Lojo stad blir en rökfri arbetsplats. Det har stadsfullmäktige nu slagit fast.

Beslutet betyder att rökning från och med april förbjuds överallt inomhus på arbetsplatsen på det sätt som definieras i tobakslagen.

Det kommer inte att finnas rökrum inomhus och rökplatserna flyttas till mindre synliga ställen och placeras så att ingen tobaksrök kommer in i husen.

Rökning är förbjuden under arbetstid. Rökning tillåts heller inte under sammankomster eller möten på arbetsplatsen.

Staden hjälper den som vill sluta

De anställda som röker får stöd i att sluta röka.

Vid ingångarna finns förbudsskyltar som berättar att staden är en rökfri arbetsplats.

Då staden utannonsera lediga jobb berättas också att staden är en rökfri arbetsplats.

Raseborgs stad söker en person som ansvarar för stadens stora fastighetsfrågor. Framtiden för Ekåsen, Knipnäs och Fixhuset ska ses över.

Staden köpte nyligen hela Ekåsenområdet av Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt.
Knipnäs ägs av staden och hyresgästen yrkesutbildaren Axxell har meddelat att de inte längre behöver fastigheten.
Fixhuset, det vill säga det nuvarande stadshuset i Ekenäs centrum, är inte stadens egen fastighet utan staden är där som hyresgäst.

Stadsstyrelsen i Raseborg beslöt i går (16.12) att lediganslå en befattning som projektchef inom koncernförvaltningen för viss tid.
Projektchefens uppgift är bland annat att förverkliga stadsfullmäktiges målsättningar att "optimera utnyttjandet av Raseborgs stads fastigheter".

Enligt stadsstyrelsens ordförande Anders Walls (SFP) hör Ekåsen, Knipnäs och Fixhuset till de stora avgörande fastighetsfrågorna i Raseborg.

- Vi behöver någon som under nästa år arbetar med de här frågorna, säger han.

Anders Walls berättar att Ekenäs Energis tidigare direktör Roald von Schoultz arbetar med fastighetsfrågorna fram till årsskiftet.

Tingsrätten häktade på tisdagen den ena av två misstänkta i skjutningen som inträffade i Karis under veckoslutet.

Den andra misstänkta föreslås häktad på onsdag, uppger kriminalöverkommissarie Jukka Paasio vid Västra Nylands polisinrättning.

Båda misstänks för dråpförsök. Ingendera har medgett sin skuld.

Polisen utreder motivet

Paasio berättar att det inte finns andra misstänkta så till den delen är fallet klart.

Motivet är fortfarande oklart och polisen fortsätter att utreda det.

Både offret som skadades i benet och de två misstänkta är män i 30-årsåldern från Raseborgsområdet.

Skjutningen inträffade på en parkeringsplats vid Lärkkullavägen i Karis sent på lördagseftermiddagen.

Det lilla biblioteket i den lilla byn Svartå var fyllt till bräddarna när poeten Jenni Haukio delade med sig av sin syn på litteratur.

Både unga och gamla ville ha signerade exemplar av Jenni Haukios böcker.Jenny Haukio pÃ¥ SvartÃ¥ bibliotekYle/ Maria Wasström

Jenni Haukio har gett ut tre diktsamlingar och skriver som bäst på nytt material. Hon hoppas kunna ge ut sin nästa bok inom de närmaste åren, berättade hon när hon besökte Svartå.

Haukio talade varmt för bibliotekens och litteraturens viktiga uppgift i samhället och gav sitt fulla stöd åt Svartå bibliotek även i fortsättningen.

- Biblioteken utgör den finska bildningens kärna. Vi skulle inte vara den nation vi är utan vår litteratur och våra bibliotek möjliggör att alla finländare har tillgång till den, sa Haukio.

Biblioteksfunktionär Diana Turunen uppskattade att närmare hundra människor kom för att se och höra Haukio i Svartå bibliotek.

En av dem var Svartåbon Anna Wickholm som annars också gärna besöker biblioteket.

Hon uppskattade särskilt den familjära stämningen och gladdes åt att presidentfrun också visade en glad och rolig sida av sig själv.

Ingmar Inko Lindberg är oroad över framtiden för Fiskars bruk. Han är kritisk till hur Fiskarsbolaget i dag ser på framtiden på bruket. - Konstnärlig design av hög klass blir till cirkuskonst, anser han.

Antalet turister ska fördubblas och det ordnas olika sorters evenemang i bruket året om.

Inko Lindberg.Ingmar Inko LindbergYle / Helena Rosenblad

- Jag ser ganska kritiskt på dagens situation av den orsaken att jag tror att den nuvarande ledningen inte riktigt har förstått eller får förstå vad här har hänt. Nu är man kanske mera ute efter kortsiktiga profiter och man tycker att det här har levt sin tid.

Lindberg pratar om en skiftning av fokus som ganska snart kan köra i väggen så det smäller.

- Varför vill man ha hit människor och grilla eller steka plättar eller gå med snöskor eller ha pilktävlingar? Det finns nog bra med andra ställen för sådana aktiviteter.

