Blöj- och bindtillverkaren Delipap representerar Finland i Europas största businesstävling. Delipap har fabriker i Ekenäs och Kyrkslätt.

Totalt åtta företag från Finland är med i European Business Awards. Delipap är det enda finländska företaget som tävlar i kategorin för miljömässig hållbarhet.

Som bäst tävlar de finländska företagen sinsemellan. När vinnarföretaget har valts ut tävlar det mot vinnarna från resten av Europa. Röstningen i den nationella tävlingen pågår på nätet fram till den 1 mars.

Totalt tävlar över 350 företag från 34 olika europeiska länder i European Business Awards.

Läs mera:

Muminblöjans saga

Det här är en av de första produkterna som Tove Jansson sade ja till att lägga sina Mumintroll på. Delipap är ett helfinskt litet företag med fabriker i Ekenäs och Veikkola. Man har stora framtidsvisioner och hoppas kunna anställa fler.

Det går att ha roligt i Finland även om det är kallt. Så tänkte Janne Käpylehto och sågade upp en karusell i isen vid sommarstugan i Lojo. Nästa projekt är en iskarusell i Helsingfors.

Vill du skapa en roterande karusell i isen? Allt du behöver är en motorsåg, yxa, skyffel och aktersnurra. Och så lämpligt väder och lite energi förstås.

Janne Käpylehto förverkligade en egen iskarusell på trettondagen efter att ha sett videor på nätet.

Så här ser karusellen i isen ut ovanifrån. En bild över en sjö där en rund cirkel har sågats ut ur isen. Bild: Janne Käpylehto iskarusell,janne käpylehto,Lojo

- Jag försökte förbereda sågningen natten innan men isen frös under natten så det var helt bortkastat, säger Käpylehto till Yle Uutiset.

Iskarusell i Helsingfors på kommande

Janne Käpylehto publicerade en video av sin iskarusell på Youtube. Videoklippet visar en iscirkel som roterar runt med hjälp av en aktersnurra och på isen står människor som grillar korv över öppen eld.

Videon har på några dagar setts över tjugotusen gånger.

Cirkeln i isen roterar runt med hjälp av en aktersnurra. Människor står på en roterande cirkel i isen. Bild: Janne Käpylehto iskarusell,janne käpylehto,Lojo

Käpylehtos tanke är att visa upp den finska vintern för hela världen. Han vill visa att man kan ha roligt i Finland, även om det är kallt.

Han ska också göra en video på den större iskarusellen i Helsingfors och han hoppas att tio miljoner människor ska se videon.

Artikeln baserar sig på Yle Uutisets artikel skriven av Paula Tiainen.

Hälsovårdscentralernas nya call back-system togs i bruk i Raseborg i slutet av oktober 2016. Tanken med att införa ett system med uppringning var att undvika köbildning.

Responsen från raseborgare har avslöjat en del förvirring och på sina håll frustration över lång väntan i luren.

Välj bland alternativ

Enligt enhetschef Susanna Nordström beror dröjsmålet troligen på att klienten är obekant med hur det nya systemet fungerar. När du ringer gäller det att välja mellan alternativen som ges.

- Det har visat sig vara svårt att välja bland de olika alternativen. Man uppfattar inte vilka alternativ som finns och så blir man i stället kvar på linjen och då kan man bli tvungen att köa väldigt länge.

Det gäller att till exempel välja språk, om du vill beställa tid, annulera tid eller få laboratoriesvar. Dessutom frågar telefonsvararen om du vill bli uppringd.

Svara i telefon

Telefonsystemet uppger hur länge man ska vänta innan man blir uppringd. Sedan gäller det att svara när det ringer, också om numret är obekant.

Numret till hälsocentralen är 019-289 3000. Det sitter personal som svarar i telefon på samtliga hälsocentraler, det vill säga i Ekenäs, Karis och Pojo, förklarar enhetschef Susanna Nordström.

- De svarar i telefonen och kan hjälpa patienterna oberoende var de sitter. De har alla tillgång till patientuppgifter. De kan boka tider, ge råd och meddela om laboratorieprov.

Personalen vid tidsbeställningen avslutar inte arbetsdagen innan alla samtal är besvarade. Med enstaka undantag handlar det alltså inte om att man skulle ha brist på personal inom tidsbeställningen.

Om du behöver akutvård gäller det att ringa direkt till samjouren 019-289 3300.

Det blir företagen Kala- ja Vesitutkimus och Ponvia som planerar fiskvägarna i Svartån.

Kala- ja Vesitutkimus står för fiskvägens funktionalitet och specialstrukturer medan Ponvia tar hand om huvud- och konstruktionsplaneringen.

Från början lämnades bara ett anbud in för hela planeringsarbetet för fiskvägarna i Åminnefors och Billnäs. Då beslöt staden att dela upp helheten i två delar och upphandla dem var för sig.

Målet är att båda fiskvägarna ska vara i bruk senast våren 2019.

Här rinner Svartån upp i Billnäs bruk i Raseborg Här ska fiskvägarna byggas i Billnäs bruk. Bild: Yle/Marica Hildén billnäs,billnäs bruk,fiskvägar,fiskvägar billnäs,pojo,raseborg,västnyland

Mångsidigt samarbete

Den 20 november tog tekniska nämnden beslut om att anlita Kala- ja Vesitutkimus och efter förhandlingar beslöt nämnden den 10 januari att anlita Ponvia.

Priset för uppgifthelheten som Kala- ja Vesitutkimus tar hand om är runt 26 000 euro och priset för Ponvias arbete ligger runt 150 000 euro.

Planerade fisktrappor i Åminnefors. Så här ska fiskvägen i Åminnefors se ut. Bild: Raseborgs stad fiskväg i svartån,fiskvägar,fiskvägar,Pojo, Raseborg,Raseborg,svartån,Svartån, Nyland,Västnyland,åminnefors

Kommunerna Lojo, Vichtis, Högfors och Loppis deltar i projektet.

Det gör också Västra Nylands vatten och miljö, staten, det EU-finansierade Freshabit IP-programmet, fiskeområdena, papperstillverkaren Sappi och övriga privata finansiärer.

Artikeln korrigerades onsdag 11.1.2016 kl 20:15. Priset för uppgifthelheterna var omsvängda för Ponvia respektive Kala- ja Vesitutkimus.

Det var nära att gå riktigt illa för beväringar från Nylands brigad som i november råkade ut för en båtolycka i Obbnäs skärgård. Ingen ombord hade flytväst och inga material hade spänts fast för båtresan, säger en beväring som var med ombord.

En grupp på cirka 20 trötta beväringar klev den novemberkvällen ombord på transportbåten U 619 för att åka en kort sträcka i Obbnäs skärgård tillbaka till den plats där de hade sina tält. De hade övat anfall hela dagen. Båtresan skulle räcka bara sju minuter.

- Vi började köra och allt gick helt normalt. Så saktade förarna in vid ett stenigt och farligt ställe, och lamporna tändes. Vi körde sakta en stund och så började vi köra hårdare igen, cirka 20 knop. Plötsligt saktades det in igen, och så smällde det till och båten flög så vi nästan välte. Jag såg hur nära vi var att gå runt, säger en av de beväringar som befann sig ombord.

Det smällde till och båten flög så vi nästan välte. Jag såg hur nära vi var att gå runt.― Beväring som var med ombord.

I ett kort meddelande samma kväll kallade Försvarsmakten olyckan för en landkänning.

Det var dock fråga om rejäl kollision med en sten, och ett tiotal personer fick lindriga nack- och ryggskador.

- Det rådde panik under en liten stund, men en sergeant som råkade vara ombord lugnade ner situationen. De två förarna körde båten i land trots att det läckte in lite vatten i fören, säger beväringen.

Ingen hade flytväst, och vi ombads att inte själva kontakta våra familjer.― Anonym beväring

Ingen ombord hade flytväst, så vitt beväringen minns. Trots att det är regeln.

- Oftast säger båtförarna till oss att sätta på flytväst, men nu var det ju fråga om en kort resa. Det var nog vårt eget fel, men det var i slutskedet av lägret och vi var trötta, säger beväringen.

Det material som fanns ombord - en yxa, ett tält med kamin och övningsminor - hade inte spänts fast med skyddsnät. En beväring blev i kläm under tunga lådor och behövde hjälp med att komma loss.

Överlag har det varit sällsynt att man spänt fast material när beväringar och material transporteras samtidigt då landstigning skall ske snabbt.

Ingen kände heller till att det fanns säkerhetsbälten i båten.

Försvarets Jurmo-båt Bild: YLE/Maria Helsing båt,fartyg,fordon,försvaret,jurmo,jurmo-båt,militär,nylands brigad

Efter olyckan ombads beväringarna att inte själva kontakta sina anhöriga. Det är orsaken till varför beväringen vill vara anonym.

- Det första man sade till oss när vi var i båten och väntade på ambulansen, var att "vi kontaktar era närmaste och pressen, och ingen behöver börja skicka meddelanden om vad som har hänt". Det sades att Försvarsmakten skulle fixa det. Så jag fick en känsla av att de vill hantera det på sitt sätt.

