Quantcast
Channel: Västnyland | svenska.yle.fi
Viewing all 29356 articles
Browse latest View live

Ingen gänguppgörelse bakom skjutningen

$
0
0

Motivet för skottlossningen i Karis i lördags(14.12) är ännu oklart. Det säger utredningsledaren överkommissarie Jukka Paasio.

Mannen som blev skjuten i benet och de två misstänkta gärningsmännen verkar ha känt varandra från tidigare. Männen hade kommit tillsammans till en parkeringsplats vid Lärkkullavägen.

Enligt utredningsledaren överkommissarie Jukka Paasio inleds häktningsförhandlingarna i morgon (17.12).

- Den ena misstänkta mannens häktningsförhandlingar blir i morgon, den andra misstänkta mannens häktningsförhandlingar hålls på onsdagen. Båda männen är en bit över 30 år gamla, säger Paasio.
Han understryker att motivet till skjutningen ännu är oklar, men han säger att det inte är frågan om en gänguppgörelse.

- Åtminstone handlar det inte om västförsedda gängs uppgörelser, säger han.
Larmet till brottsplatsen gick klockan 16.45. Paasio säger att endast ett skott med hagelgevär avfyrades. Skottet träffade det ungefär 30 år gamla offret i benet.

Till brottsplatsen kom flera polispatruller från såväl Raseborg som Lojo.

Paasio säger att gärningsmännen kunde gripas på basen av ögonvittnens skildringar. De påträffades senare på kvällen i en privat bostad.

Skottlossning i Karis


Finlands lucia i Dragsvik

$
0
0

I dag (16.12) besökte Finlands lucia Elin Andersson sin hemort Ekenäs och sjöng för beväringarna vid Nylands brigad.

Finlands lucia Elin Andersson hoppas att de beväringar som tjänstgör över julen får en jättemysig och riktigt bra jul.

Vad har då hittills varit mest utmanande med att vara lucia?
– Det är ju jätteolika uppdrag. Det är både för små barn och äldre och sjuka.

Enligt Andersson finns det goda saker med alla de här olika uppdragen. Till exempel har besök på sjukhus varit väldigt berörande.

Jägare Henrik Wickström.Yle/Monica Slotte

Jägare Henrik Wickström är viceordförande för beväringskommittén. Han anser att årets lucia är mycket bra.
– Det strålar ur hennes ögon en sådan värme som jag tycker att lucian alltid ska stråla ut.

Blomqvist: "Bra med kollektivtrafik - om den finns"

$
0
0

Förslaget om hur vägtrafiken ska beskattas i framtiden får hård kritik av bland andra riksdagsledamot Thomas Blomqvist (SFP), medlem av riksdagens kommunikationsutskott. Helt oacceptabelt, säger han till Yle Nyheter.

En av målsättningarna med den nya skattemodellen är att det ska bli billigare att köra i glesbygden. Arbetsgruppen säger att det är politikernas sak att bestämma var gränserna ska dras men enligt den preliminära karta som finns i dagens rapport finns till exempel ingen glesbyggd i hela det som brukar kallas Svenskfinland.

Det är en bra sak att använda kollektivtrafik – där den finns, säger Blomqvist.

- Men att säga åt någon som bor ute i östligaste Nyland, Borgå skärgård, Raseborgsområdet, Åbolands skärgård eller österbottniska landsbygden att ni ska börja använda kollektivtrafik för att undvika den här skatten – det går ju inte, eftersom det inte finns någon kollektivtrafik, fastslår han.

- Jag har svårt att se hur man skulle få ett rättvist system och det är en av de största utmaningarna med förslaget. Så som det nu presenterades ter det sig helt oacceptabelt, säger Blomqvist.

Tror inte att det är ett realistiskt att tänka sig fungerande kollektivtrafik i hela Finland.

- Det blir nog alldeles för dyrt.

Två förslag till vårdreform i Nyland

$
0
0

Nyland kunde vara ett enda stort område för social- och hälsovården eller så kunde det finnas sex ansvarsområden i Nyland. De sex orterna som kunde ha ansvarsställning är Helsingfors, Vanda, Esbo, Hyvinge, Borgå och Lojo.


Vänsterförbundets Harry Yltävä har suttit med i en arbetsgrupp som har funderat på hur vården ska organiseras i framtiden. På torsdag (19.12)ska arbetsgruppens förslag överräckas till omsorgsminister Susanna Huovinen (SDP).
HarryYltävä (Vf)Harry YltäväHarryYltävä (Vf)Yle/Maria Wasström

- Det ena alternativet betyder att vi är en del av ett stort Helsingfors; det andra alternativet att vi är en del av ett Storlojo.

Yltävä tycker att det bästa alternativet för Västnyland är ett enda stort vårdområde i Nyland. Då behandlas hela regionen jämlikt och vården i hela Nyland sköts på samma villkor.

Han understryker ändå att inget alternativ är dåligt. Också tillsammans med Lojo får västnylänningarna god vård.

