Överkommissarie Mats Lagerstam vid polisinrättningen i Västra Nyland berättar att Mårten Johansson anser att måttet med rykten är rågat.
På olika webbplatser i anonyma texter men också ute bland folk har redan i åtminstone två års tid ihärdiga rykten om rattfylleri pågått, berättar Lagerstam.

Delvis handlar det om anonyma kommentarer på Svenska Yles webbplats, enligt honom.

Ingen dom

Mats Lagerstam har senast i går (9.9.) kollat upp att Mårten Johansson inte är dömd för rattfylleri i Finland.
- Ryktena är helt tagna ur luften, säger Lagerstam.

Ärekränkande politiker?

Mårten Johansson ber också polisen utreda om en politikers agerande i Raseborg uppfyller brottsrubriceringen för ärekränkning. Johansson nämner inte politikerns namn.

Men hursomhelst tog sannfinländaren Petri Palin i går i stadsfullmäktige i Raseborg upp frågan om beteendet hos stadens tjänstemän. Han förklarar att han ville veta vilken stadsstyrelsens linje är till exempel om en tjänsteman gör sig skyldig till rattfylleri.
- Jag pekar inte med detta ut någon tjänsteman, utan vill bara veta hur staden går till väga i sådana fall.

Den största tillåtna höjden på fordon stiger från 4,2 meter till 4,4 meter och vikten från 60 ton till 76 ton. Stig-Henrik " Putte" Sjöblom är ordförande för Västra Nylands yrkesbilister ocvh han säger att det här kommer att leda till större risker i trafiken.
-Bromssträckorna blir längre och det kommer att ställa större krav på chaufförerna och hur de utbildas.

Stort tryck på vägarna

Det är inte lätt att köra på de västnyländska vägarna i dag, säger Staffan Holmberg som kör stockbil.
-Vägarna är i väldigt dåligt skick.
Holmberg är bekymrad över att det inte finns mera anslag för de västnyländska vägarna.
-Sexton ton till betyder ett väldigt tryck på vägarna och det blir också problem att komma i gång i korsningar. Det är redan svårt att hållas på vägarna som har djupa spår och är lappade över allt.

Yrkesbilister vill inte ha trafikljus

Trafiken har ökat markant de senaste 20 till 30 åren. Yrkesbilisterna har tankar på hur trafiken skulle löpa smidigare i korsningarna. De vill åtminstone inte ha trafikljus eftersom de stannar upp trafiken.
-Vi vill hellre ha planskilda korsningar eller rondeller, säger alla de tre yrkesbilister som vi pratat med.

Stig-Henrik "Putte" Sjöblom förespråkar en planskild korsning i Västerby för att få trafiken riksväg 25-stamväg 52 att löpa smidigt. Om man i stället satsar på den så kallade nestekorsningen så vill han i så fall ha en rondell där.

Samlingspartiet i Lojo vill att en politiker som byter parti också ska ge sin politiska post i från sig. Partiet har diskuterat saken efter att Janne Laakkonen blev sannfinländare. Laakkonen är också andra viceordförande i fullmäktige i Lojo.

Gruppordföranden för Samlingspartiets fullmäktigegrupp, Kari Kyttälä, konstaterar att då ordförandeposterna fördelas efter ett val så görs fördelningen utgående från hur bra partiet klarat sig i valet.

Också Sannfinländarnas fullmäktigeledamot Riikka Slunga-Poutsalo säger att hon principiellt anser att man ska ge bort den förtroendepost man fått av sitt parti då man byter parti.

På onsdag ska gruppordförandena i Lojofullmäktige diskutera ärendet.

Invånarna i Raseborg kan från och med i dag (10.9) göra initiativ elektroniskt. De kan också följa upp initiativ som andra har gjort.

Man kan lämna in initiativ via staden Raseborgs hemsida där man också kan se de senaste initiativen som läggs fram till staden via tjänsten.

Raseborgs stad får mindre än fem initiativ av invånarna per år. Raseborgarna var aktivast 2009 då den här möjligheten till att påverka var ny. Då gjordes sju initiativ.

Tjänsten finns också på invånarinitiativ.fi och upprätthålls av justitieministeriet och hittills är 124 kommuner med. Initiativen kan skrivas på både svenska och finska.

