Ingå bibliotek är en prydligare plats sedan Ingå kommun tog tag i problemen med härjande ungdomar. Att låta ungdomarna städa och diskutera visade sig vara effektivt.
Under jul- och nyårshelgen har det meröppna biblioteket inte haft personal på plats. Trots det har ungdomarna skött sig bra i biblioteket.
- Vi är tacksamma över att ungdomarna faktiskt lyssnade och inte har missbrukat det förtroende vi gav dem, säger informatören Benjamin Lundin som också jobbar som tillfällig barnbibliotekarie.
Kallade in härjande ungdomar till diskussion
I december möttes personal och besökare av ett stökigt bibliotek. Stolar låg omkullkastade, godispapper och läskburkar skräpade på golven och det fanns klotter på möblerna.
Ingå kommun beslöt då att polisanmäla ofoget och gick sedan igenom bildmaterialet från övervakningskamerorna.
De ungdomar som sågs på filmen kallades in för diskussion tillsammans med sina föräldrar. Dessutom fick ungdomarna komma och julstäda biblioteket.
Den här synen kunde möta bibliotekspersonalen på morgonen.Omkullfallna stolar och skräp på golvet i Ingås bibliotek.Bild: Yle/Minna Almarkallmänna bibliotek,ingå bibliotek,Ingå Kommun,Västnyland
Biblioteket är fortsättningsvis öppet mellan klockan 7 och 20 varje dag. Ingå har valt att inte minska på öppettiderna eftersom det skulle gå ut över oskyldiga Ingåbor.
- Dessutom tror vi att alla Ingåbor, också de ungdomar som ibland har lite för mycket energi på biblioteket, egentligen är hyggliga människor som fattar bara man pratar med dem, säger Benjamin Lundin.
Ingå löste problemet med felparkerade bilar på ett liknande sätt i somras. I stället för att få böter hittade bilister en lapp som snällt bad bilisten flytta på bilen.
- I Ingå vill vi inte straffa med piska, utan komma fram till lösningar med fredliga metoder. Och det verkar funka.
Biljettpriserna förändras inte mycket. Men Sjundeå kommuns kostnader för kollektivtrafiken stiger avsevärt.
Ett medlemskap garanterar att kollektivtrafiken fortsätter och i bästa fall kan den bli bättre. HRT har också i en förhandlingssituation bredare axlar än lilla Sjundeå. Dessutom finns ingen annan lösningsmodell i sikte.
Så motiveras nu förslaget att Sjundeå bör gå med i samkommunen Helsingforsregionens trafik HRT.
450 000 kan bli 700 000 euro per år
Priset för ett medlemskap blir mellan 500 000 och 700 000 euro beroende på biljettintäkter och resor och andra faktorer. Det är betydligt mera än dagens 450 000 euro. Kommundirektören tycker ändå att ett medlemskap är värt sitt pris.
- Medlemskapet ger inga garantier om fler tåg i rusningstid, om kvällståg eller veckoslutstrafik. Men det här ger en bättre förhandlingsposition och en tryggare framtid, säger Juha-Pekka Isotupa.
VR tänker i första hand på fjärrtågstrafiken.― Juha-Pekka Isotupa, kommundirektör
Vilka tåg som går i framtiden beror förutom på HRT också på VR och Trafikverket.
- Näringslivet i Åbo och Egentliga Finland verkar ha förkörsrätt när det gäller trafiken på kustbanan. VR tänker i första hand på fjärrtågstrafiken, menar Isotupa.
Huvudstadsregionens trafiksystem öppnar sig för Sjundeåpendlaren
Biljettpriserna kommer i och med medlemskapet inte att ändra avsevärt, säger han. En månadsbiljett för tågresor till Helsingfors kostade i höstas 159 euro och 2018 beräknas den kosta 154 euro.
Juha-Pekka IsotupaEn glad man i kostym. Han heter Juha-Pekka Isotupa.Bild: Yle/Petra Thilmanjuha-pekka isotupa,Kommundirektör,Sjundeå,Västnyland
HRT håller på med en biljettreform där zonerna läggs om. Det är därför oklart exakt hur priserna kommer att se ut 2018.
- Det viktigaste för pendlaren är hur som helst att få tillgång till HRT:s hela biljettsystem och all anslutningstrafik, påminner Isotupa.
Sjundeå blödde då VR lade ner Y-tåget
Det var en hård smäll för Sjundeå när VR meddelade att Y-tågstrafiken läggs ned våren 2016. Kommunen hotade bli helt utan tågtrafik men lyckades snabbt förhandla fram ett avtal om tågturer som delvis ersatte Y-tågen. Avtalet blev dyrt och framtiden såg osäker ut. Ett medlemskap i HRT blev därför aktuellt.
Sjundeås stationssamhälle är kommunens nya centrum. Där finns hustomter för otaliga nya pendlarfamiljer.Luftbild visar framtidens kommuncentrum i Sjundeå med det nya området som Asuntosäätiö planerar och förverkligar.Bild: Sjundeå kommunasuntosäätiö,bostadsområde,kommuncentrum,planer,sjundeå,sjundeås hjärta,västnyland
Sjundeå med cirka 6 000 invånare är en pendlarkommun. Kommuncentrum har planlagts med tanke på pendlarna.
Nästan hälften eller 45 procent av de Sjundeåbor som har ett jobb pendlar till huvudstadsregionen. Från Sjundeå arbetspendlar över 1 300 personer till Helsingfors, Esbo eller Vanda. Dessutom pendlar över 200 personer från huvudstadsregionen till ett jobb i Sjundeå. Utöver dessa pendlar många skolelever och studerande till en annan ort.
HRT sköter kollektivtrafiken i huvudstadsregionen och en del kranskommuner.Bild: YLE/Rose-Marie Sundströmbiljett,buss,helsingfors,hrt,kollektivtrafik,pris,tariff,östra centrum
Många har slutat tågpendla då populära tågturer inte kunde ersättas. Det här gäller till exempel morgontåget från Sjundeå klockan åtta. Också kvällståg och veckoslutstrafik saknas nu.
Beslut i februari
Besluten brådskar nu eftersom Sjundeås medlemskap kräver en förändring i HRT:s grundavtal. Sjundeå måste ge ett bindande besked redan i februari för att kunna bli medlem om ett år.
Bildningsnämnden i Sjundeå föreslås på tisdag (10.11) tacka ja till anhållan om medlemskap. Frågan går sedan i rask takt vidare till kommunstyrelsen och fullmäktige.
Byarådet i Bromarv har bytt namn och samlar människor och pengar i nystartad utvecklingsfond. Målet är en livskraftig by året om.
