Helsingforslaget Dicken spelade en stark andra halvlek i Karis och for iväg med seriepoängen i den övre slutserien i herrarnas FM-liga i handboll. BK-46 fick ge sig med tre mål på fredag kväll.

Slutsiffrorna blev 31-34 (20-15).

BK-46 och Dicken bjöd den vältaliga publiken på mål i jämn takt under de första tjugo minuterna i den första halvleken. Resten av halvleken dominerades av hemmalaget som drog i från och gick till pausvilan med en ledning på fem mål.

Till den andra halvleken kom Dicken väldigt starkt. Då dryga 17 minuter av halvleken var spelade hade Helsingforslaget kommit jämsides (27-27) med BK.

Matchens sista minuter gick helt i Dickens tecken. Då dessutom BK-spelarna gjorde sig skyldiga till enkla misstag, kunde gästerna lägga vantarna på de två viktiga seriepoängen.

Visste att det blir en tuff match

BK:s Albert Lindholm har ingen enkel förklaring till vad som gick snett i andra halvlek.

- Det är svårt att säga, Dicken kom väldigt starkt i början av andra halvleken. Vi visste att det här skulle bli en tuff match.

Dicken tog nu revansch för den förlust laget åkte på mot BK för en dryg vecka sedan. Tisdagen den 21.2 vann BK i Britas med tio mål 35-25.

Dickens Filip Söderlund i skottposition. Dickens Filip Söderlund kastar bollen mot mål. Bild: Yle/ Patric Westerlund Bk-46 (Handboll),bk-46 handboll,bk-46-dicken 3.3.17,Dicken,filip söderlund,handboll,Karis,Raseborg,Västnyland

Matchens bästa målskytt Dickens Max Granlund gjorde elva mål i matchen. Han sade att Dickens försvar inte var bra i första halvleken.

- I paus lyckades vi komma överens att vi håller försvaret tätare. Försvarsspelet lyckades också mycket bättre under andra halvleken.

Patrik Roslander täppte till

Dicken bytte målvakt i paus. Patrik Roslander kom i stället för Mikael Mäkelä. Roslander spelade väldigt starkt i andra halvlek.

- Det påverkar spelet jätte mycket då målvakten lyckas. Det hjälper upp lagandan och får hela försvaret att spela bättre, sade Max Granlund.

Kampen mellan BK-46 och Dicken om andra plats i övre slutserien går het. Det lag som vinner den kampen vilar i kvartsfinalserien tillsammans med överlägsna serieledaren Cocks.

BK har ännu två matcher kvar att spela. Dicken spelar ännu tre matcher i övre slutserien. I serietabellen ligger BK en poäng före Dicken.

Helsingforslaget möter Cocks två gånger och Atlas en gång.

Bättre match än mot Cocks

BK:s Albert Lindholm konstaterade att BK:s spel på fredag kväll var mycket bättre än på onsdagen då laget förlorade med 14 mål mot Cocks från Riihimäki.

- Vi fortsätter att förbättra vårt spel och så slår vi Atlas i Myrbacka nästa lördag, sade Lindholm.

BK:s sista match går mot Cocks i Riihimäki 22.3.

I fredagens drabbning var alltså målvakten Patrik Roslander en tongivande spelare i andra halvleken. Bröderna Benny och Joacim Broman samt bästa distansskytten Max Granlund var andra viktiga kuggar i laget.

I hemmalaget var Andreas Rönnberg igen lagets bästa spelare. Målvakten Martin Pråhl gjorde en bra insats speciellt i första halvleken. Ben Weber slet sin vana trogen i såväl försvar som anfall. Timmy Thor gjorde ett par riktigt snygga mål i matchen.

Domarduon Jan-Erik Leandersson och Mikael Lindroos höll matchen fint i sina tyglar. Matchen sågs av nästan 650 åskådare.

Målskyttarna:

BK-46: Ben Weber 5+2, Andreas Rönnberg 6, Oscar Kihlstedt 6, Albert Lindholm 5, Timmy Thor 3, Linus Sjöman 2, Alex Lignell 1.

Dicken: Max Granlund 11, Joacim Broman 5, Benny Broman 4, Filip Söderlund 4, Anton Remy 3, Valdar Noodla 3, Oskar Monnberg 3, Jukka Kamula 1.

FBC Raseborg Knights åkte på en svidande förlust i herrarnas division 2 i innebandy på fredag kväll (3.3). M-Team Vantaa vann efter förlängning i Påminnehallen i Pojo.

Slutresultatet blev 5-6 (2-0, 2-2, 1-3, 0-1).

Hemmalaget fick en pangstart och gjorde mål genast i det första bytet. Matchuret visade på 56 spelade sekunder då André Artzén på Tobias Björklund gjorde matchens första mål.

Då knappt tre minuter var spelade gjorde Oskar Grönman mål nummer två på Rasmus Lagerströms assist.

Knights gjorde ännu två mål innan gästernas Miika Ryhänen i den 35e matchminuten lyckades reducera.

Trots den enormt fina starten tappade Knights matchen vilket grämde lagets tränare Niklas Malm enormt mycket efter matchen.

- Vi spelade sju minuter bra i första perioden och fjorton första minuterna bra i den andra, annars spelade vi bedrövligt. Speciellt vårt försvarsspel var skakigt och osäkert.

André Artzén var hemmalagets bästa poängplockare. Han gjorde tre och mål och gav en målgivande passning. Oskar Grönman (1+1) och Tobias Björklund (0+2) noterades för två börspoäng var.

Gästernas Ville Kähärä och Ville Rautakoura gjorde två mål var. . Rautakoura var den spelaren som gjorde segermålet en dryg minut in i förlängningen.

Tajt läge i tabellen

Då två hela omgångar återstår att spela av serien är Knights för tillfället på det torra i serietabellen. Niklas Malm tror dock att laget under veckoslutet trillar till kvalplats.

- Jag tror att LoSB vinner sin match i morgon (4.3).

Den 11.3 spelar Knights mot IHS i Campo Sport i Vanda och den 19.3 möter Raseborgslaget Valtti Blues i hemmahallen.

- Nu gäller det för oss att blicka framåt och träna bra inför de matcherna, säger Niklas Malm.

Tänk på någonting jobbigt som hänt dig. Hur kan du formulera det som en serie i fyra rutor? Ingen lätt uppgift, men givande - både för den som tecknar och den som tar del av berättelsen.

15-åriga Hussains upplevelse. Han flydde från Afghanistan. 15-årig pojke från Afghanistan tecknat en serie om flykten till Finland. Bild: Hussain teckning,teckningskonst

Det här är en metod som den finländska föreningen Världens serier har erfarenhet av i bland annat olika biståndssammanhang.