Enighet

Arbetsgruppen har 18 medlemmar. Om alternativen för Nyland föll åsikterna helt jämnt: 6 ledamöter röstade blankt, 6 ledamöter ville ha en modell med hela Nyland som ett ansvarsområde och 6 ledamöter understödde att Helsingfors, Esbo, Vanda, Borgå, Hyvinge och Lojo skulle bli ansvarskommuner.

Arbetsgruppen har inte tagit ställning till hur kommunerna sedan ska fusioneras eller inte; nu handlar det bara om social- och hälsovården.
Men social- och hälsovården utgör omkring hälften av varje kommuns budget. Det betyder att den här reformen har en betydelse för framtiden, säger Harry Yltävä.

På torsdag ska förslaget överräckas den ansvariga ministern. Sedan ska förslaget stötas och blötas i olika politiska organ. Också kommunerna ska få säga sitt. Till sist är det riksdagen som behandlar frågan.

Politiskt finns det olika åsikter om reformen och i offentligheten har det också sagts att arbetsgruppen har varit oenig. Harry Yltävä säger att arbetsgruppen bara till vissa delar har haft olika åsikt.
- Jag kan säga att vi är eniga om 90 procent av texten i lagförslaget.

Spela din sjö i skick

$
0
0

Nu kan gymnasieelever och andra intresserade lära sig mer om att restaurera vattendrag genom att spela ”Restaurera din sjö”-spelet på nätet.
Det finns planer på att översätta det finska spelet till svenska.

I ”Restaurera din sjö”-spelet (på adressen www.pelastajarvi.fi) kan gymnasieelever och andra intresserade lära sig grunderna i hur man restaurerar sjöar och olika metoder för att förbättra sjöarnas tillstånd.

Spelaren får också en grov uppfattning om vad åtgärderna kostar i förhållande till hur effektiva de är för att minska på miljöbelastningen.

Spelet förverkligades som en del av GisBloom LIFE+ projektet koordinerat av Finlands miljöcentral.

Barnavdelningen fick nya leksaker

$
0
0

Barnavdelningen vid Västra Nylands sjukhus i Ekenäs fick på måndagen (16.12) nya leksaker i gåva. Barnavdelningen hade själv önskat få nya leksaker för barnen att leka med då de besöker avdelningen och Raseborgs socialdemokratiska kommunalorganisation hade samlat in pengarna för gåvorna.

Det var kommunalorganisationens ordförande Ulf Heimberg och medlemmen Lenita Vanhapelto som överräckte presenterna.

Det är medlemmarna som under sina möten har samlat ihop pengarna för leksakerna.

På barnavdelningens önskelista fanns bland annat pussel och tevespel med rätta kablar.

Fortum har fixat alla större elfel

$
0
0

Elbolaget Fortum meddelar att man har reparerat alla fel som uppstod i stamnätet efter stormen Seija i fredags (13.12). Det förekommer ändå fortfarande problem i mindre elnät.

Fortum känner inte heller till alla mindre elfel t.ex. i fritidsbostäder. Därför ber Fortum kunder ta kontakt om de fortfarande har problem med elen. Det gäller också om man har elektricitet, men om lamporna brinner med svagare eller starkare styrka än normalt eller om belysningen är ojämn. Då kan det fortfarande vara fel i eldistributionen.

Om kunden har varit utan el i över 12 timmar får han eller hon automatiskt ersättning på följande elräkningar utan att man själv behöver göra något åt saken.

Pojobor grillade Aktiacheferna

$
0
0

Pojobor är mycket svårflirtade när det gäller Aktias beslut att stänga det lokala bankkontoret.
Bankens förklaringar om bättre och bredare service på färre kontor övertygade inte byborna under en diskussion i måndags.





Byföreningen i Pojo kyrkby ordnade på måndagen ett diskussionsmöte för att ventilera stämningarna då det sista bankkontoret snart stänger. Byn har redan tidigare förlorat bland annat en mataffär. Det tidigare kommunhuset har också i praktiken stått tomt sedan kommunfusionen 2009.

"Jag tycker inte synd om banken"

De flesta kunde varken förstå eller acceptera att just Pojokontoret nu ska lägga lapp på luckan.

- Man har hört att andra mindre kontor som Bromarv och Tenala fortfarande har öppna dagar, undrar Viola Fischer som samlade namn mot Andelsbankens planer att stänga kontoret för sju år sedan.

- Man sätter taggarna utåt när det kommer sånt här att nånting åter ska bort från Pojo!

Fischer berättar att det har varit svårt att lära sig använda internet och hon tror att många inte kommer att klara det. Hon har heller inget till övers när det gäller bankens förklaringar om att läget är kärvt och soliditetskraven kräver krassa åtgärder.

- Jag tycker inte synd om dem på något vis. Jag får inte upp den där känslan av medlidande gentemot banker i allmänhet, varken i Europa eller här. Man vet ju hur det hanteras och hur det manipuleras!

