I och med att Lojo växte för drygt ett år sedan, införde staden en närdemokratimodell, så att invånarna lättare ska kunna påverka beslut som berör närområdet. Men det finns olika åsikter om huruvida modellen fungerar eller inte.

Riikka Slunga-PoutsaloSannfinländaren Riikka Slunga-Puotsalo YLE / Börje Broberg

Sannfinländarnas Riikka Slunga-Poutsalo var kritisk från början - men försökte ändå vara positivt inställd. Men det är hon inte längre.

Närdemokratimodellen är skendemokrati, säger hon. Man samlas för att dricka kaffe och försöker planera och påverka - och sedan får man en våt trasa i ansiktet av staden, som inte bryr sig om åsikterna, förklarar Slunga-Poutsalo.

Invånarnas vilja utgångspunkten

Hon är inte mot närdemokrati i sig, men den här modellen fungerar inte.
- Det går inte att uppifrån komma med en modell, utan utgångspunkten måste vara invånarnas vilja att påverka saker som rör det egna närområdet.

Skuggfullmäktige i Lojo

Enligt Riikka Slunga-Poutsalo har ett så kallat skuggfullmäktige bildats i och med att många personer som inte blev invalda i stadsfullmäktige nu sitter med i områdeskommittéerna. Beslutsordningen i staden har blivit dunkel.

Det är också oklart å ena sidan i vilka ärenden de i närdemokratimodellen bildade områdeskommittéerna ska kunna påverka - och å andra sidan vilka uppgifter invånarföreningarna ska ha.

Lägga ner modellen?

På frågan om Riikka Slunga-Poutsalo kommer att föreslå att Lojo lägger ner hela närdemokratimodellen svarar hon att vi kommer att diskutera om modellen överhuvudtaget är förnuftig.

Inte alla är nöjda

Irene ÄyräväinenStadsstyrelsens ordförande i Lojo, samlingspartisten Irene Äyräväinen.yle/Robin Lindberg

Äyräväinen: Politikerna lyssnar!

Men det stämmer inte att politikerna inte skulle bry sig om invånarnas åsikter, säger Äyräväinen.
Invånarna har kunnat påverka i ärenden som rör vardagen såsom måltidsservice, transporter och skola, berättar hon.

Bara ett fullmäktige

Man måste ändå komma ihåg att Lojo bara kan ha ett stadsfullmäktige och alla förstår säkert att invånarnas önskemål inte som sådana kan förverkligas.

Äyräväinen tar som exempel det färska beslutet att lägga ner de finska skolorna Lohjansaaren koulu på Lojoön och Koisjärven koulu i Nummi-Pusula. Här är det nog endast stadsfullmäktige som ser till att alla barn i Lojo har samma förutsättningar att lära sig saker i skolan.

- Så om alla invånarföreningar och områdeskommittéer i Lojo ger ett gemensamt utlåtande om skolfrågan, kan staden inte ta emot det som ett krav, säger hon.

Inte till för att skaffa sig makt

En risk med närdemokratimodellen vill Irene Äyräväinen berätta om.

Det kan bli problem om någon går med och arbetar inom närdemokratin med utgångspunkten att utöva makt, enligt henne.

- För det är endast stadsfullmäktige som har makt i staden.

Här finns länk till webbsidan Lohjan kylät.

Länk till artikel från oktober 2012.

Sunt bondförnuft saknas i många hem idag då det gäller att ta ansvar för hushållsmaskiner och apparater. Nyhjälplösa kunder ringer ersättningschef Mika Kiuru och i många fall handlar det om skador som inte ersätts av försäkringsbolaget.

Tvättmaskinen kräver också service.tvättmaskinYle/Mårten Lampén

Många gånger glömmer man att rensa filter i tvättmaskinen och diskmaskinen. Vattnet kan då söka sig ut fel väg, med risk för översvämning. Här är det grannarnas lägenheter som är mest illa ute och skadorna kan bli omfattande. En maskin som har tjänat ut blir inte heller ersatt.

Eld och vatten

- Många gånger beror skador i hemmet på lättja eller slarv. Ovarsamhet med eld är vanligt, t ex vid matlagning och grillande, konstaterar Kiuru.

Han förvånas över att skyddsåtgärderna negligeras trots att all information finns att få.

- Samhället är på väg i en riktning där slit-och-släng-mentaliteten breder ut sig. Man bryr sig inte om ta hand om sina maskiner. Många gånger handlar det om okunskap eller lättja. Är det en uppfostringsfråga eller borde affärerna ta ett större ansvar för att berätta om hur produkterna används, funderar Mika Kiuru.

Äldre kunskaper

Skador av den här typen är vanligast förekommande bland personer under 50. Hos äldre människor, som kan ha problem med modern teknik och datorer, finns ändå en ansvarskänsla som idag ofta saknas bland de yngre.