Det så kallade gräsrotstecknandet har visat sig fungera bra i samband med upplysningsarbete och har praktiserats i länder som Indien och Mosambique.

Och nu har metoden testats på finländska flyktingmottagningar.

serietecknande Bild: Världens serier r.f. tecknad serie

Under 2016 och början av 2017 har man hållit serieverkstäder på två mottagningar i närheten av Joensuu samt i Helsingfors med deltagare även från mottagningar i Esbo, Karis, Sibbo, Åbo och Torneå.

Deltagarna har varit från länder som Irak, Afghanistan, Syrien, Somalien, Uganda, Kongo, Nigeria, Burundi, Iran, Gambia, Albanien, Kamerun, Ryssland och Guinea.

Verkstäderna har arrangerats gemensamt av Världens serier och kulturföreningen Hei Helsinki.

Teckningsverkstad. Bild: Suvi Ermilä teckningar

Berörande bilder

Heidi Leino på Världens serier som varit med och lett verkstäderna tycker att projektet lyckats väldigt väl.

- Folk har varit nyfikna och gärna velat vara med. Många har ritat svåra saker och gjort det med tårar i ögonen.

Trots att sessionerna rört om i deltagarnas kanske många gånger sorgsna öden och upplevelser så har stunderna samtidigt erbjudit ett tillfälle till bearbetning.

För Heidi Leino själv har den gemensamma upplevelsen likaså varit väldigt fin.

- Jag visste att fina och viktiga saker var på kommande. Det var sen lite som att vara en barnmorska, jag hjälpte och stödde dem i att få ut sina berättelser.

Serieverkstad. Bild: Världens serier r.f. tecknade serier

Metoden enkel

I de här sammanhangen är alla tillräckligt bra på att teckna. De som leder verkstäderna lär nämligen ut precis de grunder man behöver.

- Först visar vi streckgubbar med olika uttryck och i olika positioner. De som känner sig osäkra får rita av dessa bilder.

Så småningom går man vidare till att rita sin egen berättelse som små bilder. Till sist ritar man dem en sista gång i A3-format.

För många har både tecknandet och serieformatet i sig själv först känts väldigt främmande.

Musiker som flytt från Syrien tecknar sin story på fyra rutor. Bild: Refat teckningar

Refat är en 44-årig musiker som flydde från Syrien 2016. Vägen till Europa gick bland annat med gummibåt över medelhavet.

Under resan tog Refats violin stryk. Den blev våt och tappade sin forna klang.

Väl framme i Finland råkade en ny finländsk vän höra om violinens öde och lade ut en förfrågan på sociala medier om någon eventuellt kunde donera en violin?

Tre veckor senare fick han en värdefull violin som gåva av en anonym finländsk konsertmusiker. Violinen skickades hem den finländska vännen.

Idag är det den violinen Refat spelar på. Han har uppträtt i Helsingfors och ska inleda studierna vid Sibeliusakademin.

- Jag är väldigt tacksam och vill därför tacka den okända kvinnan som gav mig violinen, säger Refat i en intervju för Yle Kulttuuri.

Flyktingstatistik, flyktingar på Lesbos Bild: Jessica Stoltzmann/Yle flyktingar,grekland,lesos

Bilden av flyktingarna breddas

Det var flyktingvågen 2015 som blev startpunkten för serieverkstäderna.

- Vi kände att asylsökande i media sällan syntes som individer. Vi tänkte att om de själva kunde få rita och berätta så skulle bilden av dem bli mer mångsidig, säger Leino.

De första verkstäderna arrangerades sommaren 2016 och totalt har åtta sådana hållits fram tills nu.

Bilderna har blivit en utställning

Av alla tecknade serier som gjorts har 29 valts ut till en utställning som nu cirkulerar i Finland.

I februari kunde den ses i Borgå och 7.3 öppnas den i Helsingfors.

- Jag är stolt över serierna och över de människor som gjorde dem. Och glad över att deras synpunkter nu får synas mer i vårt samhälle, säger Heidi Leino.

Bilderna finns också på nätet, du hittar dem på nätsidan illustratingmecomics.com.

Forskning kring fenomenet

Ralf Kauranen, sociolog och forskare vid Åbo universitet, tycker att fenomenet serier och migration är väldigt intressant.

- Vi är fem forskare som just nu söker finansering för ett forskningsprojekt kring olika frågeställningar på temat.

Vissa aspekter forskar man redan i, men fastställs finansieringen enligt forskarnas önskemål kommer de att att i några år syssla med frågorna på heltid.

Kauranen själv har intresserat sig just för ovannämnda flyktingprojekt, men lyfter fram att seritecknarna i Finland på många håll engagerat sig i flyktingfrågan.

- Man har sen 2015 samlat in pengar till röda korset genom att på nätet sälja orginalteckningar. Man har också gett ut antirasistiska serier och en form av journalistiska serier som till exempel albumet 24 päivää, säger Kauranen.

Vill du själv delta i en serieverkstad? En sådan arrangeras i Helsingfors 8 och 13.3.17.

Projektets facebooksida hittar du här.

Intresserad av mer?
Hör de intervjuade själva berätta.

Svara på fem frågor och testa dina västnyländska nyhetskunskaper. Den här veckan handlar vår frågesport om allt från flyttfåglar i Hangö till kanadensiska fotbollsspelare i Ekenäs.

1) På onsdagen sågs ett vårtecken i Hangö. De första flyttfåglarna kom. Vilken art handlar det om?

 Ejder 

 Sångsvan 

 Bofink 

 stare 

2) Johan Kvarnström blir chefredaktör för en tidning som har utkommit sedan år 1919. Vilken tidning?

 Ny Tid 

 Västra Nyland 

 Arbetarbladet 

 Nya Åland 

3) Kanadensiska Jems Geffrard spelar säsongen 2017 i Ekenäs IF:s herrlag i fotbollens division 1. Vilken position har han på spelplanen?

 Målvakt 

 Anfallare 

 Mittfältspelare 

 Mittback 

4) En skola i Ingå har stor utrymmesbrist. Elever i skolan kommer tillfälligt att placeras på olika håll i kommunen. Vilken skola gäller det?

 Degerby skola 

 Västankvarns skola 

 Merituulen koulu 

 Kyrkfjärdens skola 

5) Stadsstyrelsen i Hangö gillar inte hur reklamskyltar är placerade längs infarten till staden. Vart vill stadsstyrelsen placera företagens reklamer?

 På två reklampelare 

 Hänga dem i träden längs infarten 

 På andra sidan vägen 

 I soporna 

Den lokala politiken i Sjundeå intresserar allt färre. Partierna har lyckats få ihop endast 82 kandidater till årets kommunalval jämfört med 119 år 2012. Centern är inte alls representerat efter att partiets kommunikationsminister drog in många tåg i Västnyland.