Byföreningen kan hjälpa med nätbanken?

Viola Fischer och ett fyrtiotal andra Pojobor framförde hård kritik när Aktias beslut att stänga bankkontoret i Pojo ventilerades på ett diskussionsmöte på Stämbacken.

- Det är klart att det är ett hårt slag mot Pojo kyrkby att sista banken vi har stänger i slutet av januari, konstaterar byföreningens ordförande Martin Glader som också är SFP-politiker i Raseborg.

Han tror att byföreningen tack vare sin datakunniga byhjälp kan stöda dem som nu vill lära sig använda nätbanken.
Däremot ger Glader inte mycket för tanken som någon kastade fram - att inleda förhandlingar med Aktia om sponsorerade tranporter till Karis.

"När hinner jag föra frissakontanterna till Karis?"

Marja Saari pÃ¥ Stämbackens föreningshus i Pojo. Pojobor kommer ut från salen efter en diskussion om nedläggningen av Aktias kontor i Pojo.Marja Saari är småföretagare.Marja Saari pÃ¥ Stämbackens föreningshus i Pojo. Pojobor kommer ut från salen efter en diskussion om nedläggningen av Aktias kontor i Pojo.Yle /Pia Santonen

Många av kritikerna var bekymrade över kostnaderna som uppstår om man måste ta sig till Karis för att sköta sina bankärenden. Men Aktia lovade att det mesta kan skötas över nätet eller också per telefon. Regiondirektören för Västnyland och Åboland tyckte också att avståndet på drygt tio kilometer mellan Pojo och Karis inte känns oöverkomligt.

Men frisörföretagaren Terhi Simontaival hade en annan åsikt. Hon för kontanterna från sin salong till kontoret minst en gång i veckan och tycker inte att det är ett alternativ att stänga salongen för att föra pengarna till Karis.

- Det tar minst en timme. Banken rekommenderar att jag skaffar kortläsare men det har jag inte råd med.

- Har inga alternativ övervägts? Det brukar vara kö på kontoret i Pojo så kunder finns det nog.

"Vi kanske väljer en annan bank"

Christer Nyback från Aktia anser att hans bank fortfarande har en stark närvaro i regionen.

- Vi har fortfarande sju kontor i Västnyland.

Aktia hoppas hur som helst att kunderna nu följer med till Karis där betjäningen på kontoret sägs bli bättre eftersom personalen inte längre behöver hjälpa till i Pojo.

Många Pojobor påminde Aktias representanter på diskussionen, regiondirektör Nyback, chefen för kontorsgruppen i Raseborg Magnus Stenman samt kontorsdirektören i Pojo Marja Saari, om att konkurrensen om kunder är hårdare i Karis. Någon kanske väljer en annan bank.

- Den risken finns alltid, svarade Nyback.

"Behövs annorlunda kontor"

Aktias regiondirektör Christer Nyback och kontorsdirektören i Pojo Marja Saari.Aktias regiondirektör Christer Nyback fick bara ris av Pojoborna.Aktias regiondirektör Christer Nyback och kontorsdirektören i Pojo Marja Saari.Yle /Pia Santonen

Nyback påminde Pojoborna också om att bankkunder i dag inte vill ha likadana kontor som tidigare utan kontoren ska erbjuda ett brett utbud av högklassiga tjänster.

Men Nybacks och Pojobornas åsikter kolliderade. Pojoborna tyckte att det viktigaste är att man får lyfta kontanter och betala räkningar. Nyback påminde att Aktia trots allt gjort mycket för Pojoborna.

- Alla kunder är viktiga för oss. Vi är den bank som längst ha betjänat med ett kontor fysiskt här i byn.

"Ludd och flum"

Kaj Söderlund tyckte att Aktiachefernas svar var flummiga.

- Det var standardsvar. Det är luddiga svar, att voj voj, det går dåligt i banksektorn. Men alla gör ju vinster. Det går inte dåligt i banksektorn. Det vet alla. Men det ska alltid vara lite mera vinster.

Läs också: Aktia minskar personal med 50


Ensam hemma på julfestdagen

$
0
0

Vart ska barnen ta vägen när skolan stänger på julfestdagen?
Det frågar sig en del föräldrar som har små barn som inte är vana att vara långa dagar ensamma.


Många skolor i Västnyland firar julfest på kvällstid och har ledigt under dagen, trots att det är en vanlig vardag då de flesta föräldrar är på jobb.
Föräldrar till de yngsta skolbarnen har fått ge sig själva en orsak att ta ledigt eller hitta på andra lösningar för att deras barn inte ska behöva vara ensamt hemma hela dagen.

Alla har ändå inte möjlighet att ta ledigt eller tillgång till far- eller morföräldrar som kan ställa upp som barnvakter en vanlig vardag. Då kan det gå som för Pia Ahlbergs dotter som får sitta hemma ensam tills föräldrarna kommer från jobbet.