- Det blir allt vanligare att man torkar kläder invid bastuugnen. Det har lätt till många bränder. Mindre skador i hemmet kanske inte blir så dyra men om hela huset brinner upp är det ju en helt annan sak.

Vid femtiden på eftermiddagen på lördagen rånades Siwas mataffär i Hangö. Rånaren hotade kassapersonalen med ett eggvapen.

Senare på kvällen greps en man misstänktför rånet. Mannen som är i medelåldern kommer från orten. Rånaren kom över en mindre summa pengar.

De finska skoleleverna i Ingå ska få det lite bättre tills deras egen skola kan tas i bruk igen. Eleverna jobbar sedan i våras tillfälligt i Västankvarn då Merituuliskolan på grund av inneluftproblem tvingades stänga.

Men Västankvarn är för trångt för Merituulieleverna. Det finns ingen gympa- och slöjdsal och gårdsplanen är för liten och saknar lekredskap.

Kommunen föreslås nu hyra en barack för två grupper i årskurs tre. De har jobbat i ett klassrum där läraren inte har något bord och det är så trångt mellan pulpeterna att läraren inte kan gå och handleda eleverna.
Baracken kostar 1 700 euro i månaden i hyra plus 15 000 euro för transport och montering.

Bildningsnämnden tar på onsdag också ställning till ett förslag om att köra eleverna till idrottsarenan för inomhusgymnastik. Kostnaderna för arrangemanget under de årstider man har inomhuslektioner blir knappt 37 000 euro. Största delen är transportkostnader.

Teknisk slöjd i Snickeriet

Teknisk slöjd för årskurserna 4 - 6 ordnas sedan årsskiftet i Snickeriet en kilometer från det tillfälliga skolhuset.
Arrangemanget kräver en extra assistent åtta timmar i veckan eftersom eleverna ska promenera till Snickeriet och de går till salen genom två verkstäder med farliga verktyg och maskiner.

Skolgården ska förstoras och förses med en stor sandlåda.

Det är också svårt för elever mer rörelsehinder att röra sig i den gamla byggnaden i Västankvarn. Som lösning föreslås att elever med rörelsehinder i regel studerar i stenhuset på andra sidan vägen. Stenhuset har ramper vid trapporna och invatoalett.

En personbil hamnade i diket nära Forcit i Hangö natten mot lördagen. Bilen kördes av en man från orten och han misstänks för grovt rattfylleri.

Bilen hade enligt polisen kört i hög hastighet, brutit av en lyktstolpe och dessutom träffat polisens hastighetsövervakningsstolpe.

Bilen kördes av en 33 år gammal man från Hangö. Han blåste 1,76 promille i polisens alkometer och misstänks nu för grovt rattfylleri och äventyrande av trafiksäkerheten.

Omkring 4 000 - 5 000 liter brännolja har stulits från en oljebehållare i daghemmet Mäntylä på Metsolagatan i Lojo centrum.
Stölden upptäcktes när oljan tog slut tidigare än väntat.

Enligt polisen har brottet skett inom perioden 29 november och 13 januari.

Daghemmets oljecistern kontrollerades efter upptäckten men det visade sig att cisternen inte läcker.
Därför handlar det troligtvis om en stöld.

Polisen i Lojo uppger att stölder av både värmeolja och dieselbränsle har blivit vanligare i takt med att bränslepriserna stigit.
Till exempel på byggen och bondgårdar stjäls det ofta bränsle från tankar och arbetsmaskiner.

Politik och känslor hör ihop och känslor i politiken har alltid funnits. Det anser måndagssnackarna Kaj Lindholm och Ilse Klockars. Snacket den 20 januari tar också upp inbrott, visioner för Pojo affärscentrum och Sisus bristfälliga offert.

- Det är ganska tryggt att ha en hund. Det behövs bara lite rörelse ute så skäller den, berättar Klockars.

- Det är på tok om vi ska vara tvungna att behöva bevaka våra hus med kameror, anser Lindholm som vill ge en eloge åt alla personer som hjälpte till att fånga ligan som misstänks ligga bakom inbrotten.

Vad händer i Pojo affärscentrum?

Många anser att Pojo behandlas styvmoderligt i kommunen Raseborg. Byn har blivit tystare med åren men nu verkar det hända på den fronten. Någon har nämligen visat intresse för att köpa byns kärna, Pojo affärscentrum.

Måndagssnackarna har svårt att måla upp hurdan verksamhet det kunde vara men efter att ha funderat en stund dyker både förslag om något som har med golf att göra eller närmat.

- Men marknaden är hemskt liten, konstaterar Lindholm som tror det kan vara svårt att få en restaurang eller en butik att gå runt i Pojo kyrkby.

Även nyheten om att Sisu inte längre tävlar om att få Försvarsmaktens beställning på nya tunga lastbilar tas upp i måndagssnacket. Både Ilse Klockars och Kaj Lindholm tycker det låter otroligt att Sisu inte gett en fullständig offert.