- Det är allvarligt att i offentligheten påstå att man har dömts för brott som man inte har gjort och påståendena har spridits till hundratals, kanske tusentals invånare, säger han.

Rykten om att Johansson har blivit dömd för rattfylleri har cirkulerat i åtminstone två år. Enligt Johansson fick ryktena ny fart efter att två kommentarer om saken i juli publicerades på Svenska Yles webbsida.

En tråkig effekt, enligt Johansson, är att ryktena till och med har letat sig in på fullmäktigenivå. I måndags (9.9) tog nämligen sannfinnländaren Petri Palin upp saken på stadsfullmäktiges möte och ställde en fråga om stadsstyrelsens linje när det gäller tjänstemän och rattfylla.

- Då ser man att det hela har spridit sig långt över vad som är rimligt, påpekar Johansson.

Allt värre rykten

Enligt Johansson blir ryktena hela tiden värre.

- Först hade jag blivit dömd för rattfylla en gång, nu handlar det om tre gånger. I morgon kanske det är fyra gånger.

- Och det faktum att jag ofta cyklar till jobbet är en orsak till att folk tror att jag har förlorat mitt körkort, fortsätter han.

Mårten Johansson understryker att en person som han, som befinner sig i en offentlig ställning, måste tåla rykten. Men de två webbkommentarerna på Yles webbsida i somras var så allvarliga att han måste reagera på något sätt.

- Syftet var troligtvis att skada mej och min person som stadsdirektör.

Brottsligt?

Nu vill Johansson att polisen utreder om webbkommentarerna är en brottslig handling.

- Om polisen kommer fram till att det är det så hoppas jag att personerna i fråga också får straff för det de har skrivit.

EIF/Akademi vann sin match på hemmaplan medan FC HIK förlorade på bortaplan på tisdagskvällen. Matcherna ingår i herrarnas fotbollstrea.

Centrumplan i Ekenäs: EIF/Akademi – FC Honka/3 6-1 (4-1)
Kvarnbäcken, Helsingfors: Spartak – FC HIK 4-0 (1-0)

Ekenäslaget EIF/Akademi tog alltså en brakseger över Esbolaget FC Honka/3. Albert Kuqi, EIF:s målkung i division 2 i fjol, visade att han har storformen på kommande och gjorde hela fyra mål. Också mittfältaren Lucas Mondino var med i hemmalagets laguppställning.

- Det här var en rätt enkel seger. Vi ville och skulle vinna den här matchen och det var vad vi gjorde, sade Peter Haglund, EIF/Akademis lagledare.

I teorin är EIF/Akademis kontrakt är i teorin ännu inte säkrat. Ekenäslaget ligger på en åttonde plats med 21 poäng. Spartak har 20, Helsingforslaget SAPA 19 och FC Espoo/2 och Kyrkslätt IF har 13 poäng. De två sämsta degraderas till division 4. Spartak har fyra, KyIF fem matcher och de övriga tre matcher kvar att spela.

Sin följande match spelar Ekenäslaget i Lojo den 22.9 mot Lohjan Pallo.

EIF/Akademis mål i matchen mot FC Honka/3 1-0 Jimmy Pulkkinen, 2-0, Albert Kuqi, 3-0 Kuqi, 4-1 Kuqi, 5-1 Arber Istrefi, 6-1 Kuqi.

EIF/Akademi mot FC Honka/3: Martin Ekholm; Robert Lindqvist, Jimmy Pulkkinen, Jens Mattfolk (70 min Christoffer Lindholm), Anton Brotkin (46 min Max Arnkil); Timo Brotkin (75 min Dennis Westerdahl), Arber Istrefi (80 John Illman), Lucas Mondino, Visar Tahiri; Daniel Haglund (50 min Davy Wassell), Albert Kuqi.

Klar förlust för FC HIK i Kvarnbäcken

Hangölaget FC HIK åkte på sin andra raka förlust då laget förlorade mot Spartak i Kvarnbäcken i Helsingfors. Siffrorna 4-0 berättar inte riktigt hela sanningen, sade FC HIK:s andre tränare Alexander ”Acke” Österlund efter matchen.

- Vi hade bollen och försökte spela fotboll, medan Spartak vaktade och väntade och kontrade. De gjorde sina mål på vassa kontringar, sade Österlund.

Han berömde Vincent Emeka, Spartaks vassa och duktiga anfallare, som gjorde två mål i matchen.