Det var ett hårt slag för Sjundeå då kommunikationsminister Anne Berner från Centern beslöt att Y-tåget skulle dras in. Det är snart ett år sedan Y-tågen slutade trafikera mellan Karis och Helsingfors. Den 27 mars 2016 drogs tågturerna in.

Det här fick följder inom politiken i Sjundeå. Centerns enda fullmäktigeledamot, Åke Holmlund, avslutade sitt medlemskap i Centern och blev obunden i stället.

I kommunalvalet 2012 hade Centern sju kandidater i Sjundeå, den här gången vill ingen representera Centern.

Holmlund är nu kandidat på Samlingspartiets lista.

Centerns tid förbi?

Åke Holmlund anser att Centerns tid är förbi i södra Finland.

- Intresset för Centern är litet här. Det är ju inte många som ställer upp för Centern i Västnyland.

Det finns inga kandidater från Centern i Ingå, Sjundeå och Hangö. I Raseborg ställer sex kandidater upp för Centern, men i Lojo är partiet stort med 27 kandidater i årets val.

Sjundeå har 27 fullmäktigeledamöter. I dag finns nio olika grupperingar i fullmäktige, men i årets kommunalval finns sex partier representerade.

Det är flera grupperingar som inte finns med i det här valet. SDP var i valförbund med Vänsterförbundet 2012, och på SDP:s lista fanns också kandidater som representerade Vihreä Vastuu. Den gruppen representeras nu av Harri Haanpää och Pami Karvonen.

Vihreä Vastuu finns inte med i det här valet. Harri Haanpää är nu med på De grönas lista, medan Karvonen inte ställer upp på nytt.

I valet 2012 fanns även Tahto & Toivo-yhteislista med åtta kandidater. Marko Linnala och Kirsi Pesonen kom in i fullmäktige, sedan blev de med i Siuntion Porkkala Kokoomus fullmäktigegrupp.

Linnala ställer den här gången upp som samlingspartist, Kirsi Pesonen kandiderar inte.

Från Samlingspartiet till Sannfinländarna

Heikki Valtavaara ställde i förra valet upp på Samlingspartiets lista, men skapade sedan gruppen Valtavaara-ryhmä. Nu ställer han upp för Sannfinländarna.

I valet 2012 lämnade Vesa-Matti Louekoski och Mika Mäenpää Samlingspartiet och ställde upp för Sannfinländarna. Båda blev invalda i fullmäktige.

I oktober 2013 berättade Yle Västnyland att Louekoski och Mäenpää bildar en egen obunden fullmäktigegrupp. I februari 2014 var det dags igen: då meddelade Louekoski och Mäenpää att de igen är samlingspartister.

Ingen av dem ställer upp igen.

Holmlund: Partibyte måste motiveras bra

Det är alltså inte enbart Åke Holmlund som lämnat sitt parti i fullmäktige i Sjundeå under den här perioden.

Holmlund hoppas att han lyckas få sina gamla väljare att rösta på honom trots att han bytt parti. Han tycker inte om att folk byter från parti till parti, trots att han själv gör det.

- Man ska kunna motivera det på ett bra sätt.

Antalet kandidater i Sjundeå är 37 färre i år än i valet 2012. Åke Holmlund säger att det är svårt att få folk engagerade, och att det i synnerhet är svårt att få unga med i politiken.

- Vi är många pensionärer nu, fördelningen mellan unga och äldre är skev.

Tenala filialbibliotek i Raseborg blir kanske ett meröppet bibliotek. Utrustningen installeras i sommar om kulturnämnden godkänner förslaget.

Då filialbiblioteket i Tenala byggdes så utrustades huset med rörelse- och dagsljussensorer och elektriska lås vilket gör det enkelt att förvandla biblioteket till ett meröppet bibliotek.

Det innebär att besökarna kan låna böcker även då personal inte finns på plats.

Kameraövervakning på kommande

Förslaget till kulturnämnden är att den tilläggsutrustning som behövs installeras i sommar. Det är frågan om kameraövervakning, kontrolläsare så man har tillträde till biblioteket och högtalare som meddelar när det är stängningsdags.

Om biblioteket i Tenala blir meröppet kan Tenalaborna låna böcker även då personal inte är på plats. En hylla med barnböcker, andra hyllor med böcker i ett bibliotek, en röd säckdyna på golvet, i bakgrunden en dator på ett bord. Bild: Yle/ Pia Santonen barnböcker,barnlitteratur,bibliotek,bok,böcker,dator,filialbibliotek,raseborg,tenala,västnyland

De kostnader som överskrider projektbidragen tas från bibliotekets ordinarie driftsbudget.

Kulturnämnden ska också ta ställning till nya öppettider med personal på plats. Tiderna föreslås införas från och med den 15 augusti. Självbetjäningen gäller i så fall från måndag till fredag mellan klockan 8 och 19.

En kvartsfinalplats låg i potten mellan SIF och HIFK. Efter seger ska det bli kvartsfinalspel i Sjundeå. ”Det här var en lite roligare seger än normalt”, säger tränaren.

Två poäng skiljde mellan SIF och HIFK inför dagens möte i Sjundeå. HIFK var piskat att vinna för att hålla kvartsfinalhoppet vid liv.

En bedrövlig första halvlek blev Helsingforslagets fall. SIF ledde med 18–10 i paus och lyckades med viss möda hålla undan.

Med kvarten kvar hade SIF fortfarande den marginalen, men HIFK vaknade och knaprade in. Närmare än två mål upp kom gästerna ändå inte.

"Så får det inte gå till"

Segern innebär att SIF har fyra poängs differens till HIFK med två matcher kvar. Därmed ska laget ta den sista kvartsfinalplatsen och möta trean i den övre slutserien. Just nu ligger Dicken på den positionen.

– Det här var en lite roligare seger än normalt. Första 45 minuterna var bra. Avslutningen var något annat. Så får det inte gå till, säger SIF:s tränare Kaj Hagman.

– Vi fick igång spelet mot slutet. Till slut var det små marginaler som avgjorde, säger HIFK-tränaren Kenneth Bäcklund.

I dagens andra match slog den nedre slutseriens etta GrIFK jumbon ÅIFK med 30–26.

Resultat, nedre slutserien:

SIF–HIFK 29–26 (18–10)
SIF: Jan Hagman 6, Albert Rehnberg 6, Ian Martin 5, Ardo Puna 5, Theo Westerlund 3, Vincent Voutilainen 2, Elias Nyman 1, Atte Marjamäki 1.
HIFK: Niclas Ahlgren 5, Sergej Sjevtjenko 5, Rasmus Hallbäck 4, Roman Protcenko 4, Nicola Zujic 3, Antti Koskela 2, Kristian Jansson 1, Srdjan Maletic 1, Johannes Bargum 1.