- Ska man vara med i anbudstävlingar så är det oerhört känsliga saker, det ska absolut stämma eller så är loppet kört, säger Lindholm.

Känslor och politik

Också känslor och politik och speciellt hur mycket känslor det finns i beslutsfattande idag diskuterades. Orsaken är att stadsdirektören Mårten Johansson i Raseborg tycker att politiker allt mer gör beslut på känslomässiga grunder, ett såkallat spektakelsamhälle.

Måndagssnackarna konstaterar att det inte är något nytt att känslor och politik går hand i hand, det har alltid funnits känslor i beslutsfattandet.

Ryktesspridning kring stamanställda vid Nylands brigad och projektchefsjobbet i Raseborg lockade webbpubliken vecka 3. Också två tragiska olyckor ryms med på topp fem-listan.

Artikeln om att polisen ser allvarligt på ryktesspridning kring Dragsvik toppade statistiken på hela Svenska Yles webbplats förra veckan. Många av Nylands brigads stamanställda har hängts ut med namn i facebookgruppen ”Vi som tjänstgjort i Dragsvik”. Till de grövsta anklagelserna hör rykten om att namngivna stamanställda ska ha begått sexuella övergrepp på pojkar. Enligt polisen är ryktesspridning i sociala medier lika straffbar som annan ärekränkning

Västnylänningarna var också intresserade att läsa nyheten om att det inte blir någon ny projektchef i Raseborg. Webbartikeln var näst mest läst vecka 3. Stadsstyrelsen beslöt i december att en ny tjänst som projektchef ska inrättas, men ändrade sin åsikt bland annat med förklaringen att det inte är motiverat att anställa en projektchef när staden ska minska sina årsverken med 50 till 100.

Den beklagliga nyheten om att en kvinna drunknade i Ekenäs skärgård under veckoslutet hittar vi på plats tre. Kvinnan gick genom isen då hon försökte rädda sin hund. Gränsbevakningsväsendet påminner alla om att isarna är förrädiska.

Strax efter klockan nio på onsdag morgon (15.1) fick nödcentralen ett larm om att ett småhus i Bäljars i Karis stod i brand. När räddningsverket kom till platsen brann övre våningen i det 120 kvadratmeter stora huset för fullt. Lyckligtvis skadades ingen i branden. Artikeln hittar vi på plats fyra på topp fem-listan.

Raseborgs stadsdirektör Mårten Johanssons uttalande om att känslor styr politiken debatterades livligt på webben förra veckan. När stadsstyrelsen i Raseborg totalt bytte riktning i frågan om att lediganslå en tjänst som projektchef så handlade det enligt Johansson mer om känslor än om politik. Johansson tycker att den här frågan igen är ett tecken på att vi lever i ett spektakelsamhälle, där känslorna styr politiken.

Sportmåndag 20.1.2014 ger veckoslutets resultat från handboll, futsal och innebandy. I programmet pratas också om möjliga samt väldigt aktuella fotbollstransfers.

I futsal överraskade Ekenäs Sport Club tabelltvåan Ilves från Tammerfors. ESC vann matchen som spelades i Ekenäs bollhall efter straffsparkstävling.

I damernas division 2 i innebandy vann Hangölaget Hangon Hyrskyt över Esbolaget VK-95, men förlorade mot HyST från Hyvinge. I herrarnas innebandytvåa förlorade Lojoklubben LoSB mot KGB Agents från Helsingfors. Lika dåligt gick det för Raseborg Knights som förlorade mot M-Team/2.

Ekenäs IF:s fotbollsmannar spelade en träningsmatch mot ligalaget IFK Mariehamn på Åland på fredagen. I EIF:s lag spelade två spelare från division 2-grannen BK-46, nämligen målvakten Jonathan Jäntti och vänsterbacken Mergim Bushi. Huruvida spelarna går över till EIF för säsongen 2014 skall klarna den här veckan.

I Sportmåndagsstudion snackar denna gång Malin Valtonen, Jonas Sundström och Bubi Asplund.

Långfärdsskridskoåkaren Jöns Aschan testade under veckoslutet isarna kring Ekenäs. Fortfarande finns det svaga ställen på stadsfjärden, varnar han.

I år verkar vattentemperaturen av någon anledning vara varmare än tidigare, eller så är det mer skiftat. Att det är skiftat betyder att vattentemperaturen varierar på olika djup, förklarar Jöns. Ett skikt varmare vatten kan komma upp närmare ytan vilket försvagar isen.

Jöns Aschan är en aktiv långfärdsskridskoåkare.YLE/Tove Virta

Mörka fläckar kan vara förrädiska

För tillfället finns det mörka fläckar i snötäcket som tyder på att isen under är mycket svag. Men tecknen kan variera beroende på vädret.