Pia Ahlberg har två barn i samma skola men de har julfest på olika dagar så de har inte sällskap av varandra under julfestdagen. Julfesten börjar först på kvällen men räknas ändå som en skoldag, berättar rektor Mia Haglund vid Seminarieskolan i Ekenäs.

Yle/ Maria Wasström

Haglund säger att det är en gammal tradition i skolan att vara ledig på julfestdagen och att väldigt få föräldrar klagat över systemet. Hon förstår däremot att det kan vara besvärligt för en del föräldrar.
Traditionen med kvällsjulfester finns i de flesta västnyländska skolor. I Hangö däremot har det inte varit ett problem att trots kvällsprogrammet också ha skoldag under dagen, berättar bildningschef Karl-Erik Gustafsson. Där har eleverna en förkortad skoldag och sedan julfest på kvällen.

Haglund tror å sin sida att det inte skulle fungera i Seminarieskolan på grund skolskjutsarnas omfattning. Hon menar att det enda alternativet i så fall är att slopa kvällsjulfesterna som trots allt är mycket viktiga för både barn och föräldrar.

I Karis har man däremot hittat en annan lösning. Eftiset vid Katarinaskolan håller öppet också dagstid för de barn som har julfest på kvällen, berättar ansvariga eftisledaren Marika Sandholm vid Katarinaskolans eftis. Hon säger att arrangemanget varit mycket populärt under årens lopp.

I Ingå har barnen ledigt den dag de firar julfest men däremot har de skoldag nu på lördag. Det här upplevs som krångligt av en del föräldrar. Rektor Magnus Ljungqvist i Degerby skola i Ingå tror i alla fall inte att det är frågan om ett stort problem eftersom föräldrarna inte har klagat hos honom.

Faces för sista gången

$
0
0

Etnofestivalen Faces kommer i sommar att ordnas för sista gången.

Det säger Börje Matsson, som har varit med om att ordna Faces från allra första gången.

Han hoppas att den sista festivalen skall kunna ordnas på samma ställe där den allra första festivalen ordnades, nämligen vid Raseborgs slott.

Faces har ordnats sedan början av 1990-talet på tre olika platser i Raseborg, den första vid slottet, efter det i Billnäs.

De senaste festivalerna har ordnats i Gumnäs i Pojo.

Tusentals strömavbrott efter nattens hårda vindar

$
0
0

Ett vinteroväder drar över Finland. Hårda vindar kan ställa till det i landets mellersta delar och på områden där skogen uppluckrats av de tidigare stormarna.

Det blåser hårt också vid sydkusten - i Väst- och Östnyland samt i Åboland har nya strömavbrott uppstått i natt. I Raseborg ska de flesta felen redan ha reparerats.

I mellersta Finland varnas det för farligt hårda, byiga västvindar med en vindhastighet i byarna på 20 meter per sekund.

Vid niotiden var kring 18 000 hushåll utan el i bland annat Tavastland, Birkaland, Mellersta Finland och Satakunta.

Svagare än Seija och Eino

Elbolagen har höjt beredskapen. Ovädret väntas ändå inte bli lika kraftigt som stormarna Seija och Eino.

Men vinden kan försvåra reparationsarbetet som fortfarande pågår på sina håll efter den senaste stormen i fredags.

Meteorologerna varnar för hårda vindar på upp till 19 meter per sekund i Finska viken och sydkusten.

Väglaget är dåligt i Norra Österbotten.

De kraftigaste vindarna väntas avta till middag.

Strömavbrott i Västnyland i natt

$
0
0

I natt har nya strömavbrott uppstått i Raseborg, Lojo och Ingå på grund av hårda vindar.

I Raseborg har hundratals hushåll varit utan ström, men nästan alla har redan fått tillbaka stömmen.

Halvåttatiden på morgonen var ett fåtal hushåll fortfarande utan ström i Lindsby i Tenala och i Barösund i Ingå.

Fortum känner inte heller till alla mindre elfel t.ex. i fritidsbostäder. Därför ber Fortum kunder ta kontakt om de fortfarande har problem med elen.

Tusentals strömavbrott efter nattens hårda vindar

Misshandel i Lojo

$
0
0

I Lojo råkade två 20-30-åriga män i gräl i taxikön vid Anttilagatan vid halv femtiden på söndag morgon.

Den hårda ordväxlingen ledde sedan till slagsmål och den ena mannen var efter handgemänget tvungen att uppsöka hälsocentralen på grund av sina skador.

Båda männen misstänks nu för misshandel.

Sista mötet för Ekenäs Energis direktion

$
0
0

Direktionen för Ekenäs Energi har hållit sitt sista möte.
I kväll (17.12) ska styrelsen för det nya aktiebolaget diskutera direktörsfrågan.

Karis Fjärrvärme Ab har köpt upp affärsverket Ekenäs Energi. Karis Fjärrvärme har redan bytt namn till Ekenäs Energi Ab. Namnet har införts i handelsregistret i november.

