Förberedelserna för att bolagisera Hangö hamn pågår för fullt. Beslutsfattarna i Hangö ska nu ta ställning till att affärsverket för Hangö hamn läggs ned i slutet av det här året och att hamnen då blir ett bolag.
Det nya aktiebolaget Hangon Satama Oy skulle ägas av Hangö stad. På grund av EU:s principer för konkurrensbegränsning ska kommunala hamnar bolagiseras senast i slutet av år 2014.
Stadsstyrelsen behandlar frågan i dag (2.9). Hangö stadsfullmäktige fattar det slutliga beslutet.
Det är fortfarande oklart vad som orsakade allergiska hudreaktioner för ett hundratal beväringar från Nylands brigad på utbildningsläger i Syndalen i Hangö. Det var inte frågan om parasitsjukdomarna skabb eller badklåda.
Den enda gemensamma nämnaren för de drabbade verkar vara att alla som drabbades hade blivit våta om kläderna. Men det fanns enligt undersökningarna inga rester av tvättmedel i de drabbade beväringarnas kläder.
Försvarets infektionsläkare Tuula Hannila-Handelberg tror att orsaken kanske aldrig klarnar. Men försvaret gör ännu ett sista försök att utreda orsaken med hjälp av en enkät. Alla de drabbade fick allergimedicinering och kräm mot klåda och de har nu återhämtat sig, uppger försvarets läkare.
Sportmåndag 2.9.2013 handlar om många riktigt positiva västnyländska nyheter från veckoslutet.
Ekenäsbon Anne Rikala paddlade brons i sin absolut sista internationella paddlingstävling på söndagen. Hon vann nu sin femte VM-medalj och den medaljen gör nu sällskap med bland annat de fyra EM-medaljer och över hundra FM-medaljer 36-åringen paddlat hem.
Ett välfyllt medaljskåp börjar också Hangö IK:s Jonna Berghem ha. Under veckoslutet blev det två medaljer till i friidrotts-FM för 22-åringar i Brahestad.
Också ishockeylandskampen och fotbollsderbyt och det att de ordnades samtidigt tas upp i programmet. I båda matcherna förlorade hemmalaget, Finland i ishockey mot Sverige och BK-46 i fotboll EIF. Ekenäs IF vann alla tre lokalderbyn denna säsong i fotbollens herrtvåa i Raseborg.
Miljöbrott i Skogby, rondell i Ekenäs och skolinbesparingar toppade webbstatistiken i Västnyland vecka 35.
Artikeln som berättar om Poliisi-tv:s inslag om ett misstänkt miljöbrott i Skogby intresserade webbpubliken förra veckan. Raseborgs stads miljöinspektörer upptäckte under hösten 2012 en stor hög med avfall vid Skogby såg. I våras hade avfallshögen försvunnit och miljömyndigheterna och polisen började utreda vart det hade tagit vägen. Artikeln som också har kommenterats flitigt var den mest lästa på Yle Västnylands webb.
På andra plats den här veckan hittar vi nyheten om att Raseborgs stad lobbar för att bygga om den trafikfarliga Nestekorsningen i Ekenäs. Senast i somras skedde en dödsolycka i korsningen och trafiken ökar hela tiden.
Raseborg kan spara utan att stänga skolor. Det anser Socialdemokraterna och de övriga små partierna i Raseborg som vill bevara alla byskolor i staden. Alla partier i bildningsnämnden, utan Svenska Folkpartiet, diskuterade under ett möte vad som kunde göras för att motverka att Västerby och Klinkbacka skola stängs. Nyheten var den tredje mest lästa vecka 35.
Nyheten om att Sfp-politikern Karl von Smitten, ordförande för grundtrygghetsnämnden i Raseborg, kritiserar vårdcheferna för att de inte har haft tillräcklig koll på vårdbudgeten landar på fjärde plats på topp-fem listan. Som det nu ser ut skulle det behövas ytterligare drygt 2,1 miljoner euro i år för att klara av alla utgifter inom grundtryggheten.