På Bromarvgruppens Facebooksida lockar man till möte och engagemang för att utveckla byn. Inlägget talar om ett stiligt och funktionellt arkitektoniskt bygge.
Men det är alltså inte fråga om att rent konkret bygga ett hus utan att tänka fram en modell som får skärgårdskommunen att vara livskraftig året runt.
Henrik Huldin är ny ordförande för Bromarv byaråd, tidigare Vättlax byaråd.
- Vi försöker i dag aktivera oss inom hela Bromarvområdet. Det gamla namnet myntades i samband med att Vättlax skola var nedläggningshotad och det uppstod en rörelse. Nu vill vi tänka litet vidare och omfatta hela Bromarvlandet.
Nedrustning, upprustning
Huldin, som har ett förflutet inom utveckling, företag och turism, påminner om att 2016 var ett ganska dramatiskt år för Bromarv.
Staden Raseborgs beslut att lägga ner äldreboendet betecknar han som ett nackskott för byn. Skolans fortsatta existens är inte heller självklar.
- Byn rustas ner riktigt ordentligt när det gäller offentlig service och det betyder nog att framtiden är ganska utmanande för Bromarvborna. Kan vi hålla liv i byn eller ska vi göra den till en sommarby som håller stängt vinterhalvåret?
Henrik Huldin leder Bromarv byarådman utomhusBild: Yle/Monica SlotteBromarv,bromarv byaråd,henrik huldin,henrik huldin, styrelseordförande, bromarv byaråd,Raseborg,wättlax byaråd
Nu försöker byarådet mobilisera både Bromarvbor och andra engagerade med anknytning till orten för att motverka den nedåtgående utvecklingen.
- Är det möjligt att påverka befolkningsutvecklingen och flyttningsrörelserna så att man i stället får till stånd en inflyttning? Det är vår stora utmaning. Annars kommer nog Bromarv att dö ut.
Bromarv har en fast befolkning på ungefär 500 personer och nästan hälften av dem är över 60.
- Så halveringstiden för Bromarvborna blir bara kortare och kortare.
Varumärket Bromarv
Målet är att göra orten attraktivare för fast bosättning men också för besökare och sommarboende. Bostäder, skola och möjligheter att jobba på orten eller på distans är avgörande faktorer.
Samarbetet med Raseborgs stad är viktigt, säger styrelseordförande Henrik Huldin. Staden har via sitt planeringsmonopol möjligheter att anvisa byggrätter i Bromarv eller låta bli att göra det.
- Den stora frågan är om en skärgårdsby eller landsbygd är en belastning för kommunerna? Är det svårt att få tjänstemän och förtroendevalda att satsa på skärgården, även om man jättegärna talar om det i positiva ordalag? Vi vet inte om det finns en genuin vilja att göra någonting.
"Någon" borde och "man" borde. Nu vill jag ha ansikten på "man" och "någon". Det är handling som gäller.― Henrik Huldin, Bromarv byaråd
Det är viktigt att också få med sommarbefolkningen i processen att utveckla orten. De har kunnande och nya perspektiv, kontakter och kapital.
- Det har redan visat sig att det finns ganska många som känner för sitt Bromarv. Nu ska vi först tala oss samman om vad vi ska satsa på och i vilken ordning. Ett helhetstänk. Och sedan välja det som har den största potentialen och därefter köra.
- "Någon" borde och "man" borde. Nu vill jag ha ansikten på "man" och "någon". Det är handling som gäller.
Lokala fondpengar samlas in
Vid årsskiftet startades en utvecklingsfond. Den ska samla medel lokalt och regionalt för ett boägg att börja förverkliga saker med.
Nu väljs en ledningsgrupp för fonden innan verksamheten kör igång. Mikael Ingberg blir ordförande men resten av besättningen är ännu inte helt fastslagen.
- Den kommer att bestå av både genuina Bromarvbor och sommarboende som kan det där med finansiering och har kontakter inom den finansiella världen.
Fondmedlen kommer till en början från Bromarvvänner. Man bidrar med större eller mindre summor för att få verksamheten igång.
I något skede blir det sannolikt också aktuellt att anlita offentliga finansieringskällor som finns för landsbygdsutveckling samt andra fonder och stiftelser.
Viktigt med bred uppslutning
Den 28 januari hålls det första mötet. Sen träffas man månatligen och hoppas få flera föreningar med.
- Då ser man också om det finns ett genuint intresse bland ortsborna att göra någonting. Det är det som är steg nummer ett - att få folk med på riktigt. Det här förutsätter ett brett engagemang. Jag skulle vilja ha med varenda kotte i Bromarv i det här. Vi har inte råd att spjälka upp oss i olika läger.
Ett varumärke måste ha ett innehåll som man verkligen står för. Det är ett löfte, både till ortsbor och utomstående.
- Det gäller för oss att komma överens om vad vi egentligen vill med Bromarv och vilka värderingar vi bygger vårt varumärke på.
Det kan röra sig om evenemang eller om lokala produkter som får en stämpel som visar varifrån fisken eller grönsakerna kommer.
Sara Randström från Bromarv deltog i FM i mathantverk med sina produkter.Burkar med marmelad och andra matprodukter.Bild: Yle/Monica SlotteBromarv,fm i mathantverk,mathantverk,Raseborg,sara randström
Ändrade förutsättningar
Henrik Huldin kommer själv från Bromarv och har ett längre perspektiv på hur utvecklingen har förlöpt.
- När jag föddes fanns det 1 500 invånare på Bromarvlandet. I dag finns det en tredjedel av den mängden. Jordbruket sysselsatte väldigt mycket människor på den tiden och fisket var en viktig näringsgren.
Det har aldrig funnits större industrier inom det här området, i stället småskaligt företagande. Nu ser vi en utveckling där lantbruket går emot allt större enheter, med ganska litet människor anställda och få jobb.
Yrkesfisket kämpar med många olika typer av problem och man frågar sig hur det kommer att gå för den yrkeskategorin som ju är viktig för en skärgårdskommun.
Vi måste själva gå till motangrepp, det finns ingen annan som bryr sig.― Henrik Huldin, Bromarv byaråd
Henrik Huldin nämner bybutiken i Bromarv som ett driftigt exempel där verksamheten utvecklas för att kunna säkerställa möjligheten att överleva. Men utan ett tillräckligt kundunderlag är det kämpigt.
- Sommarhalvåret ser ju sedan helt annorlunda ut i Bromarv. Befolkningen mångdubblas och då är allt frid och fröjd. Men vi borde leva under hela året. Vi måste själva gå till motangrepp, det finns ingen annan som bryr sig.
Skolan finns kvar men Bromarvhemmet står inför en nedmontering så antalet arbetsplatser inom den offentliga sektorn minskar hela tiden.