Styrelsen för Ekenäs Energi Ab kommer på sitt möte i kväll (17.12) att diskutera frågan om att utse verkställande direktör för det nya bolaget. En möjlighet är att tf energidirektör Frank Hoverfelt från årsskiftet blir tf verkställande direktör till dess en ordinarie direktör har valts.

Energidirektör Roald von Schoultz sade upp sig vid mötet den 31.10 så att arbetsförhållandet upphör 31.12.2013. Fram till dess är han tjänstledig.

I styrelsen för Ekenäs Energi Ab sitter följande medlemmar: ordf. Bo Nyman, Tom Bergman (SFP), Marianne Isaksson-Heimberg (SDP), Jorma Saaristo (SDP) och Ann Storsjö (SFP).

Källhagens skola får miljöutmärkelse

$
0
0

Källhagen skola i Virkby i Lojo är en av fyra svenskspråkiga skolor som i höst har uppnått hållbar Grön flagg-nivå. Hållbar Grön flaggär ett bevis på att man har genomfört tre lyckade projekt inom ramen för miljöprogrammet Grön Flagg.

Källhagens skola och Virkby gymnasiumKällhagens skola.Källhagens skola och Virkby gymnasiumYle/Maria Wasström

I höst får sammanlagt 54 finländska skolor, daghem och läroanstalter miljöutmärkelsen Grön Flagg.

Grön Flagg går ut på att integrera miljöhänsyn och miljöfostran i vardagen. Eleverna själva ställer upp mål, planerar och jobbar projektmässigt med olika teman. Målsättningen är att eleverna själva lägger märke till hur deras insatser minskar läroinrättningens miljöbelastning.

Läs också: 23 400 miljöburkar för miljön


Presidentfrun Jenni Haukio läser dikter i Svartå

$
0
0

Ikväll besöker Jenni Haukio, som är gift med president Sauli Niinistö, Svartå bibliotek för att berätta om sina dikter.

Evenemanget går av stapeln klockan 17 och går på Haukios begäran på finska.

Jenni Haukio har skrivit tre diktsamlingar, varav den första kom ut redan 1999. Hennes dikter handlar mycket om djur och natur.

- Dikterna visar en annan sida av Jenni Haukio och den ska hon visa ikväll, berättar kulturjournalisten och poeten Gungerd Wikholm kommer leda samtalet med Haukio.

- Hon läser dikter och så diskuterar vi innehållet. Haukio har påpekat att publiken också ska vara delaktiga i diskussionen, förklarar Wikholm.

Haukio är en i ledet av kända författare som besökt biblioteket i Svartå. På listan finns också till exempel Jörn Donner, Leena Lehtolainen, Märta Tikkanen men också svenska David Lagercrantz som skrivit boken om fotbollsspelaren Zlatan.

Spa till Hangö istället för hotell

$
0
0

Företaget Regatta Resorts med lokal anknytning ska nu bygga ett spa med simhall på Fabriksudden i Hangö. De tar över efter Hangon Rantakiinteistöt som nyligen gick i konkurs.

Planeringen av hur det som företaget själv kallar för wellnesscenter ska förverkligas börjar genast. Spabyggnaden ska enligt nuvarande planer stå färdig under hösten år 2015 och ha en sinhall med fyra stycken 25 meters banor.

- Där ska finnas spa, behandlingsmöjligheter, en liten restaurang och ett par utebastun, säger stadsstyrelsens ordförande Jouko Kavander (SDP) men påpekar att det kan ske mindre förändringar ännu. Men i det här skedet planeras också fyra lägenhetshotell i tre och en halv våningar till Fabriksudden, istället för sex hotellbyggnader såsom det var enligt de tidigare planerna. På området finns också en reservering för ett hotell på 1500 kvadratameter.

Regatta Resorts strävar efter att börja bygga bostäderna på Drottningberg innan spa-projektet är färdigt under slutet av 2015.

4 miljoner i startkapital

Stadsstyrelsen i Hangö godkände i går kväll att det samarbetsavtal som staden hade med Hangon Rantakiinteistöt överförs till Regatta Resorts Oy. Då det endast överförs och inte förändras, betyder det att det inte behövs en fullmäktigebehandling av ärendet.

Samarbetsavtalet, som från början undertecknades år 2010, består av tre delar. Den första är bostadsprojektet på Grand Hotell-tomten som redan har förverkligats. Den andra består av det så kallade wellnesscentret som ska byggas till nästa och den tredje av ett bostadsprojekt på Drottningberg. Projekten måste genomföras i den här ordningen.

Regatta Resorts ägare är till stor del samma privatpersoner som sanerade Hotell Regatta i Hangö.

- Vi lägger in fyra miljoner i bolaget som ett startkapital, säger en av den engagerade, Hangöbon Peter Lindholm.