FC HIK Esbolaget FC Honka/3 lördagen den 21a september i Hangö.

FC HIK mot Spartak: Cesar Cruz; Cleverson Souza (71 min Ivar Stenman), Marcelo da Silva (v), Allan Souza, Timo Olin (46 min Andreas Björkqvist); Patrik Lahti, Tom Enberg, Johnny Sandberg, Alexander Österlund; Bruno Gomes (v), Alexander Eklund.

Länk till serietabellen finns här

Metallföretaget SBA Interior i Svartå har kunnat återta de permitteringar företaget gick in för i slutet av juni.

Fyra personer sades upp medan nio anställda permitterades på obestämd framtid.

Vd Christian Juslin berättar att SBA Interior oväntat fick nya beställningar och läget på fabriken är nu riktigt bra i två månader framåt.

De permitterade fick komma tillbaka på jobb redan i mitten av augusti.

SBA Interior tillverkar bland annat komponenter enligt beställning samt väggpaneler och sängar till fartyg.

Det är på panelsidan beställningarna nu har kommit in. Svartåföretagets paneler installeras i ett fartyg som repareras i U.S.A. och i ett nytt hotell som byggs i Karibien.

På SBA Interior jobbar omkring 70 personer. 15 av de anställda är tjänstemän.

Situationen vid badrumstillverkaren Ido Badrum i Ekenäs ser stabilare ut än väntat.

Produktionsstoppet under sommaren blev aningen kortare än de planerade sex veckorna, säger platschef Matts Lundström, som nu ser en försiktig ljusning.

– Vi har litet högre volym än vad vi uppskattade i början av året. Vi verkar ha ett stabilare läge under hösten.

Ido Badrum har mer beställningar under hösten än under våren.

– Vi ska jobba hela hösten för att få arbetsro och få allting att rulla på normalt, säger Lundström.

Över julhelgen planerar företaget ett kortare stopp i produktionen.

– Det ska vi försöka hålla med arbetstidsförkortningar, så kallade pekkasdagar, eller genom att arbeta in tiden på förhand.

I våras beslöt Ido Badrum att minska personalen med 10 personer till totalt 170 anställda.

Ingå kommunstyrelses beslut att Merituulen koulu inte rivs har tagits emot med bestörtning av föräldrar till skolans elever. Kommunstyrelsen anser att skolbyggnaderna inte skall rivas utan saneras och sedan användas antingen som skola eller som fritidscentrum i kommunen

Möglet finns kvar i byggnaden

yle/börje broberg

Ny skola bästa alternativet

Det som Katarina Vehmas anser vara det bästa som kunde hända är ett alternativ som också kommunstyrelsen har diskuterat, nämligen att det byggs en ny finsk skola intill Kyrkfjärdens skola. Det finns flere fördelar med det.

Man skulle få barn från de båda språkgrupperna till samma gårdsområde och man skulle få mera kontakt och samröre mellan grupperna, säger hon.

Blanda inte in Västankvarns skola

En sak som Katarina Vehmas är ledsen över är att Västankvarns skolas framtid har dragits in i frågan om vad som skall hända med den finska skolan:

Katarina Vehmas vill inte att Västankvarns skola skall upphöra.

yle/börje broberg

På torsdagen gör Västankvarnföräldrarna gemensam sak med föräldrarna vid Merituulen koulu, när de genomför en tyst demonstration vid Ingå kommungård när de förtroendevalda har sin aftonskola.

Damernas handbollsserie börjar den 14 september och herrarnas handbollsliga inleds den 21 september.

Marcus Sjöstedt tränar damerna i Sjundeå IF. Han säger att det var hög tid att göra något annat och söka nya uppgifter efter elva år i herrlaget. Han anser att inställningen på träningarna har varit överraskande bra.

Gustaf Ahlroos har tränat damerna i BK-46 i Karis i två månader. Han tror att det till en början kommer att gå lite upp och ner för BK:s damer i grundserien. Det här eftersom rutinen inte finns på samma sätt som i fjol. Men ingen match ska förloras i förväg, utan laget kommer att ge allt.

Kaj Hagman tränar Sjundeå IF:s herrar och han har ett ungt gäng att ta hand om. Den här säsongen ska man satsa bland annat på försvaret med hjälp av sina ganska stora killar. Hagman berättar att laget ska jobba med omställningarna och ett fartfyllt och rörligt anfallsspel.