Huldin tycker inte att staden Raseborg har glömt bort Bromarv. Staden är aktivt med i byarådets projekt gällande skärgårdshamnen och samarbetet har fungerat mycket bra. Han förstår också dilemmat med att verksamheten måste anpassas till intäkterna.
- Vi ska tillsammans fundera på om det är värt att hålla skärgårdsbyarna och landsbygden levande. Det är litet roligt att stadens nya utvecklingschef också har skärgården på sitt område. Skärgården är en jättestor grej i Raseborg. Den är en tillgång, inte en belastning.
Ekenäs IF:s mittfältsspelare Paul Akouokou åker på söndag (8.1) på ett fem dagar långt testtillfälle hos den franska klubben Angers SCO. Laget spelar i Ligue 1, alltså den högsta fotbollsserien i Frankrike.
EIF:s manager Peter Haglund säger på klubbens webbplats att föreningen önskar att Akouokou skulle lyckas bra på testtillfället och att han skulle få kontrakt med den franska proffsklubben.
- Detta skulle betyda den största ekonomiska transfern någonsin för Ekenäs IF, säger Haglund.
Angers Sporting Club de l'Ouest ligger för tillfället strax ovan nedflyttningsstrecket i serietabllen i den franska ligan. Staden Angers har omkring 150 000 invånare och den ligger ungefär 300 kilometer sydväst om Paris.
EIF och ivorianen Akouokou har ett två år långt kontrakt utan några som helst klausuler. I bland innehåller spelarkontrakten klausuler som möjliggör transfers till lag utomlands eller högre i seriesystemet.
Paul Akouokou, 19 år, spelade 21 matcher för EIF i division 1 säsongen 2016. Han gjorde ett mål.
Förutom Akouokou har Ekenäs IF för tillfället tio spelarkontrakt klara för säsongen 2017.
Finlands Röda Kors ska sköta om verksamheten på det nya familjegrupphemmet som öppnar i Ingå kyrkby. Det är förslaget inför kommunstyrelsens möte i kväll (9.1).
I familjehemmet placeras minderåriga barn som har beviljats uppehållstillstånd och som har kommit till Finland utan vårdnadshavare. Planen är att det i familjegrupphemmet ska finnas plats för 14 asylsökande barn och unga.
Om kommunstyrelsen i Ingå godkänner förslaget ändrar de på sitt tidigare beslut om att verksamheten ska konkurrensutsättas.
Synergier med Lojo
I Ingå finns två asylenheter som båda upprätthålls av Finlands Röda Kors. Tanken är att det är bäst för barnen att inte överföra verksamheten till en annan producent.
Finlands Röda Kors driver också ett familjegrupphem i Lojo och då räknar man med att det kunde uppstå synergier mellan gruppfamiljehemmen.
NTM-centralen erätter kostnader
De kostnader som uppstår för kommunen ersätts av Näring-, trafik och miljöcentralens och TE-byråernas utvecklings- och administrationscentral.
Den månadslånga vinterpausen i seriehandbollen är över och Yle firar med att bjuda på dubbel västnyländsk derbydukning från Sjundeå den 22 januari.
Yle visar först damernas FM-seriematch mellan Sjundeå IF och BK-46 och efter en litet uppehåll avrundas eftermiddagen med ligamötet mellan föreningarnas herrar.
Bägge matcherna visas i Yle TV2 och på Yle Arenan.
Får BK-damerna sin revansch?
Före derbyt den 22 januari möter Sjundeå ännu Atlas på bortaplan den 12 januari BK-46 gästar Dicken två dagar senare.
När BK-46 och Sjudeås IF:s damer möttes i slutet av oktober i Karis var gästerna bättre med tre bollar, 31-28.
– Alltså vi borde nog har vunnit med tio bollar då, minns jag. BK har inte så stor bredd och jag upplever att vi ligger snäppet före egentligen på alla spelplatser, minns Sjundeås Madeleine Lindholm.
Att nu få chansen att slå derbymotståndarna i den egna hemmahallen ser Lindholm fram emot.
– Vi har spelat bra där, den är nog jättefin. Egentligen är det inte så stor skillnad var vi spelar, hemma eller borta, men det är alltid skönt att ha hemmapublikens stöd i ryggen. Vi får hoppas att det blir ett tight och spännande derby för publikens del, men jag utgår från att det är vi som går hem som vinnare, säger Lindholm.
BK-damernas bästa målskytt under hösten var Sirja Lassinharju.Sirja Lassinharju, BK-46.Bild: Yle/Patric Westerlundsirja lassinharju
Efter TV-matchen i Sjundeå har hemmalaget ännu två stenhårda bortamatcher kvar av grundserien. Den 25 januari spelar laget mot Dicken och avrundar den 4 februari mot Helsingfors IFK.
För BK:s del blir det en hemmamatch mot Helsingfors IFK den 28 januari innan grundserien avrundas den 4 februari i Britas mot Sparta.
Fördel BK i herrarnas derby
I herrmatchen är det tabelltvåan BK-46 som ställs mot tabellsexan Sjundeå IF. Gästerna från Karis har bara förlorat två av sina tolv matcher denna säsong, bägge mot suveräna tabellettan Cocks från Riihimäki.
Sjundeå IF har lyckats vinna hälften av sina tolv matcher hittills. När laget gästade Karis i början av oktober slutade drabbningen 27-20 till hemmalaget BK-46.
– Vi gjorde en bra match då minns jag, vi gjorde ju egentligen en riktigt bra höstsäsong kan man säga. Nu känns det väldigt mycket som en nystart då spelarna har varit länge lediga från de kollektiva träningarna, vi körde egentligen igång på nytt i förra veckan, säger BK-tränaren Teddy Nordling till Yle Sporten.
För Nordling och BK är det premiär i den nya hallen i Sjundeå, vilket är en ytterligare krydda till derbysoppan.
– Det här är vårt riktiga derby. Vi har en lång historia som går tillbaka till tuffa matcher på 1980- och 1990-talet. Vad beträffar hallen ser det riktigt bra ut, jag har sett en landskamp där men inte ännu spelat i hallen. I princip är det ändå bara underlaget som är av någon betydelse och det verkar bra, säger Nordling.
BK-46 spelar ännu mot Åbo IFK hemma, Dynamo borta och Helsingfors IFK hemma innan två bortamatcher, mot Grankulla IFK och Atlas, avrundar grundserien för Karislagets del.
Efter TV-hemmamatchen mot BK återstår ännu fem matcher av grundserien för Sjundeås IF:s del.
Laget möter Atlas borta, Pargas IF och Cocks hemma och ännu Dicken på bortaplan innan grundserien avslutas den 15 februari i hemmahallen mot Grankulla IFK.
