Ingå kommun har tagit ställning till metropolområdets förhandsutredning.
Ingå kommun flaggar för det så kallade Porkala-alternativet i sitt svar till finansministeriet.

Ingå vill ha en utredning om kommunsammanslagning mellan Kyrkslätt, Sjundeå och Ingå eftersom det här är en naturlig helhet.
Enligt Ingå pendlar invånarna i de här kommunerna mot huvudstadsregionen - och med en sådan här kommun tryggas tvåspråkig service.

Kommunstyrelsen i Ingå röstade om frågan skulle föras vidare till fullmäktige. Men efter en omröstning var det endast två av nio ledamöter som röstade för en vidare behandling.

I huvudalternativen för metropolutredningen, som blev klar i början på mars, saknas ändå Porkala-alternativet.
Kyrksätt föreslås höras antingen till ett Stor-Helsingfors eller ett Stor-Esbo.

5.3.2013 Porkala-alternativet lågprioriterat

Både Ingå och Raseborg behandlade i går (29.4) den planerade vindkraftsparken i havet utanför de här kommunerna.
Det blev omröstning i båda kommunerna.

Eftersom de här kommunerna i fjol sade nej tack till företaget Finlands Havsvinds planer på 60 vindmöllor I havet, vände sig företaget i december till miljöministeriet.

Företaget hoppades att ministeriet ska tvinga de motvilliga kommunerna att göra en generalplan med vindmöllor i havet.

Kommunerna har fått lämna in utlåtanden och nu får de ännu kommentera de utlåtanden som har kommit in till miljöministeriet.

I Raseborg delar vindkraften fortfarande åsikterna i politiken

Inför stadsstyrelsens möte i går föreslogs att staden konstaterar att lagen inte tvingar staden att planera vindmöllor i havet.

Men stadsstyrelsen beslöt sedan efter omröstning med rösterna 6-5 att inte ge något bemötande - utan överlåta till miljöministeriet att avgöra frågan.

Enligt Ingå kan kommunen inte tvingas planlägga

I Ingå fastslog komunstyrelsen i går efter omröstning med rösterna 7-2 att kommunen fortfarande anser - med de motiveringar som har framförts i kommunens utlåtande - att det inte finns lagliga motiveringar att tvinga kommunen att göra upp en generalplan för havsområdet.

14.12.2012 Finlands Havsvind: Raseborg och Ingå borde tvingas planlägga vindkraft

18.12.2012 Raseborg: Ännu en gång nej till vindkraft

15.1.2013 Ingå säger nej till tvång om vindkraft

Närings-, trafik- och miljöcentralen har problem med att dela ut strukturomvandlingsstödet på 1,5 miljoner euro till företag eftersom det kommer in så få ansökningar. Hittills har bara ett företag i Raseborg-Hangöregionen ansökt och fått stöd.

I oktober beviljades Raseborg och Hangö tillsammans med Högfors en summa på 1,5 miljoner euro i strukturomvandlingsstöd för hösten 2012 och våren 2013.

Mellan 10 och 15 ansökningar har skickats in från Raseborg-Hangöregionen. Men de flesta av dem har landat på avdelningen för landsbygdsstöd, som är fördelaktigare för företagen.

Bara en av ansökningarna har fyllt de kriterier som krävs för att få strukturomvandlingsstöd. Det är den inhemska blöj- och bindtillverkaren Delipap, som har fabriker i Kyrkslätt och Ekenäs, som får en summa på omkring 450 000 euro. Dessutom har aktiebolaget Novago Företagsutveckling, som ägs av de västnyländska kommunerna, beviljats 240 000 euro för att locka företag att etablera sig i Västnyland.

Om pengarna inte går åt, kommer inga nya statliga pengar

En del av stödet har gått till företag i Högfors, men fortfarande finns en summa på ungefär 670 000 euro kvar att söka. Om de pengarna inte används, kan NTM-centralen inte ansöka om mera stöd för regionen, säger enhetschef Vesa Niskanen på Nylands närings- trafik- och miljöcentral.

- Vi har ingen grund för att ansöka om mera pengar om vi inte lyckas få användning för det stöd som staten beviljade i höstas, säger han. Vi önskar att pengarna så snabbt som möjligt skulle komma till användning, men för tillfället finns det ingen ansökning inne för behandling.