GrIFK–ÅIFK 30–26 (18–9)
GrIFK: Richard Sundberg 8, Alexander von Numers 5, Miro Koljonen 4, Fredrik Forss 3, Paavo Brummer 2, Jonathan Berg 2, Patrik Lång 2, Benjamin Olsson 1, Alexander Lång 1, Sten Toomla 1, Benjamin Nyman 1.
ÅIFK: Andreas Nyström 10, Niklas Manderoos 5, Olli Tamminen 3, Eemeli Maijala 2, Arttu Tamminen 2, Christoffer Sjöblom 1, Valto Kuusisto 1, Isak Lehvonen 1, Oscar Berglund 1.

Dicken och HIFK visade varför lagen dominerar klart i handboll. Landets två i särklass bästa lag vann enkelt.

Allt annat än en finalrepris mellan HIFK och Dicken vore en stor skräll i vår. Lagen är så pass överlägsna att det krävs något utöver det vanliga för att en rad Helsingforsderbyn inte ska avgöra handbollssäsongen.

Den övre slutserien har blivit en demonstration av styrkan i de två lagen. I dag kom en ny ”visa var skåpet ska stå”-omgång.

HIFK körde över SIF med 39–25 och Dicken slog Sparta med klara 26–15.

– Det är svårt att kommentera matchen, den var enkel. Eller bättre sagt en dålig träning. Det viktigaste var att ta full pott, men det var dålig handboll i dag, säger Dickens tränare Thomas Hivert.

– Vi hade bra fart i vårt spel och många spelare lyckades. Attityden var helt rätt, säger HIFK:s veteran Linda Cainberg.

Två omgångar återstår i den övre slutserien. Dicken och HIFK är klara för semifinal, SIF och Sparta får sikta in sig på kvartsfinalspel.

Resultat:

HIFK–SIF 39–25 (19–14)
HIFK: Johanna Hilli 10, Hanna Salo 7, Petra Friman 6, Ida Väyrynen 5, Victoria Berg 3, Linda Cainberg 3, Carolina Byman 2, Kathlen Ax 2, Mari Paukku 1.
SIF: Ellen Voutilainen 6, Sofie Lindholm 5, Madeleine Lindholm 4, Aino Pietiläinen 3, Elin Sjölund 2, Corinna Jensen 2, Linda Ratilainen 1, Emmi Koljonen 1, Anna-Mi Weurlander 1.

Dicken–Sparta 26–15 (15–7)
Dicken: Carolina Böckelman 6, Annika Näräkkä 5, Tove Salokivi 5, Anna Lindahl 3, Kiira Kankainen 2, Karolina Nylund 2, Anna Lindholm 1, Jessika Gammals 1, Betina Lillqvist 1.
Sparta: Ella Holopainen 6, Inka Jäntti 6, Anniina Nyholm 3.

Integration går bäst om man lär känna varandra. Så resonerar Finlands Röda Kors som erbjuder en kurs i första hjälpen både för asylsökande och unga Sjundeåbor.

Projektet genomförs också på andra orter i landet och stöds av Undervisnings- och kulturministeriet.

Fyra träffar har redan ägt rum på Walkers ungdomscafé i Sjundeå. Bland kursdeltagarna finns asylsökande från Harjulinna flyktingförläggning, ungdomar som redan fått asyl och unga finländare från trakten.

Shuaib och Lilli har lärt känna varandra på kursen i första hjälpen. Shuaib från Afghanistan och Lilli från Finland lär sig första hjälpen på Walkers café i Sjundeå. Bild: Yle/Maria Wasström första hjälpen,harjulinna,lilli och shuaib,sjundeå,Västnyland

Idén med kursen är att sammanföra lokala ungdomar med de unga asylsökande i regionen. Det handlar om att träffas flera gånger och öva tillsammans och i slutet av kursen får deltagarna ett intyg över avklarad kurs.

Många unga har fått asyl

Davud jobbar som handledare för minderåriga asylsökande på Harjulinna i Sjundeå. Han berättar att verksamheten på Harjulinna fortsätter åtminstone tills vidare.

Plats finns för 40 asylsökande och för tillfället finns det också plats för nya ungdomar. Över hälften har nämligen redan fått asylbeslut och också kommunplats antingen i Sjundeå, Lojo eller någon annanstans.

Davud säger att stämningen på Harjulinna är god och samarbetet med Sjundeåborna förlöper bra. Davud jobbar på Harjulinna. Bild: Yle/Maria Wasström Davud,harjulinna,Sjundeå,Västnyland

Eftersom det handlar om minderåriga barn mellan 16 och 17 år ska det finnas verkligt vägande skäl för att inte bevilja asyl och enligt Davud har alla som fått svar fått uppehållstillstånd i Finland.

De som fyller 18 måste flytta till andra förläggningar och då försämras också deras chanser att få asyl.

Hussein och Rashid lär sig första hjälpen och att använda en hjärtstartare. Hussein och Rashid lär sig ge första hjälpen. Bild: Yle/Maria Wasström första hjälpen,hussein,rashid,sjundeå,västnyland,walkers sjundeå

Lång och tung väntan på beslut

De flesta har gått in för att aktivt lära sig finska men motivationen varierar i takt med hur de mår. Davud berättar att den långa och osäkra väntan på beslut är tung för många av de unga.

Davud passar också på att tacka alla de Sjundeåbor som frivilligt ställt upp med läxläsning och hjälpt till under olika idrotts- och kulturevenemang.

Hussein har beviljats asyl i Finland. Han drömmer om att bli sjukvårdare eller att jobba på dagis. Hussein övar sig i första hjälpen. Bild: Yle/Maria Wasström första hjälpen,harjulinna,hussein,Västnyland,walkers sjundeå

Hussein fyller snart 18. Han kommer från Afghanistan, bor i lägenhet i Sjundeå och går i skola på Kanneljärven opisto i Lojo.

Hussein tycker att Sjundeå är en liten men bra ort att bo på. Han känner inga Sjundeåbor men har ett par afghanska vänner som han umgås med.

Sjundeborna verkar vänliga men det finska språket är svårt. Hussein hoppas att han i framtiden får jobb på daghem eller kan utbilda sig till sjukvårdare

Nyttig kurs för blivande närvårdare

Också Noora Alatupa är med och lär sig första hjälpen. Hon fick höra om kursen av den uppsökande ungdomsarbetaren i Sjundeå och ville gärna gå eftersom hon dessutom tänker utbilda sig till närvårdare.