Han är också kritisk till den nya broschyren för nästa år som heter Fiskars 365. Det med anledning av att det nästa år har gått 365 år sedan Fiskars bruk grundades. Samtidigt vill man ha aktivitet i bruket året om.

- När man läser i den nya broschyren att någonting ska hända här varje dag så är det här nog ett blivande Lystiland eller cirkusfält. Tyvärr så nämns den här seriösa verksamheten som är världsunik och världsberömd med några rader i hela sammanhanget.

Barbro Kulvik.Designer Barbro Kulvik i FiskarsYle / Helena Rosenblad

Med från början

Designern Barbro Kulvik var en av pionjärerna i Fiskars bruk. Hon och hennes man Antti Siltavuori har bott i bruket i över 20 år. Hon var också med och startade konstnärsandelslaget som höll den första sommarutställningen år 1994. Också Barbro Kulvik är oroad över utvecklingen i Fiskars bruk och liknar det som nu satsas på i bruket vid en Sverigebåt.

- Om det finns en sådan här negativ trend att man vill pusha på för mycket saker så är jag av den åsikten att det här inte kommer att hålla länge. Du kan inte trycka in en massa nya händelser och saker utan att det som redan finns faller bort. Inte behöver vi ju ha någon underlig Sverigebåt.

Patrick von Essen kommer att lämna Fiskarsbolaget.Fiskars fastighetsdirektör Patrick von EssenYle/Helena Rosenblad

Annan syn på utvecklingen

Nuvarande direktören för Fiskars fastigheter Patrick von Essen har en helt annan syn på hur bruket utvecklas. Han säger att man vill locka besökare till bruket året om genom fyra teman. Konst, hantverk och design är fortfarande det viktigaste, men dessutom vill man satsa på smakupplevelser och närmat, natur och uteliv och musik.

- Vi fortsätter med att utveckla Fiskars bruk så att det ska bli ett bättre ställe att bo på, ett trevligare ställe att besöka och ett bra ställe att idka företagsverksamhet på.

- Cirkuskonster har vi ju inte på programmet, konstaterar von Essen som tycker att Lindberg får stå för sina egna uttalanden.

von Essen tycker inte att det är något problem att sommarutställningen i nästa års jubileumsbroschyr lyfts fram som ett evenemang bland andra.

- Av evenemangen vi har nästa år så är ju sommarutställningen och kommer alltid att vara huvudevenemanget. Det som kanske är nytt är att det blir flera evenemang kring det. Jag tycker att de lyfts fram ganska mycket.

Turismen i Fiskars

Fiskarsbolaget har som mål att fördubbla antalet turister, från 150 000 till 300 000 inom 10-15 år.

- Fiskarsbolaget har ju inte någon direkt nytta av turister, men samtidigt så inser vi ju att för alla de företagare som fungerar i bruket så är det viktigt att här är tillräckligt många besökare. Därför jobbar vi mycket tillsammans med köpmannaföreningen och andelslaget och staden för att göra Fiskars bruk litet mera känt som besöksort.

Ingmar Inko Lindberg säger att det till en början inte fanns en tanke på att locka turister till Fiskars.

- Det kom riktigt som en sidoprodukt. Ingen tänkte på det, vi annonserade inte, vi lät folk tala till sina vänner och bekanta. Det att det på senare år har varit kring 150 000 människor här per år har redan skapat stora problem.

- Det finns för litet toaletter, för litet wc:n, för litet restaurangplatser, för litet caféplatser. Att nu försöka utöka det besökarantalet så här ohejdat så är ju vansinne. Det här bruket kommer inte att svälja. Det är ju byggt i en dal med en enda väg igenom. Det är ingen chans att det går klart. Men man ska ju kanske göra misstag innan man lär sig.

Inko Lindberg förstår inte varför man nu vill locka mera turister till Fiskars bruk.

- Jag skulle aldrig ha valt den här linjen. Med den planeutvidgning som här kom så borde man erbjuda de tomter och de möjligheter som här finns åt rätta sortens människor; konstnärer, hanverkare, planerare, designers, och verkligen i långsam takt bygga ut det här.

Hyrorna

Andelslagets sommarutställning ordnas nästa år endast i Kopparsmedjan, medan Magasinet är i Fiskarsbolagets bruk. Orsakerna är hyreshöjning och dåligt skött ekonomi inom andelslaget.

- Hyrorna för utställningslokalerna har stigit tiofalt och därför har vi sagt att vi inte kan använda magasinet, säger Kulvik.

Patrick von Essen förnekar däremot att hyrorna för utställningslokalerna höjts.

- Andelslagets hyror till bolaget har de facto sjunkit, säger von Essen.

Ingmar Lindberg tycker för sin del att hyrorna för nya invånare gärna kan höjas

- Men för de här som byggde upp det tycker jag att det är litet oskäligt. Man har höjt hyrorna för andelslaget så att andelslaget inte kommer att ha råd med mer än en utställning, säger Lindberg.

Dagens utveckling tilltatar inte Inko Lindberg.

- Jag är nog oroad. Här har redan börjat flytta människor bort och tyvärr är det bra människor som flyttar bort. Det kommer nya i stället men de är inte på samma planet. Kanske hyresintäkterna på brukskontoret ser lika ut, men andligt och mentalt blir det här ett helt annat bruk på tyvärr ganska kort tid.