Både herrarnas och damernas match refereras på svenska av Kristian Karlsson.
Handbollsligan och FM-serien
söndag 22 januari, Sjundeå IF – BK-46 (damer), kl 13.20 – 15.00 i TV2
söndag 22 januari, Sjundeå IF – BK-46 (herrar), kl 17.05 – 19.00 i TV2
Det blir två TV-matcher från nya Sjundeåhallen.Lagen presenteras inför premiärmatchen mellan SIF och Sparta.Bild: Yle/ Bubi Asplundhandboll,handbollshall,nya sjundeåhallen,Sjundeå,Sjundeå IF
De passagerare som skulle ta rälsbussen mellan Hangö och Karis i morse (9.1) blev först flyttade till en buss. De som sedan skulle ta tåget vidare till Helsingfors fick se tåget åka iväg innan de hann med.
Rälsbussen har inte kört mellan Hangö och Karis sedan i lördags. Det beror på tekniska problem på grund av vädret, speciellt kölden.
Det betyder att passagerarna istället åkt buss till och från Karis station och de som åkt vidare mot Helsingfors eller Åbo har sedan kombinerat med tågen.
Kommunikationsproblem
På måndag morgon (9.1) åkte ändå tåget mot Helsingfors iväg innan bussen hann fram, vilket förargade passagerarna. Bussen var endast någon minut ifrån stationen då tåget åkte iväg.
- Vi beklagar att det gick så här i morse, säger Leena Linnamäki som är kommunikationschef på VR.
Hon konstaterar att det skedde ett misstag. Busschauffören trodde att man skulle hinna i tid, men det var mer rusningstrafik än beräknat och bussen blev aningen sen. Tågets lokförare igen kände inte till att han borde ha väntat.
- Det var brist i kommunikationen, säger Linnamäki.
VR ordnade den här gången ingen extra transport eftersom det var en snabbare lösning att vänta på tåget som gick en timme senare.
Bussen var så nära att passagerarna såg tåget, en av dem var Samuel Reuter.
- Vi kom längs Kilavägen mot Alingsåsgatan och såg tåget starta, säger han.
Han uppskattar att kanske 25 personer hade tänkt hinna med tåget mot Helsingfors som åkte iväg.
- Somliga var arga, andra bara uppgivna.
På tisdag tas rälsbussen i bruk igen
Leena Linnamäki konstaterar att tågen oftast har möjlighet att vänta några minuter och att kombinationen buss och tåg brukar fungera, trots att bussresan kan räcka aningen längre än rälsbussen.
Lokföraren och busschauffören har inte direkt kontakt. Den går via VR:s operationscentral som finns i huvudkontoret i Helsingfors. Via centralen styrs tågtrafiken.
- Om det behövs så är det centralen som kontaktar exempelvis trafikstyrningsenheten och lokföraren.
På tisdag ska rälsbussen gå normalt igen.
Klockan 18.47 (9.1) Samuel Reuters kommentarer tillagda.
Fallet där en beväring skadade sin hand i en granatolycka ifjol våras i Syndalen går vidare till åtalsprövning. Nylands brigads brigadkommendör Kjell Törner beslöt nyligen att fallet går vidare. Västra Nylands tingsrätt ska nu fattar beslut om ett eventuellt åtal ska väckas eller inte.
Vem som är misstänkt blir officiellt om ärendet går vidare till åtal, eftersom handlingarna då blir officiella.
Polisen har endast delvis skött förundersökningen, resten har försvarsmakten gjort.
Beväringen skadades lindrigt den fjärde april 2016 då Nylands brigads underofficerare övade i Syndalen.
Det var under en kastövning som en splitterhandgranats tändrör exploderade i handen på en beväring så att hans handflata skadades.
I december ifjol publicerade marinens stab en rapport om olyckan där det framkom en hel del fel och brister, bland annat att beväringen var trött samt att att det brast i kunskap och ledarskap.
Också det fall där en beväring omkom i en skjutolycka i Syndalen i december 2015 är nu i rätten för åtalsprövning.
EIF:s fotbollsmanager Peter Haglund tror på början till något större då han ser att den största ekonomiska spelartransfern någonsin för EIF kan står framför. Den berör mittfältaren Paul Akouokou som ett franskt topplag har visat intresse för. Haglund kallar Akouokou för en så stor talang att en liknande kanske aldrig förr har funnits i Ekenäs.
I söndags åkte EIF:s mittfältspelare Paul Akouokou på ett fem dagar långt test till Frankrike, till den franska fotbollsklubben Angers Sporting Club de l'Ouest (Angers SCO) som spelar i den högsta fotbollsserien i Frankrike.
Om ivorianen Akouokou flyttar till det franska laget skulle det här skulle vara den största ekonomiska transfern någonsin för Ekenäs IF, säger Haglund.
- Det är svårt att säga hur stora summor det är. Men åtminstone tiotals tusen euro.
Så det kan vara över 100 000 euro?
- Man vet aldrig, man får hoppas på det bästa, säger Haglund krypiskt.
Vad skulle då EIF göra med pengarna?
- Det är klart att vi sätter dem till vår verksamhet. Vi kan utveckla verksamheten på ett lite bättre sätt. Det är välkommet att EIF kan gå till följande steg.
Haglund tonar ner förhoppningarna
För tillfället har EIF och Akouokou ett tvåårigt kontrakt utan klausuler.
- Vi visste då vi tecknade tvåårskontraktet med honom att en dag så har vi inte honom här mer. Men inte trodde vi att han skulle vara på det första testet redan efter två månader.
Haglund vill ändå tona ner förhoppningarna.
- Det här är mer första steget mot något relativt stort, säger Haglund, som tycker det är kul att folk får upp ögonen för honom.
19-åriga Akouokou har spelat för EIF sedan förra säsongen. Peter Haglund bedömer att hans styrka ligger i bland annat det tekniska spelet, han svänger på små ytor och är snabb.
- Vi har ju sett att Paul Akouokou är en talang som kanske aldrig förr har funnits här på Centrumplan.
Måste övertyga den franska klubbledningen
Men Akouokou har mycket framför sig efter ett lagbyte.
- Inte kommer fransmännen till Ekenäs för att hämta en färdig spelare. De ser att finns något de kan utveckla.
Så vad tror Haglund om Akouokous chanser?
- Det är fast i hur mycket han lyckas övertyga klubbledningen på de här fem dagars testspelet.
Haglund ser att det inte är något konstigt att ett franskt topplag har hittat en spelare i Ekenäs som de vill titta närmare på.
- De följer med alla spelare. Den agent som Akouokou har så har fått spelare vidare till Djurgården och till Belgien. Man följer med hans spelare.