En kurs i första hjälpen kan vara nyttig på flera sätt. Övning i första hjälpen Bild: Yle/Maria Wasström första hjälpen,harjulinna,sjundeå,Västnyland,walkers sjundeå

Alatupa har just flyttat till Sjundeå och det är första gången hon kommit i kontakt med asylsökande. Noora berättar att de finländska deltagarna gärna håller sig i sina egna grupper men när kursledaren blandar deltagarna får de olika nationaliteterna en chans att lära känna varandra.

Hon tycker inte man ska göra ett så stort nummer av folks bakgrund utan behandla alla på ett likvärdigt sätt. Det hon själv snappat upp om de asylsökande på orten härstammar främst från Facebook

På de intervjuades begäran används undantagsvis endast förnamn.

Helsingforslaget Marmiksen Kuula lämnade Hanko Futsal Club helt utan chans i toppmötet i herrarnas division 2 i futsal. Serieledaren MaKu slog in 20 bollar i HFC:s mål.

Matchen som spelades på söndagen (5.3) i Ladugårdens idrottshall i Helsingfors slutade 20-4 (7-2).

Hangölagets tränare Johan Sommardahl konstaterade att HFC inte hade någon chans överhuvudtaget i matchen.

- MaKu är klart seriens bästa lag. Vill vi vinna över dem måste vi åtminstone ha alla våra spelare med, sade Sommardahl efter matchen.

HFC hade en målvakt och sju utespelare i matchprotokollet.

Han sade att laget gjorde en hel del markeringsmissar i första halvleken.

- I den andra spelade vi med flygande målvakt, men ryggraden brast direkt då de fick ett snabbt mål, sade Sommardahl.

Poängplockarna i matchen:
MaKu: Juri Artemkin 4+4, Oleg Guralevich 4+3, Evgeni Tolppa 3+3, Robert Ivanov 3+2, Anton Kantalinski 3+0, Pavel Guralevich 0+3, Andrej Berngardt 2+0, Christos Zavros 1+1.
HFC: Patchanon Chuchat 1+1, Alexi Puno 0+2, Andreas Puno 1+0, Patrik Lahti 1+0, Johnny Sandberg 1+0, Tom Enberg 0+1.

Söndag 12.3 spelar HFC mot Inter Koivukylä från Vanda. Matchen spelas i Hangö idrottshus.

Kim Rosenberg valde yrkesinstitut i stället för gymnasium. Han tillbringar skoldagen i skogen och stortrivs. Frågan är om nästa årskull inom yrkesutbildningen får samma möjligheter.
Yrkesutbildningen ska reformeras. Så gott som allt från linjeval till finansiering ska läggas om.

Kims intresse för arbete i skogen vaknade när han gick i årskurs åtta.

- Jag var på prao på åttan med en skogsingenjör och sedan blev jag intresserad av ämnet och att komma hit, säger han.

Yrkesinstitutet Axxells naturbruksenhet finns i Brusaby på Kimitoön. Här blir ungdomar, som studerar på andra stadiet utbildning, allt från djurskötare och lantbrukssföretagare till skogshuggare och skogsserviceproducenter.

Dessutom finns här olika långa utbildningar för vuxenstuderande.

Ungdomsutbildningarna är normalt treåriga och ger eleverna yrkeskompetens.

Kim studerar till skogstekniker vilket betyder att han lär sig fälla ett träd, plantera träd och röja i skogen.

Största delen av skoldagen tillbringas i skogen. Skoldagarna är långa. Ungdomarna får tidigt smaka på hur det på riktigt är att arbeta i skogen. Mat- och kaffepauserna hålls också i skogen.

- Vi stiger nu upp på internatet klockan åtta. En halv timme senare ska vi vara i maskinhallen för att plocka ihop utrustningen. Sen bär det av till skogen där vi jobbar till klockan sexton.

Att fälla de stora träden är mest spännande.― Kim Rosenberg

Efter avslutade studier vid Axxell, har Kim siktet inställt på fortsatta studier vid yrkeshögskolan Novia.

- Jag skulle helst bli skogsingenjör, säger han

Framgångarna i arbetslivet styr penningströmmarna

Yrkesutbildningen är ett av regeringens spetsprojekt och utbildningen ska reformeras. Bland annat vill man få in flera elever i yrkesutbildningen.

I reformarbetet ses också lagstiftningen över. Samtidigt ändras reglerna för hur staten betalar stöd till yrkesinstituten.

Den röda tråden i reformen är att man vill rikta in yrkesutbildningen på kompetens. Man tittar inte längre på vad undervisningen innehåller utan på vilket konkret kunnande den studerande har när hen är färdig med sin utbildning.

Henrik Wik, som är prorektor för yrkesinstitutet Prakticum, välkomnar reformerna vad innehållet beträffar, men oroar sig för hur pengarna ska räcka till.

- För vår del betyder det att vi måste se över våra strukturer och noggrant gå igenom allt. Frågan är om vi kan ha kvar alla utbildningar i fortsättningen. Klarar vi av det med de gruppstorlekar vi har för tillfället? Var kan vi spara, vad kan vi ge avkall på?

Hittills har skolorna fått pengar enligt mängden studerande. Förslaget är att finansieringen i framtiden baseras på hur eleverna presterar.

I framtiden påverkar också tiden efter studierna hur mycket pengar yrkesinstituten får. tabell över förslaget till hur statsstödet till yrkesskolorna ska fördelas Bild: Yle Närbild statsstöd,yrkesinriktade läroanstalter

50 procent av summan ges på basis av antalet elever, 35 procent bestäms av antalet som avlägger examen och 15 procent för hur eleverna klarar sig på arbetsmarknaden.

Självstudier är ledordet

Vad gäller innehållet i undervisningen ska individuella utbildningsplaner göras upp för varje elev. Årskurserna försvinner och ersätts med bland annat självstudier.

Digitaliseringen öppnar upp för nya undervisningsmöjligheter, men även här finns utmaningar.

- Det där med självstudier måste man ta med en nypa salt, säger prorektorn Henrik Wik. Vi har allt från 15-åringar som kommer direkt från grundskolan till sådana som redan är på slutrakan av yrkeskarriären.

Han understryker att självstudier lämpar sig för dem som är självgående och ambitiösa och som vet var målet är.

- De som inte är självgående måste man handleda intensivt, säger han.

Klassrummet byts mot praktik

En annan storförändring är att undervisningen i klassrum till stora delar försvinner och inlärningen i huvudsak ges på arbetsplatser av företagarna. Den här utvecklingen har redan inletts.

Josefine Lågas i Vasa blev frisör för tre år sedan.

Klart man kan se på och lära sig, men man måste nog ha egna kunder också.― Josefin Lågas, frisör

Under hennes tid gjordes praktiken främst först under det tredje studieåret. I dagens läge börjar praktiken redan under hösten det första året.