På plats fem hittar vi igen en artikel som handlar om Västerby och Klinckbacka skolas öde. Kampen om byskolorna fortsätter och majoriteten i bildningsnämnden beslöt att skolstängningarna ska utredas på nytt.
Kaj Lindholm, med hjärtat både i Kyrkslätt och Karis och Lili-Ann Junell-Kousa med hjärtat i Ekenäs pratar om De Stora Vårdfrågorna i veckans måndagssnack.
Varför går sjukvården hela tiden över budgeten, år efter år? Fungerar det verkligen med att ha vikariestopp inom vården?
- Äntligen har någon från grundtrygghetsnämnden vågat säga ifrån och begära mer information, tycker både Lindholm och Kousa om nämndordförande Karl von Smittens (SFP) uttalande om att cheferna inom grundtryggheten inte tillräckligt noga följer med kostnaderna.
30.8.2013: von Smitten: Cheferna har inte koll på vårdbudgeten
Ett nybygge för psykiatrin vid Lojo sjukhus får grönt ljus av Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikts styrelse. En arbetsgrupp ska nu utreda hur planerna kan förverkligas. Eventuellt kan också patienterna från Västra Nylands sjukvårdsområde få vård i Lojo.
Nybygget i Lojo kommer till behandling inom Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt under hösten. Tjänstemannaarbetsgruppen för det nya psykiatriska avdelningen ska vara klar med sitt arbete i slutet av februari nästa år. Man ska också utreda om den psykiatriska avdelningen vid Lojo sjukhus kan vara gemensam för hela Västnyland.
Lojo har nu 45 platser i det utdömda Fagernäs sjukhus. I ett nybygge kunde det finnas kring 30 platser. Exakt hur många platser det ska finnas i Lojo klarnar under vintern. Vid Västra Nylands sjukhus i Ekenäs skulle det enligt planerna i framtiden finnas 8-10 platser för akut ungdoms- och vuxenpsykiatri. Men frågan är nu om de platserna överhuvudtaget ska finnas i Ekenäs. Kommunerna ska under vinterna ge sina utlåtanden om planerna.
Harry Yltävä (Vf) från Raseborg som är medlem i Helsingfors ocn Nylands sjukvårdsdistrikts styrelse säger att en fördel med en gemensam avdelning i Lojo skulle vara att en större enhet kan ge bättre och mer specialiserad vård. En nackdel är att avstånden blir längre.
- Om det här blir verklighet borde det finnas några övervakningsplatser för akuta fall vid Västra Nylands sjukhus i Ekenäs.
En gemensam avdelning i Lojo måste också kunna ge vård på både finska och svenska.
Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikts styrelse godkände i dag planen för psykvården. Det ska i framtiden finnas fyra sjukhusplatser per 10 000 invånare. Hälften av de här platserna ska finnas i huvudstadsregionen. Det här skulle innebära mellan 8 och 10 platser för Västra Nylands sjukvårdsområde dit Hangö, Raseborg och Ingå hör. Lika många västnylänningar skulle få vård i huvudstadsregionen. Barnpsykvården berörs inte av de här planerna.
HNS: Åtta psykvårdsplatser kan räcka i Västnyland
Plötslig platsminskning i Lojo psykiatribygge.
En ny tvåspråkig stödgrupp för vuxna barn till alkoholister (AAL - Alkoholistien Aikuiset Lapset) kommer att hållas i Karis på söndagar.
Träffarna är avsedda för personer som har vuxit upp i en omgivning med missbruk eller under andra typer av svåra förhållanden.
Marjo Karvonen från AAL i Karis berättar att det finns ett behov av den här typen av verksamhet i regionen. Problemet är att det för många kan kännas som ett stort steg att delta i stödgruppen för första gången.
- Det finns människor som behöver den här gruppen, men det krävs mod att komma med, konstaterar hon.