EIF:s manager Peter Haglund.LagledareBild: Yleeif,peter haglund
Haglund säger att agenten och han dagligen har kontakt. Just nu har franska ligan paus och laget har sin nästa match 14 januari.
- Men sedan då det börjar hända så händer det ganska snabbt.
- Det ser positivt ut för vår del. Men vi får se om det sker nu, efter ett halvt år, ett år eller ett och ett halvt år, säger en nöjd manager Haglund.
Får Finlands regering som den vill kommer Nyland att ha ett enda räddningsverk i framtiden. Men i nödfall ska du ändå få hjälp, precis som förr.
Tanken är att slå ihop Västra Nylands räddningsverk, Östra Nylands räddningsverk, Helsingfors räddningsverk och Mellersta Nylands räddningsverk.
Det gigantiska nyländska räddningsverket skulle betjäna 1,6 miljoner finländare och ha nästan 1 700 anställda.
Riskerna och hoten de samma som förr
I praktiken ska det dagliga arbetet inte påverkas av förändringen. I fall ett hus brinner i Padva i Bromarv ser processen precis likadan ut som förr, lugnar brandchef Stig Granström vid Västra Nylands räddningsverk.
- Fältarbetet är det samma. Bromarv FBK startar processen som vanligt och räddningsverkets enheter kommer på plats, säger han och understryker att de frivilliga brandkårernas uppgift består.
Brandchef Stig Granström är pensionerad då det nya nyländska räddningsverket inleder sin verksamhet år 2019.Brandchef Stig Granström.Bild: Yle/Minna Almarkbrandchefer,granström,raseborg,stig granström,västnyland,västra nylands räddningsverk,västra nylands räddningsverk ekenäs
Enligt Granström fortsätter det dagliga fältarbetet som förr.
- De bemannade brandstationerna, ambulanserna och brandsynerna fortsätter som tidigare.
Olika krav i urbana Helsingfors och rurala Snappertuna
Kraven på ett räddningsverks beredskap varierar från en storstad med tunnelbanor och stora hus till långa avstånd på landsbygden. Vardagen och uppdraget är precis det samma, oberoende vem som ansvarar för och styr räddningsverket.
- Vårt arbete bygger på realism och hotbilder. Riskerna som finns i dag finns också i framtiden. Olyckor i Snappertuna sker också i framtiden, oberoende av vilken organisation vi hör till. Räddningsverket ska finnas där och klara av utmaningarna.
- Om de politiska makterna väljer att enbart fokusera på ekonomi så kan vilka tokiga beslut som helst fattas och då vet man aldrig i fall brandstationer läggs ner, fortsätter Granström.
Krav: Servicen ska inte försämras
Raseborgs stad har gett ett utlåtande åt regeringen angående förslaget. Staden är överlag välvilligt inställd till förändringen, men nämner en hotbild med centraliseringen.
I utlåtandet lyfter stadens tekniska direktör Jan Gröndahl upp risker med ett centralt styrt stort landskap. Beredskapen får inte bli sämre när organisationen koncentreras till stora städer.
- Det får inte leda till att servicen försämras i glesbygden.
Raseborgs tekniska direktör Jan Gröndahl hoppas på att Raseborg sparar efter räddningsverksreformen trätt i kraft.Jan Gröndahl.Bild: Yle/Petra Thilmanjan gröndahl,karis busstation,raseborg,västnyland
I samma andetag konstateras ändå att förslaget ger en bild av att servicenivån bibehålls och att brandstationerna hålls kvar där de är i dag.
Staden Raseborg vill också att brandstationerna hålls kvar i stadens ägo. I så fall skulle landskapet som förvaltar räddningsverket hyra brandstationerna av staden med liknande villkor som i dag. Eventuellt kan staden också sälja fastigheterna till landskapet.
Nya möjligheter vid storolyckor
Ledningssystemet kommer att omfatta hela Nyland. Det här betyder att det finns mer resurser till förfogande. Här ser brandchef Stig Granström vid Västra Nylands räddningsverk möjligheter.
- Vi kommer att ha en helt annan dimension av möjligheter att handskas med stora olyckor, till exempel vid en eventuell olycka vid kemikaliefabrikerna i Hangö.
Oljebekämpningen blir bättre
I december i fjol var två tankfartyg nära att kollidera med varandra söder om Hangö. Också oljebekämpningen kommer att gynnas av en sammanslagning av de nyländska räddningsverken.
- Nu har varje räddningsverk haft sin egen linje i oljebekämpning. Det har varit ett problem. Med det nya räddningsverket skulle vi ha en gemensam kustremsa från Lovisa till Hangö. Vi kan planera för en stor del av kusten vid Finska viken utan att organisatoriska gränser kommer emot.
Vid en eventuell oljekatastrof kan de olika räddningsverken arbeta synkroniserat.
- I dag skaffar räddningsverken olika slags utrustning som är svår att kombinera. I framtiden kan vi gemensamt bestämma vilka slags båtar och oljebommar vi skaffar, säger Granström.
Oljebekämpningen gynnas av en sammanslagning.Västra Nylands räddningsverks oljebekämpningscontainerBild: Yle/ Christopher Marinscontainer,facklig kursgård,jhl,karis,kursgård,kvarnträsket,oljebekämpning,oljeläckage,oljeolycka,raseborg,raseborgsinstitutet,räddningsverket,västnyland,västra nylands räddningsverk
Räddningsverket ansvarar också i framtiden för den prehospitala vården, det vill säga akutvården. Brandchef Granström upplever det här som en naturlig och bra fortsättning.
- Det är väldigt bra att det fortsätter. Vi har hela tiden talat för synergieffekterna och möjligheten att använda personalen så flexibelt som möjligt.
Service på svenska frågetecken i framtiden
Stig Granström ser däremot inte positivt på räddningsverkens förmåga att ge service på svenska i framtiden. Den blir inte bättre med det planerade nyländska räddningsverket.
- Utvecklingen är troligtvis negativ. Jag tror tyvärr att svenska språket får ta stryk även i den här frågan. Västra Nylands räddningsverk försöker ge service både på svenska och finska, men Räddningsinstitutet utbildar inte tvåspråkig personal.
"Skjuter flugor med kanoner"
Ännu i november i fjol var planen att Finland skulle ha endast fem räddningsverk från och med 2019. I december föreslog regeringen att Finland ska ha 18 räddningsverk. Det här är endast några färre än dagens 22.
- Modellen med 18 räddningsverk är ett fiasko. Det är knappt en förändring från det nuvarande. Man skjuter flugor med jättestora kanoner, säger Stig Granström och menar att en del räddningsverk endast har 100 000 invånare på sitt område och det är inte ekonomiskt hållbart.