- Om det är mitt på vintern kan den mörka fläcken å andra sidan också tyda på att vatten tidigare har pressats upp och att det sedan har frusit till vilket innebär stark is, berättar Jöns.

Ibland kan en mörk förrädisk fläck också gömma sig under snötäcket. Det behövs mera än en blick ut över isen för att man ska veta vad som finns där under.

- Det är viktigt att du lär dig känna isen och provar den ordentligt innan du går ut, påminner Jöns.

Malin Valtonen interjvuade Jöns Aschan.

Du som är Ingåbo och 70 år eller äldre får inom kort ett brev från kommunen där du erbjuds en omfattande hälsogranskning. Granskningen görs antingen hemma eller hos sjukskötaren.

Den nya verksamheten inleds i Ingå i februari. En sjukskötare jobbar med seniorerna 30 timmar per vecka. Verksamheten riktar sig till personer som inte tidigare har en fast kontakt med till exempel hemvården.

I och med det här vill Ingå kommun främja hälsan och förebygga sjukdomar hos äldre Ingåbor. Tanken är att i tid upptäcka och åtgärda risker som kan leda till försämrad funktionsförmåga.

I Raseborg tvingas 16 gamla flytta från sina serviceboenden på grund av en upphandling. Det är vardag i kommunerna i dag att de kommunala tjänsterna köps och säljs på marknaden som vilka produkter som helst. Men för de gamla och deras anhöriga är det en katastrof.

Kyllikkis dotter Juanita Moed vill fortfarande inte ta hotet om flytten av mamma på allvar. Första gången hon fick reda på att något var i görningen viftade hon bort det hela.

- Jag trodde inte det var sant. Jag kan inte säga att jag blev arg, jag tänkte ju att det aldrig går igenom. Så naiv är jag. Nej, jag tog det verkligen inte på allvar, säger hon.

Men allvar var det. Raseborgs stadsrevisorer hade hittat några tillsvidareavtal från tiden före kommunsammanslagningen som inte uppfyllde stadgarna i lagen om offentlig upphandling. Alltså konkurrensutsattes avtalen.

Stadens anbudsförfrågan om 16 platser i effektiverat serviceboende för dementa fick två svar: Ett från Folkhälsan Syd Ab, i vilkas två demensboenden de gamla nu bor i och ett från Attendo Oy, som också driver serviceboende för äldre i Raseborg. Folkhälsan förlorade upphandlingen.

- Staden valde det helhetsekonomiskt fördelaktigaste Attendo. Beslutet grundades på priset till 85 procent pris och på kvalitet till 15 procent, säger grundtrygghetsdirektör Arne Nummenmaa.

Ärendet till domstol

Förloraren Folkhälsan Syd Ab har besvärat sig till marknadsdomstolen. De anser att det begåtts ett formfel under upphandlingsprocessen och vill att marknadsdomstolen skall ta ställning det.

Ett besvär till marknadsdomstolen betyder att Raseborgs stad inte får verkställa sitt val av Attendo till ny producent av serviceboende för de 16 gamla innan marknadsdomstolen säger sitt. Medan staden väntar på marknadsdomstolens beslut har man ingått ett tillfälligt avtal med Folkhälsan Syd så de gamla får bo kvar åtminstone tills domen faller.

Grundtrygghetschefen Arne Nummenmaa är inte en lycklig man när han måste förklara situationen. Han säger att han är den första att konstatera att de är tragiskt när det blir så här.

- Staden startar ju inte upphandlingar av pur illvilja, vi måste följa gällande lagstiftning i landet, säger Nummenmaa.

Sjuksyster Kyllikki

Juanita Moeds mamma Kyllikki flyttade till serviceboendet Blomsterhemmet, ett av de effektiverade serviceboendena för minnespatienter, för drygt 3 år sedan. Då var hon 97 år gammal och ännu klar i tanken. För Kyllikki, som fyllde 100 år i september, är det hennes hem nu.

- Hon säger att hon aldrig haft det så bra i hela sitt liv. Hon har ju alltid skött om alla andra och nu blir hon omskött och ompysslad, säger Juanita Moed.

Juanita Moed är fortfarande inte arg, det leder ingen vart. Men orolig för sin mamma är hon. Hon tror inte att mamma skulle klara en flytt.

- Hela hennes miljö, trygghet och existens skulle gå fullständigt i kras. Du kan förklara för en dement hur det är, men lite senare har hon glömt det. Jag tror inte hon skulle leva länge till, säger Moed.

Juanita Moed har inte talat om för sin mamma vad som pågår.

Talterapeuten Magdalena

Eriks Rönnbergs fru Magdalena har Alzheimers sjukdom, den vanligaste formen av demens. Sedan ett och ett halvt år tillbaka bor hon på Seniora, ett hem för personer med demenssjukdomar.