De som deltar i mötena får också information om AAL:s 12-stegsprogram, genom vilket man kan bearbeta de känslor och upplevelser som man har.
En liknande grupp samlades i Billnäs för två år sedan. Då deltog 2-10 personer i mötena. Marjo Karvonen tror att flera kommer att delta den här gången då mötesplatsen har flyttats till Karis centrum.
AAL härstammar från USA (ACA - Adult Children of Alcoholics) och har funnits i Finland i 25 år. Det finns omkring 30 aktiva grupper i Finland för tillfället.
Gruppmötena i Karis hålls på Ratatupa vid Felix Fromsgata 4 (tidigare Klädesfabriksgatan), klockan 18 på söndagar.
Karis-Pojo och Ekenäs socialbyråer håller stängt på tisdag (3.9). Personalen får utbildning medan datasystemet uppdateras.
På onsdag och torsdag (4-5.9) är byråerna öppna, men på grund av att arbetet med att förnya datasystemet fortsätter går det t.ex. inte att behandla ansökningar om utkomststöd just då.
Däremot kan man få rådgivning och information.
Avbrottet berör enheterna för vuxensocialarbete, utkomststöd, barn- och familjefrågor samt handikappärenden.
Tre västnylänningar är med i friidrottslandslaget som på veckoslutet möter Sverige i landskampen. Denna gång hålls landskampen i Stockholm.
Från Hangö IK är såväl sprinterlöparen Jonna Berghem som höjdhopparen Linda Sandblom med i laget. Sjundeå IF representeras av långdistanslöparen Mårten Boström.
Jonna Berghem löper 200 meter och är också med i stafettlaget på 4x100 meter. Berghems personbästa på 200 meter är 23,91 och på 100 meter 11,88. Båda tiderna har hon löpt i sommar.
Linda Sandblom hoppar alltså höjd och hennes personbästa resultat 188 gjorde hon i elittävlingsfinalen 25.8 i Tammerfors. Mårten Boström är med på 10 000 meter. Han har inte löpt sträckan på tre år och har ett personbästa 29.16,68 från år 2008. Boström vann världsmästerskapet på sprintsträckan i somras.
Hela det finländska laget finns här
Ett nybygge inom psykiatrin i Lojo kan vara dödsstöten för ungdoms- och vuxenpsykiatrin vid Västra Nylands sjukhus i Ekenäs. Det befarar Karl von Smitten (SFP) som är ordförande för grundtrygghetsnämnden i Raseborg.
Psykiatrin, som har krympt kraftigt under de senaste åren, finns än så länge kvar vid Ekåsens sjukhus.
På måndagen (2.9) gav Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikts (HNS) styrelse grönt ljus för ett nybygge för psykiatrin vid Lojo sjukhus. Planerna och antalet platser ska finslipas under vintern och alla västnyländska kommuner ska höras.
Eftersom det i framtiden endast kommer att finnas mellan 8-10 platser för ungdoms- och vuxenpsykiatrin i Ekenäs kan ett alterntiv vara att den specialiserade psykvården i Västnyland koncentreras till Lojo. Karl von Smitten (SFP) som är ordförande för grundtrygghetsnämnden i Raseborg befarar att det går så att psykvården koncentreras till Lojo.
- Det är ett bakslag för vår region. Det är inte det första bakslaget och det är inte det sista bakslaget heller. Det betyder i praktiken att all psykiatrisk sjukhusvård slutar i Ekenäs och allt förflyttas till Lojo.
von Smitten tror inte att HNS hör på de små västnyländska kommunerna.
- Kommunerna har ett mycket litet inflytande på HNS. Från vår region har vi endast en representant i styrelsen, Harry Yltävä. Vi har ganska små påverkningsmöjligheter vad HNS beträffar
Om den västnyländska psykvården i framtiden ges i Lojo ska vården ges på både svenska och finska. Men det ger von Smitten inte mycket för.