Flytväst finns för varje person och den ska kläs på.― Kommendör Jörgen Engroos, Nylands Brigad

Kommendör Jörgen Engroos, stabchef på Nylands Brigad, kan inte kommentera detaljer i olyckan eftersom det pågår en extern utredning.

- I båtfunktionerna följer vi våra reglementen. I fartygstjänst beordras man att i dylika båtar alltid bära flytväst, och det finns inga undantag. Flytväst finns för varje person och den ska kläs på. Reglementena säger också mycket entydigt att om det transporteras material ombord så ska det vara fastsurrat, säger Engroos.

Gällande säkerhetsbältet säger Engroos att det inte är obligatoriskt, men att han är överraskad av att personerna i båten säger att de inte kände till dem, eftersom de hade suttit i liknande båtar tiotals gånger. Han understryker att bälten i sjötrafik också kan vara en risk. Om det händer något är det inte alltid bra att vara fastspänd i ett bälte.

Helt annan uppfattning om kommunikationen

Den här sortens olyckor är sällsynta, säger Jörgen Engroos.

Den ifrågavarande olyckan var den andra sedan man på brigaden började utbilda båtförare 1991.

Det var korrekt att kalla det landkänning eftersom båten gick att manövreras efter olyckan.

- Men det var ju nog en rejäl kollision med en sten, säger Engroos.

Hur kommenterar du uppgiften om att beväringarna efter olyckan ombads att inte kontakta sina närmaste? Är det en regel?

- Absolut inte. Det finns en norm som gäller kriser, krisgrupper, krisstöd och informationsverksamhet i undantagsfall - och varje enhet har utbildats i att känna till att kontakten till anhöriga är första prioritet vid en olycka. Det ska ske omedelbart när de berördas identitet har bekräftats, säger Engroos.

- Det låter mycket otroligt... Jag hörde tvärtom att man skulle ha lånat telefoner till beväringar som var ombord för att de skulle kunna ringa hem.

Föråldrad båtmodell?

Det som hände den kvällen utreds av Olycksutredningscentralen, och rapporten väntas bli klar i sommar. I fokus ligger båtmodellen i Jurmoklass, som är gjord för hårda förhållanden, men som kan vara tekniskt föråldrad.

- Båten är inte urgammal men inte heller den modernaste som Marinen har. Vi koncentrerar oss på navigationstekniken och eventuella brister i den, säger direktör Veli-Pekka Nurmi.

- Det är mycket krävande att styra båten i de väderförhållanden och på de platser där den vanligtvis används.

vy från skärgården Bild: Yle/Mikael Kokkola dystra moln,finska viken,fiske,hav,mjk,moln,molnigt,mulet,skärgård

Nurmi anser att båtförarna har en av de mest krävande uppgifterna av alla värnpliktiga i Marinen. Myndigheten synar också utbildningen, som måste motsvara kraven, säger Nurmi.

Han kommenterar inte säkerhetsomständigheterna. Kommunikationen kommenterar han bara allmänt.

- Beväringar får inte dela information om Försvarsmakten i alla situationer. Det är för tidigt att säga hur det gick till i det här fallet, säger Nurmi.

Det var inte en landkänning utan vi åkte rakt på - och till och med upp på - en klippa som syns klart ovanför vattenytan― Anonym beväring

Beväringen berättar att gruppen fick saklig hjälp efter olyckan och erbjöds möjlighet att träffa kurator och pastor och få ersättning för eventuella senare sjukvårdskostnader. De deltog i två möten med olycksutredare då de fick berätta om sin synvinkel.

Beväringen som var ombord anser ändå att det var en underdrift att kalla olyckan en landkänning.

- Det är det största problemet jag har med hanteringen av olyckan. Det var inte en landkänning utan vi åkte rakt på - och till och med upp på - en klippa som syns klart ovanför vattenytan. Det var inte bara bottnen som träffade klippan utan hela fören som också blev lite böjd.

Olycksutredningscentralen valde att använda begreppet grundstötning, även om fartyget inte blev fast på grund. Veli-Pekka Nurmi tycker inte att skillnaden i terminologin är stor. Han säger att Försvarsmakten har samarbetat i utredningen.

- Det var en lycka att ingen dog och att man kunde köra fartyget efter olyckan. Olyckan var inte fatal, men allvarlig, säger Nurmi.

Utredningen kring handgranatsolyckan i Syndalen pekar på massor av fel och brister under Nylands brigads kastövning. Yle Västnyland har tittat på olycksrapporten som pekar på många fel och brister vid övningen.

Det här är "Kalles" berättelse. Den bygger på Marinstabens olycksrapport som blev klar för några veckor sedan.

Kalle är blodig. En handgranat har nyss exploderat i hans hand. Den här måndagsförmiddagen den 4 april 2016 befinner han sig på försvarsmaktens övningsområde i Syndalen. Vädret är lätt molnigt och fuktigt. Det är sex grader varmt ute.

Beväringarna åkte till Syndalen nästan en vecka före olyckan. Innan de åkte fick de direktiv och instruktioner på brigaden i Dragsvik. Beväringar på skolning, Nylands Brigad Bild: Yle/Fia Doepel beväringar,dragsvik,Ekenäs,nylands brigad,västnyland

Sömnbrist och skavsår

Förutom att han nu är blodig, är han trött. Det har inte blivit många timmar sömn i tältet. i synnerhet inte de två senaste dygnen.

Sömnskulden har vuxit under veckan som gått. I natt sov Kalle mellan tre och fyra timmar. Dessutom har marschen tagit ordentligt på krafterna. Den började i lördags och fortsatte till följande dygn. Natten efter marschen sov han endast en halv timme, däremellan marscherade han tillsammans med de andra och utförde uppgifter enligt de order de fick.

Beväringar marscherar Bild: Yle/Kerstin Kronvall beväringar,värnplikt

Behåller medvetandet

Kalle ser ner på sin höger hand igen där han står i bunkern utan tak, i det som på arméspråk kallas fälttygsplats. På båda sidor om honom tornar väggar av tegelblock upp sig.

Det är främst handflatan som verkar skadad men han förlorar inte medvetandet utan lyckas på något vis ta sig bort från platsen.

Han förstår inte exakt vad som har hänt. Visst hade han haft problem redan under den första övningen i morse med att få ut sprinten ur granaten. Han är vänsterhänt vilket gjorde det extra svårt och krångligt för honom.

Efteråt hade han fått kritik av platschefen. Men det var också hela fem veckor sedan han senast övade kasta handgranater.

Rekonstruktion av olyckstillfället

Marinens grupp som utredde olyckan lät göra en rekonstruktion på materielplatsen:

Några män i militärkläder står invid väggar uppmurade av betongblock, håller nummerskyltar i händerna. Bild: Urklipp ur försvarsmaktens olycksrapport. granatgevär,Hangö,olycka,olyckor,rekonstruktion (återskapande av naturtillstånd),Syndalen,Västnyland

1. "Kalle"
2. Fälttygsplatsens chef
3. En av de två beväringarna som väntade på sin tur
4. Signallinjens utbildare
5. Den andra beväringen som väntade på sin tur

Osäkerheten berodde bland annat på att Kalle var en av de beväringar som transporterades till platsen senare än de andra. Han hade missat morgonens genomgång klockan 8. Han var sen eftersom han liksom många andra skött om sina skador efter marschen.

Dessutom kände han sig inte helt säker på hur han skulle hantera granaten. Ja, och så hade ju det första kastet misslyckats.

Han tyckte att han fick order av signallinjens utbildare att osäkra granaten där han stod mitt i gången. Sedan frågade han ännu av fälttygplatsens chef om han på grund av sin vänsterhänthet kan flytta sprinten. Men vad var svaret? Han hörde inte riktigt och blev fundersam. Kanske var det "transport"? Det hade varit bråttom strax innan och läget på plastsen verkade överlag lite oklart så han valde ändå att inte fråga på nytt utan tog eget initiativ.

Sjuktransporten fastnar i sanden

Kalle tog ut den övre delen av granaten, den så kallade skeden, ur granatens stomme. Han försökte flytta sprinten till andra sidan, men visste att granaten osäkras då sprinten är ute.

Han märkte då att skedens handtag lossade.

Det smällde rejält. Klockan var 9.55 på måndag morgon då tändröret som satt fast i skeden sprängdes.

Så här såg Kalles splitterhandgranat ut. Till vänster granatens stomme. Överst till höger tändröret med handtaget som är fast i skeden. Då handtaget lossnar avfyras granaten. Bilden nedan visar sprinten som dras ut för att osäkra granaten. En stomme av en handgranat. en handgranats handtag. Sprinten som säkrart handtaget och granaten. Bild: Urklipp ur försvarsmaktens olycksrapport. Finlands försvarsmakt,Handgranat,Hangö,Nylands brigad,Raseborg,Syndalen,Västnyland

Bild: YLE / Robin Lindberg ambulans armé,ambulans militär,arméambulans,drakan,Ekenäs,militärambulans,nylands brigad,raseborg,västnyland

En halv timme senare är han på väg till Tölö sjukhus. Bilen måste stanna till ytterligare några minuter eftersom polisen stoppar den och pratar med Kalle om vad som hänt innan han får åka vidare.