Beslut om mera pengar fattas snart

I slutet av sommaren fattar arbets- och näringsministeriet beslut om strukturomvandlingsstöd. Raseborg och Hangö har beviljats status som område i akut strukturomvandling fram till år 2015.

Enligt Vesa Niskanen är den ekonomiskt osäkra situationen i samhället en av orsakerna till att så få företag söker om strukturomvandlingsstöd.

- Att investera och expandera är stora beslut för ett företag och ingen gör det enbart för att få ett investeringsstöd på runt 20 procent av investeringssumman, säger han.

Investerings- och utvecklingsstödet beviljas till små och medelstora företag, vars projekt anses betydelsefulla, till exempel då det gäller företagets tillväxt.

Enligt kriterierna kan ett medelstort företag ha högst 250 anställda, en omsättning på 50 miljoner euro eller en balans på 43 miljoner euro. Högst en fjärdedel av företaget får ägas av företag som är större än det själv.

22.8.2012 Finska blöjor säljer utomlands

Både Ingå och Raseborg behandlade i går (29.4) den planerade vindkraftsparken i havet utanför de här kommunerna.
Det blev omröstning i båda kommunerna.

Eftersom de här kommunerna i fjol sade nej tack till företaget Finlands Havsvinds planer på 60 vindmöllor I havet, vände sig företaget i december till Miljöministeriet.

Vindföretaget hoppades att ministeriet ska tvinga de motvilliga kommunerna att göra en generalplan med vindmöllor i havet.

Kommunerna har fått lämna in utlåtanden och nu får de ännu kommentera de utlåtanden som har kommit in till miljöministeriet.

I Raseborg delar vindkraften fortfarande åsikterna i politiken

Inför stadsstyrelsens möte i går föreslogs att staden konstaterar att lagen inte tvingar staden att planera vindmöllor i havet.

Men stadsstyrelsen beslöt sedan efter omröstning med rösterna 6-5 att inte ge något bemötande - utan överlåta till Miljöministeriet att avgöra frågan. Det var De grönas Marko Reinikainen som kom med detta vinnande motförslag. De som stödde hans förslag var Camilla Grundström (SDP), Ann Katrin Bender (SFP), Per-Erik Holmberg (SDP), Emilia Paarma-Junttila (Vf) och Kajsa Ylimys-Ahlroth (SDP).

Minoriteten, som alltså tyckte att staten inte kan tvinga kommunerna, var Fredrika Åkerö (SFP), Mikael Borgman (SFP), Henrik Lindholm (SFP), Maj-Britt Malmén (SFP) och Anders Walls (SFP)

Enligt Ingå kan kommunen inte tvingas planlägga

I Ingå fastslog komunstyrelsen i går efter omröstning med rösterna 7-2 att kommunen fortfarande anser - med de motiveringar som har framförts i kommunens utlåtande - att det inte finns lagliga motiveringar att tvinga kommunen att göra upp en generalplan för havsområdet.

14.12.2012 Finlands Havsvind: Raseborg och Ingå borde tvingas planlägga vindkraft

18.12.2012 Raseborg: Ännu en gång nej till vindkraft

15.1.2013 Ingå säger nej till tvång om vindkraft

Anrika Slottsknektens stuga vid Raseborgs ruiner i Snappertuna lanserar till första maj nytt koncept med mera program.
Manskören Raseborg har som vanligt full rulle hela första maj.

Kafeet och restaurangen drivs i år av två kvinnor då Anne Ingman gör Harriet Huldin sällskap.

Anne Ingman brukar guida som Helene Schjerfbeck.Anne Ingman är känd som Helena Schjerfbeckguide.Yle/ Marica Hildén

Ingman är känd som Helene Schjerfbeckguide och hon guidar också vid Raseborgs ruiner.
Ingman kommer att sköta guidningar samt Slottknektens pappersarbete.
Harriet Huldin har hand om det praktiska med med kafeet och matserveringen.

Ingman ser också fram emot att Museiverket som ägare för området drar sitt strå till stacken.
Det behövs nya bänkar och toaletterna på området borde skötas bättre så att trivseln ökar.

