Politikerna i fullmäktige i Sjundeå förde en lång diskussion om konkurrensutsättningen av maten och städningen på sitt möte i måndags (6.3). Efter omröstning godkände fullmäktige till sist att en privat aktör får ta över städningen och matservicen i kommunen från och med i höst.

Under våren ska kommunen begära in anbud och målet är att en privat aktör ska kunna ta över från och med 1 augusti i år.

Fullmäktige röstade först om att remittera ärendet. Det var Harri Haanpää från gruppen Vihreä Vastuu som ville att frågan remitteras.

Han fick stöd och det handlade bland annat om att man ville klargöra en del saker och dessutom hade man inte hört grundtrygghetsnämnden och bildningsnämnden som representerar sektorer som berörs av upphandlingen.

Fullmäktiges ordförande, Arja Alho (SDP), ville också veta vad det helt konkret betyder för servicen på de olika enheterna - alltså skolor, daghem, äldreboende - då en del av personalen övergår till en privat arbetsgivare.

Fullmäktigeledamoten Heikki Valtavaara, som bildar sin egen grupp, var en av dem som motsatte sig en remittering å det skarpaste. Han konstaterade att tekniska chefen, Markus Moisio, har fullt upp med alla fuktskadade skolor i kommunen och att han inte behöver belastas med flera utredningar om konkurrensutsättningen.

Fullmäktige röstade med siffrorna 17-10 för att ärendet inte remitterades.

Billigare

Sjundeå har anlitat företaget Damico till hjälp för att bereda en konkurrensutsättningen av städningen och matlagningen.

Damico är ett konsultföretag som är specialiserat på bland annat effektivering av städnings- och matlagningsservice.

Företaget har räknat ut att Sjundeå kunde spara 200 000 euro per år i kostnader genom en privatisering.

Också städningen ska privatiseras, men just den biten väckte mindre debatt. Tvätt av golvbrunn med diskborste. Bild: Johan Lindholm / Yle diskborste,golvbrunn,städning

Också då den omtalade landskapsreformen träder i kraft från år 2019 är det enklare om köksverksamheten är privatiserad, konstaterar Damico.

Kvalitetskriterier

Genast i början av behandlingen av ärendet föreslog SFP-gruppen att man lägger till en text om kvalitetskriterier i beslutet.

Gruppen hänvisade till Statsrådets principbeslut om kriterier för offentlig upphandling av livsmedels- och måltidstjänster från år 2016.

Det innebär bland annat att man ska tänka på odlingsmetoder som är goda för miljön, men även tänka på djurens välbefinnande. Också hälsa och livsmedelssäkerhet är viktigt.

Kvalitetskraven för livsmedlen diskuterades livligt. Många tyckte de var bra, men funderade på vad de betyder i praktiken. lunchportion med potatis och köttfärssås Köttfärssås,lunch,mat,matportion,tongåvan

Det är också viktigt att veta ursprungsland och i vilket land livsmedlen har förädlats.

Fullmäktige godkände till sist de här kriterierna efter omröstning och livlig diskussion. En ledamot röstade blankt, i övrigt föll rösterna 20-6 för kriterierna.

Bindande kriterier

En del politiker ifrågasatte ifall det blir några besparingar om kommunen ställer höga kvalitetskrav.

Tekniska chefen, Markus Moisio, konstaterade också att om kommunen ställer alltför speciella och tuffa krav kommer inget företag att lämna in anbud.

Han poängterade också att Damicos utredning om hur mycket pengar kommunen kunde spara handlar om en privatisering av nuvarande servicenivå och inte en förbättring eller med tuffare krav.

Fullmäktige diskuterade också om det handlar om rekommendationer eller om det är bindande krav. Kommundirektören Juha-Pekka Isotupa efterlyste då också klara direktiv om sanktioner ifall de här kraven inte uppfylls.

SFP:s Stefan Svanfeldt konstaterade att det handlar om kriterier som nämns då själva upphandlingen görs, men Isotupa efterlyste ändå direktiv om sanktioner.

Omröstning också om själva konkurrensutsättningen

Fullmäktige röstade också om att förkasta hela konkurrensutsättningen. SDP:s Kristian Parviainen tyckte man fortsätter som nu och istället utvecklar kosthållet och städningen i egen regi.

Men Sjundeå privatiserar nu alltså kosthållet och städningen i tre års tid med en option på tre år till. Det beslutade fullmäktige med rösterna 19-8.

Tanken är att det nya institutet ska inleda sin verksamhet från och med augusti i år. Nu ska en namntävling ordnas för att hitta ett nytt namn för det sammanslagna institutet som består av Musikinstitutet Raseborg och Raseborgs medborgarinstitut. Artikeln är uppdaterad med en kommentar av rektor Maarit Hujanen.

Kulturnämnden godkände en fusion på sitt möte på tisdagen (7.3) med två tillägg: För det första ska nämnden informeras kontinuerligt om fusionens framskridande och för det andra bör den nya organisationen garantera att de svenskspråkiga och de finskspråkiga studerandena behandlas likvärdigt.

Också rektor vald

Det nya institutet erbjuder fri bildning och grundläggande konstundervisning.

Maarit Hujanen är nu rektor för Raseborgs medborgarinstitut och hon blir rektor för det nya institutet från och med 1 augusti i år.

Maarit Hujanen blir rektor för det nya institutet. Maarit Hujanen Bild: Yle/Veronica Montén hujanen,maarit hujanen,medborgarinstitut,Raseborg,raseborgs medborgarinstitut,raseborgs musikinstitut,Västnyland

Ungdomsfullmäktige i Raseborg har inte något emot sammanslagningen, men påpekar att servicen inte får bli sämre för ungdomarna.

Sammanslagningen görs eftersom Raseborgs stadsfullmäktige den 6 juni i fjol godkände ett åtgärdsprogram som berör samtliga sektorer i stadens förvaltning.

Musikundervisningen blir inte lidande

Kursutbudet kommer att förändras väldigt lite det första läsåret säger rektor Maarit Hujanen.

Det har också funnits de som har befarat att musikinstitutets högklassiga musikundervisning kan bli lidande då instituten slås ihop. Hujanen försäkrar ändå att oron är obefogad.

- Det finns ett avtal och budgeten styr väldigt mycket vad vi gör. Musikundervisningen ordnas utgående från välbeprövade metoder och enligt önskemål av kommunerna. Vi samarbetar med kommunerna och blivande biträdande rektorn Tuula Kalmi har översyn på att kursutbudet hålls på samma nivå som förr.