Josefin Lågas drömmer om att kunna öppna egen frisörsalong i framtiden. Kvinna småler mot kameran i frisörsalong Bild: Yle/Jyrki Karjalainen frisör,josefin lågas,vasa

Hon är kritisk till det nya systemet. Enligt henne borde man först få grunden i skolan och först sedan kan man ge sig ut i arbetslivet.

- Det är svårt att vara på praktik i en salong när man ingenting kan, säger hon. Inte är det så kul att bara städa. Klart man kan se på och lära sig, men man måste nog ha egna kunder också.

Josefin jobbar på så kallad hyrstol i Anna Wiiks salong. Också Anna är kritisk till att hon och andra företagare förväntas sköta yrkesutbildningen.

- Inte får vi betalt från skolan för att vi undervisar de här eleverna utan vi gör det helt gratis. Det är bara på egen frivillig bas som vi har dem.

Inte får vi betalt från skolan för att vi undervisar de här eleverna utan vi gör det helt gratis.― Anna Wiik, salonägare

För en liten salong som Anna Wiiks betyder en praktikant att någon av de ordinarie frisörerna inte kan jobba de dagar praktikanten har kunder.

- De kan inte göra så mycket på ettan, mest städa och följa med, säger hon. Tredje årskursens elever kan ju mera, men det beror på kunderna om de går med på att praktikanterna får göra håret på dem. Det är inte alla som vill det.

Prissättningen påverkas också av om det är en utbildad frisör eller praktikant som klipper. Hyra, vätskor, färger och utrustningen kostar ändå företagaren lika mycket oberoende av vem som utför tjänsten.

Utbildarna oroar sig för framtiden

En stor del av den svenska yrkesutbildningen i Österbotten lyder under Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur. Här har de senaste åren betytt att Yrkesakademin i Österbotten redan har tvingats spara hårt.

Vi vet ingenting om finansieringen, vilka studerandevolymer vi kan räkna med eller hur vårt tillstånd att ordna utbildning ser ut.― Ulrica Karp, direktör på SÖFUK

Finansieringen av yrkesutbildningen inom SÖKUF har minskat med 17 procent de senaste fem åren. Personalstyrkan har krympt med 100 personer.

Den nya lagen om yrkesutbildningen och dess finansiering ska enligt planerna träda i kraft redan nästa år. Inför läsåret 2018-2019 är ändå mycket ännu öppet.

Om några månader börjar budgetarbetet i yrkesinstituten. Tills dess hoppas de budgetansvariga på konkreta beslut av staten.

- Vi vet ingenting om finansieringen, vilka studerandevolymer vi kan räkna med eller hur vårt tillstånd att ordna utbildning ser ut. Allt är i det blå, konstaterar direktören Ulrica Karp på SÖFUK .

Näringslivet har varit med och funderat på hur yrkesutbildningen ska se ut. Att många företagare ändå skyggar för att ta på sig utbildningsansvaret tycker Karp är anmärkningsvärt.

- Både Finlands näringsliv EK och företagarna är med i gruppen som arbetar fram det här så jag antar att det är okej för dem att ta emot studerande utan att få betalt för det. Jag betvivlar att så är fallet, men så kan det tolkas.

Löftet till eleverna håller trots ovissa tider

Det är alltså mycket som är öppet ännu med tanke på reformerna. Frågan är vad utbildarna kan lova dem som nu söker till någon yrkesutbildning via den gemensamma elevantagningen.

Henrik Wik på Prakticum i Helsingfors lovar att skolan satsar på de linjer man börjar med i höst.

- En yrkesutbildning tar i regel tre år. Under de tre åren ska vi göra det bästa för den studerande, säger han. Det är kundfokuserat nu. Vi måste beakta varje elev som en enskild kund och tillsammans nå målet, det är vårt uppdrag.

Hur går det då för den svenska yrkesutbildningen i framtiden? Henrik Wik tror i alla fall på den.

- Jag tror fortfarande på finlandssvensk yrkesutbildning, men det blir helt säkert kärvare tider. Vi måst se över vårt hus som alla andra. Vi måste planera tillsammans, men med kunnig personal går vi framåt.

Jag tror fortfarande på finlandssvensk yrkesutbildning, men det blir helt säkert kärvare tider.

Den gemensamma elevantagningen pågår till den 14 mars.
Antalet nyantagna till de svenska yrkeinstituten rör sig omkring 2000 årligen.
Omkring 8000 personer studerar i detta nu inom den svenska grundläggande yrkesutbildningen.

Se hela programmet här:

Närbild sänds också i Yle Fem, måndag 6.3.2017 kl 20.00 samt på tisdag 7.3.2017 kl 17.25

BK-46:s jakt på GrIFK blev fruktlös. Efter krysset i Karis krävs ett litet mirakel för att det ska bli kvartsfinalspel.

Inför kvällens drabbning mellan BK-46 och GrIFK var differensen mellan lagen två poäng. Efter 19–19 i Karis står sig den marginalen.

Det innebär att en kvartsfinalplats glider allt längre bort för tabelltrean BK-46. Med två omgångar kvar i den nedre slutserien ska laget hitta på något riktigt lurigt för att rädda en fortsättning till slutspelet.

I Karislägret var man ändå nöjd med hur det såg ut i dag.

– Vi visade vad vi kan. Vi spelade bra, säger Sirja Lassinharju.

"Lite cirkus"

Lassinharju var planens bästa spelare och dunkade in sju mål. På andra sidan delade Ingrid Degerth och Sophia Böckelman på titeln bästa målskytt med sex fullträffar var.

GrIFK:s tränare Sebastian Aarnio medger att hans lag reser hem tillfreds med läget.

– Det var lite cirkus i dag, men ett kryss var som en tvåpoängare för vår del.

GrIFK:s två återstående matcher spelas på hemmaplan mot klara tabellettan ÅIFK och mot jumbon Atlas. För BK-46:s del avslutas det med två bortaresor. Först väntar Atlas och sedan ÅIFK.

Resultat:

ÅIFK–Atlas 27–25 (13–14)
ÅIFK: Ellen Norrgrann 14, Amlin Sjöblom 6, Sara Pettersson 3, Salla Holopainen 2, Emilia Dahl 1, Ingrid Lindbom 1.
Atlas: Adriana Jakimova 8, Anna Jauhiainen 6, Carla Olenius 5, Emmi Högbacka 3, Matilda Cordeiro 2, Julia Lampinen 1.

BK-46–GrIFK 19–19 (9–9)
BK-46: Sirja Lassinharju 7, Emilia Holmberg 3, Elin Löf 3, Nicolina Nynäs 3, Lina Lundqvist 1, Nicole Nyberg 1, Jannica Kullberg 1.
GrIFK: Ingrid Degerth 6, Sophia Böckelman 6, Karolina Kaivola 2, Annina Nyström 2, Alexandra Karsten 1, Nea Heerman 1, Emelie Berglund 1.