Raseborgs manskör sjunger från arla morgonstund

Rabbe Johansson tycker om sin kör, Manskören Raseborg.Rabbe Johansson är ordförande för Manskören Raseborg.Yle/ Marica Hildén

Det är inte hela manskören som sjunger å¨första maj. En mindre grupp som kallade sig Karimbi började med traditionen i mitten av 1990-talet, förklarar Johansson.

- Det är alltid lika roligt att sjunga, säger Rabbe Johansson som är körens ordförande.

Samvaron är det bästa i kören, säger Johansson.
- Men det behövs alltid nya medlemmar. Just nu har vi lite brist på tenorer.
I höst ska det se bättre ut på den fronten, tror Johansson.

Kören gör sig också redo för 80-årsjubileum. Det ska firas på många sätt, bland annat med ett beställningsverk av Niels Burgmann.

Området vid Norra hamnen i Ekenäs borde planeras och byggas som en helhet med bostäder, affärslokaler och parkeringsplatser. Det anser Raseborgs stadsdirektör och tekniska direktör i sitt förslag till stadsstyrelsen.

Staden har fått in två anbud av två byggnadsföretag som är intresserade av att utveckla Norra hamnen. Det är Mäenpää Rakennus Oy och YIT Rakennus Oy som presenterat varsitt alternativ för området.

Mäenpää Rakennus Oy:s förslag anses vara bättre i och med att hela Norra hamnen ingår och förslaget helt och hållet grundar sig på områdets godkända detaljplan.

Norra hamnen såg helt annorlund ut i planen som staden i tiderna godkände.Norra hamnen i Ekenäs så som den enligt planen från 2008 kan se ut i framtiden.Raseborgs stad

Raseborgs stad skulle bygga infrastruktur i Norra hamnen för uppskattningsvis 900 000 euro. Staden skulle också vara tvungen att köpa en knapp hektar mark av Trafikverket til marknadspris för att utbyggandet av hela Norra hamnen skulle kunna genomföras.

En parkeringsbyggnad som planeras i området är en stor ekonomisk utmaning. Den skulle rymma 220 bilplatser i två våningar men kosta närmare tre miljoner euro.

En annan utmaning är områdets jordmån som eventuellt är förorenad. Det är okänt vilka kostnader som skulle kunna uppstå om marken måste saneras och också tidtabellen för en sanering är oklar.

Raseborgs stadsstyrelse skulle behandla ärendet på sitt möte i går (29.4) men beslöt att ännu utreda projektets kostnader tillsammans med de involverade parterna.

Läs också: Planerna för Norra hamnen skulle äntligen vakna till nytt liv.

Den viktiga tomtplaneringen i Raseborg står stilla eftersom planeringspengarna är slut.
Stadsstyrelsen tycker att tekniska sektorn får lösa problemet på egen hand utan tilläggspengar.

Ett av stadens viktigaste mål är att planlägga nya företags- och bostadstomter på stadens mark och på det viset locka nya skattebetalande invånare och företag till Raseborg.

Det fanns endast 10 000 euro i årets budget för planeringsarbeten med hjälp av köptjänster. Men de pengarna har redan använts.
Det skulle enligt planeringsarkitekteni Raseborg Simon Store behövas minst tio gånger mera pengar för att klara av allt det planearbete som staden vill få gjort i år.

Men stadsstyrelsen vill inte att fullmäktige beviljar planeringen några tillåggsanslag.

I stället ska samhällstekniska nämnden försöka lösa problemet.

Stadsstyrelsens ordförande, SFP:s Anders Walls utesluter inte tilläggspengar om annat inte hjälper.
- Samhällstekniska nämnden kan eventuellt omprioritera för att hitta resurser, men i annat fall måste man äska om mera pengar, säger styrelseordföranden Anders Walls. Det är enligt Walls mycket viktigt att resurser för planläggningen hittas.

Nu vill forskarna ta reda på hur mycket mikroskopiskt plastavfall det finns i havet och vilka effekter avfallet kan ha på mjukbottenfaunan. Ett forskningsteam på Tvärminne zoologiska station ska under sommaren åka ut i skärgården för att se hur mycket plastpartiklar det finns på bland annat på havsbottnen i Västnyland.