Ännu större enhet

Hujanen talar för att förstora institutet ytterligare och hoppas på att de små medborgarinstituten i Hangö och Ingå också kan tänka sig att bli en del av en större helhet i framtiden.

I Hangö finns just nu planer på att fusionera det svenska och finska medborgarinstitutet i staden.

Planläggningen i Ingå kräver mera tid än beräknat. Därför ruckar nu samhällstekniska nämnden på tidtabellen för de många stora planläggningsärendena som är aktuella.

Tidtabellen för den strategiska generalplanen för fastlandet i Ingå håller ändå till den del att planen nu läggs fram till påseende den 20 mars, säger samhällstekniska nämndens ordförande Peter Siggberg (SFP).

Peter Siggberg. Peter Siggberg (SFP), ordförande för samhällstekniska nämnden i Ingå. Bild: Yle/Robin Lindberg ingå,ingåpolitiker,peter siggberg,siggberg peter,västnyland

Det var meningen att planen för den inre skärgården skulle kunna godkännas i fullmäktige i juni, men det blir tidigast i höst, säger Siggberg.

I höst är det också ett nytt fullmäktige, en ny styrelse och en ny nämnd som ska behandla ärendena eftersom det är kommunalval i vår. Det kan också innebära fördröjningar då nya politiker ska sätta sig in i ärendena, konstaterar Siggberg.

Barösund och Bergvalla

Det skulle vara bra att komma igång med generalplanen för Barösund och stranddetaljplanen för Bergvalla, säger Siggberg. Tidtabellen för de planerna beror på när Fredrik Lindberg, som är arkitekt och engagerad i generalplanen för den inre skärgården, blir ledig för arbetet.

Men också här skjuts tidtabellerna framåt en del från det ursprungliga, säger Siggberg.

Parkeringen ett problem i centrum

Detaljplanerna för centrum och rallyässet Marcus Grönholms projekt, Ingåstrand, i centrum är ännu i initialskedet.

Men det skulle vara bra om planerna för Ingåstrand gick framåt eftersom kommunen behöver frigöra mera parkeringsplatser i centrum, säger Siggberg. Då planerna för Ingåstrand klarnar, kan kommunen bättre planera parkeringen, säger han.

Ingåbon Marcus Grönholm och GSP Group är intresserade av ett fem hektar stort område alldeles invid affärscentret Ingå Strand. I planerna för området finns bostäder, affärsverksamhet och båthamnsfunktioner. Strand i Ingå småbåtshamn. Bild: Yle/ Bubi Asplund affär,båthamn,båtturism,ingå,livboj,småbåtshamn,strand,strand i ingå,turism,västnyland

Men om något företag visar stort intresse och är beredd att etablera sig i Ingåportområdet kan kommunen försnabba processen, lovar Siggberg.

Den 22 mars ordnar Sjundeå kommun en informationskväll för invånarna om luftproblemen i kommunens olika byggnader.

Tidigare ordnades info om Aleksis Kiven koulu för föräldrar och elever, men nu ska ett mera allmänt invånarmöte ordnas.

Kommunen håller som bäst på att i rask takt utreda var kommunen ska placera sina skolbarn då luften är så dålig inomhus.

Över en halv miljon till arrangemangen vid Aleksis kiven koulu

Först utreder kommunen om det finns rum för tillfälliga klassrum i kommunens fastigheter i centrum.

Sedan ska kommunen konkurrensutsätta byggandet av tillfälliga modulbyggnader för eleverna i Aleksis Kiven koulu. De tillfälliga byggnaderna ska placeras på åkrar norr om sportplanen.

Kommunfullmäktige godkände på måndagen (6.3) att en summa på 600 000 euro tas med bland tekniska nämndens investeringar i budgeten för i år.

Pengarna är just avsedda för de tillfälliga arrangemangen för Aleksis Kiven koulu.

Äldre elever i grundskolor i Raseborg får säga sitt om jämställdheten i skolan. På basen av resultaten ska sedan en jämställdhetsplan göras upp.

Lagen om jämställdhet mellan könen kräver att varje grundskola utarbetar en jämställdhetsplan och arbetet har nu kommit i gång i Raseborg.

Tanken är att elever i årskurs 5-9 varje år ska få besvara en enkät om hur jämställd deras skola är.

Samma bedömning oberoende kön

Jämställdhetsplanen ska innehålla en beskrivning av hur jämställdheten ser ut i skolan plus olika insatser och åtgärder som skulle främja att alla elever behandlas lika oberoende kön.

Tyngdpunkten ligger på hur undervisningen ordnas, skillnader i lärandet och bedömningen av studieprestationer. Planen ska också ta upp hur skolan ska förebygga och undanröja sexuella trakasserier och trakasserier på grund av kön.

VR meddelar på sin webbsida om förseningar i fjärrtågtrafiken på kustbanan.

I morse upptäcktes ett tekniskt fel som hindrar växelbyte i Salo. Felet i växlarna har reparerats, men flera tåg är ändå försenade.

Följande tåg är försenade:

- InterCity 946 kl. 7.30 Åbo-Helsingfors ca 50 minuter
- InterCity 948 kl. 8.10 Åbo hamn-Helsingfors ca 45 minuter
- InterCity 950 kl. 9.30 Åbo-Helsingfors avgår ca 50 minuter försenat
- InterCity 979 kl. 7.30 Helsingfors-Åbo ca 40 minuter

Det finns intresse i Raseborg att arrangera en pridefestival också i år. Den här gången är tanken att paraden ska ordnas i Karis.

Onsdagen den 15 mars ordnas en träff där intresserade kan utbyta tankar och idéer och diskutera fritt. Målet med mötet är att grunda en arbetsgrupp som kan jobba vidare med planerna.

Mötet ordnas klockan 18 på Karis bibliotek.

Mötet kallas samman av Raseborgs kulturbyrå, men meningen är att staden inte ska hålla i trådarna i år. Huvudansvaret ska ligga hos arbetsgruppen.

Raseborgs första pridefestival ordnades i Ekenäs i fjol och då deltog 600 människor i paraden.

Orden vill inte räcka till när fullmäktigeordföranden Sari Wilhola från Samlingspartiet lovordar de gångna fyra årens samarbete med Ingås största parti SFP. Men grupperna har olika hjärtefrågor, påminner SFP. Samlingspartiet tror att det åter kan bli aktuellt att granska skolnätet i Ingå.