Bra eller dålig dialog?

Det råder också delade meningar om huruvida dialogen mellan konstnärsandelslaget och Fiskarsbolaget fungerar eller inte.

- Rent ut sagt så tror jag inte att vi har så mycket dialog, säger designern Barbro Kulvik.

Fastighetsdirektören Patrik von Essen har inte samma syn på avsaknaden av dialog mellan Fiskarsbolaget och andelslaget som designern Barbro Kulvik.

- Jag är mycket i kontakt med andelslagets ordförande och övriga styrelsemedlemmar och jag har sagt att min dörr står alltid öppen om någon vill komma och besöka mig. Jag har också blivit inbjuden till deras möten så jag tycker att mellan bolaget och styrelsen så fungerar det bra, säger von Essen.

Ingmar Lindberg konstaterar att många konstnärer är beroende av Fiskarsbolaget eftersom de hyr sina ateljéer och bostäder av bolaget.

- Det är nog en besvärlig situation för de är nog livegna på sitt sätt. Det är klart att de kan flytta, men de vill ju inte flytta. De skulle vilja stanna kvar här, de skulle vilja att det utvecklas. Men fortsätter det på det här sättet så tror jag att hemskt många kommer att flytta, säger Lindberg.

Efter att intervjun gjordes blev det klart att Patrik von Essen lämnar Fiskarsbolaget för att bli verkställande direktör för Dovre group, som erbjuder projektledning och konsulttjänster inom den internationella energisektorn.

Höjda hyror i Fiskar

En kassaansvarig som stal pengar vid en industri i Västnyland har dömts till villkorligt fängelse. Kvinnan hade förskingrat nästan 55 000 euro under ett års tid.

Kvinnan var ansvarig för kassaskåpet och bokföringen av pengarna som förvarades i kassaskåpet. Hon hade slarvat med bokföringen och sällan bokfört kontanter.

Stölden upptäcktes då hon blev sjukskriven.

Västra Nylands tingsrätt dömde kvinnan till fängelse i ett år och två månader för grov förskingring. Straffet är villkorligt eftersom hon inte tidigare har dömts för brott. Hon ska också betala tillbaks de förskingade pengarna.

I Hangö utbröt en brand på övre våningen i ett småhus på Kapellhamnsvägen i går kväll (17.12).

Då det började brinna fanns två personer i husets nedre våning.

Personerna såg på tv då de hörde brandvarnaren tjuta på andra våningen.

Nödcentralen fick larm om branden strax före klockan tio.

Räddningsverket släckte branden och ingen skadades.

Huset fick stora materiella skador, både från branden och från vattnet som användes i släckningsarbetet.

Orsaken till branden var troligtivs en kamin med söndrig rökkanal.

Med släckningsutrustning i hemmet kunde de flesta skadorna ha undvikits.

Räddningsverket påminner om att det är viktigt att ha en sex kilograms skumsläckare i varje hem.

Frank Hoverfelt blir från och med den 1.1.2014 tf verkställande direktör för Ekenäs Energi Ab, det beslöt bolagets styrelse i går.

Anställningen pågår fram till den 30.6 2014.

Hoverfelt är fram till årsskiftet tf energidirektör vid Ekenäs Energi.

Sista mötet för Ekenäs Energis direktion.

En man är nu häktad för dråpförsök på Lärkkullavägen i Karis i lördags. Den man som häktades i går har släppts på fri fot, däremot har den andre mannen som greps nu häktats.

Både offret som skadades i benet och den häktade är män i 30-årsåldern från Raseborgsområdet.

Skjutningen inträffade på en parkeringsplats vid Lärkkullavägen i Karis sent på lördagseftermiddagen.

Motivet är fortfarande oklart och polisen fortsätter att utreda det.

Skjutningen i Karis: ena misstänkta häktad

Varför har vi en julgran och varför äts det skinka, potatislåda eller lutfisk på julen? Vilka jultraditioner har du hemma hos dej? Berätta, diskutera och ställ frågor i vår julchatt med jultraditionsexperten Vesa Kiljo på fredagsmorgonen (20.12).

Har du det perfekta glöggreceptet på lager?Två glas med glögg iYle/Arja Lento

Redan nu kan ni skriva frågor eller berätta om era egna jultraditioner genom att skriva i kommentarsfältet nedan.

Om några dagar går vi igen mot ljusare tider, men just nu är det ungefär så mörkt det blir.

Trots att många avskyr vintermörkret, är det också många som under den mörka årstiden tar tillfället i akt för att skapa mysiga, kreativa eller ståtliga ljusinstallationer innanför och utanför hemmets fyra väggar. För att så många som möjligt ska få njuta av stämningen som ni skapar med spännande ljusdesign bad vi er skicka in bilder på alla era ljusuppsättningar och –installationer.

Vilken del av Svenskfinland lyser klarast? De första bidragen har redan rullat in, ni kan titta på dem genom att klicka på pilarna på kartan.