- Nu vågade man inte ta steget ut. Det tas i Nyland och i Österbotten, men inte i hela landet. Följande förändring kommer riktigt säkert att ske inom tio år, säger Stig Granström.
Orsaken till sammanslagningen är att sänka kostnaderna för räddningsväsendet.
- Kostnaderna har vuxit med 1,8 procent, men målet är att de endast ska växa med 0,9 procent. På årsnivå handlar det om nästan 50 miljoner euro i hela landet, säger Stig Granström.
Raseborg stad påpekar mycket tydligt i sitt utlåtande att besparingarna också ska återspeglas i stadens utgifter.
- Förväntningarna är att kostnaderna sjunker när effektiviteten ökar, skriver Jan Gröndahl.
Artikeln uppdaterades 10.1.2017 klockan 12.28. Då ändrades Mellersta Finlands räddningsverk till Mellersta Nylands räddningsverk.
Det är nu klart vilka som ska stå på scenen i pjäsen Okänd soldat i Harparskog i Hangö. Totalt involveras ett tjugotal proffs- och amatörskådespelare i produktionen.
Det är Martin Bahne som spelar huvudrollen Koskela. Bahne har tidigare varit med i krigsfilmer så som Gränsen 1918 och Framom främsta linjen.
Joonas Heikkinen spelar Rokka, Carl Alm spelar Lammio och Willehard Korander gestaltar Hietanen. Alla spelar både på svenska och på finska.
Berättarrösten som kommer att ledsaga publiken genom pjäsen tillhör teaterveteranen Birgitta Ulfsson.
Spelas i autentisk miljö
Den finländska klassikern Okänd soldat sätts upp i autentisk krigsmiljö invid försvarslinjen över Hangö udd. Pjäsen är en del av det officiella firandet av Finlands hundraårsjubileum.
Vid den så kallade Harparskoglinjen finns 3,8 kilometer pansarvagnshinder.Försvarslinjen på Hangö udd. På bilden är det vinter och den så kallade Harparskoglinjen är täckt av snö. Bild: Yle/Minna Almarkförsvarslinjer,harparskog,Harparskoglinjen,skogar
Uppsättningen är unik eftersom det är första gången som pjäsen spelas på svenska. Totalt ges 25 föreställningar. Av dem spelas 15 på svenska och 10 på finska.
Pjäsen bygger på den tolkning av Väinö Linnas roman som gjordes för Pyynikki i Tammerfors år 1966. Den svenskspråkiga översättningen är gjord av Lena Selén och Berndt Gottberg från Ingå.
Läktaren för 800 åskådare tar form
Vid den så kallade Harparskoglinjen finns 3,8 kilometer pansarvagnshinder. Linjen byggdes år 1940 som skydd mot den sovjetiska marinbasen. Försvarslinjen bestod av bland annat 46 betongbunkrar och lika många korsur, 113 öppna maskingevärsnästen och 70 kanonställningar.
Över 800 personer ska rymmas på läktaren i Harparskog.Läktaren för friluftspjäsen Okänd soldat i Harparskog i Hangö håller på att byggas. Bild: Yle/Minna Almarkharparskog,Harparskoglinjen,läktare,okänd soldat i harparskog
För tillfället byggs läktaren för över 800 åskådare i skogen invid Harparskoglinjen.
Artikeln uppdateras med kommentarer av skådespelarna.
När Sjundeå IF återvänder till handbollsligavardagen i det västnyländska derbyt mot BK-46 den 22 januari är det möjligt att esten Ardo Puna kan medverka på allvar.
Puna har varit med i Sjundeås trupp sen han värvades till handbollsligan i höstas, men den knäoperation han genomgick i maj har gjort att han inte kunnat bidra med så mycket mer än lite statiskt straffskytte och något mål här och där.
Nu säger Sjundeå IF-tränaren Kaj Hagman att ett ordentligt elddop kan vara på tapeten redan i det västnyländska TV-derbyt.
– Det börjar nog vara nära nu. Ardo har varit hemma i Estland och fått ett bra stöd för sitt knä, och vi kommer att testa om det håller. Tanken och förhoppningen är nog att han kan vara med och bidra på allvar mot BK, säger Hagman till Yle Sporten.
Esten Puna (född 1992) kom till Sjundeå från Pölvä Serviti och skrev på ett kontrakt av modell 1+1. Han är tvåfaldig estnisk mästare och har enligt egen utsago spelat kring 15 landskamper för Estland. Han har också spelat i den baltiska ligan ifjol för Pölvä.
"Redo börja spela igen"
Inför derbyt ligger Sjundeå på sjätte plats i tabellen medan BK-46 ligger tvåa.
Enligt Hagman har man inte legat på latsidan inom laget trots att den senaste tävlingsmatchen spelades en god bit före jul.
– Vi har haft ganska lite folk på våra träningar, men till exempel våra 1996-födda spelare har fått spela en hel del i landslaget. Pausen har varit lång, men nu är vi redo att börja spela igen.
Sjundeå kämpar med dålig inomhusluft och fuktproblem i många byggnader men nu har Sparbankens hus föreslagits som en lösning på en del av problemen. Kommunen kan få köpa huset och enligt tekniska nämndens viceordförande ställde sig nämnden positiv till köpet på senaste möte.
Henrik Rehnberg är styrelseordförande för Sparbanksstiftelsen i Sjundeå.
- Kommunen har stora bekymmer med sina lokaler och vi sitter på Sjundeås kanske bästa kvadratmetrar mitt i byn. Så vi funderade på hur vi kunde hjälpa dom.
Sparbanksstiftelsen i Sjundeå kom med erbjudandet om köp i november ifjol. Stiftelsen äger hela aktiestocken i fastighetsbolaget Sjundeå Bankhus som köpte huset av Aktia 2008.
Köp diskuteras i kommunen
Blir köpet av så handlar det om en långsiktig lösning och en lokal som kommunen kan förfoga över.
- Det är inte stiftelsens sak att äga fastigheter och särskilt inte att tjäna på kommunen. Vi vill ju ha någon slags avkastning på våra utrymmen och i och med att kommunen är den största hyresgästen i huset så vore det mer logiskt att kommunen äger huset och drar nytta av övriga hyresgäster hellre än att stiftelsen finns där emellan, förklarar Henrik Rehnberg.
Sparbanksstiftelsen har satt in ett kapital på 170 000 euro och så finns lån i bolaget.
- Det är ett mycket hyggligt erbjudande och i så fall vårt sätt att hjälpa hembygden på något sätt.
Bankverksamheten i byggnaden är mycket liten och det är ett skäl till att stiftelsen inte längre har samma anledning att äga fastigheten. Banken skulle i sådana fall bli i hyresgäst hos kommunen.