Erik och Magdalena har varit gifta i över 50 år. Ändå var de inte helt unga när de äntligen blev ett par. De hade träffats tidigare men möttes på nytt i jobbets tecken. På den tiden arbetade Erik Rönnberg på HUCS och en dag stod Magdalena där och sökte tjänsten som talterapeut.

- Hon fick den tjänsten sen också och har varit verksam länge på öronkliniken som talterapeut. Så det är ju lite ödet ironi att hon är talterapeut men har svårt att kommunicera, säger Erik Rönnberg.

Erik Rönnberg tror att hustrun skulle drabbas av svår ångest om hon tvingas flytta. Ångest och oro hör starkt till många former av demens. Att flytta en dement person från ett ställe till ett annat är bland det värsta man kan utsätta hen för. Erik har inte berättat för sin fru om den förestående flytten.

Varför tvingas gamla flytta?

Spotlight har talat med fler anhöriga som inte ville ställa upp med namn, men ändå vill berätta sina historier. Dem kan du läsa här intill.

Men att äldre och dementa tvingas flytta när serviceproducenten byter är ingalunda en ovanlig situation – det har hänt i Raseborg förut, det händer i andra kommuner i landet och det händer också i andra EU-länder där man upphandlar tjänster inom social- och hälsovården.

I Raseborg vill man på lång sikt lösa problemet med att själv äga fastigheterna som servicen ges i. På så sätt kunde man konkurrensutsätta endast vården och de boende skulle inte behöva flytta även om personalen byts. Men vägen dit är kantad av dålig kommunal ekonomi. Det är en klen tröst för de anhöriga och gamla som nu väntar på när flyttbeskedet kommer.

Läs också:

• Social upphandling beaktar inte människan

Sommarhangöbon Risto Kyhälä blir i februari ny verkställande direktör för Regatta Resorts Oy som planerar bygga ett spa och lyxbostäder på Fabriksudden och Drottningberg i Hangö. Företaget tog nyligen över Hangon Rantakiinteistöt som gick i konkurs.

Det planerade byggprojektet i Hangö uppskattas vara värt över 100 miljoner euro. Företaget har redan nu tack vare privata investerare 5 miljoner till sitt förfogande, vilket enligt Kyhälä är en ovanligt stor summa för ett motsvarande företag. Följande steg för företaget är att välja vem som ska planera miljonprojektet.

Byggrätt för 20 000 våningskvadratmeter

Byggprocessen inleds med att bygga det spa som planeras stå klart år 2015. Efter att arbetet med spabyggnaden har påbörjats inleds planeringen av cirka 100 högklassiga fritidsbostäder på Fabriksudden och Drottningberg. Ett av projektets mål är också att utvidga hotell Regatta.

I takt med att bostäderna köps försnabbas också förverkligande av dem, säger Kyhälä.

Kyhälä berättar att företaget vill värna om den kulturhistoriska miljön på Fabriksudden. Det viktigaste är enligt honom att hålla en hög standard på projektet.

- Det känns bra att projektet går framåt och samarbetet med Hangö stad har fungerat bra, berättar han.

Vem är Risto Kyhälä?

Risto Kyhälä är utbildad diplomingenjör och född i Kuusamo. En stor del av sin tid spenderar han i Hangö där han har en fritidsbostad. Kyhälä har tidigare arbetat som vd för Realia Group Oy och lämnar nu sitt jobb som kommersiell direktör på Sanoma News Oy.

Företaget Regatta Resorts Oy ägs förutom av Risto Kyhälä bland annat av de privata investerarna Ben Airas, Sune Dannberg, Henrik Ekqvist, Esa Karppinen, Henrik Kuningas, Peter Lindholm, Gustav Nyberg, Peder Planting och Kari Stadigh.

Planerna på en stormarknad i Norra hamnen i Ekenäs delar de politiska åsikterna i Raseborg. SFP i Ekenäs tar nu ställning mot en stormarknad, men från annat håll inom SFP i Raseborg vill man att planeringen går vidare. SDP tror på en stormarknad i Norra hamnen.

Styrelsen för SFP i Ekenäs vill att Ekenäs också i fortsättningen ska vara en charmig småstad. I en insändare i tidningen Västra Nyland skriver de att de föredrar ett Raseborg utan stormarknader.

- Den detalj som upprört de flesta i de nya idéerna är placeringen av en stormarknad i Norra hamnen. Många är dessutom oroliga över hur trafiklösningarna ska förverkligas. SFP i Ekenäs föredrar ett Raseborg utan stormarknader. Vi står på de lokala småföretagarnas sida och uppskattar ett individuellt utbud och god service, skriver de.

Bra förslag

Den enda medlemmen i styrelsen för SFP i Ekenäs som är för ett köpcentrum i Norra hamnen i Ekenäs är fullmäktigeledamoten Ann-Katrin Bender.

- Jag tycker att förslaget om Pier 25 är bra och jag stöder det helt. Jag tycker att det är ett förnuftigt förslag.