Fortsätt att skicka in era bilder! Ni kan bidra genom att skicka bilderna till justnu@yle.fi eller genom att lägga upp dem på Instagram eller Twitter och under hashtaggen #lysupp13. Berätta också vem som tagit bilden, i vilken stad och mer specifikt – i vilken stadsdel.

Bilderna publiceras efterhand på svenska.yle.fi och på så sätt kan ni dels jämföra, dels inspireras av varandras ljuskonstverk. God ljus jul!

Nu är det klart att Ekenäs IF:s fotbollssektion också säsongen 2014 samarbetar med ligaklubben IFK Mariehamn. Samarbetsavtalet gör att EIF:s division 2 lag fortsätter som farmlag för ligalaget.

Under vårsäsongen 2013 fick ett antal herrspelare från Ekenäs IF möjligheten att känna på hetluften i ligacupen i IFK Mariehamn, medan EIF:s representationslag i ett antal division 2-matcher under sommaren förstärktes av ligaspelare.
Karenstiden för klubbövergångar ändrar för säsongen 2014. Karenstiden mellan matcherna blir en dag från division 2 till ligan, och sex dagar från ligan till division 2. Säsongen 2013 var karenstiden åtta dagar.

Färjetrafiken till Skåldö i Ekenäs skärgård avbryts i fem timmar från och med klockan 21.30 i kväll. Orsaken är servicearbeten på landsvägsfärjan.

Färjetrafiken avbryts mellan klockan 21.30 och 02.30, meddelar trafikverket.

Alkoholförsäljning förbjuds på tågen mellan Åbo och Helsingfors under två dygn i januari. Orsaken är oförmåga att övervaka alkoholkonsumtionen på tågen.

Regionförvaltningsverket gjorde en inspektion på ett så kallat båttåg från Åbo hamn till Helsingfors i november. Övervakarna lade märke till att många sällskap öppet drack egna alkoholhaltiga drycker på tåget.

Det finns stora brister i övervakningen på båttågen, anser regionförvaltningsverket. Därför drar den statliga myndigheten in utskänkningstillståndet för Vr-ägda Avecra Oy på tågen mellan Åbo och Helsingfors under två dygn i januari. (24.1 kl. 9 - 26.1 kl. 9).

Ljust och luftigt och väldigt mysigt. Så låter kommentarerna i Ekenäs nyrenoverade bibliotek som nyligen öppnade sina dörrar.

- Visst känns det bra att vara tillbaka här, säger Heidi Enberg. Hon är bibliotekschef i Raseborg.

Det första intrycket man får i den nyrenoverade byggnaden är den, att allting är väldigt ljust och luftigt. Det verkar också som om taket skulle vara upphöjt i andra våningen. Men det är en synvilla.

- Den kommentaren har vi fått höra, men taket är nog precis lika högt som det var då biblioteket blev färdigt år 1978, säger Heidi Enberg.

Bibliotekarie Camilla Rappe har varit anställd vid Ekenäs bibliotek sedan år 1981. Hon vet att biblioteket var i dåligt skick innan renoveringen påbörjades hösten 2012.

- Allting var väldigt slitet, hyllorna rasade, fönstren höll inte tätt och så vidare. Det var nog dags att snygga upp här, säger hon.

Som praktikant i gamla biblioteket

Camilla Rappe jobbade faktiskt som praktikant redan i det gamla biblioteket som fanns i trähuset vid Raseborgsvägen invid den nuvarande biblioteksbyggnaden.

- Visst var det ju mysigt där på sitt vis, med kakelugnar och så, men nu var ju all teknik med kartotek och papperslappar väldigt omodernt. Man funderar hur man ens klarade av att göra någonting, småskrattar hon.

Hon säger att kundservicen tack vare den nya tekniken har blivit mycket bättre. Och på tal om kundservice, så vill hon gärna lyfta fram de nya lånediskarna som är ergonomiskt väldigt bra.

- Diskarna går att sänka och lyfta beroende på om man vill stå eller sitta då man jobbar, säger hon.

Från böcker till gångstavar

Bibliotekschef Heidi Enberg säger att biblioteket numera är så mycket mera än bara ett bibliotek där man kan låna böcker.

- Talböcker, filmer, musik, nothäften och sådant har vi ju lånat ut redan länge. Under de senaste åren har vi också köpt in spelkonsoler och nu kan man låna här också yttemperaturmätare och mätare som berättar vad elapparaterna där hemma förbrukar. Och så har vi också gångstavar, säger hon med ett brett leende.

Hon konstaterar att biblioteket på det här sättet vill, genom att ständigt vara redo att utöka sitt låneutbud, följa sin tid.

Bokmalen Bubi Asplunds personliga betraktelser:
Bokhandeln och antikvariatet i all ära, men visst är biblioteket det stället där bokmalen trivs bäst. Där finns alla genrer representerade. Alla.

Ingen skillnad om bokmalen söker efter en roman, en deckare, en biografi eller en reseskildring. De finns på biblioteket. Gratis. Lika väl hittar bokmalen tidskrifter, seriemagasin, sagoböcker, kokböcker kartböcker eller fotoböcker i biblioteket. Och en massa fler.

Genrerna som finns representerade på biblioteket är många och till exempel i Ekenäs nyrenoverade bibliotek finns det ungefär 70 000 böcker att välja på. Någonting för var och en.