Christer Lundqvist är nygammal tränare för BK-46 handbollsherrar i Karis. Han säger att hans uppgift för i år är att få fart på spelet och att spelarna har roligt på planen.
I fjol var BK-herrarna fjärde - är det dags för medalj nu?
– Visst är en medalj en möjlighet men det krävs nog mycket jobb och att truppen hålls samlad hela tiden och får träna bra.

Sebastian Säkkinen är en av de unga spelarna i BK-46 och han hoppas på en bra säsong.
– Nog ska vi kämpa!

Anton Luuppala från Sjundeå IF är en spelare som nu ska ta ett större ansvar - och det passar honom bra. Han ser som sina styrkor både anfallet, att ha bra fart på bollen och att få det spelsystem tränaren vill ha att fungera. Han tror att Sjundeåherrarna kommer att klara sig bra i år.

Ett besök på plats stod på programmet när Västra Nylands tingsrätt på onsdagen (11.9.2013) fortsatte behandlingen av målet där två personer står åtalade för att ha kapat grenar från tallar på strandsidan av ett hus vid Mannerheimvägen i Hangö.

Enligt åtalsskriften har de åtalade gallrat 22 träd av vilka tio varit så kallade dynträd på strandområdet. Det som nu syns är tallar, av vilka man kapat flere grenar.

Yle/Börje Broberg

Träd kapade också förut?

Exakt vilka grenar det är frågan om i åtalet, har det kapats grenar förut, och har det kapats grenar också på andra platser än framför just det här huset?

Det var frågor som försvaret ville ha svar på, liksom var gränsen mellan stadens mark och den privata tomten går. Gränsen kunde stadens jurist Jukka-Pekka Halme tydligt peka ut och träd med avsågade grenar fanns på vardera sidan om denna gräns. Frågan om vilka grenar som kapats nu och vilka eventuellt tidigare var det ingen som kunde svara på.

Att åtal och försvar hade diskuterat allt detta också tidigare verkade klart, när de igen tog mått av varandras argument, den här gången på ort och ställe. Tingsdomaren fann sig tvungen att förmana parterna att inte låta diskussionen sväva ut.

Yle/Börje Broberg

Vandring längs stranden

Hela sällskapet med parterna i målet och pressen tog också en vandring längs stranden för att se hur det såg ut framför andra hus i trakten. Häradsåklagaren Marianna Semi konstaterade att det är bra för rätten att se det som skett på plats. Hon föreslår att åtalet gäller miljöförstörelse, men det är domaren som avgör.

Hangö kräver skadestånd

Hangö stads jurist Jukka-Pekka Halme säger att staden kräver skadestånd på nästan 30000 euro för förstörda träd. Dessutom 10000 euro för landskapspåverkan. Stadens åsikt är att de åtalade har förstört stadens natur.

På grund av det som skett har staden numera preciserat sitt tillståndsförfarande och kräver skriftlig ansökan för alla slag av trädfällning.
Jukka-Pekka Halme anser att det fall som nu behandlas i tingsrätten fungerar som ett prejuikat för eventuella kommande fall.

Så här såg det ut våren 2012 efter trädförstörelsen.YLE/Börje Broberg

De åtalades försvarsadvokat ville inte uttala sig eftersom han inte hade sin huvudmans tillåtelse.

Tingsrättens avgörande kungörs den 2 oktober.

24.7.2012 Polisen: Tallar förstördes med avsikt

- Webbkommentarerna är en juridisk gråzon, säger Svenska Yles direktör Marit af Björkesten. Yle har juridiskt ansvar för sina egna artiklar som publiceras på nätet, men inte för webbkommentarerna.

- Till skillnad från många andra mediehus, så sker förhandsmodereringen hos oss i huset av våra egna redaktörer och inte av något utomstående företag, säger af Björkesten.

Misstag i förhandsmodereringen

Förhandsmodereringen går i praktiken till så att alla kommentarer läses igenom av någon redaktör på Yle före de publiceras. Om en kommentar inte följer Yles regler så godkänns den inte. Förhandsmodereringen sker dagtid både på redaktionerna i regionerna och på centralredaktionen i Helsingfors. På kvällarna och veckoslut är det främst redktörer på webbredaktionen i Helsingfors som läser igenom kommentarer och beslutar om de publiceras eller inte.

