Trots sparprogrammet inom bildningen i Raseborg ser gymnasierna i staden ut att klara nedskärningarna rätt väl. Pengarna per elev minskar inte trots att timresursen enligt planerna skärs ner med upp till 50 000 euro eftersom antalet elever krymper.

Skolorna vill ha så bra och brett kursutbud som möjligt. Det leder till att vissa specialkurser kanske bara ordnas vart annat eller vart tredje år.
- Det är för att helt enkelt ha tillräckligt många som väljer kursen just det året och att vi inte använder resursen på fel sätt.

Bland annat har gymnasiet satsat på samarbete med Kina och den kursen ordnas bara vart annat år. Också en specialkurs om förintelsen ordnas med två års mellanrum, berättar Pärnänen.

Rektor Marianne Pärnänen är inte orolig för gymnasiets del i Raseborg.Ekenäs gymnasiums rektor Marianne Pärnänen.yle/Petra Thilman

Kursutbud en viktig faktor

Studerandena Anita Westerholm, Alexandra Hindrén och Anna Björkqvist går alla tredje året i Ekenäs gymnasium. De är rätt nöjda med kursutbudet i skolan, men det var inte bara det som avgjorde att det blev just skolan i Ekenäs.
- Det är nära och sedan finns det ju en hel del kurser med resor utomlands som avgjorde. Det var roligt att kunna får resa till Kina, säger Björkqvist.

- Jag har alltid vetat att jag ska till Ekenäs gymnasium, säger Hindrén.

- Riktigt främsta orsak är att det är närmast. Jag kan gå hit på mindre än 10 minuter. Men redan i högstadiet hörde man mycket om resor och sådant som ordnas i skolan så det fick ju nog en att komma hit, säger Westerholm.

Både Alexandra Hindrén och Anna Björkqvist har valt att studera så många kurser psykologi som möjligt.

Anita Westerholm säger att vetskapen om att det i slutändan finns en resa motiverar studerandena att orka. Dessutom kan man ha nytta både i livet och i valet av karriär att ha fått många nya upplevelser.

Björkqvist säger ändå att till syvende och sist är läraren, inte kursutbudet, som är viktigast.
- Det viktiga är hur bra du är på information eftersom de flesta kurser ändå är liknande i många skolor.

Alexandra Hindrén har redan länge vetat att hon vill gå i Ekenäs gymnasium. Anna Björkqvist uppskattar också kursutbudet.Alexandra Hindrén och Anna Björkqvist har nyss inlett sitt tredje år i Ekenäs gymnasium.yle/Petra Thilman

Samarbete redan nu

Rektor Marianne Pärnänen säger gymnasierna i Västnyland samarbetar och för hela Svenskfinland finns planer på ett gemensamt kursutbud.

Eftersom elevantalet minskar och sparmolnen ligger dystra över skolorna är Pärnänen också väl medveten om den diskussion som då och då kommer fram om att slå ihop de två svenska gymnasierna i Raseborg.

Pärnänen säger att det naturligtvis är helt möjligt, men det finns också andra alternativ.
- Vi har ju den moderna tekniken som vi kan ta till. Vi kan ha nätkurser. Vi kan ha distansundervisning via nätet i eller i realtid. Det finns nog möjligheter att lösa det här fast vi skulle fortsätta som skilda skolor.

Anita Westerholm, Alexandra Hindrén och Anna Björkqvist säger att de nog kan tänka sig undervisning över nätet. Att åka till varandras skolor är kanske det sämsta alternativet eftersom avstånden avskräcker.

Att ha undervisning i realtid med hjälp av video eller liknande kanske fungerar ibland, men inte hela tiden.
- Jag föredrar att få se läraren så här ansikte mot ansikte och studera där man studerar, men nog går det väl bra för sådana som tycker om sådant, säger Hindrén.