Senare visar det sig att Kalles skador klassas som lindriga. Det kunde ha gått mycket värre.

Hur kunde det gå så här?

Försvarsmakten utreder olyckor grundligt trots att skadorna är lindriga. Men Marinstabens olycksrapport räknar upp många brister som kan anses ha bidragit till olyckan eller orsakat den. Yle Västnyland räknar nedan upp sådana brister som rapporten nämner. Bristerna är delvis överlappande.

Brister i förberedelserna

1. Det hade gått för länge sedan Kalle senast hade övat hantering av handgranater.

2. Kalle hade inte fått öva och repetera kast på ett ändamålsenligt sätt.

3. Gruppen hade inte ens haft med sig, än mindre använt handgranater tänkta för att öva hantering.

4. Alla i gruppen deltog inte morgonens genomgång då instruktioner delades ut.

5. Fälttygplatsens chef fick inte utbildning för dagens uppgift.

Syndalen ligger på Hangö udd. Karta över Syndalen och Raseborg. Bild: Google karta,raseborg,syndalen,västnyland,västra nyland

7. Det fanns märkbara skillnader i handgranatutbildningen mellan de två deltagande linjerna (signal- och båtförarlinjerna).

8. Övningsredskapen såg olika ut då Kalle övade hantering.

9. Försvarsmakten saknar officiella övningsredskap.

10. Försvarsmakten saknar gällande utbildningsinstruktioner för vissa situationer.

Brister på olycksplatsen

11. På grund av sömnbrist var Kalles funktionsförmåga nedsatt. Han var trött och nervös när han hanterade splittergranaten och han litade inte tillräckligt på sig själv.

12. Personalen hade inte beaktat hur trött gruppen var, inte heller hurudana kunskaper den hade. Utbildarna själva upplevde inte att tidigare påfrestningar skulle ha inverkat på förmågan att utföra uppgifterna.

13. Den ansvariga för kastövningen hade baserat och bedömt gruppens mående endast utifrån deras fysiska ansträngningar.

14. Övningens chef borde ha övervakat då handgranaterna delades ut till fälttygsplatsen. Chefen borde också ha varit tydligare med när man började och slutade använda skarp ammunition.

15. Kalle förstod inte hur farlig skeden med tändröret var.

16. Kalle tog eget initiativ då han skulle flytta sprinten.

17. Han kände inte till att han gjorde fel då han tog bort sprinten och skulle flytta den till andra sidan.

Försvarets övningsområde i Syndalen. Syndalen Bild: YLE / Christoffer Westerlund hangö,militär,syndalen,täktom,västnyland

Övningen borde ha avbrutits.― Olycksrapporten

19. Brådska.

20. Det rådde oklarheter om flera saker på fälttygsplatsen. Oklarheterna tyder på att ansvariga inte var fullt medvetena om läget och situationen. Övningen på platsen borde ha avbrutits.

21. Också obehörig säkerhetspersonal deltog i att leda kastövningen på fälttygsplatsen.

22. Oklarheterna ledde till att chefen inte övervakade situationen utan hade gått bort för att ta reda på vilka instruktioner Kalle fått tidigare. Just då smällde det.

Efter olyckan

23. Räddningsplanen var för allmänt skriven.

24. Det tog över 10 minuter för försvarets närmaste sjuktransport att ta sig till platsen.

Utredningsgruppen: Det här måste ni bli bättre på

Rapporten har också några förslag på vad som borde förbättras. En del förändringar brådskade och de skulle enligt olycksutredarna tas i bruk redan när följande kontingent (2/2016) rycker in sommaren 2016.

Sådana är bland annat att hanteringsövningar för handgranater ska göras i samband med kastövningarna. Beväringarna ska vara medvetna om hur farlig skeden med tändröret är efter att de instruerats i hur en handgranat fungerar.

Informationen måste också löpa bättre. Skyddsavstånd och olika konstruktioner får inte försvåra informationsgången.

Beväring i skyddsdräkt Bild: Yle / Tove Virta 100-årsjubileum,beväring,dragsvik,Ekenäs,militär,militärparad,nylands brigad,raseborg,västnyland

Bland annat borde försvarsmakten använda sig av en ofarlig version av sked så att beväringarna först kan öva med ett ofarligt redskap.

Vissa direktiv ska också uppdateras. Ett tillägg är att en hanteringsövning måste göras strax innan granater kastas.

Arbetsgruppen bakom rapporten rekommenderar också att övningar där man skjuter skarpt inte hålls efter hårda psykiska och fysiska ansträngningar eller då beväringarna fått för lite sömn.

Vad händer nu?

Från Nylands brigads sida kommenterar man inte olyckan i detalj. Brigadens informatör Leo Puhakka kommenterar endast på ett allmänt plan och säger att brigaden har tagit del av rapporten om handgranatsolyckan.

- I rapporten kommer det fram flera olika saker som kommer att preciseras i kommande säkerhetsbestämmelser. Brigaden följer givna rekommendationer och direktiv som ges med anledning av rapporten.

Leo Puhakka är informatör på Nylands brigad. Nylands Brigads informatör Leo Puhakka Bild: YLE/Malin Lindholm armén,brigad,brigaden. truppförband,dragsvik,Ekenäs,försvar,försvaret,informatör,leo,leo puhakka,nylands brigad,puhakka,puhakka leo,raseborg

Enligt polisen är brottsrubriceringarna offentliga från första början. De kan ändå ändra under processens gång då man får en klarare bild över vad som hänt.

Men Nylands brigad ger inte ut varken brottsrubriceringar eller misstänkta just nu och kommenterar inte fallet. Brigaden förklarar att det är åklagaren som nu har informationsansvaret.

Hela ärendet blir i vanliga fall offentligt då det behandlas i rätten. Men fall inom försvarsmakten kan också hållas helt eller delvis hemliga om det handlar om landets säkerhet.

Försvarsmakten kan utreda sig själv

Polis i uniform Bild: Yle/Fia Doepel Ekenäs,polis,polisen,raseborg,västnyland

Polisen var på plats efter att olyckan skedde men har endast skött en del av utredningen kring olyckan. Försvarsmakten har skött resten.

Varför det, kriminalkommissarie Mats Sjöholm på Västra Nylands polisinrättning i Raseborg?

- I det här fallet var försvarsmakten i kontakt och begärde om så kallad handräckning. Då kan antingen vi göra förundersökningen själv helt normalt liksom när ett ärende kommer till polisens kännedom. Sedan skickar vi det till försvarsmakten. I det här fallet har vi gjort det som ett handräckningsärende. Vi har skött förhören och förundersökningsprotokollet men sedan har vi skickat det till försvarsmakten. De bedömer om det finns skäl att misstänka brott och i sådana fall vilka brottsrubriceringar som kommer på fråga.

Polisen har den här gången inte arbetat med någon brottsrubricering. Varför det?

- Vi ansåg att det är ändamålsenligt att göra så här. Och lagstiftningen ger den möjligheten. En myndighet kan begära handräckning och då utför en annan myndighet den åtgärden, till exempel någon med bättre kunskap, redskap eller något annat. Man returnerar sedan ärendet till den som har begärt handräckning. Det är alltså helt naturligt och automatiskt att vi skickar tillbaka.

Vem fattar beslut om det?

- Det är polisen och undersökningsledaren, det vill säga jag i det här fallet.

På ett sätt utreder man ju sig själv inom försvarsmakten?

- Beroende på brottets art så har polisen ändå alltid särskild rätt att ta förundersökningen åt sig själv, just för att säkerställa objektiviteten. Då det handlar om lindriga ärenden har försvarsmakten egna befogenheter i enlighet med lagen. Vi har ett bra samarbete med försvarsmakten. Men vi kan till och med ta ärendet helt på eget bevåg till polisen, just för att säkerställa objektiviteten.

När har ni skött er del av det här?

- Vi fick vår del färdig och protokollet skickades till försvarsmakten under sommaren.

Vem förhördes?

- Vi har förhört en del av underofficerseleverna som var på plats och förstås underofficerseleven själv som skadade sig. Sedan några till som vittnen samt två stamanställda som misstänks skyldiga eftersom deras uppgift har varit att övervaka själva övningen och hanteringen av handgranater.

Hur brukar sådana här fall gå vidare?

- Det är inte nödvändigt att väcka åtal i alla ärenden.

Det här fallet har nu gått vidare till åtalsprövning. Men vilka är möjliga orsaker till att inte väcka åtal, enligt lagen?

- Kommendören kan avstå att sända materialet vidare om gärningen berott på ouppmärksamhet, tanklöshet eller okunnighet och också om gärningen med beaktande av andra omständigheter kan ses som ursäktlig eller obetydlig.