Det var i somras som två kommentarer, som handlade om att Raseborgs stadsdirektör Mårten Johansson skulle ha blivit dömd för rattfylla, av misstag publicerades på Svenska Yles webbsida. Kommentarerna togs bort efter ungefär ett halvt dygn.

Enligt stadsdirektören satte kommentarerna ny fart på de envisa ryktena om att han vid flera tillfällen har blivit dömd för rattfylla och därför har han bett polisen utreda om det handlar om ärekränkning.

"Policyn behöver inte ändras"

Svenska Yles direktör Marit af Björkesten beklagar misstaget, men vidhåller att Yle inte är juridiskt ansvarigt för det skedda.

Hon vill inte ändra på Yles policy att publicera anonyma debattinlägg och hon tycker inte heller att reglerna för vilka kommentarer som publiceras måste skärpas.

- I och med att vi har möjlighet att förhandsmoderera kommentarerna så tycker vi att det också finns ett stort värde i att man får vara anonym i det lilla Svenskfinland och det uppstår ofta intressanta och viktiga debatter i känsliga frågor, säger hon. Men det är klart att vi önskar att man använder sig av sitt riktiga namn.

Enligt af Björkesten är det också omöjligt att kontrollera att alla som skriver debattinlägg verkligen är de personer som de utger sig för att vara.

Jonas Jungar, som är redaktionschef på Yle, understryker också att Yle givetvis bistår den eventuella polisutredningen om stadsdirektör Mårten Johansson har blivit ärekränkt.

En drygt 40-årig Hangöbo är anhållen och misstänkt för bland annat grovt skjutvapenbrott och sprängämnesbrott. Rätt så otroligt och ofattbart, säger överkommissarie Mats Lagerstam vid Västra Nylands polisinrättning.
Han vägrar uppge var i Hangö huset finns. Han anser att det inte är relevant att berätta, eftersom vid det här laget har allt beslagtagits och förts bort. En stor del av ämnena har försvarsmakten fört bort och oskadliggjort.

Minor och granater från terrängen?

Enligt polisen verkar det som att en del av ammunitionen, sprängämnena och vapnena har stulits, medan till exempel krigstida pansarvagnsminor och granater kan ha hittats i terrängen.

Dynamit i bostaden

Enligt Mats Lagerstam har man i småhuset i Hangö hittat närmare 100 kilogram olika slags sprängämnen såsom dynamit och minor. Lagerstam använder ordet "enastående", för mängderna som hittats är unikt stora för finländska förhållanden. Det är mycket ovanligt med sådana beslag av den omfattningen i en privat bostad. Också "rätt så många vapen" fanns i huset, säger Lagerstam.

Orsaken oklar

Lagerstam kan ännu inte säga orsaken till brottet. Men det finns ännu inget som tyder på att den anhållna har haft några planer på att utföra terrordåd. Det är möjligt att den anhållna enbart har samlat på dessa saker. Lagerstams uppfattning är att Hangöborna inte behöver oroa sig, för huset torde vara tömt på farlig ammunition, sprängämnen och vapen.

Arkitekten Marco Casagrande har tilldelats det prestigefyllda arkitekturpriset European Prize for Architecture.

Det är European Center of Architecture som delar ut priset en gång om året åt en europeisk arkitekt. Marco Casagrande, som är Karisbo, är inte riktigt säker på varför just han har fått priset.

- Man har försökt hitta en lite annorlunda arkitekt, säger han. På sommaren publicerades min bok som handlar om stadsarkitektur och vad jag har förstått har den bland annat varit en orsak till att jag fick priset.

För Marco Casagrande var priset en överraskning.

- Men i övrigt så innebär det inte något speciellt. Arbetet fortsätter som förut, kommenterar han.

Skyddsplanen och åtgärdsplanen förbinder ingen överhuvudtaget till att vidta åtgärder. Ändå ser projektchef Maija Aittola jobbet att göra upp en skyddsplan inte alls onödigt.

- Sådana här skyddsplaner för nog saker framåt. Det har jag fått erfara, säger Aittola som jobbar i konsultföretaget FCG planering och teknik som gjort skyddsplanen.

Hon har sammanställt tiotals likadana skyddsplaner på olika orter i Finland och kan konstatera att Hangö är på många vis ett unikt område.