- Visst är man lite skeptisk, men kanske kan det fungera. Jag tror inte på att man helt kan ta bort den här närkontakten för det tror jag nog behövs. Man ska kunna gå och fråga läraren direkt om råd, säger Westerholm.

Westerholm hoppas också att skolorna inte slås ihop eftersom det kan leda till långa skolvägar.

Flytt av skolan

Närmast på agendan för Ekenäs gymnasium står en eventuell flytt till den gamla sjukvårdsskolan på Raseborgsvägen i Ekenäs. Gymnasiet får större lokaliteter medan två dagis får plats i nuvarande gymnasium.

Rektor Marianne Pärnänen säger att bara byggnaden är i gott skick så kan det vara en riktigt bra lösning och ge mera rum för gymnasiet.

Bildningsdirektör Robert Nyman säger läget är bra för gymnasierna i Raseborg.yle/börje broberg

Bildningsdirektör Robert Nyman säger att frågan om nya lokaler för daghemmen i Ekenäs är brådskande medan frågan om att slå samman gymnasierna inte just nu finns på agendan, även om frågan säkert blir aktuell igen i framtiden.

- En preliminär bedömning är att de båda gymnasierna inte ryms i byggnaden. Eventuellt kan man bygga till och förstora skolan, men vi har inte alls jobbat med frågan.

- Det jag kan säga och som jag redan sa innan jag började i Raseborg är att det svenska gymnasienätet i synnerhet här i Västra Nyland är en högst regional fråga och ska behandlas som en sådan. Det gäller inte bara Raseborgs gymnasier.

Utbildning viktigt

Även om gymnasierna just nu ser ut att klara sig utan tuffa sparkurer vill Marianne Pärnänen ändå poängtera att det är viktigt att skära ner med försiktig hand inom bildningen.

Gymnasiebenägenheten i Raseborg ligger under medeltalet för Finland och intresset för skola och utbildning ökar knappast om det är för kärvt i skolorna i de lägre stadierna.
- Om det är så att man alltid bara skär ner inom bildningen så är det inte bra. Det är klart att om man inom de yngre årskurserna endast drar igenom en årskurs utan att hinna ägna tid åt eleverna så tycker de knappast om skolan och vill inte fortsätta studera heller.

Pärnänen säger att det minskande elevantalet och därmed också minskande timresurserna känns av som mera jobb för de lärare som finns kvar i skolan.

Också diskussionen om att skära ner är tung.
- Det främjar inte arbetsklimatet utan alla går och funderar på när vi drabbas av någonting.

En lång besvärskarusell kring bergsbrytningen och stenkrossandet i Joddböle i Ingå är nu över.

Högsta förvaltningsdomstolen har fattat flera beslut som i praktiken innebär att verksamheten kan fortsätta eftersom de beviljade tillstånden har vunnit laga kraft.
Någon miljökonsekvensbedömning krävs inte.

Det var bland annat en fritidsingåbo, företagen Rudus, hamnbolaget Inkoo Shipping samt Ingå kommun som hade besvärat sig över marktäkts- och miljötillstånden.

Miljöchefen Ingå Patrik Skult i Ingå kommun anser att slutresultatet är bra ur Ingås synvinkel. Men han är bekymrad över varför HFD ansåg att kommunen inte har besvärsrätt i fallet.
Han har kontaktat HFD och yrkar på att få kommunens besvärsrätt konstaterad. Miljöchefen vill att byggnads- och miljönämnden ger grönt ljus för hans yrkan till HFD.

Lång tvist om bergsbrytning i Ingå

Antalet långtradare och trailers över Hangö hamn har under årets första åtta månader varit betydligt fler jämfört med de sex senaste åren. I augusti hade 87 052 långtradare och trailers hittills i år kört via Hangö.

År 2006, som också var ett gott år, var motsvarande siffra 84 304. Jämfört med i fjol har antalet långtradare och trailers ökat med 27 procent under perioden januari-augusti.