I ett fall nyligen skötte Raseborgspolisen förundersökningen helt och hållet. Olyckan skedde i december 2015. En beväring dog under en skjutövning i mörkret i Syndalen. Det ärendet är för närvarande hos åklagaren som ska besluta om åtal.

Västra Nylands polisinrättning har 25 anteckningar från år 2016 om ärenden som gäller Nylands brigad eller försvarsmakten. Handgranatsolyckan var det allvarligaste. Oftast handlar det om personer som inte dykt upp på uppbåd eller om rymningar och liknande.

Finland kvalade senaste veckoslut till U21-VM i handboll och var ytterst nära succé. Lagets och turneringens stjärna var endast 18 år gamla Benjamin Helander.

Totalt rasslade 26 av Helanders skott in i nätmaskorna – mest av alla i fyrlagskvalturneringen där Finland slutade trea bakom tvåan Schweiz och VM-klara Färöarna.

– Jag är snabb och teknisk och kan göra mål på många sätt, beskriver Helander sig till Yle Sporten.

Tuff konkurrens i Alingsås

Till vardags spelar Benjamin i HP Alingsås i Sverige. Det är frågan om ligaklubbens farmarlag som spelar i division 1 och består av unga löften.

– Det har gått bra hela tiden, säger Benjamin som i HP Alingsås interna målbörs ligger på tredje plats med 44 mål på elva matcher.

Ett är säkert

Trots att Helander har presterat bra under den pågående säsongen känns det ibland också lite jobbigt.

Hemlängtan går inte alltid att stänga ut. Alingsås har visat intresse för Benjamin som vet att en plats i ligalaget kräver mycket.

– Den här säsongen kör jag hårt med HP Alingsås och i juniorlaget. Sen är allting mer eller mindre öppet, säger Helander som ändå har en sak klar.

– Jag ska in i armén efter den pågående säsongen och då kommer jag att spela i Finland. Sedan får vi ser var det blir. Jag vill definitivt också spela utomlands i framtiden.

En match i taget

I dagsläge vill Benjamin inte ännu slå fast var han tänker spela under armétiden eller om han vill tillbaka till Alingsås efter det. Nu tar han en dag i taget.

– Jag är precis på väg till dagens match mot Hisingen/Torslanda och har 25 minuter till uppvärmning.

Vargflocken i Salo och Raseborg är nu mindre än i fjol. Det finns därför inget behov att jaga varg i området. Det man kan göra är att skrämma vargar som rör sig nära bosättning och djurgårdar.

Det anser föreningen Raseborgs natur och miljö tillsammans med två andra naturskyddsorganisationer i regionen, naturskyddsföreningen i Salo och naturskyddsförbundets krets i Egentliga Finland.

Föreningarna anser att vargflocken i området nu består av sex stycken vargar mot sju för ett år sedan. Föreningarna säger också att skadorna orsakade av vargen har minskat.

En av de sju vargarna i flocken hittades död vid en väg i Tenala i höstas. En död varg ligger vid en vägren. Bild: Daniela Majasola olyckor,Raseborg,Tenala,varg,Västnyland,överkörd

Naturskyddarnas ställningstagande går mot planerna att fortsätta så kallad stamvårdande jakt.

"En vargflock i ett område växer inte för varje år som man ofta tror. Flocken hålls ungefär lika stor eftersom ungarna lämnar flocken för att hitta ett eget revir där det finns tillräckligt med föda för dem."

Vargen borde ses som en del av den finländska naturen.

Föreningarna efterlyser öppen diskussion och forskningsresultat i stället för att sprida rädsla. Vargen borde ses som en del av den finländska naturen, tycker föreningarna.

"Föreningarna strävar inte efter enighet i jaktfrågan men det är viktigt att vi kan föra en konstruktiv diskussion intressegrupperna emellan," säger föreningarna i sin skrivelse.

Ny typ av vargjakt gav inte önskat resultat men den ska fortsätta

Jaktfrågan är aktuell eftersom Finlands viltcentral just nu håller på att bevilja jaktlicenser för varg.

Jord- och skogsbruksministeriet har i två år testat en ny typ av vargjakt där målet var att de unga vargarna inte blir allt för många. Så kallade alfahannar skulle inte jagas för att inte försvaga flockarna.

På många håll i landet har attityderna till tjuvjakt varit positiva och invånarna har upplevt att makthavarna inte gör något. Ministeriet ville med jaktexperimentet också ändra på det här så att lokalinvånare inte ska ställa sig positivt till tjuvjakt utan känna sig trygga och uppleva att de kan påverka sin vardag.

Vintern 2015 fälldes 17 vargar medan 43 vargar sköts vintern därpå. Vargjägarna i Virmo hade problem med snön som smälte bort i februari. Bild: Yle/Henrik Leppälä varg,Vargjakt

Vintern 2016 var siffrorna betydlig större. 43 vargar sköts och av dem var nästan hälften (20) alfahannar. Totalt fälldes 78 vargar.

Vid jakten 2015 var antalet dödade alfaindivider lågt och vargpopulationen växte då från 220 - 245 till 275 - 310 vargar. Vid jakten 2016 var antalet fällda djur betydligt större.

Antalet finländare som tycker tjuvjakt på varg är ok har minskat. Informationsmöten om vargar lockar ändå många människor, bilden är från Bygdegården i Tenala. Många människor sitter bänkade i en sal. Bild: Yle/Malin Valtonen bygdegården,Finlands viltcentral,Tenala,varg,vargmöte,Västnyland

Men ministeriet anser nu att jakten bör fortsätta. Jakten ändrade attityderna i önskad riktning då allt färre tyckte att tjuvjakt är ok.

Ministeriet ska i framtiden fastställa en maximikvot vargar att fälla och när den kvoten för året är uppfylld, får viltcentralen inte bevilja fler dispenser.

Vargstammen minskade kraftigt mellan 2006 och 2010 enligt siffror från Jord- och skogsbruksministeriet. Stammen krympte med 15 procent per år, främst på grund av tjuvjakt. Trots få dispenser ökade stammen inte. Allra minst var vargstammen 2013.

I går kväll (11.1) slet sig ett av Finnlines fartyg som låg förtöjt i Hangö hamn loss på grund av stormen. Det törnade emot fartyget vid kajen invid. Olyckan skedde vid 20-tiden.

En tross brast på Finnlines fartyg Finnmerchant som låg vid kajplats roro 3 och framändan lossade och gled med vinden mot Transfennicas Trica som låg förtöjd vid roro kaj 2. De båda fartygen stötte emot varandra. Inga personskador uppstod, däremot fick fartygen mindre materiella skador.

- Bogserarna fick fartyget bogserat tillbaka till sin egen plats. Skadorna blev små, säger Hangö hamns tekniska direktör Björn Peltonen.

Ovanlig händelse

Det uppstod smärre förseningar på grund av olyckan.

- Trica gick ut någorlunda enligt tidtabell. Finnmerchant far troligen i väg i dag.

Sådana här händelser är rätt ovanliga.

- Det händer alltid då och då att trossar brister. Men att fartyg glider i väg från kajen händer inte ofta, det är nog sällsynt, säger Peltonen.

Sedan i går har det stormat rejält. Det har blåst närmare 30 m/s i vindbyarna och en del vågor var så höga som 14 meter ute till havs. Den signifikanta våghöjden har rört sig kring 8 meter.

Fortfarande drar stormen över västkusten men ska avta till kvällen.

Polisen tog fast tre ortsbor i Raseborg för rattfylleri under helgen. Bilisterna var påverkade av alkohol och narkotika.

Natten mot fredagen körde en 31-årig man från Karis mot Ekenäs när han tappade kontrollen över sin bil och körde av riksväg 25.

Ett blåstest visade att mannen hade 2,1 promille alkohol i blodet. Han misstänks för grovt rattfylleri och äventyrande av trafiksäkerheten.

2,8 promille alkohol i blodet

Samma natt körde en 28-årig man på Tallmogränd i Karis. När polisen stannade honom hade han 2,8 promille alkohol i blodet. Han erkände att han också hade rökt cannabis.

Mannen misstänks för grovt rattfylleri och straffbart bruk av narkotika.

Bilist påverkad av amfetamin i Ekenäs

Natten mellan lördagen och söndagen tog polisen fast en 40-årig ortsbo på Hangövägen i Ekenäs. Ett snabbtest visade positivt för amfetamin och cannabis.

Mannen berättade för polisen att han använt amfetamin och i bilen hittades en liten mängd av drogen. Han hade inte heller något körkort.

Mannen misstänks för grovt rattfylleri, straffbart bruk av narkotika och förande av fortskaffningsmedel utan behörighet.

Lojokillen Emil Wikström, 16 år, aspirerar på en plats i Finlands VM-lag i cheerleading. Wikströms väg till cheerleading har gått via olika kampsporter, som till exempel judo och taekwondo.