- Har ni bättre kapital och bättre möjligheter än vad Hangon Rantakiinteistöt hade?

- Det kan man lugnt säga. Rantakiinteistöt hade ett aktiekapital på några tusen euro.

Snabb tidtabell

Det gick fort för Regatta Resorts att ta över ett så här stort projekt. Men de hade nog diskuterat saken med Hangon Rantakiinteistöt redan en tid innan Rantakiinteistöts konkurs.

- Parterna hade diskuterat om krafterna bakom Regatta Resorts hade varit villiga att ta över spadelen och de hade ganska långt ett avtal då Hangon Rantakiinteistöt gick i konkurs, säger Kavander.

- Fanns det några andra intressenter?

- Quattro Groups vd Matti Toikka sade att han frågat runt av alla möjliga i Finland, men han ansåg att det här var det enda företag som kan förverkliga hotell- och bostadsprojektet, säger Kavander och påpekar att stadsstyrelsen var rörande enig om att det här företaget är ett bra val.

Hangon Rantakiinteistöt Oy, som från början skulle bygga hotellet på Fabriksudden och bostäder på Drottningberg i Hangö ansökte om konkurs i början av december. Också koncernen Quattrogemini som Hangon Rantakiintestöt hörde till gick i konkurs i november. Från början var det affärsmannen Hjallis Harkimo som höll i trådarna för de tre projekten, men han drog sig ur allt för två år sedan.

Det har planerats hotell mer eller mindre aktivt under de senaste 20 åren i Hangö och Regatta Resorts är det femte företaget som försöker få igång verksamheten.

3 000 kärl varje dag, Ester

$
0
0

Mina föräldrar kallade mig Lill-Ester när det blev tal om sopor och sparsamhet. Farmor Ester slängde inget och sorterade allt.

Jag har kanske lärt mig att allt inte behöver sparas.


Men jag försöker fortfarande sortera. Har i mitt nyrenoverade kök mera plats för de olika sopfraktionerna - jätejakeet, det låter proffsigt på finska - än jag någonsin tidigare haft. Trots det fylls kärlen allt för snabbt: de gråa plasthinkarna för kartong, glas och metall samt tidningskorgen som var farmor Esters potatiskorg.
Kärl i ett köksskåp för olika typer av sopor.Sopkärlen i mitt kök.Kärl i ett köksskåp för olika typer av sopor.Yle /Pia Santonen

Och ja ja ja. Jag vet, det bästa avfallet är det som inte uppstår. Lättare sagt.

En korg med tidningar.Farmors potatiskorg. Mina tidningar.En korg med tidningar.Yle /Pia Santonen

Men fulla kökskärl och mycket avfall, det är ganska långt mitt problem.

Sophantering är stort

De fixar sedan resten. Avfallsbolaget Rosk’n Roll ser till att sopkärlen i Västnyland blir tömda. 3 000 sopkärl varje dag, såväl i sommarvärmen som vid blixthalka.

Rosk’n Roll skickar ut 120 000 räkningar per år. Över 100 000 av dem går till oss sopproducenter som ska betala för att soporna tas om hand. För pengarna ordnar bolaget sophanteringen, beställer transporterna och håller sopstationerna i gång och hundra andra saker.

En vit sopbil för blandavfall.Blandavfall har hittills åkt till Munka.En vit sopbil för blandavfall.Rosk'n Roll

Sopor är pengar och jobb

Sopor är hård business. Kommunägda Rosk’n Roll omsätter 13 miljoner euro, de både köper och säljer avfall och tjänster. Bolaget har ett 30-tal egna anställda trots att det allra mesta köps av företag: det är företagen som tömmer kärlen och kör soporna till Munka, flisar virket och byggnadsavfallet, behandlar betongavfallet, köpet metallskroten, sköter sopstationerna i regionen.

En hög med metallskrot.Metallavfallet säljs till industrier som smälter ned metallen och säljer den vidare.En hög med metallskrot.Yle /Pia Santonen

Det är viktigt att pengarna är i rörelse, tyckte Ester, trots att hon var sparsam.

Munka – sopornas stad

Den lilla avfallsstaden i Munka tar mitt hjärta.

Munka är regionens enda sopcentral, det enda stället som inte enbart tar emot alla typer av avfall utan också behandlar en del av avfallet.

Här samlas metall, det finns högar av cyklar och plåttak, eller blandat byggavfall som efter flismaskinen ligger i snygga högar. Munka tar emot krattade löv : trädgårdsavfallet kan biofiltrera på de gamla tipparna som ibland läcker lukt trots att gaserna tas tillvara och används för att värma upp alla byggnader på området. Allt kommer i användning, gör nytta – ser du, farmor?

Luftbild visar sopfälten på Munka sopcentral i Lojo.Munka är stort. Det gröna är den äldsta blandavfallstippen som inkapslades för länge sedan.Luftbild visar sopfälten på Munka sopcentral i Lojo.Rosk'n Roll

Jag beundrar männen som går igenom problemavfallet med rutin och ser till att allt är på sin plats och inga farliga reaktioner kan uppstå – och som dessutom skämtar att den obehagliga lukten av lösningsmedel beror på att en parfymflaska gick sönder.