I Ekenäs bibliotek har man med renoveringen verkligen satsat på att göra biblioteket ljusare, luftigare och - framför allt - mysigare. Biblioteket är en plats där man trivs.

Om de dryga två miljoner euro som användes till renoveringen användes rätt, kan ju var och en ha sin åsikt om. Men, nu är renoveringen gjord och jag kan intyga att den lyckades. Jag är åtminstone väldigt nöjd.

Jag erkänner att jag är partisk. Åtminstone delvis. Jag är nämligen en bokmal.

Jag köper och har köpt en massa böcker, både nya och begagnade. Jag har - åtminstone enligt min hustru - samlat på mig alltför många böcker.

Boksamlingen där hemma är långtifrån lika stor som den i Ekenäs bibliotek. Och jag har läst alla de böcker som finns i hyllan där hemma. Åtminstone nästan alla.

Men, det finns ytterligare alltför många böcker jag skulle vilja läsa. Och de böckerna finns där ute och bara väntar på mig. I biblioteket, bokhandeln eller antikvariatet.

Men, nu då jag har lyckats åstadkomma ett köpstopp på böcker där hemma är biblioteket räddaren i nöden. De böcker jag vill läsa finns där.

Problemet är att jag också vill ha dessa böcker. Hemma är det så, att köpstoppet upphör den dag bokhyllan får mera kapacitet. Däri har jag en nöt att knäcka, en nöt med väldigt tjockt skal.

Jag kan inte slänga några böcker, inte heller sälja eller donera. Av helt själviska orsaker. Jag vill inte avstå en enda bok. Någonsin.

Alltså måste vi möblera om där hemma så jag får utrymme för flera hyllmetrar.

Fram till dess utnyttjar jag flitigt bibliotekets utbud. Och biblioteket har faktiskt en fördel gentemot bokhandeln; i biblioteket kan man sätta ned sig med en bok för att läsa i den och ingen tittar surt på en.

Utom kanske vid stängningsdags…

Kårkulla samkommun är inte alls särskilt dyr jämfört med andra samkommuner. Kårkulla gjorde själv en prisjämförelse efter kritik om att vara för dyr.

Kårkulla samkommun erbjuder tjänster åt personer med funktionsnedsättning. Det är 33 svensk- och tvåspråkiga kommuner som upprätthåller Kårkulla.

Men de kommuner som ingår i Kårkulla riktar ständigt kritik mot Kårkulla för att vara för dyr jämfört med de finska motsvarigheterna.

Men det här stämmer inte, säger Martin Nordman som är ekonomisk direktör vid Kårkulla.
– Om vi ska tycka att den här jämförelsen är sann så är ju inte Kårkulla speciellt dyr. Tvärtom är vi billigare i många hänseenden än våra konkurrenter på finskt håll.

Kårkulla ordnar dag- och arbetsverksamhet.YLE/ Bettina Aspfors

Jämförde i Nyland och Österbotten

Personalen vid expert- och utvecklingscentret inom Kårkulla valde att jämföra priser med finska Eteva som verkar i 47 kommuner i Södra Finland och Eskoo som verkar i 32 kommuner i södra Österbotten och Österbotten. I Åboland fanns ingen motsvarande samkommun att jämföra med.

Det finns boenden inom samkommunerna som nu jämförs.Kårkulla boende i Ekenäs.YLE/Mikaela Sonck

Det var priserna för boendeverksamhet, dagverksamhet och rådgivande verksamhet som jämfördes.

I en tabell i anslutning till artikeln kan man se prisskillnaderna. Priserna är hopslagna av flera olika kategorier inom varje verksamhet.

Det tre samkommunerna erbjuder också t.ex. läkartjänster.Yle

När man slår ihop alla de här summorna landar man på siffran 1 062 euro för Kårkulla, 1 459 euro för Eteva och en summa som landar mellan 936 och 1 213 euro för Eskoo, som har fyra olika nivåer av krisvård.

Inte vetenskap

Eftersom frågan är omdiskuterad och jämförelsen gjordes av Kårkulla själv väcks frågan om hur opartisk jämförelsen var.

Ekonomidirektör Martin Nordman säger att man naturligtvis inte kan påstå att det här är en vetenskaplig jämförelse. För att överhuvudtaget kunna jämföra var Kårkulla tvungen att välja ut några saker.
– Vi har sagt att vi ska försöka göra den så opartiskt som möjligt.

På Kårkulla hoppas man nu att de här uppgifterna i alla fall ska lugna diskussionen om Kårkullas priser, säger Nordman. Varför myten om Kårkullas dyra priser lever stark kan Nordman inte helt förklara.
– Det är väl säkert ofta så att då man kommer ut till kommunerna för att förhandla så tar man fram saker som inte är till vår fördel. Och vi har också hört att då Eteva besöker kommunerna så hänvisar man till Kårkullas billigare priser där vi är billigare. Vi är dyrare i vissa kategorier och billigare i andra.