Bender är en av fyra fullmäktigeledamöter som är med i styrelsen för SFP i Ekenäs. De tre övriga fullmäktigemedlemmarna som är med i styrelsen för SFP i Ekenäs är Werner Orre, Isa Forsbäck och Roger Engblom. De motsätter sig planerna på en stormarknad i Norra hamnen.

Endast Ekenäs-SFP:s åsikt

På annat håll inom SFP i Raseborg är tongångarna annorlunda. Stadsfullmäktiges andra vice ordförande Björn Siggberg (SFP) från Karis håller inte med SFP i Ekenäs och han säger att tongångarna inom SFP i Raseborg inte är de samma som i Ekenäs.

Siggberg är för att planeringen för Norra hamnen går vidare. Om det byggs en stormarknad är Norra hamnen en bra placering, eftersom stormarknader inte ska placeras lång bort från centrum, anser han. Däremot är Siggberg skeptisk till att planerna går att förverkliga. Han tror att den traditionella handeln förändras och att mer och mer varor i framtiden köps via internet.

- Det är de potentiella företagen som skulle hyra in sig i ett köpcentrum som måste ta de besluten.

Också Karisbon Fredrika Åkerö som är SFP-gruppens ordförande i fullmäktige och ordförande för koncernsektionen är för att planeringen av Norra hamnen går vidare. Hon har samma uppfattning som Siggberg att majoriteten av SFP-politikerna i Raseborg är för att planeringen av Norra hamnen går vidare.

Fortsätt planera

- Vill företag komma till Raseborg ska de få komma hit.

SFP-fullmäktigeledamoten Kerstin Ilander från Svartå anser att planeringen måste gå vidare eftersom fullmäktige redan har godkänt att planeringen går vidare. Hon betonar att det är viktigt att höra på Ekenäsborna.

- Jag tycker att de som bor där har rätt att säga vad de vill ha i sin hemmiljö.

Ilander är inne på litet samma linje som Siggberg när det gäller vad som är framtiden för handeln.

- Jag tvivlar på att är det här det som man vill ha i framtiden. Är det ett rätt koncept eller går vi in för ett föråldrat koncept? Är det stormarknader som människan som bor i framtiden i Ekenäs och Raseborg vill ha? Är det faktiskt så att vi får tillräckligt attraktiva företagare till det här? Jag tänker på allt som händer inom handeln, till exempel näthandeln.

SFP-politikern och fullmäktigeledamoten Filip Björklöf från Karis vill att utredningarna om Norra hamnen går vidare innan han tar ställning. Han säger att det är tudelad fråga.

- För mig handlar det mest bara om pengar. Det gäller att se vilket som är det mest lönsamma alternativet. Det är ju förstås olyckligt om en stor del av Ekenäsborna inte vill ha en stormarknad och det måste vi förstås respektera. Men i nuläget ska man inte säga nej till någonting.

De gröna i Raseborg har redan tidigare tagit avstånd från planerna på en stormarknad.

SDP reagerar

Ulf Heimberg (SDP) som är första vice ordförande i Raseborgs stadsfullmäktige säger att Ekenäs-SFP:s utspel förvånade honom. Han poängterar att politikerna enades om att Ekenäs är centralort för handeln i Raseborg då landskapsplanen behandlades. Han hänvisar också till att politikerna i maj 2013 beslöt att Raseborg måste ta sig i kragen och skapa nya arbetsplatser och satsa på tillväxt och inflyttning.

- Jag tror knappast att varken staden eller SFP kan styra marknaden, men vi kan skapa förutsättningar för det. Det är kanske inte vettigt att sätta bromsarna på. Vi talar om investeringar på 50-70 miljoner euro.

Heimberg påpekar att det inte är första gången som en nyetablering i Ekenäs väcker rabalder.

- Nu var det också ett stort rabalder när S-market och K-market byggdes i Ekenäs. Båda butikerna är kvar, det kan vi ju se.

Majoriteten av SDP-politikerna i stadsfullmäktige är för planerna i Norra hamnen, säger Ulf Heimberg.

- Socialdemokraterna gick i förra valet ut med att vi är ja-sägare för utvecklingen. Det finns förstås personer som har en annan åsikt, men majoriteten är för en etablering i Norra hamnen.

Heimberg tror inte att småstadscharmen försvinner om det kommer en stormarknad till Norra hamnen. Han säger att SDP anser att en stormarknad i stället hämtar mera människor till den övriga handeln i Ekenäs.

Försiktigt positiv

Jaana Tasanko som är SDP-fullmäktigeledamot från Ekenäs vill avvakta.

- Jag vill vänta och se vad de åstadkommer och framför allt hur de tänker lösa trafikproblemen.

- Min personliga åsikt är att jag välkomnar all sorts handel, stort eller smått till staden Raseborg. Platsen ska vara en optimal lösning. Vi ska inte förhasta oss utan vi ska titta hurdana planer man kan få till stånd.