- Vi har jobbat bra tillsammans. Jag tycker det har gått jättebra de senaste fyra åren i Ingå. Ekonomin är i skick och vi har jobbat tillsammans.

Kaj Karlstedt (SFP) och Sari Wilhola (Saml). Kaj Karlstedt och Sari Wilhola. Två Ingåpolitiker sitter vid ett bord i en radiostudio. En mikrofon, papper och pennor på bordet. Bild: Yle/Linus Westerlund Ingå,Kaj Karlstedt,kommunalval 2017,Sari Wilhola,Västnyland

- Det är precis som Sari säger att vi har kunnat samarbeta väl och haft samma syn på hur man löser problemen.

Wilhola: Bara små skillnader mellan SFP och Samlingspartiet

Är det så att gamla svenskspråkiga Ingåbor röstar på SFP medan nyinflyttade finskspråkiga Ingåbor ger sin röst till Samlingspartiet, men i övrigt är ni ideologiskt rätt nära varandra?

- Ja, säger Wilhola.

Kaj Karlstedt betonar att SFP inte enbart är en svensk version av Samlingspartiet.

- Det ryms många olika ideologier i SFP. Det är ibland en prövning, men oftast en rikedom.

Vi har kanske olika hjärtefrågor.― Kaj Karlstedt om skillnaden mellan SFP och Samlingspartiet.

- Jag tycker inte det. Kanske små saker. Jag kommer nu inte ihåg något. Vi har samma åsikt i ekonomi- och i skolfrågor, försäkrar Wilhola.

Karlstedt preciserar.

- Vi har kanske olika hjärtefrågor. För Samlingspartiet har finskspråkiga skolan varit deras största hjärtefråga.

Han avser den finska skolan Merituulen koulu som drabbades av omfattande fukt- och mögelskador. Eleverna evakuerades till Västankvarn, skolan renoverades och byggdes till.

SFP:s hjärta klappar mest för andra frågor, menar Karlstedt.

- För oss har kanske planläggningen varit viktig. Men när vi lyfter fram frågorna har vi kunnat samarbeta och komma till ett gott resultat.

Soile Gustafsson (SDP) och Rannvi Wallen (Grön). Soile Gustafsson och Rannvi Wallen. Två Ingåpolitiker sitter vid ett bord i en radiostudio. En mikrofon, frukt, papper och pennor på bordet. Bild: Yle/Linus Westerlund Ingå,kommunalval 2017,rannvi wallen,Soile Gustafsson,Västnyland

- Det handlar om en personlig prioritering. Jag har alltid haft gröna tendenser. Det handlar bara om fokusering.

Wallen tycker det är bra att man som svenskspråkig kan vara med i De gröna.

Skillnaden mellan SFP och De gröna tycker hon är enkel att beskriva.

- Hållbar utveckling.

2012-2016: En försoningsperiod?

Den föregående perioden 2008-2012 var uppslitande i Ingå. De obundna med Heimo Hakala i spetsen fick i valet 2008 över 800 röster. Tillsammans med andra grupper kunde de förenas i en protest mot det gamla styret och SFP:s starka ställning. Det blev en uppslitande period i Ingå.

De obundnas Heimo Hakala väckte starka känslor i Ingå. På bilden tillsammans med Soile Gustafsson (SDP) och Kristian Westerholm (SFP, i mitten): Ingå fullmäktiges presidium 2011-2012 Bild: YLE/Sofia Söderlund heimo hakala,ingå,kristian westerholm,soile gustafsson,västnyland

Soile Gustafsson från SDP är försiktig i sin beskrivning.

- Det har faktiskt varit lite annorlunda. Men jag skulle ha önskat mera utveckling också den här perioden.

Skolnätet kan komma upp på nytt

Skolnätet i Ingå har varit under lupp under den gånga perioden. Den finska skolan Merituulen koulu har efter omfattande fuktskador renoverats och byggts till och eleverna har återvänt från Västankvarn lilla svenska byskola dit de evakuerades.

Fokus har småningom flyttat tillbaka till den svenska skolan i kyrkbyn, Kyrkfjärdens skola. I planerna finns nu renovering samt ett tillbygge för att skapa ett allaktivitetscentrum med förutom skolan också centralkök, ungdomsverksamhet, medborgarinstitutet, musikinstitutet och olika möteslokaler.

Merituulen koulu, Ingås finska skola, har renoverats och byggts ut. Vy över en nyrenoverad del av Merituulen koulu Bild: Yle/Robert Ehrnsten ingå,merituulen koulu,merituuli,merituuliskolan,skola,västnyland

Har kommunen efter alla dessa investeringar fortfarande råd att också upprätthålla en liten byskola i Västankvarn eller räcker det med svensk skola i Kyrkfjärden och Degerby?

- Det är en intressant fråga hur det går med eleverna i Västankvarn skola. Min son har gått i skola där och jag tycker det har varit en bra skola, säger Soile Gustafsson från SDP.

Sari Wilhola vågar inte lova att Västankvarn är kvar efter sju år.

- Det vet jag inte. Men efter fyra eller fem år finns skolan nog ännu.

Skolan i Barösund stängde för flera år sedan. Barösunds skola Bild: Niklas Lindholm barösund,barösunds skola,skola,skolbyggnad,staket

- Jag tror att Västankvarn och skolnätet kommer upp eftersom det kostar så mycket att renovera Kyrkfjärdens skola.

Västankvarn skola. Ett rött trähus ute på landsbygden. Det är Västankvarns skola i Ingå. Bild: Yle/Veronica Montén 100 år,ingå,västankvarn,västankvarn skola,västnyland

- Västankvarn skola är till alla delar bra i dag. De får god undervisning, de har bra med lärare och elevunderlaget är i skick. Jag tycker det är en fördel att det finns olika typer av skolor i vår kommun där över hälften av invånarna bor ytter om centrum.

Wilhola vill inte stämpla skolan som dålig.

- Eleverna och lärarna trivs där, påminner hon.

Rannvi Wallen försvarar Västankvarn, som hon tycker har profilerat sig. Det finns en efterfrågan på en landsbygdsskola som Västankvarn, säger hon.

- Elevunderlaget har vuxit och det finns familjer som väljer skolan trots att de själva får stå för skjutsarna.

Finska klasser i Degerby

Sari Wilhola vill i framtiden också ha årskurserna 1-2 för finskspråkiga i Degerby. Det kunde locka fler familjer från huvudstadsregionen då avståndet är kortare än till Ingå centrum.