– Naturligtvis kommer vi nu när vi far ut till våra kommuner i Österbotten och Nyland att ha de här siffrorna med oss. Då kan vi peka på att så här är faktum i de här grupperna vi har jämfört. Där finns prisskillnader som man kan tycka om eller inte tycka om, men de finns.

En stor del av elektronikavfallet kan repareras och återanvändas. Men det finns ingen ekonomi i att göra det. Tvärtom ligger ekonomin i att plocka isär apparater och sälja metaller.

Stefan Nyholm är en man som går mot strömmen. Han reparerar vitvaror i Västnyland. Efter många år på Nokia i Salo blev han arbetslös. Det gällde att hitta något nytt och han tog över en verkstad i Ekenäs.

Stefan Nyholm miste jobbet när Nokia lade ner i Salo. Nu reparerar han vitvaror.YLE/Antti Lempiäinen

- För många är det nog en ovanlig tanke att saker kan repareras, det är nog bara så att alla tror att om något går sönder idag, så är det bara att slänga, konstaterar han. Men det är inte ovanligt att människor har fel.

- Ibland känns det fel mot maskiner att de slängs, när de har något småfel, som det är lätt att reparera. Typ om en glasskärva kommer in i pumphuset och stockar pumpen i diskmaskin. Det låter kanske komplicerat, men det är en lätt match bara man vet hur det görs. Sedan är det bara att tuta och köra igen, säger han.

Stefan Nyholm låter entusiastisk när han talar om att reparera maskiner. Han brinner för vitvaror. Det visar sig att det ofta är samma fel som förekommer. I kylskåpen ger termostaten upp, men det kostar inte mycket att reparera.

- Den är jämförbar med strömbrytaren på väggen, så den är igång och av väldigt ofta beroende på hur mycket man fladdrar med dörren. Men den lönar det sig definitivt att reparera om man annars är nöjd med kylskåpet, säger han.

Han har drivit företaget i ett år. Hittills har telefonen ringt regelbundet, rekordet är 27 samtal på en dag.

- Knappast är det en guldgruva, men om jag klarar mig så jag nöjd, säger han.

Mot lagens anda

Medan Stefan Nyholm satsar på vitvaror tar återanvändningscentralerna emot allt. Det finns en avfallshierarki, enligt den ska mängden avfall minimeras. I avfallshierarkin prioriteras återanvändningen av apparater högre än materialåtervinningen. Det betyder att maskiner helst ska repareras istället för att plockas isär och säljas som material.

Spotlight gjorde en enkät bland bland medlemmarna i Finlands Återanvändningscentraler. Den visar att återanvändningen är klart mindre än återvinningen. Vid tre återanvändningscentraler av fyra återanvänds mindre än 20 procent av elektronikavfallet.

Ekokaarina i St Karins samlar in 300-400 000 kilo elektronikavfall. Av det återanvänds 10-15 procent.

- Det är helt klart mot avfallshierarkins anda, men det är inte så mycket vi kan göra åt det. Det är så det fungerar i Finland, säger Pentti Kallio verksamhetsledare vid Ekokaarina.

Pengarna finns i metallhandeln

För Ekokaarina är metallhandeln lönsammare än handeln med hushållsmaskiner. Att plocka isär maskiner och sälja metaller ger betydligt mer än att sälja begagnade tvättmaskiner eller datorer. Eller fjärrkontroller två euro styck. När vi går omkring i lokalerna visar det sig att Ekokaarina är väldigt selektiva med vad som repareras. Att reparera kostar. Nya varor är billiga. Ekvationen är enkel.

- Ta till exempel dammsugare, en ny kostar 99 euro. Det är onödigt att ens försöka konkurrera med det. Däremot kan en begagnad tvättmaskin mycket väl gå åt. Det finns alltså en marknad, men vi måste bli bättre på att förse den med bra produkter.

- Problemet finns i hela kedjan, men det är klart om man redan i insamlingsfasen behandlar elektronik som skrot, så blir det skrot, säger verksamhetsledare Pentti Kallio.

Serty rf är en av de organisationer som ansvarar för insamling av elektronikavfall. Den ägs av importörer och tillverkare hushållsapparater, alltså de som har ett intresse av att sälja nytt. Men verksamhetsledare Arto Puumalainen på Serty ser ingen konflikt i upplägget.

- Återanvändningen sker i så hög grad det är ekonomiskt möjligt. Allting som en människa har byggt kan en människa reparera, men till vilken kostnad? När nya apparater blir billigare är det helt enkelt inte meningsfullt att reparera sådant som inte går åt, säger Arto Puumalainen.

Personalen på Tammet i Ekenäs är deltidspermitterad hela vintern men bättre produkter ska nu utvecklas. Celsa Steel i Åminnefors satsar på färdigare produkter. SBA i Svartå konkurrerar om underleveranser till varvsindustrin utomlands och tror att det värsta är över.

Vintern är en dålig tid för Tammet som säljer stängsel och portar till byggen. Men den här vintern är dystrare än tidigare, säger produktionsdirektör Jan Silén på fabriken i Ekenäs.

- Kunderna finns ju kvar men beställer mindre. Det beviljas mindre byggnadslov och renoveras mindre.