Också fartygstrafiken har ökat med 14 procent jämfört med de åtta första månaderna 2012. Varutrafiken i sin tur har ökat med 10 procent under samma tidsperiod.

Bilimportens långa nedgång fortsätter och siffran i augusti var 34 procent mindre än år 2012. Pappersexporten har minskat med 23 procent och också containertrafiken har minskat med 8 procent.

En ny barnskyddsenhet planeras i Lojo . Den tänkta platsen för enheten ligger i Ojamo och skulle ersätta två äldre enheter. I den ena enheten har det framkommit problem med inomhusluften, sådana problem som inte har kunnat avlägsnas.

De två nuvarande enheterna har sammanlagt 14 platser, den nya skulle ha 12 platser.

Stadsstyrelsen i Lojo beslöt att planeringen av den nya enheten fortsätter enligt behovsutredningen.

IC-tågturen som skulle ha gått 7.24 från Karis till Helsingfors inställdes på grund av ett tekniskt fel. IC-tåget som borde ha avgått strax efter tio från Karis mot Åbo avgick också en halvtimme försenat.
Tågresenärerna fick i morse i stället ta närtåget kl. 7.38.

Den omstridde samlingspartisten och röstmagneten Janne Laakkonen i Lojo blir sannfinländare.

Laakkonen fick näst mest röster i kommunalvalet i Lojo efter sannfinländaren Riikka Slunga-Poutsalo.

Laakkonen är sedan en tid tillbaka inte längre medlem i Samlingspartiet där han också ville bli Lojoavdelningens riksdagsvalskandidat.

Yle Västnyland har inte lyckades på onsdagen inte nå Janne Laakkonen för en kommentar.

Aktuellt redan 2011

Riikka Slunga-Poutsalo fick mest röster i kommunalvalet i Lojo 2012.Riikka Slunga-Poutsalo

Partibytet diskuterades redan efter riksdagsvalet 2011 mellan Laakkonen och Sannfinländarna.

- Jag kan inte säga på vems initiativ frågan togs upp, säger hon.

Slunga-Poutsalo är glad över Laakkonens beslut.

Hon säger att det inte gagnar någon att blicka bakåt men påminner samtidigt om vad som kunde ha hänt om Laakkonen blivit sannfinländare för ett par år sedan:
Ifall Sannfinländarna hade fått alla Laakkonens röster i kommunalvalet 2012, skulle han ha dragit med sig ytterligare två sannfinländare in i fullmäktige. Gruppen skulle då ha blivit 50 procent större än den blev, med nio medlemmar mot sex som det blev i valet 2012.

SDP är i dag största gruppen i Lojo med tolv platser i fullmäktige.

Samlingspartiet har nio i och med att Laakkonen är borta.
Sannfinländarnas grupp växer nu med Laakkonen till 7 personer.

"Riksdagskandidatur ingen självklarhet"

Laakkonen ville under sin tid i Samlingspartiet både i Sjundeå och i Lojo profilera sig som en riksdagskandidat för Västnyland.

Men Sannfinländarna har inte lovat honom någon kandidatur i riksdagsvalet 2015, understryker Slunga-Poutsalo.

- Det är inte möjligt att köpa sig en kandidatur genom att bli medlem i Sannfinländarna, säger hon.

Sannfinländarna har ännu inga riksdagskandidater i valet 2015, poängterar Slunga-Poutsalo.

- Vi har många duktiga potentiella kandidater och besluten fattas först om ett år av Sannfinländarnas distriktsstyrelse i Nyland.

Viceordförandeskapets öde oklart

Röstmagneten Laakkonen blev efter kommunalvalet andra viceordförande i Lojo stadsfullmäktige.

Slunga-Poutsalo säger att hon principiellt anser att den förtroendepost man fått av sitt parti måste ges bort om man byter parti.

Men i Laakkonens fall är ingenting avgjort.