Inom en månad klarnar det huruvida Emil Wikström har en plats på scen i det blandlag som representerar Finland i VM-tävlingarna i cheerleading i april. Tävlingarna ordnas i Florida i USA.

- Det är redan klart att jag kommer att vara med på resan. Vem som kommer att tävla klarnar om en månad.

Wikström säger att han kommer att göra sitt yttersta för att få vara med i det tävlande laget.

- Det kräver träning, träning och träning.

Från kampsporter till cheerleading

Emil Wikströms väg till cheerleading har gått via olika kampsporter. Han sysslade i tur och ordning med judo, aikido, taekwondo och capoeira. Men det var egentligen hans mammas förtjänst att han började med cheerleading.

- Då jag höll på med kampsporter, sysslade jag tillsammans med mina kompisar också med akrobatik. Min mamma filmade oss och visade filmen åt en vän som har barn som sysslade med cheer och hon sade att jag ska komma med i cheer och att det behövs pojkar där.

Wikström provade en gång, sedan en gång till och på den vägen är han.

- Nu tränar jag fyra eller fem gånger i veckan.

Han är med i en klubb som heter Funky Team Gorillaz i Helsingfors.

- Jag hinner ta mig till träningarna och har mera tid över eftersom jag har bestämt att jag tar studenten på fyra år i stället för tre.

Tyngdpunkten ligger på pyramider och stunts

Cheerleading förknippas ofta med unga damer som bygger människopyramider och ropar ut hejarramsor. Emil Wikström säger att sportgrenen är mycket mer än så.

- Det byggs upp av akrobatik, stunts, olika pyramider och olika sorters hopp. Tyngdpunkten ligger på pyramider och stunts. Stunts betyder att man kastar upp människor i luften, förklarar Wikström.

Han säger att cheerleading inte ska blandas med cheerdance.

- Cheerdance är det som man ser till exempel i ishallar, när unga damer dansar och leker med sina pom-poms.

Emil Wikström säger att cheerleading är en tuff sportgren.

- Cheerleading kräver mycket fysik. Det behövs mycket bröst- och armmuskler i den här grenen.

Med i olympiska spelen

Wikström säger att den som sysslar med cheerleading måste ha god grundfysik.

- Man behöver en bra kroppskontroll och god koordination.

Cheerleading ska bli en tävlingsgren i de olympiska spelen år 2024. Emil Wikström skulle gärna vara med i det finländska laget.

- Jag måste ha mera fysisk kraft och bättre akrobatik för att jag ska kunna vara med i Finlands lag.

Här kan du se Funky Team Gorillaz blandlag i FM-tävlingarna 2016.

Andelslaget Suur-Seudus Osuuskauppa (SSO) måste i rask takt hitta en ny samarbetspartner som ser till att det nya köpcentret Melba i Lojo centrum blir av. SSO sade upp avtalet med Lemminkäinen som hittills har haft hand om projektet.

Projektet har inte framskridit enligt planerna och därför tog vi gemensamt med Lemminkäinen det här beslutet, säger Ismo Louhi fastighetschef vid SSO.

Nu kommer SSO att utreda olika alternativ och strävar efter att hitta en lösning redan i februari. Planen är att köpcentret på Storlojogatan ska öppna hösten 2018. Melba planeras i det så kallade Sokos-kvarteret.

Suur-Seudun Osuuskauppa verkar inom åtta kommuner i Västnyland och Egentliga Finland.

Vindmöllorna i Hangö och Barösund snurrar på, men är förlustbringande för företaget Saba Wind. Trots motvind tror både Saba Wind och Ekenäs Energi fortfarande på vindkraftens framtid i Finland.

Det är snart 15 år sedan Barösund fick tre vindkraftverk och Hangö fyra vindmöllor. Det var den västnyländska vindkraftsentusiasten Tage Romberg som låg bakom projekten.

Sedan dess har två vindmöllor monterats ner i Barösund och den tredje har redan stått stilla i över ett år för att inte störa grannarna. De fyra vindmöllorna på Hangö udd snurrar däremot på för fullt.

- Om vi nu byggde möllorna i Hangö skulle vi bygga högre turbiner och ha två möllor i stället för fyra, säger Christoffer Wiik, ansvarig för Saba Winds verksamhet i Finland.

Trots att verksamheten går på minus, tror Wiik ändå starkt på vindkraftens framtid i Finland och bolaget har nya satsningar på gång i Finland.

- Finland är ett stort land och här ryms mycket vindkraft. Det här är ett maratonlopp. Det är inte 100-meters lopp så det tar en stund innan man får tillbaka sina pengar. Men moderbolaget Slitevind har varit villigt att pumpa in pengar så att vi har kunnat fortsätta, säger Wiik.

Saba Wind planerar mera vindkraft i Finland. Vit text på ett fotografi av vindmöllor. Bild: YLE/Petra Thilman Energi,faktaruta,förnybar energi,Hangö,Hangö udd,saba wind,Slitevind AB,vindkraft,vindkraftverk,Västnyland

Också på Ekenäs Energi, som satsar stort på förnybar energi, tror vd Frank Hoverfelt på vindkraftens framtid. På längre sikt tror han att upp till 20 procent av all energi som produceras i Finland kan vara vindkraft.

Oklara regler

Att det har varit svårt beror på att regelverket har varit oklart, säger Christoffer Wiik på Saba Wind.

- Vindkraften har varit lite svår. Först sattes det upp regler och förordningar om hur det ska gå till för att få bygglov och annat. Sedan ändrar man ständigt på reglerna. Det har gjort det lite problematiskt för vindkraftsbyggarna och har lett till bakslag för många.

Finlandssvenskarna ofta är mera negativa till vindkraft än vad befolkningen på finska orter är.― Christoffer Wiik

Christoffer Wiik jobbade tidigare också med projektet Finlands havsvind som planerade en stor vindkraftspark i havet utanför Raseborg och Ingå. Men de senaste sex åren har han jobbat för Saba Wind. Bild: YLE/Ida-Maria Björkqvist christoffer wiik,karleby,saba,saba wind,vindkraft,wiik,österbotten

Wiik upplever också att fattigare kommuner är mer välvilligt inställda till vindkraft och ser de ekonomiska möjligheterna med etableringar.

Haltande stödsystem

Nya större satsningar på vindkraftverk får inte längre samma stöd som gamla vindkraftverk. Stödet avvecklades i fjol.

Det är oklart vilka stödformer som kommer i stället.

Stödet till vindkraftverken var i praktiken en garantisumma för elen i tolv års tid. Det var inte helt oproblematiskt, säger Ekenäs Energis vd Frank Hoverfelt.

- Systemet snedvred konkurrensen. Det blev också dyrt för staten då energipriserna sjönk i stället för att stiga, som man hade räknat med.

Han lyfter också fram kritiken mot stödet då en stor del av tillverkningen av tekniken till vindkraften sker utomlands.

- Man har delvis kunnat se det som ett stödsystem för utländska bolag.

En privatperson som bygger ett vindkraftverk på sin bakgård kan genom hushållsavdraget dra av en del av byggnadskostnaderna i beskattningen.

Företag som satsar på vindkraftverk för eget bruk kan fortfarande få investeringsstöd, säger Hoverfelt.

Nya regler på kommande

I år, 2017, räknar Hoverfelt med att regeringen avslöjar hur de nya stöden kommer att se ut. Det blir senast i samband med arbetet med budgeten.

Christoffer Wiik på Saba Wind tror att en hel del klarnar redan den 24 januari då Energimyndigheten ordnar en temadag kring förnybar energi.

Ekenäs Energi äger andelar i vindkraftverk i Österbotten.

- De investeringar vi har i vindkraftverk i Österbotten är lönsamma bland annat tack vare garantiprisen. Men nya investeringar i vindkraft kommer vi att vänta med tills vi vet hurudana stöd regeringen i framtiden planerar, säger vd Hoverfelt.

Ekenäs Energi använder träbränslen i sin värme- och elproduktion. Vit text på ett fotografi med skorstenar och blå himmel. Bild: Yle/Petra Thilman Björknäs,Ekenäs,ekenäs energi,energi,energibranschen,Fakta,faktaruta,förnybara energikällor,Raseborg,Västnyland

En vision som har målats upp är att man går in för anbudsförfaranden för olika projekt och den som kan förverkliga till exempel en vindkraftpark förmånligast får stöd, säger Hoverfelt.

Också Christoffer Wiik tror att anbudsförfarande är det som kommer att gälla framöver.

- Det leder ju till att mindre bra projekt som kostar för mycket eller kommer för nära bosättning blir svårare att driva igenom. De projekt som ligger tillräckligt långt borta från bostäder, där vinden är bra och där inmatningen till de stora linjerna är kort och enkel kommer att kunna byggas, säger Wiik.

Samtidigt påpekar Wiik att stöden är en politisk fråga som handlar om vilka energisatsningar man vill gå in för.