Locka kunden med bättre produkter

Permitteringarna på Tammet varar i fyra månader.Yle / Robin Lindberg

- Vi ska kunna göra mera förädlade och mera färdiga produkter.

I stället för att sänka priserna satsar Tammet alltså på lyxigare produkter.

- Realappar kan gå på kort sikt men om man vill göra något en längre tid framöver, måste man vara slugare än så.

Silén tror det gäller att skapa behov hos kunden.

- Det kommer via det att kunden får en bättre produkt - en produkt som kunden märker att den behöver när det ser den.

Försäljarna och lagret berörs inte av permitteringarna på Tammet i Ekenäs. De övriga är från början av december till slutet av mars permitterade 2 dagar varannan vecka och 3 dagar varannan vecka.
På Tammets fabrik i Pälkäne råder full sysselsättning tack vare nya kunder. Fabriken tillverkar armeringsprodukter.

Tammet sysselsätter 65 personer i Ekenäs, 40 av dem jobbar inom produktionen. Pälkänefabriken har 35 anställda. Utöver det har Tammet en enhet i St Petersburg. Den tillverkar också armeringsprodukter och har cirka 50-60 anställda.

Tammets verksamhet är känslig för säsongvariationer. Vintertider är det tyst men under vårens och sommarens högsäsongstider kompletterar Tammet sin kapacitet med hyrarbetskraft eller underleveranser.

Tidningen Västra Nyland skriver i dag (19.12) att Tammet planerar flytta från sin nuvarande plats och eventuellt sälja sin tomt i Ekenäs. De lokaler man har just nu är för stora. Området företaget finns på är dessutom ett grundvattenområde av högsta klass.

Varvsindustrins nedgång drabbar SBA

Konkurrensen om underleveranser till varvsindustrin utomlands är hård.SBA Interior i SvartåYLE/ Maria Wasström

- Varvsindustrins situation i Finland har påverkat oss rätt så drastiskt. Vi har blivit mer och mer exportberoende. Vår omsättning är långt ifrån de bästa åren, berättar vd Christian Juslin.

- Men vi har också lyckats få nya kunder utomlands och kunnat hålla produktionen i gång här i Svartå.

Till exempel STX France köper av SBA när de bygger Oasis trean som STX varv i Finland hoppades på att få bygga.

Så alla underleverantörer förlorar inte alla jobb när en stor beställning går utanför Finland.
Men Juslin medger att det är svårare att vara underleverantör till ett varv utomlands än i Finland.

- Vi är i ett underläge jämfört med andra leverantörer som finns närmare varvet. Lägre fraktkostnader ger en konkurrensfördel till de lokala underleverantörerna.

SBA konkurrerar med kvalitet, säger Juslin.

- Vi kan inte konkurrera med priset med produkter från till exempel Asien.

Personalstyrkan på SBA har krympt med nästan hälften och omsättningen med en tredjedel sedan guldåren 2000 och 20001.

Hyfsat läge

Men för närvarande är läget rätt så bra, säger vd Christian Juslin. Inga samarbetsförhandlingar är på gång och under hösten har det funnits tillräckligt med arbete för de 67anställda i Svartå, våren ser också hyfsad ut.

- 2014 kommer vi att ha fullt upp att hålla den nivå på omsättning som vi har haft i år.

SBA omsätter i år cirka 10 miljoner euro. De bästa åren, för drygt tio år sedan, var siffran uppe i 16 miljoner euro.
Men Juslin är hoppfull. Det visar han också genom att nu gå med som ägare i SBA. Han köper en andel av de två nuvarande ägarna, Ulf Sjöblom med familj samt Eriksson Capital.

- Jag vill nog tro att botten är nådd. Kolleger som jag har diskuterat med är också av den åsikten. En svag tillväxt tror vi nog på.

Celsa klipper och bockar färdigt

Celsas stålprodukter på tågvagnar i Skuru.Armeringsstål på rullar lastade på en tågvagn.Yle /Pia Santonen

Tiderna är tunga inom byggbranschen och metallindustrin men inga uppsägningar eller permitteringar är aktuella vid Celsa.

Armeringsstålprodukter har en låg förädlingsgrad och konkurrensen är också därför hård i hela Europa.

Celsa Steel gick satsar på högre förädlingsgrad.
- Det innebär att vi på fabriken gör sådant som tidigare gjordes på byggarbetsplatserna. Vi klipper och bockar (böjer) produkter färdigt redan här.

Men konkurrenterna satsar också på högre förädlingsgrad.
- Det gäller att vara bäst, säger Isaksson.

Det ljusnar men det går långsamt

Tom Isaksson har läst prognoserna och tror därför inte att 2014 blir mycket bättre än 2013.
- Knappast blir det någon snabb positiv förändring. Men kanske vi har nått botten.

Celsa Steel Service har 80-100 anställda i Finland beroende på årstiden. Fabriken i Åminnefors sysselsätter för närvarande 58 personer.

Helo slutar med billiga bastuugnar

Bastuugnstillverkaren Helo har också tvingats se över sina koncept.

- De billigaste bastuugnarna i järnhandeln kostar under 90 euro, det täcker ju inte tillverkningskostnaderna, förklarar vd Jan Björkbom.