- Fullmäktigegruppen diskuterar frågan på Laakkonens begäran på måndag. Laakkonen har ett stort stöd bland väljarna och det kan man heller inte helt frånse, konstaterar Slunga-Poutsalo.

Posten är inte hans utan partiets, anser Samlingspartiets starka kvinna i Lojo Irene Äyräväinen.

- Det naturliga i en sådan här situation skulle vara att han avstår från platsen. Om man följer väljarna så tillhör platsen Samlingspartiet.

"Allt inte Laakkonens fel"

Det har kokat och bubblat en längre tid inom Samlnigspartiet i Lojo. Nya lokalavdelningar har grundats då alla viljor inte har fått plats inom samma lokalavdelning.

En del anser att problemen beror på Laakkonen och hans starka ambitioner.

Slunga-Poutsalo medger att Sannfinländarna har varit förvånade och också roade av tumultet.

- Allt kan inte vara Janne Laakkonens fel.
- Det blir intressant att se hur situationen förändras nu när syndabocken är borta.

Saknade förtroende för Laakkonen

Stadsstyrelseordförande Irene Äyräväinen (Saml) i Lojo säger att partiet saknade allt förtroende för Laakkonen.

- Samarbetet med Samlingspartiet tog slut då samlingspartistiska fullmäktigegruppen enhälligt beslöt att utesluta Laakkonen på grund av en fullständig brist på förtroende, säger Irene Äyräväinen. Det var väntat att Laakkonen skulle fortsätta i politiken, men vi kunde inte säga vilket parti som känns som hans nya politiska hem eller vilket parti som vill ha honom.

Läs också:
21.8.2013 Laakkonen lämnar samlingspartiet
13.6.2013 Laakkonen uteslöts ur fullmäktigegruppen i Lojo
22.4.2013 Laakkonen har tillbringat mycket tid i Spanien, fick varning
18.1.2010 Det stormade kring Laakkonen också under hans tid i Sjundeå

Katja Juhola har gjort ett konstprojekt i Karis kring mental hälsa.

Hennes fotografier har hängt på olika håll runt om i staden, bland annat på arbetskraftsbyrån, hälsocentralen och olika butiker. Idag är sista dagen de är uppe, men under Konstrundan på veckoslutet får man se fotografierna i hennes hem.

Konstrundan hålls över hela Svenskfinland 7-9 september och då har den som vill möjlighet att titta in bland annat i olika ateljeér och konstnärshem. Katja Juhola finns på Solhem, Trycksbackavägen 20 i Svartå.

De äldre blir fler också i Sjundeå. Kommunen borde därför planera för ett nytt äldreboende med personal dygnet runt, ett så kallat effektiverat serviceboende.

Grundtrygghetsdirektören uppskattar att Sjundeå utöver sina nuvarande 20 boendeplatser i framtiden kan behöva mellan 30 och 40 nya platser.

Boendet kunde byggas på någon ledig tomt i närheten av servicehuset Villa Charlotta och demensboendet Azalea. Flera saker bör ännu utredas, bland annat om det lönar sig att få in också de nuvarande boendeplatserna i nybygget.

Förslaget är att Sjundeå reserverar 100 000 euro för planering av ett effektiverat serviceboende. Planeringen skulle inledas 2016.

Det är oklart hur mycket skyfallet i Karis och Pojo i slutet av juli kostar staden Raseborg.

En försiktig uppskattning är att slutnotan ligger runt 200 000 euro, säger samhällstekniska nämndens ordförande Werner Orre (SFP).

Samhällstekniska nämnden skulle i augusti få en redogörelse över kostnaderna.
Men räkningarna från de olika företagen som varit involverade i bland annat vägreparationer har ännu inte kommit in.

Samhällstekniska nämndens ordförande Werner Orre (SFP) säger att staden använde obudgeterade pengar efter skyfallet.
Alternativet skulle ha varit att spärra av stora delar av Karis och Pojo, uppger Orre.