Tasanko betonar att man måste titta några tiotal år framåt.

- Vill man tro på Raseborg tänker jag att det behövs.

Stormarknad livar upp Raseborg

Fullmäktigeledamoten Niklas Andersson från Kristdemokraterna är för planerna på en stormarknad i Norra hamnen.

- Jag tycker att det är en sak som skulle liva upp hela Raseborg. Området har ju länge stått tomt sedan det har funnits preliminära planer för det. Nu när det äntligen tycks finnas någon som verkligen vill förverkliga någonting på tomten så tycker jag att vi ska ställa oss positivt till det. Vi behöver investeringar och nya satsningar här i vår stad.

- Om köpcentret skulle placeras i Norra hamnen så är det ju i nära anslutning till stadens övriga centrum. Det är kanske det viktigaste om man planerar köpcentrum att fundera på att det inte allt för mycket ger obalans mellan centrum och periferi. Jag tror att det i bästa fall kan stärka kommersen i centrum.

Tammettomten ett alternativ

Eftersom bland annat SFP är splittrat i frågan kan de små partiernas röster ha betydelse då frågan slutligen avgörs.

Roger Hafström från Pojo sitter i Raseborgsfullmäktige för Samlingspartiet. Han ogillar planerna för Norra hamnen.

- Jag har från första början tyckt att en market är en allt för stor mammutgrej där. Om vi nödvändigtvis ska ha en market som måste vara i Ekenäs så tycker jag att det öppnar en intressant infallsvinkel om det skulle vara möjligt på Tammettomten som jag har förstått blir ledig.

- Det andra alternativet som jag har talat för är att få det i Bäljars i Karis. Karis är ju ett verkligt tillväxtcentra tack vare järnvägen. Jag kan inte tro att en sådan här market måste vara på gångavstånd och klämmas in i något litet centrum.

Hafström är själv kluven till om det överhuvudtaget behövs en stormarknad i Raseborg.

- Raseborgs ekonomi kommer ju inte att räddas med att vi bygger en stormarket. Det skulle säkert hämta några fler besökare. Men skulle vi satsa på småskaligheten så tror jag att vi skulle ha ett trumfkort. Jag tyckte att idén med en outletby med mindre butiker i Norra hamnen var intressant.

- Jag tror vi ska litet frångå det här metropoltänkandet med att allt måste vara så stort och pampigt. Jag tror att folk i dag söker sig tillbaks till andra mera jordnära saker.

Ny behandling

Detaljplaneförslaget för Norra hamnen som remitterades i december kommer upp på nytt på Raseborgs planläggningsnämnds möte i slutet av januari.

Idrottens rättsskyddsnämnd strök så gott som alla de matchstraff som Ekenäs Sport Clus fotbollslag tilldelades av det nyländska fotbollsdistriktets disciplinutskott. Straffen gällde påstådda oegentligheter som skulle ha inträffat i en division 4-match i Karislojo 24.9.2013.

Sammanlagt sex spelare dömdes till spelförbud på 4-6 matcher. Straffen tilldelades av nyländska fotbollsdistriktets disciplinutskott, men upphävdes nästan helt av idrottens rättsskyddsnämnd. Ett spelförbud bestod, men förkortades från sex till tre matscher.

ESC:s tränare fick funktionärsförbud av disciplinutskottet fram till 31.5.2014. Det straffet hade Bollförbundet tidigare förkortat till att gälla fram till 31.12.2013. Idrottens rättskyddsnämnd hävde också tränarens straff helt och hållet. I och för sig hade ju det straffet redan gått ut före ebslutet från nämnden kom i måndags (20.1).

ESC fick också 500 euro i böter för osportsligt uppträdande och det straffet kvarstår. Ekenäsföreningen tvingas också betala en avgift på 600 euro till idrottens rättsskyddsnämnd.

Matchen som nu behandlades spelades mellan Karjalohjan Urheilijat/ Biisonit och ESC i Karislojo den 24.9. Matchen slutade 2-2.

ESC inleder sin första division 3-säsong någonsin i vår.

Ekenäs IF:s herrlag i fotbollens division 2 undertecknade igår spelarkontrakt med fyra spelare för säsongen 2014. Målvakten Oscar Forsström, mittfältarna Calle Forsström och Matias Astrada samt anfallaren Fisnik Gerxhaliu fortsätter i föreningen.

Calle forsström var skadad hela säsongen, men de tre andra spelarna ingick i EIF:s manskap senaste säsong.

Under den här veckan klarnar det också huruvida målvakten Jonathan Jäntti och backen Mergim Bushi går från BK-46 till Ekenäsklubben. I höstas kontrakterade klubben Jari "Jallu" Rantanen som tränaren tillsammans med Jens Mattfolk.