- Nog får de bra vård, men inte får de det på svenska.
Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistikts färska beslut om hur psykiatrin ska organiseras inverkar på planerna för ett nybygge vid Västra Nylands sjukhus i Ekenäs. Men ingen kan i dag säga hur det går med nybygget.
Helt klart verkar vara att den planerade tillbyggnaden inte blir så stor som tänkt enligt de ursprungliga planerna. Många vårdpolitiker och ledande tjänstemän har avvaktat i väntan på psykiatriplanen som klubbades igenom i HNS styrelse på måndagen.
Under vintern blir det klart om all den specialiserade psykvården ska koncentreras till Lojo eller om det ska finnas mellan 8 och 10 platser för ungdoms- och vuxenpsykiatri vid Västra Nylands sjukhus i Ekenäs.
Samtidigt måste den mentala öppenvården som är kommunernas ansvar byggas ut - gärna i anslutning till VNS.
Representanter för Raseborgs stad och Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt har under året träffats i en styrgrupp som utreder vårdbehovet. Just nu jobbar fem olika arbetsgrupper med att ta fram konkreta förslag till hur vården ska organiseras.
Det som utreds är vilka behoven är för mentalvården och psykiatrin, bäddavdelningen, jouren och barnavdelningen. I början av oktober borde arbetsgrupperna vara klara.
Det som verkar vara klart är att Raseborgs stads bäddavdelning ska bort från Mjölbolsta. Bädden borde finnas i anslutning till Västra Nylands sjukhus, säger Karl von Smitten (SFP), ordförande för grundtrygghetsnämden i Raseborg.
- Det är en katastrof att bäddavdelningarna 4A och 4B är i Mjölbolsta. De måste absolut vara tillsammans med den grupp av sjukvård som finns på Västra Nylands sjukhus. Man måste få dem dit till vilket pris som helst. För att de ska få någorlunda goda utrymmen så måste man bygga till, säger von Smitten
von Smitten bedömer att HNS inte kommer att delta i nybygget vid Västra Nylands sjukhus utan att Raseborgs stad ensam kommer att stå för kalaset.
Varken stadsdirektören Mårten Johansson eller ordföranden för Västra Nylands sjukvårdsområde Erkki Rissanen (Saml) ville på måndagen uttala sig om planerna på ett nybygge vid Västra Nylands sjukhus.
Det finns en hel del tvekan och funderingar kring den väganvändningsavgift som en arbetsgrupp tänker sig att kunde tas i bruk i Finland.
Om det här förverkligas skulle användningsavgiften ersätta fordonsskatten. En väganvändningsavgift skulle vara drygt 6 cent per kilometer till exempel i Västnyland.
Kontrollen av körda kilometer skulle kunna skötas via satellit.
En följd av en dylik reform skulle vara att priset på en ny bil skulle sjunka med i medeltal 7.000 euro anser arbetsgruppen .
Fredrik Portman, gammalbilsentusiast och tidigare aktiv medlem i Automobilförbundet är tveksam till de nya ideerna. Han säger, att ett sådant system gynnar dem som kör bara litet, de som kör mycket också betalar också mera.
En annan sida av saken är, att man med ett satellitbaserat kontrollsystem inte enbart övervakar bilen utan också bilens ägare.
Den informationen kan också användas till annat än det som bara gäller biltrafiken.
- Det är det mest motbjudande i ett sådant system, säger Portman.
Fredrik Portmanyle/börje broberg
Användandet av kollektivtrafiken skulle enligt arbetsgruppen kunna stiga med upp till 40 procent.
Portman tror också att kollektivtrafiken kan öka, men det förutsätter att man till exempel från Västnyland enkelt kan ta bussen eller tåget till huvudstadsregionen och Åbotrakten. Som det nu är kan det på vissa turer vara mycket trångt på tågen.