Wilhola tror ändå inte att det ännu blir aktuellt med finska klasser under den kommande perioden.

- Jag tror att det tar längre än fyra år, men vi ska se.

Degerby skola har i dag endast svenskspråkiga skolklasser. Dagvård erbjuds på båda språken. Elever i Degerby skola i Ingå övar till stafettkarnevalen 2012. Bild: YLE/Monica Slotte degerby,degerby skola,elever,ingå,skola,stafettkarneval 2012,västnyland

- Om Merituulis nuvarande lokaler inte räcker till, och det finns ett elevunderlag där, så inte ställer jag mig mot att ha finskspråkig undervisning i Degerby. Det är ganska fullt i Merituuli redan nu.

Han understryker ändå att Degerbyskolans lokal i så fall måste ses över.

- Man måste hitta en lösning som fungerar. Det gäller antagligen att bygga till i Degerby. Men gymnastiksalar och kök kan säkert vara gemensamma. Visst är det möjligt.

Med svensk- och finskspråkiga elever på samma tomt kunde kommunen också satsa på nya idéer, kastar Wilhola fram.

- Det kunde vara någon slags språkbadsklasser i Degerby.

Läs mera:

Lojokandidater: Det ska inte kosta att parkera sin bil

Parkeringsavgifterna i centrum är idiotiska. Lojos parkeringsövervakare är världskända för sin snabbhet. Slopa parkeringsavgifterna på alla utom två eller tre gator. Det anser fyra partiers kommunalvalskandidater från Lojo. De deltog i Yle Västnylands valdebatt. Se videor!

Kommunerna har en lagstadgad skyldighet att följa upp miljöns tillstånd. I Sjundeå har kommunen valt att undersöka ytvattnet i sjöar och i år ska en sjö undersökas.

Sjundeå kommun har i för i år reserverat 2 000 euro för undersökning av vattendrag. För de pengarna har man låtit Västra Nylands vatten och miljö göra upp ett ytvattenprogram för åren 2017-2026.

Dessutom räcker pengarna till att låta undersöka ytvattnet i en sjö i Sjundeå i sommar.

Tanken är att kommunen sedan årligen låter undersöka tre sjöar fram till år 2026.

I programmet har en del sjöar slagits fast, men dessutom har kommunen möjlighet att välja en sjö som inte nämns i programmet.

Mångsidiga undersökningar

I vattendragen undersöks bland annat syretillståndet, övergödningen, näringsnivån, surheten, humusmängden och mängden bakterier.

Om det finns blågröna alger i sjön då proverna tas undersöks också de. Algblomning i Houtskär. Bild: Yle/Linus Hoffman algblomning,Blågröna alger

Resultaten för undersökningen presenteras på webbsidan Vattnenskvalitet.fi.

Flera obekanta sjöar

Sedan tidigare deltar Sjundeå på uppdrag av Nylands närings-, trafik- och miljöcentral (NTM) i övervakningen av Sjundeå å och Pickalaviken. De undersökningarna bekostas av flera parter som har verksamhet som påverkar vattendragen.

Dessutom undersöker kommunen vattenkvaliteten vid officiella badstränder.

Det är budgeten som bestämmer hur omfattande undersökningar som utförs årligen. Västra Nylands vatten och miljös kontor i Lojo. Bild: yle/Petra Thilman laboratorium,vattenanalys,vattenprover,västra nylands vatten och miljö r.f.,västra nylands vatten och miljös vattenlaboratorium i lojo

Diskussion om vilket vattendrag man väljer

Miljö- och byggnadsnämnden i Sjundeå skulle på sitt möte på tisdagen (7.3) slå fast vilken sjö som ska undersökas i sommar i Sjundeå. Förslaget var Fårträsket eftersom man inte har undersökt vattendraget särskilt noga.

Men nämnden ville diskutera också andra möjligheter och nämnde bland annat Kynnarträsket som inte har en officiell badstrand, men där många ändå väljer att simma.

Men eftersom nämnden inte har möte förrän i maj och det då blir en för stram tidtabell för de som ska planera provtagningarna gav nämnden lov till miljöinspektören Anu Hynninen att fatta slutligt beslut om vilken sjö som ska undersökas i Sjundeå i sommar.

Det dammar inte särskilt mycket från kalkbrottet i Svartå. Det visar kalkstensbolaget Nordkalks mätningar. Nordkalk vill bryta fyra gånger mera kalksten i framtiden. Det oroar en del Svartåbor medan andra tar planerna med ro.

Jordbrukaren Johan Wasström bor på en gård en bit från Hållsnäsvägen som löper förbi Nordkalks dagbrott. Han tycker att det är bra att bolaget vill utvidga verksamheten.

- Det är bra för Svartå att det finns jobb.

Nordkalk vill uppdatera miljötillståndet. Enligt det nuvarande miljötillståndet får bolaget bryta 50 000 ton kalksten om året. Nordkalk vill i framtiden kunna bryta 200 000 ton om året.

Positivt med kalkbrott i Svartå

Yle Västnyland har pratat med en handfull Svartåbor som är positiva till att det finns ett kalkbrott på orten. De upplever inte att det bullrar eller dammar särskilt mycket.

Johan Wasström. Johan Wasström är mjölkproducent i Svartå. Bild: Yle/Bubi Asplund johan wasström,mjökproducent,raseborg,svartå,västnyland

Johan Wasström har bott hela sitt liv i Svartå och säger att gruvan inte stör honom.

- Det finns säkert buller, men det hör jag inte. Jag har också åkrar i närheten av gruvan och jag har inte lagt märke till att det dammar särskilt mycket.

Dammet bekymrar en del Svartåbor

Dammet och bullret bekymrar däremot pensionären Gösta Lundén som bor i ett hus där han kan blicka ut över Hållsnäsvägen. Lundén bor en dryg kilometer från kalkstensgruvan.

Gösta Lundén. En man står lutad mot en snöskyffel med snöig bakgrund. Han heter Gösta Lundén. Bild: Yle/Marica Hildén gösta lundén,gösta lundén gillar inte nordkalk i svartå,raseborg,svartå,västnyland

Lundén tycker att det låter väldigt häftigt att öka från 50 000 ton kalksten om året till 200 000 ton.

- Transporterna var små då brottet började i mitten på 1950-talet, allt gick lugnare till då. Allt har blivit större längs med åren och det för med sig damm och buller.

Gösta Lundén säger att familjen hör bullret från kalkstensbrottet, däremot lider de inte av dammet.