- Det bästa för vindkraften i Finland i framtiden är att regelverket är enkelt, simpelt och klart. Man vet var man får bygga och hur man får bygga. Man vet att ett pris då också håller. Man vet att det här är priset som betalas. Då kommer det att rinna in miljoner och kanske miljarder till Finland, säger Wiik.

Problematiskt med vindkraft i Västnyland

Både Wiik och Hoverfelt tror alltså på en framtid för vindkraft i Finland. Men just Västnyland är nödvändigtvis inte den bästa platsen för vindkraft trots goda vindförhållanden. Området är bland annat rätt tätt bebyggt, konstaterar både Hoverfelt och Wiik.

Hoverfelt poängterar att det finns platser och vindkraftsprojekt som kan vara lönsamma också utan stöd. Bland områden som är lämpliga för vindkraft lyfter han fram västkusten och Österbotten.

Många vindkraftprojekt har varit aktuella i Västnyland under de senaste åren, men varken större eller mindre har förverkligats bland annat på grund av motstånd.

- Vindkraft är något som bara kommer att komma och förnybar energi överhuvudtaget. Alltid går det att vara emot något, men man kan fråga sig om kärnkraften är alternativet. De länder som i dag bygger kärnkraft är Kina, Indien, Pakistan, Nordkorea, Iran och Finland. Är det faktiskt den vägen vi vill gå, frågar Wiik.

Enligt webbsidan Wikipedia och energibolaget Teollisuuden Voima (TVO), som också producerar kärnkraft, planeras kärnkraft också i andra länder än i de länder som Wiik nämner.

Finland följer inte den övriga västvärlden i sina energisatsningar, säger Wiik. Lovisa kärnkraftverk Bild: Juha Silander kärnkraft,lovisa kärnkraftverk

Det finns många olika viljor som styr vilken linje Finland väljer.

- De flesta torde ändå i Finland vara nöjda med att man här satsar på energi ur skogen, men så att användningen av skog är hållbar, säger Hoverfelt.

Wiik säger å sin sida att det inte är självklart att skogen ska ses som en bra energikälla.

- Kommer man förevigt att i EU godkänna skogen som förnybar? Det handlar om rökutveckling och annat som uppstår därifrån medan vindkraften inte har några bieffekter. Det samma gäller till exempel solkraften, säger han.

Solkraft lönsamt i liten skala

Vindkraft och solkraft är de energikällor som växer globalt sett, säger Frank Hoverfelt på Ekenäs Energi.

För tillfället är solenergi något som lämpar sig bäst i mindre skala så att en fastighet står för sin egen produktion för sitt eget hus.

Solenergin i Finland är för tillfället mest lönsam i liten skala. Solpaneler på taket till Kalax daghem i Närpes. Bild: Yle/Mari Latva-Karjanmaa kalax,kalax daghem,Närpes,solenergi,Solkraft,solpaneler

- Elpriset består av tre delar: elen, skatten och överföringen. Då du säljer överloppsenergi får du bara betalt för elen.

Hoverfelt understryker att det därför är viktigt att dimensionera sin solpanel rätt så man inte överinvesterar.

Många små energiverk

På glesbygden och landsbygden kan det i framtiden bli aktuellt med mindre och lokala energilösningar, tror Ekenäs Energis vd Frank Hoverfelt.

- Överföringsavgifterna skjuter i höjden då man satsar på alltför hållbara energinät. Jag tror inte konsumenterna på glesbygden vill betala så höga överföringsavgifter det krävs för att betala för investeringarna i nedgrävda elnät. Då är det bättre med koncentrerade mindre lokala energisystem, säger Hoverfelt.

De energiverken kan vara just till exempel vindkraft eller solenergi, säger han.

Christoffer Wiik på Saba Wind konstaterar att det är lösningar man redan har tagit till i andra länder.

- Till exempel i Sverige kan en privatperson producera el och sälja det till grannen, men i Finland är det ännu omöjligt. Här ska det alltid gå via de stora och dyrbara ledningarna. Men det här kommer säkert att bli allmänt i Finland också i mindre projekt, säger Wiik.

Lagring av energi en nyckelfråga

För att just till exempel solenergi ska vara effektivt behöver vi bli bättre på att lagra energi, konstaterar Hoverfelt.

Frank Hoverfelt säger att elbilarnas frammarsch leder till bättre lagring av elektricitet. Frank Hoverfelt vid laddningspunkten vid Stationsvägen i Ekenäs. Bild: Yle/Bubi Asplund Ekenäs,ekenäs energi,elbilar,elbolagsvd,energi,frank hoverfelt,raseborg,västnyland

- Det är svårt att säga något om tidsaxeln, men om tio år, kanske redan om fem år, har elektrifieringen av trafiken gått framåt på ett betydande sätt, säger han.

Lågkonjunktur leder till långsam forskning

Den långa lågkonjunktur Finland och världen har befunnit sig i har varit en av huvudorsakerna till låga energipriser. Då industrin står stilla behövs det mindre energi samtidigt som det finns ett utbud på energi.

Låga energipriser leder i sin tur till att det finns mindre intresse för att spara energi. Det betyder att teknik som just att lagra energi eller att utveckla nya energiformer utvecklas i långsam takt.

Då ekonomins hjul igen börjar rulla snabbare kommer också intresset att spara energi och den utvecklingen att gå framåt, säger Hoverfelt.

Artikeln uppdaterades 17.1 klockan 10:40 med två webblänkar till sajter med listor på kärnkraftverk i världen och också kommande kärnkraftverk.

Stadsstyrelsen i Hangö har nu för sin del godkänt två avtal med Hangö Segelförening (HSF) om att sköta gästhamnsverksamheten i Östra hamnen. Det ena är ett avtal om själva gästhamnsverksamheten och det andra ett avtal om att hyra mark för en servicebyggnad på 150 kvadratmeter.

Det var tidigare företaget Ruber som hade hand om gästhamnsverksamheten i Östra hamnen. Ruber fortsätter driva caféet och puben Roxx, men nu blir det HSF som tar över gästhamnen.

Hög standard

Hangös stadsdirektör Denis Strandell vill särskilt lyfta fram att det i gästhamnsavtalet sägs att parterna ska mötas två gånger per år för att diskutera hamnens framtid och utveckling. Parterna möts åtminstone före båtsäsongen och efter den.

I avtalet sägs helt generellt att parternas gemensamma önskan är att göra Östra hamnen till en växande, trivsam gästhamn med hög kvalitet där man beaktar principerna för hållbar utveckling.

Stadsdirektör Strandell betonar vikten av hög standard på servicen. Hangös stadsdirektör Denis Strandell Bild: Yle/Maria Wasström Denis Strandell,Västnyland

Skilt avtal för servicebyggnad

I praktiken blir det ett företag som till 100 procent ägs av HSF som sköter verksamheten i gästhamnen. HSF får inte ge över verksamheten till någon annan part än just det företag man bildar för ändamålet.

En karta som visar var de nya avtalsgränserna går. Den gula stjärnan visar var en servicebyggnad på 150 kvadratmeter i framtiden kan få byggas. En karta med röda och svarta linjer. Bild: Hangö stad/Yle Petra Thilman båtturism,Fritidsbåt,Gästhamn,Hangö,hsf hangö,Östra hamnen,östra hamnen i hangö

På det här området är det meningen att HSF-företaget ska bygga en servicebyggnad på maximalt 150 kvadratmeter där man erbjuder service för båtgästerna. Service innebär sådant som duschar, toaletter och möjligheten att tvätta sina kläder.

Till en början blir det aktuellt med tillfälliga lösningar så som containrar, säger Strandell eftersom tiden är så knapp och planen för området inte ännu är klar.

Det är hyresgästen som betalar för byggnaden och ansvarar för att den hålls i snyggt skick. Hyresavtalet för marken hänger ihop med avtalet om gästhamnsverksamheten.

Ekonomisk ersättning

För den övriga gästhamnsverksamheten finns ingen fastlagen summa HSF ska betala till Hangö stad. Istället sägs det i avtalet att företaget som bedriver verksamheten ska betala 40 procent av den årliga nettovinsten till staden.

Om Hangö stads fullmäktige bestämmer i sin budget att den här summan på 40 procent staden får in används till att förbättra gästhamnen, i praktiken sådant som bryggor och bojar, måste också HSF använda en lika stor andel av vinsten till samma ändamål.

Men om staden inte gör det får HSF behålla summan liksom den 20 procent som blir över av vinsten.

Till en början är kontraktet femårigt och det kan senare förlängas till 20 år då planen för området är klar.

Ordentlig bokföring

HSF ska föra noggrann bok över antalet gäster som kommer till hamnen och staden har rätt att göra kontrollräkningar utan förvarning. I praktiken är det avgifterna från båtgästerna som utgör den huvudsakliga inkomsten för företaget.

Antalet besökare i hamnen ska bokföras noga. H-båtar i Hangö regatta 2016. Bild: Peter Lindholm h-båtar,Hangö,hangö regatta,Segelbåt,segelbåtar,Segling,seglingstävlingar,Västnyland

Han säger att det var visionen om den goda servicenivån i hamnen som var det viktigaste, inte prislappen. Dessutom anser att han att ett estimat kunde leda till en "fruktlös och teoretisk penningdiskussion på sociala medier".