Det är fortfarande också oklart om staden är ersättningsskyldig till någon fastighetsägare.

Enligt Tanzer är det en utmaning också byggtekniskt att förverkliga en stormarknad i Norra hamnen och därför måste man vända på alla stenar för att försöka hitta lösningar.
- Ytorna är begränsade i dag och därför måste vi hitta tekniska lösningar. Men det är inte lätt, säger han.

Viktigt att projektet förverkligas

I måndags beslöt stadsstyrelsen att initiera en planändring för Norra hamnen. En ändring som stadsstyrelsens ordförande Anders Walls från SFP beskriver som "så liten som möjligt", utan att nämna något om funderingarna kring en stormarknad.
- Desto mindre ändringar, desto bättre, säger han. Men för att få projektet förverkligat så är det klart att man kan göra förändringar. Intresset för att bygga i Norra hamnen var inte stort och i avtalet med Mäenpää Byggnads Ab så står det att det finns en möjlighet att ändra på planen om byggprojektet inte är möjligt att förverkliga inom ramen för den nuvarande planen.

Positiv nyhet för Kesko

Timo Huurtola, som är områdeschef på Kesko, är väl medveten om att stadsstyrelsen i Raseborg har initierat en planändring för Norra hamnen och han är positivt inställd till att eventuellt placera en Citymarket just där.
- Det är ett positivt budskap att det här alternativet existerar och jag har förstått att både politiker och tjänstemän ställer sig positiva till det här. Det här ger butiken alla element att föra saken vidare och utreda den, säger han.

Enligt honom är det klart att Kesko vill etablera en Citymarket i Ekenäsområdet och Norra hamnen skulle passa utmärkt både tack vare sin placering i staden och sina trafikförbindelser.

Läs också:
Norra hamnen ska väckas ur sin törnrosasömn,
Yle Västnyland berättade en hel del om Norra hamnen också 2012,
och i maj 2011,
och i mars 2011,
och i juni 2010,
och i april 2008,
och i januari 2005
och redan i maj 2004.

Läs också mer om Citymarketplanerna:
Fortsatta planer på en Citymarket till Ekenäs
Bland annat Dragsvikområdet har funnits på förslag
Läs mer: Järnvägsgatans förslag passade inte heller

De äldre blir fler också i Sjundeå. Kommunen borde därför planera för ett nytt äldreboende med personal dygnet runt, ett så kallat effektiverat serviceboende.

Grundtrygghetsdirektören uppskattar att Sjundeå utöver sina nuvarande 20 boendeplatser i framtiden kan behöva mellan 30 och 40 nya platser.

Boendet kunde byggas på någon ledig tomt i närheten av servicehuset Villa Charlotta och demensboendet Azalea. Flera saker bör ännu utredas, bland annat om det lönar sig att få in också de nuvarande boendeplatserna i nybygget.

Förslaget är att Sjundeå reserverar 100 000 euro för planering av ett effektiverat serviceboende. Planeringen skulle inledas 2016.

År 2014 kommer Kårkulla att kosta Raseborg en halv miljon mer än i år, vilket är en ökning på 10%. Eteva, som sköter samma service på finska, ser ut att hålla samma budget som år 2013.

I det här skedet är det ändå svårt att avgöra om Kårkullas tjänster är orimligt dyra eller om det finns någonting annat som är missvisande rent strukturellt, fortsätter Nummenmaa. Nu skall Kårkulla synas i sömmarna.

Medelkostnaden per klient per dygn för Kårkulla och Eteva hopräknat ligger på 132 euro. I Reso, där man valt att erbjuda motsvarande service från stadens håll, har man lyckats sänka dygnspriset per klient till 72 euro. Siffrorna talar för sig själv.

Också Hangös grundtrygghetsdirektör Elisabeth Kajander vill gärna se att Kårkullas tjänster blir billigare och har uppmanat Kårkulla att se över sin prissättning och sin ekonomi. I Hangö vill man att Kårkullas priser ska närma sig Etevas nivå.