Helo har valt att sluta tillverka de billigaste ugnarna och i stället konkurrera med snäppet dyrare produkter med god design och kvalitet.
Nya produkter har lanserats.

När de produkter som det har tillverkats allra mest av inte längre tillverkas, behövs det mindre personal.

- Två personer har sagts upp på fabriken i Hangö som sysselsätter nästan 50 personer. Tre har fått gå i Riihimäki där det jobbar knappt 40 personer. Permitteringar har varit vardag hela 2013.

Nu väntar Helo på bättre tider.

- Marknaden är fortfarande dålig, till och med i Ryssland har det gått neråt, säger Björkbom. Men vi tror att vår nya strategi bär.

- Inga nya samarbetsförhandlingar är aktuella. Både Hangö och Riihimäki finns med också i framtiden.

Vi kan också notera att cykeltillverkaren Helkama Velox i Hangö permitterar hela personalen i tre veckor. Det skriver Hangötidningen i dag (19.12). Företaget har drygt 60 anställda.

Handelskammaren: Företagen i Västnyland växer inte

Entsymtillverkaren Genencor i Hangö hör till de stora men starkt nischade industrierna i Västnyland, säger Söderlund.Skylt till enzymtillverkaren Genencors fabrik i Hangö.YLE / Pia Santonen

Vitsordet är sämre än medeltalet i Finland. Bäst är läget i Österbotten som ligger på 9.

Vd för handelskammaren i Västnyland Torleif Söderlund ser heller ännu ingen ljusning för Västnylands del.

- Förväntningarna är förstås att det ska bli bättre tider men något sådant kan man ännu inte skönja.

Västnyland skulle i teorin kunna prestera bättre, inte minst eftersom huvudstadens stora marknad är nära.

- Västnyland borde vara duktiga. Men de starka företagen som sysselsätter mycket i Västnyland har en smal nisch. De är starka på den nischen men det är svårt att växa.

Söderlund nämner som exempel på starka men nischade företag Visko Teepak, Forcit och Genencor i Hangö.

Västnylänningar lågutbildade

Han poängterar också att de företag som vill finnas nära huvudstadsregionens marknader, hellre väljer ett läge i huvudstadsregionen, inte i närheten av den.

Västnyland har också svårt att locka nya företag. Företagarandan är inte lika stark som i Österbotten.

- Vi har kanske inte så driftiga nya företag.

Ett stort problem enligt Söderlund är också att det inte finns kunnig personal då utbildningsnivån i Västnyland är den lägsta i hela Nyland.

Situationen är klart bättre för industrin i Västnyland jämfört med några år tillbaka. Men det tar tid för industrin att återhämta sig efter de svåra åren mellan 2009 och 2011. Det bedömer Joakim Lund, som är vd för Visko Teepak och ordförande för Hangö Industriförening.

För Visko Teepak, som tillverkar korvskinn, går det riktigt bra för tillfället, säger vd Joakim Lund.

- Det här året har stadigt gått åt det bättre hållet. För tillfället har vi full kapacitet i gång, säger han.

År 2014 ser också riktigt bra ut för Visko Teepak. För tillfället håller man på och rekryterar folk till både logistiken och produktionen. Det handlar om mellan sju och tio personer som behövs så att företaget kan gå upp i bemanning och köra maskinerna för fullt

Bra för hälften av industriföretagen

Joakim Lund är också ordförande för Hangö industriförening och han uppskattar att det är rätt lugnt på rekryteringsfronten för tillfället. De nyrekryteringar som görs handlar främst om att ersätta sådana som går i pension. Överlag kan man dela in industrin i två kategorier.

- Ungefär en tredjedel av industriföretagen har det riktigt tufft just nu medan det går bra eller riktigt bra för ungefär hälften, bedömer han.

De industriföretag som det går bra för i Hangö just nu är förutom Visko Teepak också kemiföretaget Fermion, enzymtillverkaren Genencor och sprängämnestillverkaren Forcit, säger Joakim Lund.

Kostnaderna är ett problem

Ett företag som däremot har det tuffare är Printal, som tillverkar aluminiumtuber och aerosolburkar. Enligt vd Pertti Hakala har företaget varit på bantningskur redan en tid och mycket lättare verkar det inte bli den närmaste framtiden.

- Marknaden för vår del är rätt stabil. Men vårt problem är att lönekostnaderna stiger, så att vi har svårt att konkurrera med företagen i till exempel Sverige och Tyskland, säger han.

Det här året har ett tiotal personer varit permitterade. Totalt jobbar runt 115 personer på Printal.

En mycket försiktig ljusning syns ändå, menar Hakala, eftersom orderstocken för nästa år ser ut att bli aningen större än i år.

Klart bättre läge

Enligt Hangö industriförenings ordförande Joakim Lund är ändå den allmänna bedömningen att situationen för industrin överlag i Västnyland är bättre än för några år sedan.

- Det är en kontinuerlig kamp om kunderna och vi måste hela tiden utveckla oss för att hänga med i konkurrensen.

- Det var tuffa år mellan 2009 och 2011 och nu är det klart bättre. Men en fullständig återhämtning har inte skett och kommer kanske inte att ske på ett tag.