När kostnaderna stiger för att använda egen bil kan folk eventuellt byta till kollektivtrafik tror Portman. En annan följd kan vara att folk som arbetar t.ex i huvudstadsregionen väljer att flytta närmare sin arbetsplats.
- Det är i så fall negativt för till exempel Karistrakten, säger han.
Tapio Heinonen som arbetar med kollektivtrafiken i Västnyland har inte hunnit bekanta sig med arbetsgruppens tankar. Han har därför svårt att säga hur mycket en sådan här reform skulle betyda för kollektivtrafiken.
Troligen skulle den öka användningen av buss och tåg, men i Västnyland finns också områden där man inte har tillgång till kollektivtrafik, säger han.
Heinonen tänker sig att ett system med kombinationer kunde vara möjligt. Där kunde man köra med egen bil till ett uppsamlingsställe och därifrån fortsätta vidare med kollektivfordon.
Det skulle minska körkilometrarna för den egna bilen och som en följd kunde det underlätta rusningen till exempel i huvudstadsregionen, men samtidigt skulle kraven på tätare förbindelser öka, tror Tapio Heinonen.
På de bussbolag Yle Västnyland har talat med vill man inte i detta skede säga något om vad ett införande av väganvändningsavgift kunde betyda för dem; informationen om planerna är knapphändig.
Bland bilister vi talat med är tankarna delade, helt enligt hur mycket bilisterna använder sin bil.
S-kedjans nya järnhandel i Lojo centrum stänger. Fem personer sägs upp.
Andelslaget Suur-Seudun osuuskauppa öppnade S-rauta-affären våren 2012 men handeln har inte gått som önskat.
Nedläggningen är ett led i försöket att göra hela SSO:s järn-, lantbruks- och trädgårdshandel mera effektiv och lönsam.
Allt som allt sägs 20-25 SSO-anställda upp. Tretton anställda måste övergå till deltidsarbete.
Utöver det kan hela personalen om 140 fast anställda inom järn, lantbruk och trädgård permitteras i en månads tid.
Målet är att spara 1,5 miljoner euro före utgången av 2014.
Suur-Seudun Osuuskauppa verkar inom åtta kommuner i Västnyland och Egentliga Finland.
Resultatet av samarbetsförhandlingarna publicerades på måndagen.
Antalet skolelever har minskat en hel del i Hangö. I fjol (2012) fanns det 840 elever i stadens grundskolor men för nästa år räknar staden med 60 elever färre (780).
Det här är en av orsakerna till att bildningen räknar med ungefär samma utgifter nästa år som i år trots att lönerna stiger och det finns stora pensionsavgifter att betala.
Bildningsnämnden bekantar sig i dag (3.9) med det första budgetförslaget för 2014 som går loss på 14,3 miljoner euro - med andra ord så gott som samma summa som årets budget.
Höjningen är under en procent trots att lönerna väntas stiga med 2,5 procent.
Skolornas strama anslag väckte mycket diskussion i fjol.
Stadsstyrelsen tar senare ställning till om bildningens budgetförslag är tillräckligt stramt.
Bildningschefen i Hangö säger att det kommer att krävas strukturella åtgärder så som skolindragningar eller en märkbar förstoring av undervisningsgrupperna ifall budgeten måste stramas åt ytterligare.
Sjundeå kommun arbetar med att balansera sin ekonomi. Mera statsandelar behövs, nämnderna får säga sitt och nästa års budget siktar mot balans.
Kommunfullmäktiges ordförande Arja Alho (SDP) säger att orsaken till att fullmäktige nu redan tog upp frågan om balans i ekonomin berodde på att kommunen anhåller om extra statsandelar, men arbetet fortsätter. Alla nämnder i kommunen ska nu komma med förslag om vad som borde göras. Sedan går arbetet vidare när budgeten för nästa år görs upp, säger Arja Alho.