- De som bor närmare Hållsnäsvägen märker det. Jag har hört klagomål, det är inte så många som klagar, men det hörs.

Farthinder behövs på Hållsnäsvägen

De Svartåbor som Yle Västnyland pratat med är mera bekymrade över trafiken än över att kalkstensgruvan eventuellt utvidgas. Långtradare kör kalk från gruvan, men även den vanliga personbilstrafiken är bekymmersam.

Flera Svartåbor efterlyser farthinder på Hållsnäsvägen om Nordkalk får lov att bryta mera kalksten i Svartå.

- Fotgängare, cyklister och barn har fullt upp med att hålla reda på trafiken, säger Gösta Lundén.

Johan Wasström säger att det inte är positivt om trafiken ökar mycket, men han tycker inte att man kan tala om att det är mycket trafik på Hållsnäsvägen i dag.

- Trafiken var mycket farligare på 1970-talet då vägen var kurvig. Nu är både vägen och bilarna bättre, så jag tycker inte att det är någon större fara.

Gösta Lundén säger att både personbilar och långtradarna från gruvan har svårt att hålla sig till hastighetsbegränsingen på 40 kilometer i timmen.

- Farorna blir större ju flera som kör här.

Nordkalk: Det dammar inte mycket

Nordkalk höll möte på onsdag kväll (8.3) i Svartå för att informera om planerna.

Bolaget berättade bland annat om mätningarna av damm. Mätningarna visar att kalkbrottet inte dammar mera än tillåtet. Resultaten är klart under det gränsvärde som gäller.

Under mötet blev trafiken den fråga som diskuterades allra livligast. På mötet beslutade man att Nordkalk ordnar ett möte med närings-, trafik- och miljöcentralen, polisen, entreprenören och andra parter för att diskutera problemen med fortkörning på Hållsnäsvägen.

Artikeln uppdaterades klockan 20:50 den 8.3 med uppgiften om att man beslutade ordna ett möte om trafiksäkerheten.

Sjundeå kommun måste konkurrensutsätta sjukvårdstjänsterna igen. Det beror på att den nya social- och hälsovårdslagen kanske träder i kraft den 1 januari 2019.

Sjundeå har nu ett avtal med en privat serviceproducent vid kommunens hälsocentral som löper ut om ett knappt år. Coronaria Hoitoketju har sedan 1 mars 2014 skött om kommunens hälsocentral. Avtalet gick ut den 28 februari 2017 med möjlighet till ett optionsår.

Kommundirektör Juha-Pekka Isotupa förlängde tiden till den 28 februari 2018 med hjälp av ett tjänstemannabeslut.

10 månader på kommunens ansvar

Om den nya reformen träder i kraft år 2019 är det meningen att verksamheten ska övergå till landskapet, men det blir ändå en tid på tio månader där verksamheten är på kommunens ansvar.

Grundtrygghetsnämnden beslutade på onsdagen (8.3) att kommunen upphandlar mottagningstjänster vid hälsocentralen från den 1 mars 2018 till och med den 31 december 2019, med ett optionsår. Ärendet går sedan vidare till kommunstyrelsen.

Läkare och sjukskötare

De tjänster som Sjundeå ämnar upphandla är läkarmottagningens personal så som läkare, sjukskötare, diabetesskötare och sjukskötare inom psykiatri.

Dessutom handar det om läkartjänsterna för åldringsvårdsenheterna, rådgivningarna och skolhälsovården.

Upphandlingens totala värde beräknas vara cirka 1,8 miljoner euro och cirka en miljon för optionsåret.

Cinia Groups projekt att dra en datakabel i havet från Hangö till den stora datakabeln mellan Finland och Tyskland torde inte ha stor inverkan på havsmiljön. Därför behövs ingen miljökonsekvensbedömning, anser Hangö miljönämnd.

Det är Nylands närings-, trafik- och miljöcentral som har begärt ett utlåtande av Hangö stad om man behöver bedöma miljökonsekvenserna och göra en Natura bedömning.

Den nya kabeln ska dras cirka 44 kilometer längs havsbottnen till den befintliga sjökabeln.

Kabeln är 35 millimeter tjock och har ett skyddsskal.

Bedömningen är att bottensedimentet och bottendjuren störs minimalt eftersom kabeln ligger på bottnen. Det är bara vid stranden och ner till åtta meters djup kabeln grävs ner i sedimentet.

Arbetet får inte göras då fiskarna leker eller fåglarna häckar. Kabeln får inte dras genom Natura 2000 områden.

Frågan om utlåtande ska också behandlas av Hangö stadsstyrelse.

Läs mera:

Avtalet undertecknat - fritt fram för sjökabel till Hangö

Nu är det klart att den hypersnabba datasjökabeln mellan Tyskland och Finland får en förgrening till Hangö. Det statliga företaget Cinia undertecknade i fredags ett samarbetsavtal med det nya västnyländska företaget C-Fiber Hanko.

Lojoborna får ett förnyat elnät när 40 kilometer elkabel flyttas ner under marken. I Tytyri och Vasarala får 2 100 kunder säkrare elnät som är mindre känsligt för väder och vind.

Arbetet kör igång i månadsskiftet mars-april.

Elöverföringbolaget Carunas projekt sysselsätter runt 27 personer i Lojo och beräknas kosta cirka 2,7 miljoner euro. Det nya elnätet tas i bruk i oktober om allt går enligt planerna.

Lojobor som bor på området får räkna med att arbetsmaskiner som rör sig på området kan orsaka tillfälliga trafikarrangemang.

Det förnyade elnätet i Lojo är en del av ett större landsomfattande projekt där målet är att 80 000 kilometer elkabel ska finnas under marken år 2018.

Kalkstensbolaget Nordkalk vill bryta mera kalk i Svartå. Bolagets mätningar visar att kalkbrottet inte dammar mera än tillåtet. Resultaten är klart under det gränsvärde som gäller. Bullernivån överskrider för det mesta inte gränsen efter att en del av krossningen flyttades till en ny plats i början av året.

Nordkalk vill i framtiden bryta 200 000 ton kalksten i Svartå. Det nuvarande miljötillståndet ger bolaget rätt att bryta 50 000 ton om året. Bolaget ansöker därför om utvidgat miljölov och har gjort mätningar av damm och buller.

Maskiner har flyttats om bullret minskat

Bolaget hade ett möte i Svartå på onsdag kväll (8.3) och berättade om damm- och bullermätningarna. Mätningarna av damm gjordes vid Hållsnäsvägen och vid Bruksträsksvägen mellan den 25 oktober och 1 december 2016.