HavsborstmaskJohan Lindholm

Internationellt samarbete

Forskningen på Tvärminne zoologiska station görs inom ramen för det internationella GAME-projektet (Global Approach by Modular Experiments). Det är ett tyskt program där studerande på Pro gradu-nivån från olika länder genomför forskning inom samma tema och där resultaten sedan jämförs sinsemellan. Den här gången är det främst rester av hårda plastbitar från bland annat söndriga flaskor som undersöks, berättar specialforskare Patrik Kraufvelin från Aronias kustlandsteam.

Patrik KraufvelinForskvärminne, tvärminne zoologiska stationare Patrik KraufvelinYLE/Sofia Söderlund

För att ta reda på hur de olika bottendjuren påverkas av plastresterna kommer olika försök att genomföras i akvariemiljö under sommaren. I Tvärminne kommer det praktiska arbetet att utföras av Ulrike Grogoll från Tyskland.

Grogoll handleds av Eliecer Diaz och specialforslare Patrik Kraufvelin från Aronias kustlandsteam. Aronia är ett forsknings- och utvecklingsenhet vid Yrkeshögskolan Novia och Åbo Akademi.

Den barnpsykiatriska avdelningen som i dag finns i den gamla läkarvillan vid Ekåsens sjukhus kommer att flytta. Avdelningen integreras med gynekologi- och barnavdelningen vid Västra Nylands sjukhus.

Överläkare Lotta Lassenius-Panula på barnpsykiatriska avdelningen ser flyttningen som en utmaning när två arbetsmiljöer flyttar samman. Samtidigt är det en möjlighet till utvidgat samarbete. En nackdel är att barnpsykiatrin får mindre lokaler och byter den nuvarande hemlika miljön till en mera sjukhusmässig miljö.

Postivt är att de nuvarande avstånden mellan avdelningarna försvinner. På det sättet är det möjligt med mera samarbete kring barns utveckling. Barnpsykiatrin har också varit stigmatiserande, stämplande säger Lotta Lassenius-Panula. När nu barnpsykiatrin kommer att finnas på samma plats som den somatiska sidan hoppas hon att det har en positiv effekt.

Överskötare Carola Lindholm på gynekologi- och barnavdelningen håller med om att det blir en utmaning för personalen när sammanslagningen är ett faktum. Samtidigt är der en möjklöighet för alla att lära sig mera.

Rent fysiskt kommer det att finnas två skilda utrymmen med mellanvägg på den nya avdelningen. Det finns en dörr som tillåter kontakt så personalen kan ge kan ge hjälp och rådgivning närt det behövs. Samma personalrum ger mera kontakter och samarbate och därigenom säkert synergier i det dagliga arbetet, säger Lindholm.

När det gäller personalen säger Carola Lindholm att barnpsykiatrin har haft brist på personal, vilket bör åtgärdas. På den somatiska sidan har personalen redan anpassats till dagens situation när avdelningen blivit en veckoavdelning.

Den stora hälsoundersökningen bland 11-åringar i Finland kommer nu till Lojo. Alla femteklassare deltar i undersökningen som kartlägger tonåringarnas hälsa.

Datinsamlingen i Lojo sker i mitten av maj. Ungdomarna vägs och deras midjemått och längd mäts. Dessutom besvarar ungdomarna och deras vårdnadshavare en enkät om levnadsvanor och hälsa.

Ungdomarna ger också ett salivprov. Avsikten är att följa upp gruppen tills de är vuxna.

- Vi kartlägger hur arv och miljö påverkar finländska ungdomars hälsa nu och i framtiden, säger forskningsledare professor Elisabete Weiderpass Vainio.
Undersökningen genomförs av Folkhälsans forskningscentrum i samarbete med bland annat Helsingfors universitet och Mannerheims Barnskyddsförbund.

- Vi vet egentligen ganska lite om våra barns hälsa och välbefinnande. Den här undersökningen kommer att ge ny värdefull information om hur barn i elva års ålder mår. Vi har dessutom möjlighet att följa upp dem under flera års tid, så vi får ett ganska enastående material som inte har funnits tidigare, säger professor Johan Eriksson från Helsingfors universitet.

Det blir dyrare att ha barn i simskola i Hangö. Avgiften inför sommaren höjs till 22 euro per barn.

För den summan ges simundervisning i två veckors tid. Hangö ordnar simskola på två stränder; vid Lappvik och i Hangö centrum.

