Försäljningen av kommunala tomter går trögt i Västnyland, utom i Hangö där staden når sina försäljningsmål trots hög arbetslöshet och utflyttning. Ingås kommundirektör Jarl Boström anser att pengar från tomtförsäljning inte är något kommunen ska ta för givet.
Yle Västnyland ringde runt till kommunerna i regionen och frågade hur det går med tomtförsäljningen.
– Vi har sålt under 20 tomter i år. Kommunen har över 100 färdiga småhustomter så vi skulle nog gärna sälja mera, säger utvecklingsdirektör Eero Soinio i Lojo.
– Församlingen har sålt lite tomter. Församlingens tomter är på mycket bra ställe och det är bra för oss. Det är ingen skillnad för vem som säljer. Huvudsaken är att det säljs, men man kan nog allmänt konstatera att det är lugnt, säger kommundirektör Jarl Boström i Ingå.
Tillväxtkommunen Sjundeå har bara sålt två tomter i år då målet ligger på 15 stycken.
Plats för flera hus.Rävnäs-Kursand i Österby i Raseborgyle/Petra Thilman
I Raseborg ser statistiken rätt bra ut: 41 tomter har sålts eller arrenderats ut. Men det beror mest på att många valde att lösa in sina arrendetomter i början av året innan staden höjde försäljningspriset. Just nu säljs eller arrenderas bara omkring två nya tomter per månad då staden har som mål att sälja eller arrendera 70 tomter till årets slut.
Undantaget Hangö
I Hangö är däremot stadsgeodet Kukka-Maaria Luukkonen rätt nöjd med läget.
Visserligen rör det sig bara om några nya tomter som tagits i bruk; i statstiken ingår också arrende av tomter samt arrendetomter som invånare löser in.
De flesta tomter i Hangö ligger utanför centrum.Täktbukten i HangöHans-Erik Nyman
Men anmärkningsvärt är i alla fall att Hangö uppnår de mål staden har satt upp för sig.
– Penningmässigt ser det rätt bra ut. Vi nådde redan i slutet av juni 80 procent av den summa vi har budgeterat. Vi har fått in 400 000 euro och räknar med 470 000 euro i år. Jag tycker det är en hög siffra med tanke på att vi är en stad med 9 000 invånare, men nog anser jag att vi har möjligheter till det i fortsättningen också.
Trots att Hangö har hög arbetslöshet och dåliga företagsnyheter i bagaget lockar alltså staden ändå.
Kukka-Maaria Luukkonen tror att en orsak är att det finns de som köper en fritidsbostad på småhusområden i Hangö. Och det behöver inte vara en negativ sak.
– Man kommer hit också under veckosluten året om. Det är ju människor som köper en tomt och bygger hus, men väljer att inte nu bo här i veckan. Men en dag kommer de ju hit sedan också. Det är ju så som det ofta går.
Ont om centrumtomter i Hangö
Hangös tomter finns framförallt i Lappvik, Täktom och Tvärminne. Och eftersom tillväxttakten i Hangö inte är särskilt snabb räcker tomtreserven till ifall inte staden plötsligt börjar växa stort.
Dessutom planerar staden också ett nytt område i Hangöby där målet är ekologiskt boende i enlighet med det kolneutrala projektet Hinku.
– Solvärme, jordvärme och ekologiska vägar för djur. Vi får ju se hur det formar sig, men i planerna finns omkring 20 eller 25 tomter i området.
Byggloven ökar, men tomterna går inte åt i Ingå
I Ingå har församlingen alltså sålt några tomter, medan kommunens tomter inte går åt.
Samtidigt har antalet bygglov ändå ökat i år. Ifjol ansöktes totalt om 15 bygglov för småhus; i slutet av augusti i år var siffran redan 21. Det kan vara ett tecken på ljusning och att invånarna är beredda på bättre tider, säger byggnadstillsynschef Mikael Wikström.
Trenden kan ha brutits i Ingå då antalet bygglov för småhus nu har gått upp jämfört med ifjol.Statistik över hur det byggs i IngåIngå kommun
Kommundirektör Jarl Boström vill främst ha invånare och skattebetalare. Det betyder att det inte är någon skillnad vem det är som säljer tomterna bara de säljs.
Kommunen ska och bör ändå inte bygga sin budget på att få in pengar från tomtförsäljning.
– Man ska inte budgetera med försäljning. Det är ett för enkelt knep. Det ska nog närmare fungera som en buffert. Man ska inte sälja skinnet förrän björnen är skjuten.
"Bra tid att satsa"
Ingå kommun har en tomtreserv på cirka 70 tomter. Med tomtreserv menar man alltså inte bara helt färdiga tomter utan också mark som är planerad och färdig att tas i bruk som tomter, men vägar, vatten och gatubelysning finns inte ännu.
Jarl Boström säger att det just nu under dåliga tider är läge att planera mera tomtmark så man är beredd på de bättre tider som sedan kommer.
– Vi vet alla att en planläggning tar tid. Det är besvär och så vidare. Är man rustad för framtiden om och när det svänger så är det alltid bra.
Boström räknar med att nuvarande tomtreserv kan räcka i fem år framåt förutsatt att inget oväntat händer. Men han påpekar också att Ingå kan påverkas av det som händer innanför Ring 3.
– I huvudstadsregion satsar man hårt på bostäder. Hur påverkar det oss när det planeras stora områden där? Jag har inte svaret enkelt. Samtidigt tror jag för Ingås del att så länge huvudstadsregionen växer så rinner det alltid lite över till oss. Men i framtiden kan många saker förändras.
Tveksamt till telefonförsäljning
Ingås grannkommun Sjundeå tar till speciella knep för att få igång sin svaga tomförsäljning. Med hjälp av telefonförsäljare kommer man att kontakta potentiella köpare; människor som har önskat köpa tomtmark i Esbo, men som inte fått napp där.
Ingås Jarl Boström är inte helt övertygad.
– Nu känner jag inte till detaljerna, men om någon skulle ringa upp mig och fråga om jag skulle vilja köpa en tomt någonstans så tror jag nog det är andra faktorer än telefonsamtal som jag fattar mina beslut på.
I Lojo tar utvecklingsdirektör Eero Soinio lite roat emot idén om telefonförsäljning.
– Bra idé. Tack för det. Vi måste fundera också på den saken. Men det är ju nog svårt att jämföra telefonförsäljning av tidningar och tomter.
Lojo växer men tomterna går inte åt
Lojo vill växa. I centrum behövs flera våningshus.Yle/Robin Lindberg
Det går trögt med tomtförsäljningen i Lojo just nu även om invånarantalet ökar. Tillväxten är just nu 0,5 procent - eller ett par hundra nya invånare - då målet är ställt på tillväxt på en procent.
Men Lojo vill växa och bli större. Nu ska hela staden marknadsföras som koncept, säger Eero Soinio.
– Vi kommer att aktivera oss inom sociala media, men vi kommer också att sätta fart på den sedvanliga marknadsföringen. Vi ska göra nya broschyrer och nya reklamer.
– Problemet är att Lojo har bra image, men människor känner inte till staden. Lojo är en okänd ort. Därför är det viktigt att marknadsföra hela staden.
Eero Soinio säger att särskilt de som flyttar in i småhus är attraktiva invånare.
– De är vanligen stabila människor som inte flyttar bort härifrån så lätt. De betalar vanlig kommunalskatt och fastighetsskatt till kommunen. Därför är de mycket viktiga invånare för Lojo stad.