Mätningarna visar att kalkbrottet inte dammar mera än tillåtet. Gränsvärdet för ett dygn är 120 mikrogram per kubikmeter. Kommunikationsdirektör Anne Foley konstaterar att värdena som mättes 2016 är klart under gränsvärdet.

Produktionschef Esko Niemelä, kommunikationsdirektör Anne Foley och operativa direktören Kari Vyhtinen vid Nordkalk. Esko Niemelä är produktionschef på Nordkalk. Anne Foley är kommunikationsdirektör och Kari Vyhtinen är operativ direktör. Bild: Yle/Marica Hildén anne foley,esko niemelä,kari vyhtinen,nordkalk,västnyland

Nordkalk har också mätt bullernivån. Enligt det nuvarande miljölovet är gränsen 47 decibel i närheten av den närmaste bosättningen klockan 7-20. Svartå kalkbrott har klarat nivån för det mesta, säger Anne Foley.

Gränsvärdena för hur mycket det får bullra är i de flesta fall högre än vad Nordkalk har lov till i miljötillståndet. Bland andra bostadsområden ska tåla buller upp till 55 decibel mellan klockan 7 och 22.

Nivån kan överskridas när man jobbar, men bolaget har vidtagit åtgärder för att minska bullret, säger Kari Vyhtinen som är operativ direktör vid Nordkalk.

- Vi har flyttat på krossningsmaskinerna och det har minskat bullret. En del sten måste krossas på den gamla platsen, men cirka hälften krossas på en ny plats. Det innebär också att vi inte behöver så många bullerskydd.

Det går att minska på dammet

Nordkalk spränger även så sällan som möjligt. Årets kvot på 50 000 ton sprängdes på en dag, sedan krossas kalkstenen efter hand. Krossningen upphör i juni, juli och augusti.

Kari Vyhtinen säger att Nordkalk även vill minska på dammet och det finns flera sätt göra det på.

- På somrarna kan man vattna och salta vägytan så att dammet inte sprids så mycket. Det är också viktigt att kalkbrottet är rent så att man inte drar damm med sig.

Dessutom dammar det mindre om långtradarchaufförerna håller sig till hastighetsbegränsningen på 40 kilometer i timmen.

- Tyvärr tycks alla chaufförer inte alltid följa trafikreglerna, säger Kari Vyhtinen.

Nordkalk: Chaufförerna känner till reglerna

Vyhtinen säger att trafiksäkerheten är väldigt viktig.

- Det får absolut inte hända olyckor i trafiken. Det ska vara säkert att befinna sig på Hållsnäsvägen även om trafikmängden ökar.

Vyhtinen säger att Svartåborna ska kontakta Nordkalk om de märker att långtradarna från kalkstensbrottet inte håller sig till hastighetsbegränsingen.

- Vi har också informerat dem om vilka trafikregler som gäller. I januari fick vi ett meddelande om överhastighet och vi har pratat med det transportbolaget.

Nya kunder - mera kalksten

Nordkalk vill bryta mera kalksten i Svartå eftersom efterfrågan har utvecklats bra, förklarar Kari Vyhtinen. Kalkstenen i Svartå är dessutom av bra kvalitet och passar till mycket: Kalken i Svartå behövs bland annat i Tytyri i Lojo, i asfalt och i jordbruket för att kalka åkrarna.

Infarten till gruvan i Svartå finns vid Hållsnäsvägen. En vit och turkos skylt där det står Nordkalk. Finns i Svartå. Bild: Yle/Marica Hildén nordkalk,nordkalk svartå,nordkalk svartå kalkbrott,raseborg,svartå,svartå kalkbrott,västnyland

Dessutom behövs kalk då man tillverkar stål, glas och papper. Hönor behöver kalk för att värpa ägg och äggskalen i sin tur innehåller kalk.

50 000 ton sten om året räcker inte längre.

- Vi måste nu ta mera kalksten från Sibbo och Tytyri i Lojo. Det är ändå inte meningen att vi med detsamma bryter 200 000 ton sten i Svartå, men med den mängden så har vi större svängrum.

Efterfrågan sjönk under några år

Gruvan i Svartå öppnades 1954 av Lojo kalkverk. Den var öppen till och med 2005, men efterfrågan på kalksten sjönk då Lojo cementfabrik stängdes 1993, berättar Nordkalks produktionschef Esko Niemelä.

- Gruvan öppnades igen 2011 då efterfrågan ökade.

Gruvan i Svartå var inte helt stängd, utan annan sten krossades där under tiden.

Gruvområdet i Svartå är 51 hektar. Det tar tiotals år innan all kalksten är bruten, säger Vyhtinen.

Hangö, Ingå och Raseborg får statliga pengar för att satsa på tidigare språkundervisning.

Raseborg får 18 000 euro för att utveckla språkundervisningen i förskolan och årskurserna 1-3.

Ingå får 12 000 euro för att inleda språkundervisningen i ett tidigare skede.

Hangö får 8 000 euro för praktisk engelska inom småbarnspedagogik och förskola.

Utbildningsstyrelsen har beviljat fyra miljoner euro till 96 olika kommuner och skolor. Från statligt håll vill man att elever börjar läsa språk tidigare.

Pojoviksbron i Ekenäs kan öppnas för sjötrafik igen. Reparationsarbetena är klara så att västra farleden kan öppnas.

Det är Trafikverket som beslutat att sjötrafiken under bron kan inledas igen. Sjötrafiken var inställd under reparationsarbetena.

I mitten av februari blev det klart att reparationerna drar ut på tiden. Det berodde på att man hittade tunga och tjocka stålplåtar i maskinrummets tak. De fanns inte med i de ursprungliga planerna och därför höll inte tidtabellen.

Tanken var då att farleden skulle vara stängd till den 13 mars, men den kunde öppnas tidigare.

Reparationerna inleddes i augusti 2016. Farleden stängdes den första december i fjol på grund av broreparationerna.

Från och med i dag kan du söka fram en kommunalvalskandidat med hjälp av Yles valkompass som i år också innehåller kandidaternas videor. Med en månad kvar till val kör nu Yles valbevakning igång på allvar.

Över 17 000 kandidater från hela Finland har börjat fylla i Yles valkompass inför kommunalvalet. Alla har inte ännu godkänt sina svar, så valkompassen kommer att utökas med många fler kandidater.