Ungefär 100 barn per år brukar delta i simskolan.

Veckan efter mässan ordnas olika naturevenemang. Mässan har redan startat, kan man nästan säga, i och med att en fototävling inleddes den första maj. Tävlingen pågår till den 18 augusti.

Rantanen och Pihlström räknar med att 5000 personer besöker mässan som arrangeras i den före detta knivfabriken i Fiskars bruk. Omkring 50 utställare har redan visat intresse för mässan. Man kan anmäla sig ända till och med den sista maj.
Arrangörer är Skogstjänst Pihlström Ab och SE-Action Ab i samarbete med Fiskarsbolaget.
Information om mässan

Det blåser snåla vindar på många håll inom skolsektorn idag och diskussionerna har den senaste tiden kretsat kring både hot och våld. Men när det fungerar - vilka är faktorerna som gör att det är bra?

Majlis "Maja" Lindholm är pensionerad lärare från Grännäs skola i Borgå. Hon bor numera i Ekenäs. Maj-Lis har ett 38 år långt perspektiv på läraryrket.
Hennes elever visar fortfarande sin uppskattning för hennes lärargärning och Maja håller mycket aktiv kontakt med en stor del av dem, trots att hon blivit pensionerad för 16 år sedan.

Hela byn ska med

På frågan om hon någonsin blivit arg svarar hon:

- Det blev jag nog väldigt sällan, jag höjde nog sällan ens rösten, det lönar sig inte att bli arg med barn. Men om det hade hänt något så fick den elev som hade gjort något stiga upp i klassen och be den andra om förlåtelse.
Hon minns att hon haft endast en kvarsittning under alla sina 38 år som lärare, först i Sjundeå under två år innan hon kom till Grännäs.

Hennes motto som hon pekat på för eleverna speciellt i knepiga situationer har varit "lär dig livets stora gåta: älska, glömma och förlåta".

Lärarpermitteringarna värst

- Den svåraste tiden under hela min tid som lärare var åren innan jag slutade då vi blev permitterade. Det var jobbigt, säger Maja. Men jag skulle inte ge bort en enda dag av mina år som lärare.

Hon ser inte heller med blida ögon på den byråkrati som lärarna idag är tvungna att syssla med mycket mer än förr, exempelvis under rasterna.
- Jag tycker att det är förkastligt att ägna så mycket av tiden åt det. På rasterna kunde vi ägna oss åt att till exempel lyssna på barnen om de vill prata.

Narkomaner bytte i fjol ungefär 45 000 använda sprutor till nya på rådgivningspunkten Helppi i Lojo. Det är en ökning på nästan 30 procent från året innan.

År 2011 var besökarantalet cirka 350 personer och de bytte då cirka 35 000 sprutor.
- Användarantalet stiger hela tiden, för det blir lättare att få droger, säger sjukskötare Leena Lasila på Helppi. Ämnena som används är i första hand amfetamin, subutex, olika mediciner och olika forskningskemikalier, säger Lasila.

Arbetsdrygt

De som besöker Helppi kan göra det utan att uppge sin identitet och Lasila uppskattar att merparten av traktens sprutnarkomaner har hittat till Helppi. Men de många besökarna på Helppi innebär en stor arbetsbörda för Lasila som är den enda anställda som sköter utbytet av nålar, sprutor och andra förnödenheter. Ungefär en tredjedel av alla besökare kommer från andra kommuner än Lojo, så hon tycker att flera borde satsa på hjälp för sprutnarkomanerna.

Tudelad inställning i Raseborg

I Raseborg finns ingen verksamhet för utbyte av nålar och sprutor. Den som behöver nya är hänvisad till apoteken, säger Viveca Nystrand som är enhetschef för stadens missbrukarvård. Det har varit tal om att införa en sådan verksamhet i Raseborg, men det har inte tagit fart på grund av det anses vara tvetydigt. Det kan samtidigt uppfattas att man uppmanar till kriminalitet, säger Nystrand, fast målsättningen är att minska smittosamma sjukdomar.

Leena Lasila tror inte på teorin att drogmissbruket skulle öka som en följd av sprututbytet.
- Knappast kommer någon till rådgivningspunkten med planerna att bli sprutnarkoman, säger Lasila.