Strandell går ändå till sist med att det kan röra sig om tusentals eller tiotusentals euro i inkomst från gästhamnen.

Lagligt?

Frågan om HSF ska få ta över verksamheten i Östra hamnen har väckt en del debatt. Också till Yle Västnyland har frågor om ärendet inte borde ha konkurrensutsatts kommit.

Stadsdirektör Strandell säger att han har anlitat Raseborgs och Hangös gemensamma upphandlingschef Satu Wigren, som konstaterade att avtalet inte måste konkurrensutsättas.

Strandell valde ändå att lägga ut en förfrågan på webbplatsen för offentlig upphandling, Hilma. Den enda som visade intresse var HSF.

Stadsdirektör Strandell säger att han under fjolåret diskuterade med flera potentiella intressenter om Östra hamnen, men att man inte kom till någon lösning.

Han säger att han inte kontaktade någon av de parter han hade diskuterat med när han lade ut förfrågan på Hilma eftersom det kunde ha setts som att han gynnade någon part. Det är inte heller kutym, enligt Strandell.

- Företagen håller nog väldigt noga reda på vad som händer på Hilma, konstaterar Strandell.

Läs mera:

Bara segelföreningen intresserad av Östra hamnen i Hangö

Endast en aktör har anmält sitt intresse för att sköta stadens gästhamn i Östra hamnen i Hangö. Den intresserade är Hangö segelförening HSF som staden redan förhandlar med om verksamheten.

Hangö stadsstyrelse röstade mycket jämnt i frågan om man går vidare i fallet med uppsägningen av den tidigare hälsovårdsläkaren Outi McDonald. Helsingfors förvaltningsdomstol har slagit fast att staden gjorde fel i fallet McDonald och nu väljer staden att acceptera domen.

Förvaltningsdomstolen ansåg att läkaren McDonald blev fel behandlad av Hangö stad då hon först förflyttades från tjänsten som ledande läkare och sedan sades upp.

Förvaltningsdomstolen upphävde både stadsstyrelsens och stadsfullmäktiges beslut.

Stadsdirektör Denis Strandell ville att ärendet skulle föras vidare till Högsta förvaltningsdomstolen så att domstolen skulle ha granskat orsakerna till uppsägningen och inte själva uppsägningsförfarandet.

Strandell sade tidigare till Yle Västnyland att "bedömningen är att förvaltningsrätten inte alls har beaktat orsakerna till uppsägningen utan helt andra frågor".

Omröstningen

Majoriteten av stadsstyrelsen höll ändå inte med stadsdirektören utan beslutade på förslag av Vänsterförbundets Birgitta Gran att stadsstyrelsen inte besvärar sig i ärendet.

Rösterna föll 5-4 så att Grans förslag vann.

Birgitta Gran ville att ärendet skulle vara slutbehandlat. Birgitta Gran, Vänsterförbundet. Bild: Yle/Jonna Nupponen birgitta gran,Vänsterförbundet

Birgitta Gran (VF), Aila Pääkkö (SDP), Eero Koli (Cent), Risto Alén (Saml) och Gunnel M. Helander (SFP) röstade ändå mot ett besvär till Högsta förvaltningsdomstolen.

Jouko Kavander, Stig Sundberg, Bernt Förström, Barbro Wikberg och stadsdirektör Denis Strandell meddelade avvikande åsikt i frågan.

Också andra tvister

Uppsägningen är inte den enda rättsliga tvist staden har haft med sin tidigare läkare Outi McDonald.

I oktober dömde Västra Nylands tingsrätt henne för lindrig förskingring samt brott mot tjänsteplikt.

Fallet handlade om att hon deltog i insamlingen av gamla vårdförnödenheter på hälsostationen i Hangö. McDonald fick inte något straff för brotten.

McDonald har överklagat den domen.

Vad som händer nu är oklart eftersom Hangö stad har utlokaliserat sin läkarverksamhet vid hälsovårdscentralen till det privata företaget Attendo.

Vårdföretaget Attendos serviceboende Villa Pentby i Raseborg hade för liten personalstyrka under hösten 2016 och alla vårdare fanns inte i centralregistret för social- och hälsovårdspersonal. På grund av avtalsbrotten måste Attendo betala böter på 100 000 euro.

Det fanns inte tillräckligt med vårdare på plats och det fattades också sjukskötare från bemanningen vissa dagar.

Raseborgs stad gjorde reklamation över situationen den 30 september och igen den 19 oktober då bristerna inte hade åtgärdats.

Tusentals euro i böter per dygn

Enligt villkoren i avtalet ledde det här till böter på 2 000 euro per dygn under perioden 9.10-18.10.

Från 19.10 fram till den 7.11 då avtalsvillkoren uppfylldes var boten 4 000 euro per dygn.

Den totala bötessumman för Attendo blev 96 000 euro.

Det är inte första gången Raseborgs stad har varit missnöjd med Attendos vård. Staden har varit missnöjd både med vården på Villa Stella och Villa Pentby också tidigare.

Den sjuka havsörnen som hittades i Ingå på nyårsaftonen hade inte fågelinfluensa. Det framgår av undersökningarna som livsmedelssäkerhetsverket Evira har gjort.

Havsörnen som hittades i Ingå var så apatisk och sjuk att den måste avlivas.

Inga andra fall av misstänkt fågelinfluensa av typen H5N8 har påträffats i Västnyland, enligt livsmedelsverket Evira.

Den sjuttonde revyn i Degerby blir en mix av Finland självständighet och saker som inte alls har med självständighet att göra. Så som en egen lokal version av det svenska tv-programmet På Spåret.

- Första akten är mera vigd för de olika decennierna under vår självständighet men också helt fristående sketcher som inte har med det temat att göra finns med, berättar Johan Lindholm.

Lindholm är ordförande för Degerby ungdomsförening som startade revytraditionen i byn redan för 40 år sedan.

"Bästa revyn någonsin"

Arbetet med årets revy Sjutton så självständigt inleddes redan för ett år sedan och övningarna kom i gång för tre månader sedan.

De kända tågvagnarna från På Spåret finns med på scen. En sal där stolar är utplacerade i rader. På scenen syns en teaterkuliss i form av två tågvagnar. Bild: Yle/Veronica Montén Degerby,degerby revy,degerby ungdomsförening,furuborg,Ingå,revyer,Västnyland

På klädhängarna bakom scenen hänger massvis med kläder. Rekvisita och annan rekvisita hänger på en hängare. Bild: Yle/Veronica Montén degerby revy,degerby ungdomsförening,furuborg,Ingå,Rekvisita,teater,Västnyland

Det är trångt bakom scenen, konstaterar Johan Lindholm. Johan Lindholm står på huk i ett förråd med rekvisita. Bild: Yle/Veronica Montén degerby revy,degerby ungdomsförening,furuborg,Ingå,johan lindholm,Västnyland

Totalt 19 skådespelare i olika åldrar står på scenen.

- Jag tror det kommer att bli bra. Skådespelarna är engagerade och numren är fina, säger Johan Lindholm och tillägger att årets revy kommer att bli den bästa någonsin.

Revyn visas 14 gånger med start fredag 20 januari på ungdomslokalen Furuborg i Degerby i Ingå. Regissör är Sven Sid.

Det kan vara svårt att komma ut i arbetslivet, men vi tar reda på hur du ska göra. Linus Stråhlman har jobbat som präst i ungefär två och ett halvt år. Så här fick han sitt första jobb.

Innan Linus Stråhlman fick sitt första jobb som präst var han aktiv inom församlingen. Han jobbade som sommarteolog på konfirmationsläger och annat, och det gjorde att han blev synlig bland potentiella arbetsgivare.

- Mot slutskedet av studierna behövdes det mera präster och då blev jag uppringd av domkapitlet, alltså biskopens medhjälpare. De frågade om jag börjar bli klar snart och om jag inte kan sätta lite fart på, för i så fall skulle de ha ett jobb för mig i Kyrkslätt, säger Linus.

Som präst är det inte alls säkert att du kan få jobb i just din favoritstad. Det är nämligen så att du placeras ut där du behövs.

- Det sker inte mot ens vilja eller så, men tjänsterna finns där de finns. Biskop och domkapitel meddelar att det ska finnas en präst på Åland, en i Karleby, en i Borgå och så vidare. Som präst kan du då ta emot tjänsten eller låta bli.

Så om en tjänst skulle bli ledig i Sodankylä, skulle du ta emot den?

- Det skulle jag knappast göra, främst för att det ligger i ett annat stift. Jag är präst inom Borgå stift och visst är det möjligt att byta men det kräver en del arbete.

Motsvarar studierna yrket?

För att bli präst ska du studera teologi. Linus har en magistersexamen i teologi och under studierna inriktade han sig på att bli präst. Men i studierna ingick också allmänna studier där han lärde sig att forska och annat akademiskt.