Kontorsbyggnaden är trivsam och stämningen bland personalen verkar varm både under och mellan kaffepauserna.

- Kaatopaikalle on kiva tulla töihin, det är roligt att jobba på avstjälpningsplatsen, intygar kontorschef Tuija Tamminen.

Sopbolaget Rosk'n Rolls kontorsbyggnad på Munka sopcentral i Lojo.Rosk'n Rolls kontor sett från problemavfallsbyggnaden.Sopbolaget Rosk'n Rolls kontorsbyggnad på Munka sopcentral i Lojo.Yle /Pia Santonen

Transporterna är nyckeln

Transportchef Kaj Karlstedt är den som i praktiken konkurrensutsätter transporterna och planerar rutterna i samarbete med chaufförerna.

Han kan i sin dator i realtid se vilka kärl som är tömda, vilka problem chaufförerna har rapporterat. Om vägen har varit för hal för sopbilen, är det han som funderar om det kräver specialåtgärder eller om fastigheten klarar sig till nästa tömning.

Byggnadsavfall på ett flak.Byggavfall tas också emot på Munka.Byggnadsavfall på ett flak.Yle /Pia Santonen

Ibland beter jag, kunden, mig fullständigt irrationellt: tippar av tv-apparater, giftiga medel och dödsboets vindsvåning på en ekopunkt nära mig men protesterar högljutt när ekoavgiften ska betalas. Den som städar upp vid de nedskräpade ekopunkterna är Olof Åhlfors, han är en av Rosk’n Rolls få egna anställda som jobbar ute på fältet.

- Jag städar vid ekopunkterna och hämtar med bil hit de sopor som inte ska vara vid en ekopunkt.

Olof har mest jobb på våren och i slutet på sommaren, det vill säga i början och slutet av stugsäsongen. Andra årstider är lugnare. Då kan han till exempel byta moloksäckar i de stora underjordiska kärlen.

Glas och plåt kan riva sönder säckarna och chaufförerna meddelar bolaget om det. Om det rinner ut något i det stora hålet, måste det rengöras med en sugbil, förklarar Olof.

Myndigheten

Det finns också många som tycker att de inte ska behöva betala för sophantering i sin fritidsbostad.

Christine Perjala, sopombudet i Västnyland.Christine Perjala är en myndighet och jobbar åt Raseborgs stad på Munka.Christine Perjala, sopombudet i Västnyland.Yle /Pia Santonen

- Det finns flera hundra som skriver till och säger att de aldrig använder sin stuga och därför inte vill betala för sophantering, säger sopombudet Christine Perjala och förklarar att lagen kräver sophantering om fastigheten inte är oanvändbar, till exempel helt förfallen eller allvarligt mögelskadad.
-
Perjala är inte anställd av Rosk’n Roll utan hon är en i lagen krävd myndighet. Hon får sin lön av Raseborgs stad. Det är Christine som kontaktar miljömyndigheterna om det kommer fram något som kräver besök på plats och ställe. Hon är också föredragande i avfallsnämnden där politiker fattar beslut om transportsystem, taxor och annat.

Herr Sopbolag

Uppe på andra våningen i kontorshuset på Munka sitter vd Stig Lönnqvist, självaste Mr Rosk’n Roll, . Han har varit med sedan starten och ska snart gå i pension.

Lönnqvist har en stark övertygelse om att de kommunala sopbolagen fungerar bäst. Han har också en förklaring till varför det i Finland inte har förekommit problem med otömda sopkärl och gator som svämmar över av sopor.

- Jag tycker det i Italien handlar om svag demokrati. De har samma lagar som vi, att kommunerna eller landskapen svarar för det hela. Men när politikerna inte vågar ta de riktiga besluten, kommer sluga affärsmän och lovar sköta det. Då kommer man i en situation där hela verksamheten kan skötas av mer eller mindre skumma bolag i branschen.

- Vi har en fungerande demokrati och jag tycker att det är stommen för avfallshanteringen i hela Västeuropa.

Sopbolaget Rosk'n Rolls personal på kaffepaus.Kaffepaus. Stig Lönnqvist längst till höger, bredvid honom nya vd:n Jukka Paavilainen.Sopbolaget Rosk'n Rolls personal på kaffepaus.Yle /Pia Santonen

Lönnqvist avfärdar vant argumentet att fri konkurrens inte är möjligt om kommunerna styr.

- Fri konkurrens är en slogan. Faktum är att det är lokala monopol eller oligopol där några bolag ensamma sköter det.

Lönnqvist säger att konkurrensen fungerar bättre med kommunal styrning och konkurrensutsättning. Transporterna sköts då effektivt och priserna hålls på rimlig nivå.