Frågorna i kandidattestet innehåller dels kommunala frågor som är gemensamma för alla kommuner, men också fem värdefrågor och fem kommunala frågor som är olika för varje enskild kommun i Finland. Dessutom finns det frågor som andra nyhetsredaktioner bidragit med: Yles valkompass är i år ett unikt samarbete med flera tidningshus i Finland, bland annat KSF Media.

Du kan fylla i valkompassen och hitta din kandidat från och med i dag. Dessutom kan du titta på kandidaternas videopresentationer: Flera tusen kandidater har också utnyttjat möjligheten att göra en egen kandidatvideo i valkompassens videogalleri.

Kandidater är ute på torg och gator

Med en månad kvar till kommunalvalet den 9.4 kör nu både valbevakningen och valkampanjerna igång på allvar.

- Det börjar märkas på alla fronter nu, kandidater är ute på torg o gator, vi har haft de första valdebatterna, säger Pia Johansson, valkoordinator på Svenska Yle.

- Jag tror att människor faktiskt börjar fundera på vem man kunde rösta på och säkert också om man ska rösta, när så mycket ändras i kommunerna i och med vård- och landskapsreformen.

Stor aktivitet på regionernas redaktioner

På Svenska Yle har kommunalvalsplaneringen pågått länge och satsningarna har redan kört igång. I regionerna är redaktionerna redan i full gång med kommunvisa debatter om de viktigaste frågorna i den egna regionen.

- Vårt främsta uppdrag är att visa dels på varför det är viktigt att rösta, vad man kan påverka i sin egen närmiljö när man röstar, säger Johansson.

Valdebatter i tv och ny resultatstjänst

Inför kommunalvalet i år satsar Svenska Yle bland annat på valdebatter i olika regioner och kring olika teman: fyra i Yle Fem och en i X3M:s webbstudio.

Både de regionala nyheterna och riksnyheterna kommer temavis att belysa olika viktiga ämnen, och också partierna ska granskas. Valbevakningen pågår i både radio, webb och tv och också enskilda avsnitt av Närbild och Spotlight behandlar kommunalvalet.

- Själva valvakan under valkvällen 9.4 i Yle Fem och Arenan, och sedan resultattjänsten, analyserna och stämningarna på vår webb svenska.yle.fi är stora satsningar som vi är stolta över, redan på förhand.

Är det några särskilda ämnen som känns viktiga inför det här kommunalvalet?

- Vården är en stor fråga, trots att tanken är att nya fullmäktige har hand om social- och hälsovården bara under en övergångsperiod. Det finns fortfarande så många frågetecken kring vårdreformen att den trots allt tycks vara ett ämne som dyker upp i kampanjerna nu, säger Johansson.

Hon lyfter upp också skola och dagvård som ämnen som berör väldigt många väljare, likaså kultur och fritid: allt från biblioteken till idrottsanläggningar är sådant fullmäktige tar hand om. Också bostadsproduktion och näringsliv i kommunerna är viktiga ämnen.

Eldprov för regeringen

Kommunalvalet är intressant också ur ett annat perspektiv än hur det går för den egna kommunen:

- På riksplan talar man nog också om att kommunalvalet skulle visa vad folk tänker om regeringens politik. Visst finns den aspekten också, säger Johansson.

Läs mera:

Yles valkompass kommer - nu i unikt samarbete med andra mediehus

Inför kommunalvalet i april lanserar Yle för första gången en valkompass i samarbete med kommersiella mediehus.

KSF Media, Uusi Suomi, Suomen Kuvalehti och Maaseudun Tulevaisuus har egna frågor i Yles valkompass. Dessutom kommer bolagen att kunna utnyttja all data som samlas in via kompassen.

Det är fler irakier och unga män som utvisats från Finland jämfört med från Sverige. Det beror på att de som kommit till Finland hade en annan profil. Det säger Inrikesministeriets kanslichef Päivi Nerg.

Asylbesluten som fattats i Finland har kritiserats hårt och i går (8.3) fick Inrikesministeriets kanslichef Päivi Nerg svara på en hel del frågor kring problemen under en paneldebatt på Kulturhuset Karelia i Ekenäs.

Karelia var fullsatt då Finlands asylpolitik diskuterades. Publik på paneldebatt. Bild: Yle/Tove Virta Ekenäs,kulturhuset karelia,kvinna på flykt,paneldebatt,Västnyland

En fråga som varit oklar är varför fler utvisats och fortfarande utvisas från Finland än från exempelvis grannlandet Sverige.

- De personer som kom från Irak till Finland och från Irak till Sverige hade olika profiler. En del av det förklaras av att vi fick betydligt fler unga män till Finland är vad Sverige fick, säger Päivi Nerg.

Hon påpekar att det var en svår situation år 2015 då Finland plötsligt tog emot 32 000 asylsökande. 20 000 av dem var från Irak och drygt 5 000 från Afghanistan. Sverige tog samma år emot över 160 000 asylsökande.

Under debatten nämndes att 14 procent av irakierna fått asyl i Finland, 40 procent i Sverige och 80 procent i Tyskland.

Nerg menar ändå att Finland inte har hårdare kriterier än Sverige. Processen är också exakt likadan.

- Det finns därför inte andra faktorer än en annorlunda profil på de asylsökande som kan förklara det här.

Inrikesministeriets Päivi Nerg fick svåra frågor och sade efter tillfället att hon rördes till tårar. Päivi Nerg svarar åt asylsökande Rasha Ibrahim. Bild: Yle/Tove Virta Ekenäs,Inrikesministeriet,Kanslichef,kulturhuset karelia,kvinna på flykt,paneldebatt,Päivi Nerg,Västnyland

Samtidigt fanns då en stor press på myndigheterna att de skulle fatta negativa beslut.

- Det vällde in e-post från medborgare, så vi fick en sådan känsla att det inte fanns något annat tankesätt än att man ville att vi skulle fatta negativa asylbeslut, säger Nerg.

Hon påstår ändå att negativa beslut inte fattats på de här grunderna och att det inte var poltiskt styrt.

- Nu har atmosfären i landet ändrat så att man diskuterar vilket ansvar det finländska samhället har för människor och hurudan vår beslutsprocess är. Men visst har vi kvar de extrema i båda ändorna och de skriker högt.

Nya arbetssätt

Trots myndigheternas förklaringar har människorätts- och flyktingorganisationer i Finland kritiserat linjedragningen för att kränka mänskliga rättigheter. Många historier som lyfts upp i offentligheten pekar också på en helt annan verklighet.

Nerg vill ändå gå tillbaka till speciellt till hösten 2015 och medger att det då skett en hel del misstag.