- En del av studierna har kanske direkt gett verktyg för att jobba som präst, men resten av studierna har mer gett färdigheter att skapa sina egna verktyg för prästyrket.

Det är egentligen en ganska liten del av jobbet som utförs i kyrkan. Kyrkslätts kyrka. Bild: YLE/ Christoffer Gröhn kyrka,kyrkslätt,kyrkslätt svenska församling,kyrkslätts kyrka

Linus beskriver det som att han vet var han ska börja söka.

- Teologi är jättebrett men jag har ett hum om var jag ska leta efter svar när någon frågar något. Man lär sig att ta reda på saker och jobba självständigt, säger han.

Att bli varm i kläderna som präst tar ändå något år. En del saker lär man sig kanske först när man börjar jobba.

- Det tar en tid att hitta sin prästroll och att våga ta plats, säger han.

Ett omväxlande arbete som är mer än predikningar

Linus tycker att det bästa med yrket är omväxlingen.

- Det finns ingen dag som är den andra lik. Man får träffa många olika slags människor i olika slags kontexter och man kan både vara social och nörda in sig bland dammiga böcker.

Att vara präst innebär mer än att hålla begravningar och bröllop. Linus säger att de där ceremonierna inte ens är en så jättestor del av yrket. Istället handlar mycket om förberedelser.

- Inför en begravning, dop eller vigsel ska man träffa de berörda. Inför gudstjänsten kör vi ibland med gudstjänstgrupper, det är sådana som hjälper till vid mässan, och då ska man träffa dem och planera. Så måste jag ju också skriva min predikan.

Däremellan sitter Linus på enskilda samtal med olika människor, har möten med kollegor och skriver rapporter till domkapitlet. Till syvende och sist befinner han sig att alltså ganska lite i kyrkan.

Varierande predikningar är välkomna

Hur är det då med predikan – ser den alltid likadan ut eller får han skriva den hur han vill? Linus berättar att den gärna får variera.

- Visst har vi en handbok som vi följer som ger lite riktlinjer, och luthersk teologi bör vi ju följa, men predikningarna blir alltid olika. Det är olika situationer och man har olika saker på hjärtat.

I predikstolen får man gärna prata om aktuella grejer. Predikstolen i Trefaldighetskyrkan i Vasa Bild: Yle/Antti Kuusiniemi kyrka,predikstol,trefaldighetskyrkan,vasa,österbotten

Saker som hänt i samhället eller i världen påverkar också. De predikningar som mest påminner om varandra är de som Linus gör vid dop och andra ceremonier som ofta är ganska likadana.

- Jag har några stycken som jag kan hålla ganska fritt utan papper och så bara knyter jag an dem till situationen på något sätt. Tyvärr tror jag våra kantorer har slutat lyssna på våra tal för de har hört dem så många gånger.

Är du någonsin nervös inför exempelvis ett bröllop eller en jordfästning?

- Det händer sig, men inte så ofta. Under min första jordfästning var jag väldigt nervös men efter det har det varit lugnare. Jag vill inte säga att det är rutin men det är ändå ganska liknande situationer. Jag koncentrerar mig på min uppgift och då brukar det gå bra.

Prästerna har inga arbetstider

Prästyrket kan vara ganska tungt med långa arbetsdagar.

- Vi har ingen arbetstid utan vi har bara lediga dagar och arbetsdagar. Det är upp till en själv att se till att man hinner vila, säger Linus.

Många oroar sig för att det ska bli tungt känslomässigt att jobba som präst, men det problemet har inte Linus.

- Jag brukar säga att vid en begravning är det ju inte jag som sörjer. Visst är jag där för att trösta och vara empatisk men det är inte min uppgift att sörja.

Linus kan hjälpa de sörjande att få ord på sin sorg och komma vidare men han är inte delaktig i sorgen på ett djupare plan. För en del kanske också det här skulle vara svårt, men vi är ju alla olika.

- Nog har jag haft en del gånger då det känns extra tungt och det kanske kommit en liten tår vid jordfästningen, men de flesta gångerna så koncentrerar jag mig på min uppgift att leda situationen och komma framåt.

Existerar den tvivlande prästen?

Som präst måste man vara helt övertygad om sin tro och aldrig tvivla, eller? Nej, Linus säger faktiskt att han inte är helt övertygad.

- Jag tror man ska tvivla och man brukar säga att tron går i vågor. Ibland tror man starkare och ibland tvivlar man lite. Det är hemskt få som är 110 procent säkra, och jag tror också att de är ute på lite farligt vatten. Då kanske man blir för säker på sig själv och lite arrogant till och med.

Läs Bibeln, men tänk kritiskt, tycker prästen Linus Stråhlman. bibel bibel,bibeln,tro

Hur ser då Linus på Bibeln? Tycker han till exempel att man borde följa gamla testamentet?

- Man ska absolut läsa gamla testamentet men vi kanske inte måste ta alla 613 lagar som finns i Moselag och börja stena folk. Men visst finns där mycket som kan inspirera. Man ska bara tänka kritiskt och också tvivla på det som står i Bibeln ibland. Det är helt sunt.

Serien ”Mitt första jobb”

X3M tar reda på hur du kommer ut i arbetslivet och om studierna motsvarar yrket. Finns det fler yrken du är nyfiken på eller vill du berätta om hur du fick jobb? Kommentera gärna!

Det finns brister i äldrevården i Raseborg. Flytten från Mjölbolsta till ett nytt resurserat serviceboende var inte fel i sig men det finns skäl att uppdatera klienternas vårdplaner.

Det anser Södra Finlands regionförvaltningsverk (Avi) efter ett besök i staden. Det är inte vanligt att Avi gör styrnings- och utvärderingsbesök.

Försenade flyttbeslut

Avi konstaterar att besluten om flytt från Mjölbolsta till Karis togs i ett sent skede och det kunde ha riskerat klienternas rättsskydd. Avi kritiserar också att staden inte har förnyat planen för läkemedelsbehandling utan läkemedelsplanen varierar beroende på om enheten finns i tidigare Ekenäs, Karis eller Pojo. Ytterligare ett problem är att äldrevården inte har någon egen socialarbetare.

Oklart för staden vad egenkontroll är?

Planerna för egenkontroll får också kritik. Avi fick bekanta sig med Bromarfhemmets och Onnelas planer. Avi konstaterar att det verkar oklart för enheterna vad meningen med de här planerna är.

Inneluftsproblem

Arbetarskyddet besökte under hösten två enheter och konstaterade att båda hade problem med inneluften. Staden lovar nu ta tag i problemen. Arbetarskyddet kommer senare på kontrollbesök.

Privata bolag utmaning

Det förekommer också problem med övervakningen av de privata vårdproducenterna som också tidvis har haft för lite personal på plats.

Avi ger också ros

Som plus nämner Avi att staden på sina enheter har tillräckligt med personal och antalet vårdplatser motsvarar rekommendationerna.

Telefondoktorn gjorde slut på ambulansrallyt

Avi skriver i sin rapport att nya läkarsystemet enligt staden fungerar bra. Det tidigare ambulansrallyt mellan vårdenheterna och sjukhusets jour har tagit slut. Tidigare var läkarbristen påtaglig också inom äldrevården men nu träffar en läkare från Doctagon alla klienter fyra gånger per år. Hemvårdsklienterna träffar Doctagon-doktorn en gång per år. Vid problem har staden och Doctagon kunnat förhandla sig fram till en lösning. Med Attendo har problemen däremot ibland fortsatt trots löften från företaget.

Många klagomål

Vården av de äldre i Raseborg var under lupp när statliga kontrollmyndigheter från regionförvaltningsverket var på besök i höstas. Besöket motiverades med de många förfrågningar och klagomål som regionförvaltningsverket hade fått med anledning av dels flytten från Mjölbolsta till nya Villa Anemone i Karis, dels fjärrläkartjänsterna som äldrevården köper av företaget Doctagon.

Ingen av invånarna protesterade mot flytten. En anhörig meddelade att hen inte godkänner flytten och klienten flyttades därför till en annan enhet.

Besöket skedde i oktober och pm:et är daterat den 14 november. Grundtrygghetsnämnden föreslås få informationen till kännedom.

Ett officiellt beslut med anledning av klagomålen till Avi väntas inom kort. Det beslutet kan innehålla lindriga eller mera allvarliga uppmaningar till förbättringar.

Uppgiften om pm:ets datum korrigerades onsdagen den 18 januari 2017 vid 11-tiden. Tidigare stod det att pm:et är daterat 23.11 men det var datumet för när Avi tillställde (skickade) pm:et till staden. Det rätta datumet för promemorian är 14.11.
Uppgiften om att flyttbesluten togs i ett för sent skede och att det kunde riskera klienternas rättsskydd ändrades onsdagen den 17 januari 2017 vid 17-tiden. Nu står det att besluten togs i ett sent skede och det kunde ha riskerat klienternas rättsskydd.