På måndagens fullmälktigemöte (2.9) konstaterade politikerna att situationen är svår i alla kommuner och att det inte finns några enskilda goda lösningar på problemen. En ökad skattenivå och samtidigt försämrad service vill ingen ha, permittering av personalen är inte heller en god lösning.
Arja Alho.Yle
- Därför vill kommunfullmäktige lösa problemet med att ta litet från det ena och litet från det andra, säger Alho. En förhoppning står också till att konjunkturerna småningom blir bättre, säger hon.
Åter en gång gick känslorna heta i fullmäktigesalen, berättar socialdemokratiska fullmäktigeordföranden Arja Alho.
En orsak till det var de krav på snabba förändringar som fördes fram, men Alho säger att större delen av fullmäktige ansåg att det inte finns snabba lösningar när kommunen enligt lagen ska garantera servicenivån.
Det finns inget alternativ som i det här skedet har övertaget. Det anser Raseborgs stadsstyrelse som på måndagen dryftade sommarrestaurang Knipans öde.
Frågan har varit aktuell, när staden försöker spara och utgifterna för Knipan är större än hyresintäkterna.
Under sommaren 2013 var Knipan "uthyrd" utan att krögaren behövde betala någon hyra.
Direktionen för Intern service i Raseborg föreslog försäljning.
Småningom måste staden fatta beslut om försäljning eller uthyrning. På stadsstyrelsens möte på måndagen blev det dock inget beslut, berättar stadsstyrelsens ordförande Anders Walls (SFP).
Nu går man vidare med båda alternativen. Staden begär in anbud för både försäljning och en långvarig uthyrning och kan på det sättet få information om intresset, säger Anders Walls.
Mediekoncernen KSF-Media inleder samarbetsförhandlingar. Målet är att spara in 300 000 euro. Enligt uppgift kan det bli fråga om permitteringar av personalen.
Samarbetsförhandlingarna gäller alla redaktioner inom koncernen.
KSF Medias vd Henrik Johansson säger att det är den fortsatt dåliga ekonomin inom branschen som är orsaken till sparkraven.
– Vi anade den här fortsatt dåliga ekonomiska utvecklingen redan på våren men vi hoppades att sommaren möjligen kunde innebära ett förbättrat marknadsläge. Tvärtom har det nästan gått sämre än vad vi räknade med, så vi är tvungna att se över våra kostnader än en gång, säger Johansson.
Enligt honom handlar det nu om kortsiktiga åtgärder.
– Osthyveln kan vi fortsättningsvis använda. Vi ser över vår produktion, papper, färgplåtar osv. Dessutom kommer vi att försöka minska personalkostnaderna. I klartext betyder det antagligen permitteringar, riktade och tidsbundna. Jag tror inte att de kommer att bli speciellt omfattande, det är väl det positiva budskap jag kan komma med nu, säger Johansson.
Sylvia Bjon är huvudförtroendeman för reaktionspersonalen vid KSF Media. Då hon ombeds beskriva stämningen på redaktionen talar hon om trötthet.
– Det är klart att man är ganska trött på sparåtgärder. Det är en ackumulerad trötthet från de senaste åren, säger Bjon som i egenskap av förtroendeman varit med om fem samarbetsförhandlingar under de senaste åren. Nu stiger siffran till sex.
Läs också:
"Det börjar bli en dålig vana"
Unga blivande it-tradenomer vid yrkeshögskolan Novia i Raseborg funderar om deras framtid påverkas av att Microsoft köper Nokia. Vad de unga själva bär i fickan påverkas inte av försäljningen.
Andreas Hindrén, Wilhelm Javén och Pernilla Fyrqvist studerar för andra året till it-tradenom. För dem handlar det mycket om att Nokia är förknippat med Finland.
– Jag var lite chockad när nyheten kom. Nokia har alltid varit ett finländskt företag. Nokia är det första folk utomlands har kommit att tänka på när man har sagt att man är från Finland, säger Andreas Hindrén.