Att hyra är i princip också möjligt, säger Rehnberg, även om det erbjudandet inte ligger på bordet nu.
Ett hus med många funktioner
Kommunen flyttade ut från daghemmet i nedre våningen och det uppstod ganska snart nya behov. Stiftelsen har fört diskussioner med kommundirektören och kommunens tekniska chef.
- Då kom vi fram till att det vore den ordentliga lösningen om kommunen skulle ta över hela bolaget.
Rehnberg säger att man har haft mycket hyggliga hyror men att det rör sig om dyra kostnader för fastighetsskatt och värme. Det gör att kommunen har valt att pressa in sina behov i andra utrymmen som nu har visat sig fungera mindre bra.
I bankhuset finns idag apotek och bank samt kommunens tekniska avdelning. Det inrymmer också pizzeria, kiosk och café i husets nedre våning. Större delen av nedre våningen utgörs av lokaler anpassade för daghemsverksamhet. I huset finns också en bostad som nyligen blivit tom.
- Vi hoppas förstås att det går i lås och då tror jag båda parter vore nöjda på lång sikt. Vi behöver inte söka andra hyresgäster. Kommunen är ändå den bästa användaren för ett sådant här hus mitt i Sjundeå.
Bankhuset är enligt Henrik Rehnberg i toppskick, bland annat har man satsat en stor peng på taket.
Så inga fuktskador?
- Man kan aldrig säga aldrig men det har gjorts mätningar i och med att kommunen flyttade in.
Enig nämnd
Tekniska nämnden remitterade ärendet vid sitt möte den 4 januari men enligt viceordförande Kari Vierinen så var nämnden enig om ett köp av bankhuset. Vierinen sitter som obunden i Samlingspartiets fullmäktigegrupp i Sjundeå.
- Vissa blev litet tagna på säng av förslaget, därför tar vi upp ärendet till ny behandling på nämndens nästa möte i februari. Vi vill också försäkra oss om att bankhuset är i gott skick, förklarar Vierinen.
Nämnden diskuterade inte hyra som ett alternativ. Förslaget om att köpa huset ska också tas upp i kommunstyrelse och fullmäktige.
Kari Vierinen bedömer att kommunen nog har råd med affären, i synnerhet som lånet är knutet till fastigheten.
- Min bedömning är att det är förmånligt och en lovvärd satsning. Lokalerna kanske inte är ändamålsenliga med tanke på skolornas behov eller undervisning men de kan lämpa sig för lärrarrum och kansli.
Ett hurudant Finland vill vi leva i om 50 år? Den frågan ställde professor Henrik Meinander till de studerande i Karis-Billnäs gymnasium där han föreläste om Finland 100 år. De unga vill se ett grönare och mer jämlikt Finland. Samtidigt är de skeptiska till svenska språkets framtid.
Karis-Billnäs gymnasium uppmärksammar jubilaren Finland på flera olika sätt. I dag (10.1) besökte historikern och professorn Henrik Meinander gymnasiet i Karis för att berätta om hur landet blev självständigt den 6 december 1917.
Föreläsningen handlade också om Finland 2067, alltså 50 år framåt i tiden. Henrik Meinander frågade de studerande i Karis-Billnäs gymnasium hur de vill att Finland ska vara i framtiden.
Meinander konstaterade att 50 år framåt är en hisnande tanke, men att det är viktigt att att tänka på vilket Finland vi vill leva i då.
- Jag tror att vi är eniga om att det finns klara fördelar med vårt skolsystem, vår sjukvård och demokrati. Men det är också viktigt att ha egna visioner.
Professor Henrik Meinander.Professor Henrik Meinander pratar i en mikrofon i Karis-Billnäs gymnasium.Bild: Yle/Marica Hildénhenrik meinander,karis,karis-billnäs gymnasium,karis-billnäs gymnasium henrik meinander,raseborg,västnyland
Henrik Meinander vet att en tonåring inte tänker på Finlands framtid dygnet runt. Men det är viktigt att göra något om vi vill ha det bra.
- Det betyder inte att man måste göra ohyggliga hjälteprestationer, men man måste ställa upp för samhället om man vill att det ska fungera. Det handlar inte enbart om att betala skatt, utan om att stöda positiva saker i samhället.
Ekonomi och återanvändning är viktigt
Jannica Kullberg, Emil Grönmark och Kauri Kallio studerar i Karis-Billnäs gymnasium och de har klart för sig hur de önskar att deras Finland ska se ut.
Kauri Kallio säger att han drömmer om ett jämlikt samhälle som satsar på ekonomi och återanvändning.
- Det måste vi göra med tanke på klimatförändringen och så att Finland blir mera grönt.
Hur är det att bo i Finland i dag?
Jannica Kullberg tycker om att bo i det hundraåriga Finland.
- Det är klart att det finns sådant som borde utvecklas, i synnerhet när svenskan får allt sämre status. Men jag njuter av att bo i ett av de mest utvecklade, demokratiska och liberala länderna i världen.
Emil Grönmark konstaterar att finska staten är mycket skuldsatt, men han tycker att det inte påverkar folket så mycket eftersom vi ändå får sjukvård och gratis utbildning.
- Det är bra att leva i Finland.
Kauri Kallio säger att han för tillfället är nöjd med situationen i Finland.
- Det är fortfarande ett idealsamhälle, men jag ser en framtid som är konfliktfylld. De politiska späningarna är ganska starka nu, men jag tror inte att det blir lika allvarligt som i 1930-talets Europa.
Även Emil Grönmark och Jannica Kullberg vill ha ett mera jämlikt samhälle där svenskan finns kvar.
- Finlandssvenskarna kommer att få göra uppoffringar men jag är glad om svenskan är kvar, säger Emil Grönmark.
Kullberg konstaterar att Finland uppfattas som jämlikt men att många gamla strukturer fortfarande finns kvar som hindrar jämlikhet på riktigt.
- De här strukturerna måste vi bryta. Jag vill också att ekonomin ska bli bättre och att vi får ett grönare Finland, då blir det bra.
Konservativ historiker
Yle Västnyland bad också Henrik Meinander att fundera på hur han vill att Finland ska vara år 2067.
Meinander säger att han är konservativ och hoppas att våra politiska institutioner överlever de närmaste 50 åren.
- Demokratin är en central del i det hela, den är inte fullständig men den är ett system som gör att vi hålls tillsammans.
Uppoffringar krävs i framtiden
Henrik Meinander frågade också ungdomarna som samlats i festsalen vad de är beredda att göra för att uppnå det Finland de vill ha.