Läs mer:
Åboland: Kommunerna kräver att Kårkulla anpassar sig
Österbotten: Kårkulla är beroende av att delägarna anligar servicen
Östnyland: Det är mitt modersmål och det är viktigt

Av: Mikaela Sonck

Ingås finskspråkiga skola Merituulen koulu borde renoveras och byggas till. Det föreslår kommundirektören.

Motiveringen är att skolan enligt uredningar går att renovera, både tekniska och bildningsnämnden förespråkar en renovering samt att renoveringen är det snabbaste och billigaste alternativet.
Renoveringen och tillbyggnaden beräknas kosta knappt 3 miljoner euro.

Skattesatsen måste inte höjas

Kommundirektören föreslår att kommunen inte höjer skattesatsen eller tar mera lån för att betala för renoveringen. I stället flyttas biblioteksbygget och Kyrkfjärdens skolas tillbygge till efter år 2015.
Kommungårdens ventilationssystem förnyas heller inte under planeperioden 2013-15.

Det andra alternativet skulle vara att riva den mögeldrabbade skolan och bygga ett nytt skolhus på samma tomt.
Kostnadskalkylen här är 8,5 då också rivningskostnaderna tas med.

Det sista alternativet är att bygga en ny skola invid den svenskspråkiga Kyrkfjärdens skola som för sin del skulle byggas ut så att också Västankvarn skola skulle få plats i det nya skolcentrumet.
Merituulifastigheten skulle i det här alternativet renoverast till ett fritidscentrum med bland annat mbi, ungdomslokal och bibliotek. Kommunens centralkök skulle också få plats i Merituulihuset.
Kostnaderna här uppgår till 11 miljoner euro.

Kommunstyrelsen tar ställning till förslaget på måndag (9.9). Kommunfullmäktige i Ingå har sista ordet i frågan. Fullmäktige möts i mitten av september.

Den dåliga inomhusluften i Merituulen koulu har väckt mycket diskussion i Ingå. Över 150 personer undertecknade en namnlista där man kräver ett nytt skolhus i stället för en renovering.
Merituulieleverna är sedan i våras evakuerade till Västankvarn.

En bilist och en mopedist kolliderade i korsningen mellan Flemingsgatan och Ladugårdsgatan i Ekenäs vid halv sjutiden i går kväll. Mopedisten fördes till sjukhuset för kontroll.

Krocken inträffade då bilisten, som körde uppåt längs med Flemingsgatan, svängde till vänster mot Ladugårdsgatan. Mopedisten, som i sin tur var på väg neråt längs med Flemingsgatan, körde då in i sidan på personbilen.

Frågan om vindkraft i havet utanför Ingå och Raseborg kan ta en ny vändning.

Ingå kommun har hittills varit negativ eller avvaktande till den parken som företaget Finlands Havsvind vill bygga. Och Raseborg har vägrat planera området för vindkraft.

Men nu kanske Ingå tänker om. Regeringen lovar nämligen 20 miljoner euro i extra stödpengar för bland annat en demonstrationspark för havsvindkraft någonstans utanför kusten i Finland.

Den här möjligheten vill Ingå inte gå miste om. Kommundirektören föreslår därför att Ingå i snabb takt inleder planeringen av området
så att Finlands Havsvind har en realistisk chans att kamma hem demoprojektet och de stödpengar det innebär.

Byggnads- och miljönämnden i Ingå har redan tidigare förespråkat vindkraftsparken eftersom den följer Ingås klimatmål och dessutom under byggnadsskedet skapar många jobb i Ingå.

Kommunstyrelsen tar ställning till planeringsfrågan på måndag (9.9).