– Det är klart att man alltid blir lite chockad, men egentligen så var det väl inte så oväntat. Nokia har redan länge samarbetat med Microsoft och då Stephen Elop kom till Nokia så visste man att det bara var en tidsfråga, säger Wilhelm Javén.
– Det ska bli roligt att se vad Nokia och Microsoft har att ge för framtiden eftersom de båda är så stora företag, säger Pernilla Fyrqvist.
De tre studerandena är försiktiga i sina tankar om framtiden och vad beslutet kan ha för konsekvenser för Nokia.
– Jag hoppas det går bra för båda företagen i framtiden, säger Andreas Hindrén.
– Jag hoppas de ska fortsätta samarbeta och att varumärket Nokia ska finnas kvar. Jag hoppas också att företaget ska ha sitt säte i Finland också i framtiden, säger Wilhelm Javén.
– Jag önskar bara lycka till, säger Pernilla Fyrqvist.
It-tradenomer kan jobba inom många olika branscher.
– Jag vet inte exakt hur det påverkar oss, men både Microsoft och Nokia kan erbjuda många jobb för it-tradenomer, säger Hindrén.
– Microsoft har ju alltid haft en stor andel i it-branschen. Nog kommer de ju nu att förstärka sin position som ledande inom mjukvara. Förhoppningsvis kommer det att skapas många nya jobb, säger Javén.
– Självklart påverkar det oss till en viss del. Det kan skapas mera jobb eller mindre jobb beroende på hur de väljer att samarbeta, säger Fyrqvist.
Lärare Rolf Gammals säger att Nokia-affären bara kortfattat behandlas på lektionen. Affären påverkar inte heller hur skolan lägger upp undervisningen.
– Våra studerande har ju inte direkt sysselsatts av Nokia; somliga eventuellt hos någon underleverantör. Och jag tror att underleverantörerna är beredda på den här situationen.
– Personligen tycker jag inte det var oväntat. Det var kanske mera en besvikelse.
Gammals tror att försäljningsbeslutet kan innebära att man lägger ner en del funktioner i Finland även om det är meningen att huvudkontoret ska finnas kvar.
– Mer och mer flyttar nog till USA eller till Asien.
När det gäller att köpa ny telefon säger de tre studerandena att de redan har sina vanor och vet vilka modeller de föredrar. Också läraren Rolf Gammals har bytt bort sin Nokia.
– Jag har också övergått till operativsystemet android och märket Samsung. Utvecklingen av smarttelefonerna har gått så snabbt och bra att det har intresserat mera.
Andreas Hindrén säger att hans första modell var Nokia.
– Personligen så väcker Nokia barndomsminnen, men utvecklingen har gått vidare och det finns många mobilmärken på marknaden just nu. Konkurrensen är hård. Jag använder just nu en Samsung.
Också Pernilla Fyrqvist första telefon var en Nokia.
– Men nu har jag nog bytt. Jag är en Apple-friend.
Wilhelm Javén är däremot en vän av Nokia.
– Jag har alltid stött Nokia. Vi får ju se vad framtiden har att erbjuda om man kan fortsätta ha Nokia. Annars är det bara att byta märke...
Hangölaget FC HIK åkte på tisdagskvällen på sin tredje förlust för säsongen i division 3 i fotboll. SAPA från Helsingfors var bättre på Rukki Arena i Hangö.
Slutresultatet blev 3-4 (0-2).
Hemmalaget FC HIK inledde med en elva som bestod av unga endast inhemska spelare. Enligt tränaren Alexander Österlund var laget kanske lite för ungt och oerfaret.
- I paus och under andra halvleken gjorde de byten vi gjorde det, att vi fick lite bättre grepp i spelet, men det var lite för sent, sa Österlund.
Att Marko Lahti i mitten av andra halvleken blev utvisad gjorde ju inte Hickens jakt lättare. Lahti fällde en SAPA-anfallare som siste man och blev helt korrekt utvisad med ett direkt rött kort. Nämnvärt är att SAPA:s andra mål kom från straffpunkten och det tredje genast i början av andra halvleken.