Elda sopor

Under 2014 sker en stor förändring: bilarna tömmer inte längre blandavfallet på Munka utan det lastas om på ett av tre ställen i Västnyland: Munka, Ekenäs eller Hangö. Något företag kör det sedan med långtradare till det nya stora toppmoderna förbränningsverket i Vanda.
Här kan du läsa mera om Vandaverket.
Förbränningsverket får Munkapersonalens ögon att glimma, det ska bli så fint och renast i Europa.

Men Munka kommer inte att stänga när Vandaverket börjar elda i sina ugnar. Tvärtom, den ena efter den andra vid Rosk’ Roll försäkrar att ingenting ändrar.

MetallföremÃ¥l som inte brunnit i sopförbränningsprocessen, aska.Metall bland askan från ett förbränningsverk.MetallföremÃ¥l som inte brunnit i sopförbränningsprocessen, aska.Rosk'n Roll

Och jag ska fortsätta sortera i bästa Ester-anda.

Det är extra viktigt att glas och metall inte hamnar i ugnarna för de brinner inte utan blir slagg som är dyr att behandla. I slaggen vid andra förbränningsverk har det funnits till exempel delar från bilar som någon har slängt i blandsoporna. Rosk’n Rolls informatör Kaisa Halme undrar om de borde tänka lite mindre på info till skolbarn och satsa mera på män.

Slutdeponerat

När jag på 1970-talet promenerade från farmor Ester i Läpp till Karis centrum, gick vägen förbi avstjälpningsplatsen och det luktade illa. Men den lukten kände jag inte av under mina cykelfärder förbi platsen i somras.

De inkapslade gamla soptipparna skvallrar om decennierna av snabb materiell tillväxt då sopmängderna ökade och allt bara dumpades på de många avstjälpningsplatserna. Det tror jag du aldrig tyckte om, farmor Ester.

Nu har vi försökt lära oss sortera igen. Det har inte gått bara bra. Därför ses förbränning som den enda lösningen om vi inte ska drunkna i avfall och ofrivilligt värmas upp av metan.

Ett förbränningsverk kräver mycket sopor och producerar i gengäld värme. Kampen om soporna är hård. Den som styr transporterna har mycket makt.

Hur ska vi komma ihåg att det bästa skräpet är det som inte uppstår, Ester?

”Med hårt jobb och stark vilja kan man gå långt”

$
0
0

Under det här året har det hänt mycket i Annette Lundells liv. För ett år sedan började Annette, eller Clarissa som hon kallar sig, skriva musik och sedan dess har karriären rullat på.

- Med hårt jobb och stark vilja kan man gå väldigt långt, konstaterar Annette.

Ny musik på agendan

23-åriga Clarissa är hemma från Ingå, men bor för tillfället i Karis. Nästa steg i karriären är tävlingen för ny musik UMK, där hon tävlar tillsammans med engelska Josh Standing med den fartfyllda låten Top of the world. Vinnaren av ny musik tävlar i Eurovisionen år 2014.

- Det är helt otroligt häftigt, det bara bubblade i mig då jag fick nyheten, berättar hon.

Clarissa beskriver själv låten som poppig, dansant och en perfekt Eurovisionslåt. Under själva framförandet kommer duon att bjuda på mycket dans eftersom både Anette och Josh har bakgrund som dansare.

På egna ben

På Nöjesgalan i december vann Clarissa titeln Årets osajnade artist. Clarissa har tillsvidare inga förhandlingar på gång med något skivbolag.

- Nog skulle det så småningom vara roligt att bli signad, det skulle hjälpa till väldigt mycket.

Läs mera om UMK och Eurovisionen här.

Annette Lundell intervjuades av Malin Valtonen.

Dyrare att reda upp efter stormen

$
0
0

Stormen Seija har gått försiktigare fram i skogen jämfört med stormen Tapani för två år sedan. Det säger revirinstruktör Eero Uggelberg på Skogsvårdsföreningens Södra Skogsrevir.

- Det är få ställen där stormen har förorsakat total förstörelse.

Enligt Uggelberg har stormen på vissa ställen fällt tiotals kubik virke per hektar. På några få ställen har det fallit så mycket träd att hela området måste kalhuggas.

- Virket har fallit på ett väldigt utspritt område, så det innebär att det blir dyrare att få det bort från skogen, säger Uggelberg, som har hand om skogsreviret i Ekenäs.

Revirinstruktör Fredrik Abrahamsson sköter om skogsområdet i Karis och Ingå. Också han säger att Seijas spår är betydligt mildare än efter stormen Tapani, då mycket större områden drabbades.

- Många träd har fallit eller brutits av, säger han. Marken är ännu mjuk och det gör träden extra känsliga.

Det är främst granskog men också tallskog på höga platser som har drabbats av stormen.

Viewing all 29356 articles
Browse latest View live


<script src="https://jsc.adskeeper.com/r/s/rssing.com.1596347.js" async> </script>