Från tidigare har EIF spelarkontrakt med många av förra säsongens spelare. Bland annat brasilanske Tiago Moura har kontrakt med EIF för säsongen 2014. EIF-managerna Peter Haglund meddelar att Moura inte har någon klausul i sitt kontkrakt som möjliggör transfer till någon klubb på högre serienivå.

EIF hade en väldigt framgångsrik säsong i fjol. laget kom till kvalspel för division 1, men Björneborgslaget FC Jazz var snäppet vassare i det kvalet.

De äldre i Raseborg ska i framtiden inte längre behöva flytta när ett nytt vårdföretag vinner i en offerttävling. I stället blir det vårdföretagen som flyttar.

Den tunga dyra institutionsvården på Mjölbolsta ska i snabb takt ersättas av servicebostäder. Staden vill att privata aktörer bygger nya hus i Karis och Ekenäs och staden hyr sedan in sig med långa (25 - 30 år) avtal och tar in företag som sköter verksamheten.

Staden har redan diskuterat med ett antal aktörer i branschen.

I Pojo kyrkby ska Lyckebohuset med serviceboende för personer med demens renoveras grundligt och resten av huset ska bli servicebostäder med hiss.

På Ekåsens sjukhusområde ska det på längre sikt skapas nya innovativa boendemöjligheter för äldre i Raseborg.

Det här är resultatet av olika möten och seminarier om äldrevårdens framtid i Raseborg. Grundtrygghetsnämnden diskuterar modellen på torsdag och i mars blir det sedan dags att fatta en helhetslösning för framtiden.

I Hangö skall busshållsplatsernas skyddstak repareras. Jaana Pulkkinen (SDP) och 13 andra fullmäktigeledamöter påpekar i en motion att skyddstaken vid Esplanaden och Sandövägen är gamla, nedklottrade och rostiga och bör bytas ut.

Alla skyddstaken ser dessutom olika ut så de ger en ovårdad bild.

Staden har bytt ut skyddstak vid Bulevarden och Korsmansgatan och tekniska verket lovar konditionsgranska också andra skyddstak och göra upp en reparationsplan för i år och nästa år. Det kostar hela 8 000 euro att byta ut ett skyddstak när man räknar med arbete.

Att iståndsätta gamla skyddstak är enligt Hangö tekniska verk betydligt billigare.

Avloppssystemet i småbåtshamnen i Jakobshamn i Ingå följer inte dagens krav och bör förbättras, anser miljö- och byggnadsnämnden i Ingå. Miljö- och byggnadsnämnden i ingå bestämde att förlänga tiden markägaren och krögaren har på sig att överlåta en utredning och förslag på ett förbättrat avloppssystem.

- Jag hoppas vi får en utredning den här gången. Om vi inte får det så skickar vi en bot på 2000 euro. Om ingenting händer då, så stänger miljö- och byggnadsnämnden områdets toalett- och avloppssystem, säger Jorma Laiho (SDP), ordförande för miljö- och byggnadsnämnden.

Den nya tidsfristen är 28 februari det här året. Ett förslag på tillvägagångssätt skickades till de berörda i september förra året. Målsägandena hörde inte av sig.

I november bad miljö- och byggnadsnämnden om en utredning över nuvarande avloppssystem i november förra året. Nämnden mottog ingen utredning.

- De är inte alls intresserade av det här, säger Laiho.

Ekenäs Cricket Club har inlett vinterserien i cricket förluster. I januari har laget spelat fyra matcher och förlorat alla.

Ekenäs CC:s första matcher den här inomhussäsongen spelades den 3:e januari 2014 i Helsingfors. ECC mötte TÖKS från Kervo och Helsinki Metropolitan CC från Helsingfors. Ekenäs förlorade båda matcherna men avgörandet kom först i sista kastomgången i båda matcherna.

Mot TÖKS förlorade ECC med en poäng 101-102 och mot Metropolitan med två poäng. Slutsiffrorna i den matchen blev 87 – 89.

Total kollaps mot SKK

Ekenäslaget spelade sina två följande matcher i serien fredagen den 17.1 i Helsingfors. Matcherna gick mot Stadin Krikettikerho och Empire CC. Båda lagen är från Helsingfors.
Mot SKK blev det en total kollaps och ECC föll med klara siffror och lyckades endast plocka lite över 20 poäng och SKK vann snabbt och enkelt. Mot Empire lyckades ECC återställa sig relativt bra efter brakförlusten och gav Empire en match men lyckades ändå inte ända fram utan förlorade matchen.
Sina följande matcher spelar ECC den 14.2 i Helsingfors. Då spelar Ekenäslaget mot Kerava CC från Kervo och Bengal Tigers från Esbo.

Inomhusserien 2013-14 i cricket består av 10 lag och serien som spelas som en enkel serie. D fyra bästa gör upp om medaljerna i ett cupspelsystem där 1:an möter 4:an och 2:an möter 3:an. Vinnarna från semifinalerna möts i finalen och förlorarna spelar om brons.