I den 65e matchminuten gjorde inbytta Tom Enberg hemmalagets första mål och reducerade till 1-3. I den 82 minuten gjorde Enberg 2-3 och kort efter det avgjorde SAPA matchen med att göra 2-4. Hickens sista mål gjordes av bytesspelaren Bruno Gomes i den 90e minuten.
På tisdag reser FC HIK till Kvarnbäcken i Helsingfors för att möta Spartak.
Spelade matcher, serietabellen och kommande matcher finns här
FC HIK: Tatu Hämäläinen; Linus Sandblom, Henri Satomaa (46 min Allan Souza), Johnny Sandberg, Marko Lahti (utv); Eemeli Repo (52 min Cleverson Souza), Joni Kinnunen, Timi Olin (46 min Tom Enberg), Miki Olin (58 min Cesar Cruz), Ivar Stenman (46 min Bruno Gomes); Alexander Eklund.
Maktpartiet SFP i Raseborg välkomnar en metropolförvaltning medan politiker i Ingå och Lojo inte är lika entusiastiska. Också en stor västnyländsk kommun som motvikt till metropolen delar åsikterna.
Enligt Werner Orre, som är SFP:s ordförande i Raseborg, får de västnyländska kommunerna bättre möjligheter att påverka om regeringens förslag till en metropolförvaltning går igenom.
- Det gagnar alla om de västnyländska kommunerna själva får besluta om sina ärenden och de kommuner som hör till huvudstadsregionen sköter sina ärenden, säger han. Tanken på en metropolförvaltning tilltalar mig. Om det sköts på rätt sätt så kan de bli riktigt bra.
Däremot tycker Orre att det inte är en bra idé att bilda en stor västnyländsk kommun som en motvikt till metropolförvaltningen.
- Det är fullständigt vansinne. Det finns ingen sammanhängande infrastruktur, ingen historisk förankring, ingen gemensam förvaltning och inte ens gemensamma intressen, så den idén kan man glömma direkt, säger han.
Ingås kommundirektör Jarl Boström har vid flera tillfällen pratat för en stor västnyländsk kommun. Marie Bergman-Auvinen (SFP), som är ordförande för kommunstyrelsen i Ingå, är inte heller helt främmande för den idén.
- En liten kommun har inte så mycket att säga till som samarbetspartner med en stor metropolförvaltning och kan man fråga sig om en stor västnyländsk kommun skulle vara bättre gentemot metropolförvaltningen, påpekar hon.
Bergman-Auvinen är inte heller lika entusiastisk som Orre när det gäller metropolförvaltningen och befarar att de kommuner som blir utanför kan ha svårt att få sin röst hörd.
I Lojo är politikerna mest fokuserade på ett samarbete med Vichtis, som å sin sida är mera intresserad av Esbo. Samlingspartisten Kari Kyttälä är ingen varm förespråkare av en metropolförvaltning.
- Risken finns att de randkommuner som inte är med i metropolförvaltningen mer eller mindre blir reservat, säger han. Konkurrenskraften minskar och kommunerna får sämre påverkningsmöjligheter.
Enligt Kyttälä borde Lojo eventuellt försöka gå med i metropolen för att få mera påverkningsmöjligheter, men nyttan är ändå begränsad, påpekar han. Det andra alternativet är att satsa på att bli en stark faktor utanför metropolområdet och då är ett samarbete med de andra västnyländska kommunerna viktigt.
Vänsterförbundets Matti Pajuoja är också skeptisk till en metropolförvaltning och tror inte att det kommer att fattas några beslut i saken under den här regeringsperioden. Han är också inne på samma linje som Werner Orre i Raseborg. En storkommun är ingen realistisk idé, anser han.
- Avstånden mellan Lojo och Hangö är för stora och samarbetet med Raseborg har inte varit speciellt bra, säger han.