Asylsökande har demonstrerat för en humanare asylpolitik dygnet runt i en månad. tältdemonstration utanför kiasma ,banderoll om att sipilä erbjöd flyktingar sitt hus Bild: Yle / Zaid Mahdi demonstration,flyktingar,irak,kiasma

- Vi har hittat mycket vi kunde ha gjort annorlunda om man skulle ha haft mer tid. Men om man talar om hur vi placerat människor på mottagningscentraler och hur familjer och minderåriga har bemötts så har vi nu nya tillvägagångssätt som används om en liknande situation uppstår igen, säger Nerg.

Profilen har ändrat

Antalet som sökt asyl i Finland har minskat eftersom 6 000 personer lämnat in ansökan ifjol. Det här året uppskattar Inrikesministeriet att antalet stannar på under 4 000. Profilen är också mycket annorlunda.

- Nu kommer främst familjer, mycket traumatiserade barn och unga, få ensamma personer. Just nu kommer de också från andra länder än tidigare, främst från Syrien, Afghanistan och Somalia. Det kommer inte lika många från Irak, säger Nerg.

I paneldebatten på Karelia deltog också journalisten Jeanette Björkqvist. Hon frågade Nerg mer specifikt om de olika profilerna men blev utan svar.

- Jag hör inte till Migrationsverkets personal, jag känner inte och vet inte. Så jag kan inte svara. Vi har gått igenom att asylkriterierna i Sverige och Finland är exakt de samma för irakier, somalier och personer från Afghanistan, konstaterar Nerg.

Paneldeltagaren och författaren Merete Mazzarella ville att profilfrågan ska redas ut mer.

- Den har ett stort allmänt intresse att veta exakt vad det är frågan om och vad det kan bero på, sade hon.

Negativt besked spräckte framtidsdrömmarna

Trots att Nerg intygar att läget ändrat och att man blivit bättre på att hantera asylfrågorna var det många som skarpt ifrågasatte Finlands linje i flyktingfrågan också på Karelia, inte minst flera asylsökande själva. En av dem som inte kände igen sig i den förbättrade situationen var Rascha Ibrahim vars familj nyss fått ett negativt asylbeslut.

Hangöbon Rascha Ibrahim berättade sin historia om hur hon kom till Finland med sin familj men fick ett negativt asylbesked . Asylsökande Rascha Ibrahim berättar sin historia vid en paneldebatt. Bild: Yle/Tove Virta asylsökande,kulturhuset karelia,paneldebatt,rascha ibrahim,Västnyland

Bagdadbon Rascha Ibrahim berättade under kvällen om hur hennes liv sett ut de senaste åren, hur hon med sin man och sina två barn har tagit sig genom en tid av rädsla, våld, död, flyttningar och en lång resa genom Europa.

- Vi hade drömmar här, men då vi fick vårt negativa beslut så kunde vi inte tro att det kunde hända. Det var en chock för oss, säger hon tydligt rörd.

Familjen som bor i Hangö har nu överklagat beslutet.

Fortfarande rörigt på lokal nivå

Att samhället inte lyckats reda ut alla knutar intygar också Raseborgs stads tjänsteman.

- Det är röriga tider för oss. Vi får ganska motstridiga direktiv och är oroade över situationen med papperslösa, säger enhetschef Maj Estlander från Raseborgs invandrarbyrå som satt i kvällens andra panel.

Maj Estlander från Raseborgs invandrarbyrå. Maj Estlander, koordinator för Raseborgs invandrarbyrå. Bild: Yle/Tove Virta kvinna på flykt,maj estlander,paneldebatt,Raseborg,raseborgs invandrarbyrå,Västnyland

Jeanette Björkqvist frågade också av Päivi Nerg om Migrationsverket kunde göra som man gjort i Sverige, att man granskar och analyserar sig själv eller gör en oberoende granskning. Men Nerg sade att det inte är möjligt eftersom lagstiftningen sätter käppar i hjulet.

- I Sverige kan verket själv vid behov ta upp ärenden på nytt och granska fall. I Finland är det inte möjligt. Om någon är missnöjd med ett beslut i Finland så måste avgörandet ske i förvaltningsdomstolen.

Man överväger för tillfället en lagändring.

- Frågan är om man borde ändra lagstiftningen så att också Migrationsverket här själv kan ändra på sina beslut istället för att rättelserna ska göras i en domstol?

Vem bär ansvaret om någon dödas?

Ansvarsfrågan diskuterades också under kvällen. Vem bär ansvaret om någon som utvisats blir dödad i ett land som Finland klassat som tillräckligt säkert?

- Vi har pratat om det här med Högsta förvaltningsdomstolens domare. Om det är han, jag eller Migrationsverkets direktör? Vi bär säkert alla i så fall ansvaret. Men vi och vårt samhälle har utgått från att ingen skickas för att dö, säger Nerg.

Så länge något fall inte prövats i någon domstol så förblir ändå ansvarsfrågan oklar.

Ifjol avlägsnade polisen över 6 000 personer från Finland.

Ny demonstration

På lördag (11.3) kommer en demonstration att ordnas i Karis för en humanare situation för de asylsökande. Nyligen hölls en i Hangö och i Helsingfors har asylsökande demonstrerat i flera veckor.

Temat för onsdagens, kvinnodagens, diskussion om Finlands flyktingpolitik var Kvinna på flykt och tillfället ordnades av Kulturhuset Karelia i samarbete med Raseborgs Zontaklubb.

Rosor i ett ämbar, i bakgrunden en mikrofon och en stol. Bild: Yle/Tove Virta kulturhuset karelia,kvinna på flykt,rosor,Seminarium,Västnyland

Hangöbor kan nu vara med och förebygga missbruk på hemorten. Staden vill ha förslag på hur man kan minska de skador som uppstår på grund av olika sorters missbruk.

Det finns en enkät på Hangö stads webbplats där mental- och missbrukarvårdsenheten efterlyser invånarnas åsikter om hur man kan minska de olägenheter som uppstår då man använder rusmedel så som alkohol, droger och tobak. Staden vill också veta vad man kan göra åt spel med pengar som inte längre är under kontroll.

Med hjälp av enkäten vill staden också kartlägga vilka synpunkter Hangöborna har om olika rusmedel och penningspel.

Staden strävar till att förbättra planeringen och jobbet med det förebyggande rusmedelsarbetet i Hangö.

Hangöborna kan svara på enkäten till och med den 31 mars.