- Så gott som hela Hangö udd är ju grundvattenområde vilket gör området känsligt. Här finns mycket industri och grundvattnet på området där bosättningen finns är i dåligt skick. Men drickvattnet tas ju längre bort ifrån, säger hon.

Vattenkvaliteten är god

Vatten- och avloppsverkets chef Sanna Varjus anser att vattenkvaliteten är god i Hangö.

- Vi kontrollerar ju vattenkvaliteten hela tiden och jag vet att mycket har gjorts för att minska riskerna. Bland annat har oljetankarnas antal under marken minskat vilket är en väldigt bra sak, säger Varjus.

Miljövårdschefen Saija Kaijala vill att flera oljetankar skulle försvinna. Hon skulle gärna också se att samtliga bensinmackar skulle tas bort från grundvattenområdet.

- Men, det är förstås svårt att genomföra. Vart skulle de i så fall flytta, då hela udden är ett grundvattenområde, säger Kaijala.

Vattentaget Tikka i Hangö.västnyland, hangö, grundvatten, skyddsplan, åtgärdsplan, vattenkvalitet, vattentag, Tikka, attentaget Tikka i Sandö.Yle/ Bubi Asplund

Pipsa Standerholm bor vid vattentaget Tikka i Sandö. Hon anser att människor bör värna om vattenkvaliteten.

Pipsa Standerholm.Pipsa Standerholm.Yle/ Bubi Asplund

Den skyddsplan som nu presenterades är alltså den tredje i ordningen för Hangös del. Den första gjordes 1997, den andra kom 2005.

Jordbrukarna är oroliga för att 141-stödet till jordbruket i södra Finland snart slopas helt. Förhandlingarna om 141-stödet mellan producentorganisationerna och Jord- och skogsbruksministeriet strandade på onsdagen.

Förutom att man inte kan komma överens om stödsummorna, så gäller tvisten stödet till mjölk- och nötköttsproducenterna. Jord- och skogsbruksministeriet vill att de bönder som producerar mjölk och nötkött ska börja få stöd från EU-medel, istället för det nationella 141-stödet.

Holger Falk, ordförande för Svenska Lantbruksproducenters Centralförbund, tycker att det här är en dålig lösning som i värsta fall leder till att 141-stödet slopas helt.

- Det hämtar inte mera pengar till näringen och det försvagar 141-stödet för de sektorer som blir kvar. Det finns mest förståelse för att mjölk- och nötköttsproducenterna behöver stöd, om de tas bort kan hela stödet slopas på sikt, säger Falk.

Mjölkbonden Kristian Westerholm tror att nya stödformen inte är sporrande.Kristian WesterholmLinda Söderlund / YLE

Enligt Jord- och skogsbruksministeriets förslag skulle växthusnäringen och svin- och fjäderproduktionen fortsatt få 141-stöd.

"Nya stödformen sporrar inte"

De planerade förändringarna oroar också mjölkbonden Kristian Westerholm. Westerholm har 70 mjölkkor på sin gård i Ingå och han befarar att den nya stödformen inte är lika sporrande som 141-stödet.

- Nu har vi fått stöd per liter mjölk, så om jag producerar mera så får jag mera stöd. Men om det blir stöd per mjölkko, så får jag lika stort stöd oberoende av hur mycket eller litet jag producerar, förklarar Westerholm.

Vilken ekonomisk betydelse förändringen har vet Westerholm ändå inte ännu.

- Jag vet inte vilka stödsummor det handlar om, men sällan brukar det bli bättre, säger han.

Nya stödformen hämtar inte mera pengar till näringen och det försvagar 141-stödet för de sektorer som blir kvar.

Klart är i alla fall att om stödet tas ur EU-medel så betalas det ut som en klumpsumma en gång om året. 141-stödet har betalats ut varje månad och därför varit bättre för gårdarna ur likviditetssynvinkel.

EU-kommissionen vill slopa 141-stödet

Jord- och skogsbruksministeriet ska nu börja förhandla om 141-stödet med EU-kommissionen. Enligt jordbruksminister Jari Koskinen (saml) har förändringen i 141-stödet att göra med EU:s nya gemensamma jordbrukspolitik, den så kallade CAP-reformen.

- 141-artikeln säger att vi först måste använda alla de möjligheter som EU:s gemensamma jordbrukspolitik erbjuder. Därför måste vi ta stödet från EU-medel, säger Koskinen.