Vindkraftspark: Ingå tvekar
Nytt försök för vindkraftspark utanför Ingå och Raseborg
Ingå backar - nej till vindkraftverk i havet

Under flera hundra år, fram till början av 1900-talet, brändes kol i milor i våra västnyländska skogar.

Det här är ändå en yrkesgrupp som glömts bort och ifjol uppmärksammades kolarna och milorna på nytt under ett evenemang i Snappertuna. I år tänds igen en mila som brinner över en vecka. Klockan 13 på lördag är det dags för miltändning under den kolarhelg (7-8.9) som hålls på Malmbacka i Snappertuna.

Kring evenemanget ordnas både musikuppträdanden, tidsenlig mat, marknad och utställningar om milor i västra Nyland. Ockås Anne Ingman som Helene Scherfbeck berättar om tavlan "Smed vid milan" och en gudstjänst hålls på söndag klockan 12 vid milan. Det går också att ordna så att den som vill kan vaka vid milan kvällstid.

Wikipedia om kolare

Inom mindre än ett halvt dygn efter att Yle Västnyland berättade om planerna har redan motståndare till planen hunnit skapa en Facebookgrupp och starta en namninsamling under rubriken Rädda Norra hamnen.

Hangöbon Jouni Niemelä kan bara sällan tänka sig att komma till Ekenäs för att handla.Yle/Robin Lindberg

Enligt Hangöbon Päivi Komulainen är det inte så lång väg till Ekenäs. Hon kan tänka sig bli stamkund i stormarknaden.Yle/Robin Lindberg

Många av Västnylänningarna som Yle Västnyland har talat med tycker att en stormarket till Ekenäs är välkommen. Många är ändå tveksamma till att den skulle byggas i Norra Hamnen.
Så här låter en del av kommentarerna:
- Jag trodde det var ett aprilskämt på fel årstid. Och inte förstår jag hur frågan om parkeringen ska lösas. En tunnel under vattnet kanske?
- Jag tror det blir för mycket trafik där.
- Här finns nog tillräckligt med butiker redan.
- Jag vill nog inte ha marketar in i centrum.
- Varför inte? Nog passar det väl bra det nog.

Krögaren Hans Lundström som har haft hand om sommarrestaurangen Knipan i år tänder inte på tanken att ha en Citymarket eller en Prisma som granne.
- Nej, inte skulle jag riktigt villa ha den bredvid mig där inte, funderar han.
- Jag tycker nog att det är synd att man ska sätta en Citymarket på ett av stans vackraste ställen. Nog skulle jag hellre satsa på snygga bostäder i det området. Vidare tror jag nog att trafiken dit och därifrån blir en flaskhals. Inte är det riktigt det bästa stället inte. Hellre en bit utanför centrum, funderar Hans Lundström.

De två största partierna i Raseborg, SFP och SDP, ställer sig inte negativt till en stormarknad i Norra hamnen i Ekenäs. Att stadsstyrelsen har beslutat att initiera en planändring innebär att man inte utesluter några alternativ för området.

Fredrika Åkerö (SFP), som är stadsstyrelsens andra viceordförande, säger att hon i det här skedet bara har tagit ställning till att ändra planen i Norra hamnen så att affärskvadratmetrarna kan öka. Det viktiga enligt henne är att projektet med Mäenpää Byggnads Ab går vidare.

- Samtidigt är det fel att i det här skedet säga nej till utveckling i Norra hamnen, speciellt i den ekonomiska situation som Raseborg befinner sig i för tillfället, påpekar hon. Den viktiga frågan är om en stormarknad stöder den övriga handeln eller inte. Jag tror att handeln kan gynnas. Nu åker folk till stormarknader i Lojo eller Salo för att handla och där finns mycket pengar som kunde stanna i regionen i stället.

Åkerö understryker att planeringen i Norra hamnen inte är en emotionell sak för henne, utan det viktiga är att tänka på ekonomin. Enligt henne kan det inte vara en dålig sak om handeln i regionen gynnas.