Karisbon Milton Holmqvist har stått på skidor sedan han var fem år gammal. Tio år senare är tricken flera och mera våghalsiga. Holmqvist tränar fyra, fem gånger i veckan i hemmabacken i Påminne i Pojo.

Freestyleskidning går ut på att göra olika trick, bland annat volter, på skidor i slalombacken.

- Skidorna man använder är böjda i båda ändorna. Det är lättare att åka baklänges eller landa baklänges, säger Milton Holmqvist.

Han säger att det inte finns någon egentlig orsak till varför han valde att börja åka skidor och inte snowboard.

- Jag bara började med skidor och så blev det. Jag har nog provat på snowboard.

Han säger att snowboard är kanske lite svårare åka än att åka skidor.

Hjälm och ryggskydd

Milton Holmqvists favorittrick heter Korksjua.

- Det är en volt bakåt och två varv till, förklarar han.

Milton Holmqvist använder hjälm och ryggskydd då han åker i backen. Han har endast en gång varit tvungen att besöka sjukhuset på grund av skada.

- Jag fick hjärnskakning trots att jag hade hjälmen på. Man kan nog få en smäll i vilken kroppsdel som helst i den här sportgrenen.

Tävlar nu som då

Han brukar delta i tävlingar då de ordnas ”någonstans i närheten”.

- Jag brukar alltid komma bland de tre bästa, säger han.

Påminnebacken är bekant för Milton Holmqvist. Han brukar skida där fyra eller fem gånger i veckan.

- Jag har också skidat bland annat i Serena i Esbo, Talma i Sibbo och Åre i Sverige.

Den unga Karisåkaren har inga direkta förebilder inom freestylskidningen.

- Min främsta målsättning är att bli bättre hela tiden. För att bli bättre måste jag skida så mycket jag hinner, säger Holmqvist.

På Youtube finns flera videor där Milton Holmqvist ger exempel på trick man kan göra i skidbacken.

Inkoo Shipping i Ingå hamn får en ny vd i höst. Det är Thomas Bergman från Ekenäs som tar över då René Fagerström går i pension.

Thomas Bergman jobbar som vice verkställande direktör vid Inkoo Shipping sedan den 1 februari. Inkoo Shippings vd René Fagerström går i penion den sista augusti i år.

Bergman har tidigare jobbat bland annat åtta år på korvskinnsfabriken Visko Teepak i Hangö. Där var han inköps- och logistikchef.

SFP:s ungdomsorganisation, SU, har fått en ny ordförande för lokalföreningen i Raseborg. Anita Westerholm efterträder tidigare ordföranden Sara Vanin.

Svensk Ungdom i Raseborg hade årsmöte i söndags (5 mars) och valde enhälligt Ekenäsbon Anita Westerholm till ny ordförande för styrelsen. Hon är också kretsstyrelsemedlem i Svensk Ungdom i Nyland.

Anita Westerholm kandiderar i kommunalvalet för första gången.

SU i Raseborg har 11 kandidater. Arbetet kommer till en början att präglas av kommunalvalet, säger Westerholm.

- Det är en klar ökning sedan förra valet och visar att det politiska engagemanget hos unga är starkt, säger Westerholm.

Anita Westerholm är 22 år och studerar juridik vid Helsingfors universitet och ekonomi vid Svenska Handelshögskolan.

De andra som valdes in i styrelsen är Andreas Hindrén (vice ordförande), Emilia Jansson, Jenny Bergholm, Tina Nykänen-Lindqvist, Ville Berglund, Ann-Katrin Bender (suppleant), Filip Björklöf (suppleant) och Tor-Erik Stolpe (suppleant).

De största problemen med inomhusluften i Raseborg finns i dag i Karjaan yhteiskoulu. Stadens inneluftsgrupp följer med och åtgärdar problem i ett tiotal fastigheter.

Under de senaste åren har tre daghem i Raseborg rivits på grund av problem med inomhusluften: Sandbo daghem i Karis, Mäntykoto daghem i Ekenäs och Skogsgläntans tidigare fastighet i Björknäs i Ekenäs.

Några enorma orosmoln finns det inte just nu, säger fastighetschef Catharina Lindström.

Fastighetschef Catharina Lindström Kvinna i profil i förgrunden framför snöigt landskap. Bild: Yle/Helena Rosenblad catharina lindström,fastighetschef,lindström catharina,Raseborg,raseborgs fastighetschef,raseborgs stad,Västnyland

- Jag skulle säga att vi inte har någonting jättekatastrofalt. Visserligen har vi haft det och rivit tre daghem. Men för tillfället skulle jag säga att det inte är någonting som man bör stänga.

De största problemen finns i B-huset i Karjaan yhteiskoulu i Karis.

Sex anställda har besökt företagshälsovården på grund av problemen med inomhusluften. Staden har tagit både materialprover och luftprover, men de har inte visat något. Provtagningarna kommer att fortsätta, berättar Lindström.

- Det är det som är problemet med inneluften. Det som är synligt är enkelt att åtgärda. När det inte är synligt får man vara litet mera detektiv för att hitta varifrån problemen kommer.

Trägolven i musiksalen och fysiksalen ska öppnas när skolan är stängd. Spånen ska sugas bort och isoleringen ska förnyas. Dräneringen runt B-huset ska också åtgärdas i sommar.

Luften utreds i flera skolor

Flera andra skolor har också haft och har problem med inomhusluften.

I Höjdens skola i Tenala får flygeln mot slöjdsalen inte tillräckligt med luft och ventilationsmaskinerna går för fullt. I Hakarinteen koulu i Ekenäs har det gjorts en del tätningsarbeten.

I Hagahemmet ska ventilationen förbättras. Hagahemmet i Ekenäs Bild: Yle/Monica Slotte demensavdelning,Ekenäs,hagahemmet,äldreboende

I äldreboendet Hagahemmet i Ekenäs har det varit problem med tidvis förhöjda halter av koldioxid. Det har också varit problem med höga temperaturer inomhus. En del köksmaskiner har tagits bort och ventilationssystemet ska förnyas i år.

Inneluftsgruppen tar sig an problemen

Raseborgs stad har sedan staden grundades för drygt åtta år sedan haft en inneluftsgrupp som möts ungefär en gång per månad. Om stadens anställda upplever att det finns problem med inomhusluften på arbetsplatsen kan de via förmannen lämna in en blankett till inneluftsgruppen.

Då skolfastigheterna tas i bruk efter sommaren brukar anmälningarna om dålig inneluft börja tippa in, säger Catharina Lindström.

