det här med tidtabellerna – på morgonen har jag exakt tre tåg att välja mellan och om jag får för mig att ha sovmorgon någon dag kan jag ta tåget 8.05. Följande går efter lunch. På eftermiddagen går tågen en gång i timmen. Fler valmöjligheter hade gjort mig överlycklig eller åtminstone ett tåg vid 9-snåret.

Mellan Sverige och Danmark går tågen förresten natten igenom – det gör de väl ingenstans i Finland.

Förbjud Esbobor att köra bil

I debatten har VR fört fram att passagerarna i Karis kan ta IC-tåget. Det kan en stor del (och betala mera till VR), men många som börjar jobba tidigt har fått ty sig till det första Y-tåget eftersom de skulle bli försenade med morgonens första IC-tåg. Vilket tåg ska de ta om Y-tågstrafiken slopas? Jo, bilen.

Och på tal om IC-tåg – om man prompt vill slopa Y-tågen, varför kan inte IC-tågen då stanna i Ingå och Sjundeå? Kvällens sista IC-tåg gör det. Det förlänger restiden med 3 (tre!) minuter. Men nej, VR verkar ha bestämt sig för att blankt strunta i alla Ingåbor.

Sen till VR:s närtågsdirektör Antti Korhonens blogginlägg om att tusentals skulle tjäna på detta. Det är ju en väldigt fin argumentation – då kunde vi ju exempelvis förbjuda Esbobor att köra bil (skulle minska på köerna och underlätta för tusentals) eller helt slopa all närtågstrafik på Stambanan (skulle också underlätta för tusentals). Eller varför inte helt slopa all annan tågtrafik än det till de stora städerna.

En annan som skulle tjäna väldigt på detta är ju faktiskt VR. Flera hundra kunder från Karis skulle vara tvungna att köpa dyrare IC-tågsbiljetter. Och så finns det väl en och annan lokförare i Karis också som åtminstone då inte skulle ha några turer som skulle börja där.

Nu har jag inte alls berört miljöaspekten och det vettiga i att satsa på tågtrafik. Om staten inte har råd att bygga tvåspårigt till Karis kunde man åtminstone satsa på omkörningsplatser mellan Kyrkslätt och Sjundeå, mellan Sjundeå och Ingå och mellan Ingå och Karis. Nu är jag ingen ingenjör, men det kan inte medföra alltför oöverkomliga kostnader och skulle lösa en hel del. Utrymmet finns ju eftersom det inte direkt är stadskärnor som spåren går igenom.

Men frågan om Elsa-banan är väl inte helt slutligt avgjord ännu – därav är väl alla satsningar på Kustbanan helt uteslutna. Däremot kan jag tycka att den här pendlingsfrågan är en av de absolut viktigaste frågorna för hela Västnyland. Vi fick utbyggnaden av 51:an – om än minst tie år för sent. Nu gäller den en lika viktig fråga – järnvägspendlingen.

Bevara inte bara Y-tågstrafiken – bygg ut den!

Av Mikael Skog

Det blir en fortsättning på de västnyländska kommunernas samarbete kring glesbygdens avloppsvatten fram till år 2021. En strategi för åren 2014-2021 har godkänts av kommunerna.

I Västnyland finns mellan 10 000 och 20 000 fastigheter som inte uppfyller de reningskrav för avloppsvatten som träder i kraft 15 mars 2016.

I samarbetet deltar Hangö, Lojo, Raseborg, Ingå, Sjundeå, Högfors, Vichtis, och nu för första gången också Kyrkslätt.

Samarbete kring de här frågorna har funnits i Västnyland sedan 2004. Samarbetet koordineras av föreningen Västra Nylands vatten och miljö rf.

Läs också: Många måste bygga om sina system helt och hållet

- Jag har väntat på att isarna ska lägga sig. Det har jag nog, säger långfärdsskriskoåkaren Jöns Aschan ivrigt.

- Nu är det pudersnö, så det bromsar inte även om snötäcket är 14 centimeter just nu.

Långfärdsskridskoåkaren Jöns Aschan från EkenäsLångfärdsskridskoåkaren Jöns Aschan från EkenäsYle/Christoffer Westerlund

- Jag kan inte testa isen lika effektivt när jag inte ser den. Det gäller att vara försiktig. Tittar man ut över fjärden från Stallörsparken ser man mörkare fläckar. Där är isen tunn.