Hon säger också att hon inte har sett några konkreta planer på en stormarknad i Norra hamnen.

"Stormarknad smälter bra in"

Per-Erik Holmberg (SDP), som också sitter i stadsstyrelsen, skulle för sin del gärna se att till exempel en Citymarket etablerade sig i Norra hamnen.

- Det behövs i Ekenäs och vad jag har förstått så inverkar det inte negativt på de andra små affärerna, säger han.

Holmberg har också sett bilder på hur det kunde se ut om en stormarknad byggs i Norra hamnen och enligt honom skulle en sådan smälta otroligt bra in i miljön.

Raseborgs tekniska direktör Jan Gröndahl vill i det här skedet inte säga någonting om planerna i Norra hamnen, utan hänvisar till byggfirmans konsult Peter Tanzer. Gröndahl påpekar att staden hela tiden diskuterar med olika aktörer - bland annat med Kesko.

Bengt Nyman vill slamsuga ånBegnt NymanYle/Minna Almark

Bengt Nyman är jordbrukare och också styrelseledamot både i Nylands svenska producentförbund och i lokalföreningen. Han hör till dem som tycker att ån borde muddras. Som det nu är svämmar ån över på våren och ofta på hösten och det är något som kunde undvikas.

- Den som har mark vid de områden som svämmas över drabbas. Jorden packas, den torkar långsamt på våren och markstrukturen blir dålig.

En annan följd är att sjöar som till exempel Kyrksjön slammar igen på grund av jord och näringsämnen som rinner ut tillbaka i ån från de översvämmade åkrarna.

Bakgrund

Svartån brukar vårtid svämma över på åkrarna mellan Åkerfors och Päsarträsket i Svartå.

Intresserorganisationen Nylands Svenska Producentförbund (NSP) och lokalavdelningen i Karis vill samarbeta med staden Raseborg för att få åfåran sugmuddrad för att få bort slammet från ån.
Bönderna kallar sugmuddringen för restaurering.

Hotade arter

Men det kan vara svårt att få tillstånd för muddring eller andra åtgärder som kan hindra översvämningar.
Hotade arter som flodpärlmusslan och tjockskaliga målarmusslan lever i Svartån och hela ån är klassad som så kallat Natura-skyddsområde.
Natura är ett juridiskt starkt skydd och det har hittills inte beviljats ett enda undantag för till exempel muddring på Natura-områden i hela Finland.

Stadsstyrelsen i Raseborg har nu alltså tagit ställning i frågan.

Formuleringen är försiktig: Staden vill aktivt främja det så kalllade restaureringsprojektet men så att alla parter gagnas, såväl markägarna och jordbruket som naturskyddet.
Raseborg vill också att Lojo stad samt Natur-, trafik- och miljöcentralen också säger sin åsikt om planerna.

Läs också: Jordbrukare vill slippa översvämningar i Svartån

Lohjan Pallo slog Kyrkslätt IF på bortaplan på tisdagskvällen. Matchen ingår i herrarnas division 3, zon 1 i fotboll.

Slutresultatet blev 0-5. I paus var ställningen 0-3.

Valtteri Heinonen gjorde två mål och Akseli Laiho, Ville Skogberg och Tomi Koski ett mål per man.

- Det här var kanske inte en så enkel match för oss som siffrorna säger. KyIF hade några lägen de dock inte kunde utnyttja, sade LoPas lagledare Esa Väänänen strax efter slutsignalen.

Han konstaterade att LoPa spelade helt utan förstärkningar.

- Vi hade bara Lojopojkar på planen i dag och killarna visade bra kämpaglöd, det var en viktig seger för oss och serieplatsen torde vara säkrad, tillade Väänänen.

LoPa spelar sin följande match mot Esbolaget FC Espoo/2. Matchen spelas söndagen den 15e september på Harjuplanen i Lojo.

Spelade matcher, serietabell och kommande matcher finns här