Helppi tar också emot minderåriga missbrukare och av dem är de flesta i åldern 15 - 17 år. Deras antal rör sig kring några tiotal och av dem har nästan alla problem med cannabis.

Helppi finns på Smedsgatan 7 i Lojo centrum.

Över ett tusen Sjundeåhushåll var utan el vid middagstiden på torsdagen.

Ett träd föll på en ellinje strax efter klockan 11 på förmiddagen.
1 100 kunder blev utan elektricitet. Strömavbrottet varade i en timme, uppger elbolaget Fortum.

I Ingå har kommunen ännu inte bestämt var matportionerna till barn och de äldre ska tillredas i framtiden.
Ett förslag har varit att kommunen flyttar alla köksfunktioner till det nya servicehuset Lönneberga.

Servicehuset skulle då byggas ut så att köket kunde producera ett till två tusen matportioner per dag.

Men Ingås samhällstekniska nämnd har remitterat ärendet eftersom prisskillnaderna ser ut att bli väldigt stora beroende var maten skulle tillredas.

Det kostar knappt 300 000 euro att uppgradera centralköket i Lönneberga så att det kan tillreda mat för alla förutom dem som får sin mat tillredd i Degerby.
Men om köket i Degerbyskolan upphör och Lönneberga byggs ut för att producera all mat, skulle det kosta nästa tre gånger mera eller cirka 750 000 euro.

I Raseborg går avtalet om serviceboendet Villa Pentby i Karis ut i september om ett år. Men staden vill fortsätta köpa vård av vårdbolaget Attendo i Pentby.

Bolaget Attendo Oy sköter serviceboendet sedan 2009.

Staden och Attendo har ett femårigt avtal med en option om två år till.

Grundtrygghetsnämnden vill förlänga avtalet till den sista augusti 2016.

Totalt handlar det om 60 platser plus en plats för så kallad intervallvård, kortvarig vård för att avlasta en anhörig som vårdar sin nära hemma.

Vikarier behövs inom seniorservicen i Sjundeå men kommunen har inte haft något system för reservpersonal sedan social- och hälsovårdssamarbetet LOST upphörde.
Nu föreslås en vikariepool för att trygga vården.

Kommunstyrelsen vill nu att fullmäktige skapar en vikariepool genom att inrätta två tjänster som närvårdare och en tjänst som sjukskötare för det här ändamålet.

Med en sådan reservpersonal kan kommunen ha tillräckligt många på jobb inom seniorservicen också om någon är föräldra- eller sjukledig.

Enligt förslaget skulle tjänsterna inrättas 1.6.2013.

Sjundeå skulle satsa knappt 50 000 euro av årets vikarieanslag för vikariepoolen.

Hangö har fortfarande en tandläkare för lite vid hälsovårdscentralen. Tjänsten har varit ledigförklarad, men ingen behörig tandläkare har sökt jobbet.

Behörighetskravet har varit legitimerad tandläkare och arbetsuppgifterna förutsätter goda muntliga och skriftliga kunskaper i båda inhemska språken.

En person sökte tjänsten, men kunde inte anställas på grund av bristande språkkunskaper.

Hangö grundtrygghetsnämnd har nu beslutat lämna tjänsten obesatt.

En person avled i en trafikolycka i Karis på torsdagseftermiddagen. Polisen utesluter inte ett sjukdomsanfall som orsak till olyckan.

En äldre Karisbo körde sent på torsdagseftermiddagen längs Centralgatan från Karis centrum österut.
I Tallmo körde mannen av okänd anledning över den mötande filen och upp på trottoaren på andra sidan gatan.
- Färden slutade när mannen körde mot ett träd på trottoaren, berättar räddningsförman Marko Mustonen som ledde räddningsarbetet på olycksplatsen.

Olycksplatsen ligger en dryg kilometer från Karis centrum. Olyckan inträffade vid 17.30-tiden på torsdagen. Den 65 år gamla mannen var ensam i sin bil.
- Det var tur att inga andra personer skadades i olyckan, säger Mustonen.

En bil som stod parkerad vid gatan fick skråmor av olycksbilen.

Polisen utreder preliminärt om ett sjukdomsanfall kan ha orsakat olyckan.