Från Ekenäs högstadieskola, Seminarieskolan i Ekenäs, musikinstitutet i Lönnbergska fastigheten i Karis, L-huset på Ekåsenområdet och Fiskars daghem har det kommit anmälningar om problem med inneluften.

Utredningar och kartläggningar

Anmälan från Seminarieskolan är ny. Arbetsledaren för stadens fastigheter i Ekenäsområdet kommer nu att besöka Seminarieskolan för att utreda vad det handlar om och vad inneluftsproblemet kan bero på.

I Ekenäs högstadieskola ska företagshälsovården göra en kartläggning. Personalen ska få svara på ett frågeformulär om vilka symptom de har och om symptomen varierar under de olika årstiderna.

Stadens inneluftsgrupp har fått en anmälan från Seminarieskolan. Seminarieskolan i Ekenäs Bild: Yle/Minna Almark Ekenäs,Raseborg,seminarieskolan,skolan (fenomen),skolgård,västnyland

Också skoleleverna blir hörda. Arbetshälsoinstitutet gör en enkät om hälsosam skolmiljö bland skolelever. Där får eleverna bland annat kommentera inomhusluften.

Ett problem som Catharina Lindström lyfter upp är att det i skolbyggnader ofta vistas fler människor i rummen än vad de är dimensionerade för. Det leder i sin tur till att luften upplevs som dålig.

Lindström ger goda vitsord till stadens anställda som underhåller fastigheterna. Ventilationssystemen ska putsas regelbundet och filtren ska bytas så att luften förblir fräsch.

- Vi prioriterar att det ska underhållas på rätt sätt och det görs det nog.

Problem kommer alltid att finnas

I Catharina Lindströms hemkommun Sjundeå är det enorma problem med inomhusluften i kommunens skolor. Lindström sitter själv med i tekniska nämnden i Sjundeå och känner väl till problemen bland annat i Aleksis Kiven koulu. Hon utgår från att det går att reparera skolorna.

Lindström är inte rädd för att någonting liknande kan hända i Raseborg, men konstaterar att man får ta itu med problemen om de uppstår.

- Om det är synligt är det enkelt. Vattenskador eller liknande är det bara att riva bort. När det inte syns är det svårt. Mögel har vi inte hittat i något av våra hus.

Arbetet med att följa med och åtgärda problemen i stadens fastigheter fortsätter kontinuerligt.

- Det håller en på alerten hela tiden. Vi kommer aldrig ifrån det, det är bara så.

Andrea Degerlund vann talangtävlingen Talent 2017 som ordnades i Karis. Degerlund segrade med solosång.

Raseborgs ungdomsfullmäktige ordnade Talent 2017 på Tryckeriteatern i Karis. Talent är en talangtävling för unga i Raseborg.

Andrea Degerlund uppträdde med solosång och ackompanjerades av Peik Aspbäck på piano. Juryn, som bestod av Jesse Nissinen och Maarit Hujanen, belönade Andrea Degerlund med 400 euro.

Dansduon Brothers placerade sig på andra plats. Roope Rauhala och Birk Lerviks stod för både koreografi och dans. De fick ett pris på 200 euro.

På tredje plats placerade sig dansgruppen Function från dansinstitutet Hurja Piruetti. Function fick ett pris på 100 euro.

I gruppen dansar Mina Blomberg, Shanti Grönholm, Caspian Björkstam, Roope Rauhala, Birk Lerviks, Vide Lerviks, Siiri Moisio, Julia Lindholm och Wilma Grönqvist.

Publiken fick också rösta fram sin favorit. Rockbandet School of Rock vann omröstningen och fick ett pris på 300 euro.

Moa Pyösti, Elin Forsström, Vincent Werner, Jonathan Ramstedt, Emil Eskola och William Lundin spelar i School of Rock.

Det har visat sig att plastmattor ofta ligger bakom problemen med inomhusluft i Lojo. En arbetsgrupp som har jobbat med inomhusluften rekommenderar nu att staden slutar använda platsmattor på betonggolv som ligger på marken.

Särskilt problematiska är plastmattor på betonggolv som ligger på marken eller betonggolv som annars kan bli våta, säger arbetsgruppens ordförande Eero Soinio i ett brev till stadsstyrelsen.

I brevet sägs att plastmattorna kan orsaka problem också i sådana fall där golvet nu är helt torrt, men var vått då mattan lades.

För att undvika problem ska staden sluta använda plastmattor på de här besvärliga golven och istället använda kakel, stenbeläggning, klinker eller helt enkelt släta betongbeläggningar.

Inte helt stopp för plastmattor

Inneluftsgruppen konstaterar att plastmattor har många fördelar och kan användas på andra golv än just betonggolv som ligger direkt på marken eller som annars riskerar att bli våta.

På andra typer av golv kan de användas bara om man bara försäkrar sig om att mattorna, limmet och spacklet inte ger upphov till utsläpp.

Det betyder till exempel att det på bottenvåningen kan finnas klinkergolv och plastmatta på de övre våningarna, heter det i brevet till stadsstyrelsen.

Bland annat Sjundeå har haft stora problem med inomhusluften i sina skolor. I samband med platsmattorna i Aleksis Kiven koulu har man upptäckt att det finns kolväten i de medel som har använts i golven. Kolväten kan med tiden komma genom mattorna.

Politikerna i Lojo stadsstyrelse var inne på samma linje som stadsdirektören på sitt möte på måndagen (6.3). De vill att staden ansöker om att får ordna bostadsmässa redan år 2021 och inte först år 2022 som stadsplaneringsnämnden har föreslagit.

Lojos stadsdirektör Mika Sivula använde sin rätt och tog över frågan om bostadsmässan av nämnden och skickade ärendet till stadsstyrelsen.

Om Lojo ska vara med i tävlingen om att få ordna bostadsmässan år 2021 måste ansökan lämnas in under våren i år och därför är det bråttom i frågan.

Bostadsmässan besöks årligen av cirka 100 000 besökare. Mässan innebär kostnader i miljonklassen för Lojo, men staden räknar med inkomster för lokala företag, synlighet och mera invånare.

Till tidningen Länsi-Uusimaa har stadsdirektör Sivula sagt att det är flera städer som tävlar om bostadsmässan år 2021 än år 2022 och därför är det bra om Lojo ansöker om att få ordna mässan just 2021.

Stadsfullmäktige har sista ordet i frågan.

Läs mera:

L-U: Stadsdirektören i Lojo tog över frågan om bostadsmässan

Lojos stadsdirektör Mika Sivula är inte nöjd med stadsplaneringsnämndens beslut i frågan om bostadsmässa i Lojo. Han vill att staden ansöker om bostadsmässa för år 2021, skriver Länsi-Uusimaa.