EU-kommissionen anser för sin del att 141-stödet är ett övergångsstöd och att det saknas laglig grund för Finland att fortsätta betala ut det. Koskinen vill ändå inte ta ställning till om 141-stödet småningom ska slopas helt.

- Kanske, men vi vet inte ännu. Hoppas vi kan utveckla EU:s jordbrukspolitik så att den fungerar bättre i Finland, säger Koskinen.

Västerby skola borde slås samman med Österbyskola.
Det anser bildningsnämndens svenska sektion i Raseborg att är mest lönsamt och motiverat.

Däremot tycker man inte att det är motiverat att slå samman Billnäs skola med Katarinaskolan, som redan är full av elever.

Den svenska sektionen vill också utreda ifall det är möjligt att sammanslå den administrativa ledningen i Billnäs och Katarinaskolan.

Det är bildningsnämnden som kommer att fatta det slutliga beslutet om hur skolnätet i Raseborg ska se ut.

Bildningsnämndens finska sektion vill ännu inte ta ställning till om någon finsk skola ska läggas ner och i så fall vilken.
Sektionen poängterar att beredningen ännu är hälft och vill därför fortsätta utreda olika alternativ.

Trots det anser sektionen att förslaget att sammanslå Fiskarin koulu med Kirkonkylän koulu i Pojo kyrkoby ger större inbesparingar än beräknat.

Dessutom vill sektionen att bildningsnämnden också utreder kommande investeringsbehov för alla skolor i Raseborg - det vill säga i vilket skick skolorna är och i vilken ordning man behöver vidta olika åtgärder i framtiden.

Bildningsnämndens finska sektion vill också att man tillsammans med Intern service börjar planera ett gemensamt skolcentrum i Svartå.

Det är bildningsnämnden som kommer att fatta det slutliga beslutet om hur skolnätet i Raseborg ska se ut.

Hon har sammanställt tiotals likadana skyddsplaner på olika orter i Finland och kan konstatera att Hangö är på många vis ett unikt område.

- Så gott som hela Hangö udd är ju grundvattenområde vilket gör området känsligt. Här finns mycket industri och grundvattnet på området där bosättningen finns är i dåligt skick. Men drickvattnet tas ju längre bort ifrån, säger hon.

Vattenkvaliteten är god

Vatten- och avloppsverkets chef Sanna Varjus anser att vattenkvaliteten är god i Hangö.

Vattentaget Tikka i Hangö.västnyland, hangö, grundvatten, skyddsplan, åtgärdsplan, vattenkvalitet, vattentag, Tikka, attentaget Tikka i Sandö.Yle/ Bubi Asplund

Miljövårdschefen Saija Kajala vill att flera oljetankar skulle försvinna. Hon skulle gärna också se att samtliga bensinmackar skulle tas bort från grundvattenområdet.

- Men, det är förstås svårt att genomföra. Vart skulle de i så fall flytta, då hela udden är ett grundvattenområde, säger Kajala.

Pipsa Standerholm.Pipsa Standerholm.Yle/ Bubi Asplund

- För många människor verkar det vara alltför självklart att vi har rent vatten. Så är det ju inte och om vi inte sköter om grundvattnet kan det nog bli som det är i vissa andra länder med vattenkvaliteten, säger hon.

Den skyddsplan som nu presenterades är alltså den tredje i ordningen för Hangös del. Den första gjordes 1997, den andra kom 2005.

Bildningsnämndens finska sektion vill ännu inte ta ställning till om någon finsk skola ska läggas ner och i så fall vilken.
Sektionen poängterar att beredningen ännu är hälft och vill därför fortsätta utreda olika alternativ.

Trots det anser sektionen att förslaget att sammanslå Fiskarin koulu med Kirkonkylän koulu i Pojo kyrkoby ger större inbesparingar än beräknat.

Dessutom vill sektionen att bildningsnämnden också utreder kommande investeringsbehov för alla skolor i Raseborg - det vill säga i vilket skick skolorna är och i vilken ordning man behöver vidta olika åtgärder i framtiden.

Bildningsnämndens finska sektion vill också att man tillsammans med Intern service börjar planera ett gemensamt skolcentrum i Svartå.

Det är bildningsnämnden som kommer att fatta det slutliga beslutet om hur skolnätet i Raseborg ska se ut.