På lördag och söndag lär Jöns Aschan ut principer i längdfärdsåkning. Start från Stallörsparken kl. 10. Lördagens utflykt är avgiftsfri.

Gruppen ”Ingen Citymarket till Norra hamnen” har sedan i höstas samlat namn för sin sak. Men när gruppen skulle hämta listorna med omkring 700 namn från blombutiken Lyckliga Lotta var de försvunna.

Ylva Rancken-Lutz.porträttYLE

Efter att ha frågat runt bland gruppens medlemmar visade det sig att ingen i gruppen hade hämtat listorna från blombutiken.

Nu tar gruppen för givet att listorna blivit stulna. Den skyldige har antagligen tagit listorna strax före jul.

Listorna innehöll nästan hälften av alla namn

Personalen vid blombutiken hade strax innan listorna försvann räknat hur många namn som då fanns på listan och kom fram till runt 700 stycken. Med de 700 namnen inräknade så skulle gruppen ha 1800 namn på sina namnlistor.

Ylva Rancken-Lutz hoppas på att alla som vet att de skrivit sitt namn på listorna i blombutiken går och skriver på en namnlista på Emmaus i Ekenäs eller gör det på webben.

- Vi är arga och förvånade och undrar vem som kan ha gjort något sådant här, säger Rancken-Lutz och berättar att folk både från Helsingfors och Borgå har skrivit på listorna som nu är försvunna.

Gruppens Facebooksida

På torsdagen någon gång under för- eller eftermiddagen körde någon fast i en vit Bmw-personbil som stod parkerad vid Gustav Wasas gata 7. Den misstänkt skyldige har försvunnit från platsen med en mörkgrön bil.

Också på torsdag eftermiddag inträffade en plåtkollision vid korsningen av Järnvägsgatan och Gröna Lundsgatan. Den misstänkte, som hade väjningsplikt, körde i väg från olycksplatsen
i en röd kombibil.

I båda fallen ber polisen eventuella vittnen att ta kontakt till numret 071 8736246.

På fredagen ungefär kl. 12 körde en personbil fast i bakändan av en annan personbil. Plåtkollisionen inträffade vid korsningen av Esplanaden och Linjegatan i Hangö. Ingen skadades.

Lite senare, efter kl. 16, alarmerades nödcentralen igen. Även den här gången gällde det en personbilskollision som inträffade i korsningen av Trollbölevägen och Mellangårdsvägen i Ekenäs. En person kände smärta i nacken.

På söndag visas dokumentärfilmen En hjälpinsats med Finlandssvensk pingstmission i Betesdakyrkan i Ekenäs. Materialet är filmat i Filippinerna av pingstförsamlingens eget team, där bland annat Ekenäsbon Niklas Andersson ingick.

Niklas Andersson på plats i Filippinerna efter stormen.Niklas Andersson och Laila Pettersson.Patrik Hellström

Glöm inte bort krisen!

Andersson har länge varit aktiv inom pingstkyrkan och sitter nu även med i kyrkans Asienutskott. Därför var det en naturlig sak för Andersson att åka ner och hjälpa till efter stormen. Men enligt Andersson behöver människorna i området fortfarande hjälp eftersom området ofta är utsatt för olika naturkatastrofer.

- Det är viktigt att vi inte glömmer bort krisen och att vi fortsätter samla in pengar för återuppbyggnadsarbeten, säger Andersson.

Till dagsdatum har omkring 10 000 personer fått mathjälp med hjälp av de pengar som pingstmissionen har samlat in i Finland.

Filmen visas också i Ingå

Filmen kommer inte bara visas bara i Ekenäs utan även i Ingå församlingshem den 13 februari och kanske också i Helsingfors.

-Om någon är intresserad av att visa filmen så ta kontakt med mig, uppmanar Niklas Andersson.

Ur arkivet:
Niklas Andersson åker till Filippinerna för att hjälpa
Guldet blev till ris och mat

Precis som år 2012 gjorde Ingå kommun ett gott resultat även för år 2013. Överskottet ser just nu ut att landa på kring 770 000 euro.

Skatteinkomsterna uppgick till 25,4 miljoner euro. Det är 330 000 euro mer än budgeterat och 820 000 euro mer än året innan.

Det här visar en förhandsuppskattning av bokslutet. De slutliga siffrorna klarnar i slutet av februari då siffrorna för specialsjukvården är klara.

Ur arkivet:
2012: Fina siffror i Ingå