Gymnasisterna och lärarna i Karis-Billnäs gymnasium samlades i festsalen för att lyssna till föreläsningen om Finlands självständighet.En massa elever sitter på stolar i festsalen i Karis-Billnäs gymnasium och lyssnar på föredrag om Finland 100 år.Bild: Yle/Marica Hildénkaris,karis-billnäs gymnasium,karis-billnäs gymnasium elever,karis-billnäs gymnasium finland 100,raseborg,västnyland
Här kommer uppoffringarna fram igen, i synnerhet när det gäller svenskan.
De tre ungdomarna ser det inte som möjligt att få service på svenska i hela landet i framtiden.
- Vi måste bestämma de platser där man måste få service på svenska.
"Vi måste stå ut med litet oljud"
Även inom energifrågor måste vi tänka om, säger Jannica Kullberg.
- Det pratas mycket om att vindkraftverk har för mycket oljud i skärgården, men jag tror att vi måste stå ut med lite oljud för att nå ett mål. Det är bättre i längden.
Jannica Kullberg vill satsa på vindkraft.VindkraftverkBild: Yle/Linus Hoffmanmölla,vindkraft,vindkraftverk,vindmölla
Emil Grönmark drömmer om en uppfinning som kan ta till vara avfallet från kärnkraft, medan Kauri Kallio tycker att vi allt mera ska använda förnybara energikällor.
- Vi måste bli mera kreativa då det gäller att utnyttja energi och återanvända energi bättre, säger Kallio.
Kallio: Det handlar om att förstå varandra
Vi måste bryta dagens sätt att tänka för att uppnå jämlikhet, säger Jannica Kullberg när hon funderar på vad vi måste göra för att nå jämlikhet. Och det borde lyckas med hjälp av utbildning.
- Vi måste tänka mera på jämlikheten i utbildningen. Man kan förändra med hjälp av utbildning och då når man ut till folk.
Det är utbildning vi måste satsa på för att uppnå jämlikhet, säger tre gymnasister i Karis-Billnäs gymnasium.Karis-Billnäs gymnasium och Karis svenska högstadiumBild: yle/Minna Almarkgymnasium i karis,högstadum i karis,karis,karis högstadium,karis-billnäs gymnasium,raseborg,skola,västnyland
Kauri Kallio anser att vi tillsammans måste bygga upp ett jämlikt Finland. Det krävs en humanistisk utbildning för att vi ska förstå varandra.
- Det här lyckas inte om vi skär ner på utbildningen. Det handlar om att förstå varandra och att alla ska bidra till en bättre samexistens i framtiden.
Svårt föra gemensamt samtal
Den stora utmaningen inför framtiden är att offentligheten håller på att splittras, enligt Henrik Meinander. Han anser att det blir allt svårare att hitta platser för ett gemensamt samtal om vilket samhälle vi vill ha.
- Jag hoppas att vi ska kunna bygga den här platsen, kanske en digital plats som människor vill besöka. Tv:n slog igenom i slutet av 1960-talet och statsmakten hade ett starkt grepp om tv och radio. Det kan man kritisera, men det höll ihop samhället.
Henrik Meinander hoppas att vi hittar en gemensam plattform för diskussioner så att vi inte sitter i våra egna små bubblor i framtiden.En närbild på ungdomar som surfar på sina smarttelefoner.Bild: Yle/Matias Monolainstagram,mobiltelefoner,nyhetsskolan,sociala medier,surfa,telefon,telefoner
Problemet just nu är att alla medborgare inte nås då viktiga frågor diskuteras.
- Sedan blir folk förvånade över att en politisk åskådning har framgång. Det är viktigt att vi tar lärdom av det som sker på olika håll i världen och inte kritiserar reaktionerna som är ett uttryck för att de samhälleliga eliterna, politiska partierna och opinionsbildarna inte vet hur människor tänker och känner.
För hundra år sedan fick medlemmarna i Hangö gymnastikförening Hejdi betala 10 penni i böter om de inte dök upp på gympapasset. Det här systemet har föreningen avskaffat försäkrar idrottsinstruktör Julia Salmela.
Att motivera människor till hälsosammare levnadsvanor och ett hälsosammare liv ger väldigt mycket åt en själv säger Salmela.
- Det är glädjen i att få leda motionspass och se människor röra på sig och motiveras som gör att jag har fastnat för det här.
Mammas fotspår
Då Salmela som elvaåring höll sitt första gymnastikpass vikarierade hon sin mamma Agneta Möller-Salmela som redan då var föreningens ordförande.
- Jag hade i alla år hängt med min mamma på gympa. Ganska snart gick jag en grundledarkurs i vuxenledarskap och gymnastikledarskap. Så började jag hålla mina egna timmar.
Salmela är nu också medlem i gymnastikföreningens styrelse.
Kunnig och organiserad
För att vara en bra ledare krävs det att man verkligen kan sin sak, att man har ett välplanerat gympapass, motiverande musik och lämpliga rörelser för målgruppen understryker Salmela.
Måste ledaren för en gymnastiktimme alltid vara jätteglad?
- Fast man skulle ha en sämre dag när man går och leder gymnastik så blir det bara bättre. Man blir automatiskt på jättegott humör då man har de här människorna runt omkring sig. Man ska nog vara positiv och på gott humör.
Flera hundra medlemmar
Föreningen Hejdi har gamla anor och grundades redan 1910. I dag har föreningen runt 500 medlemmar, berättar Salmela.
- Vi har en massa olika klasser att välja mellan. I vårt veckoschema finns 25 timmar i veckan för vuxna och sex timmar för barn och juniorer. I år har vi först och främst velat förtydliga skillnaderna mellan passen. Vi har högintensiva pass, vardagsgympa, lättare pass och yoga. Hos oss finns det någonting för alla.
Ingå kommun tror att de har cirka 8700 byggnader på kommunens område. Men i verkligheten finns det nästan 5000 fler. Nu ska saken rättas till.
Det finns stora brister Ingå kommuns fastighetsregister. Också skatteförvaltningens register är felaktigt. Ingå har önskat ta tag i det här och därför har kommunen utrett hur många hemliga hus det finns.
Kommunen får på grund av bristerna mindre skatteintäkter och konsultföretaget FCG Suunnittelu ja tekniikka konstaterar i sin rapport att förlusterna för Ingå uppgår till flera miljoner euro på 20 års sikt.
Att hålla registren uppdaterade ger 15-20 procent mer inkomster, vilket i praktiken betyder 450 000-600 000 euro mer per år.
Kommunen bedömer också att fastighetsskatten i framtiden kommer att vara en av kommunernas viktigaste inkomstkällor, speciellt efter att en stor del av kommunens pengar flyttas till landskap då vårdreformen genomförts.
Markägare ska behandlas likvärdigt
Konsultföretaget FCG har räknat att det enligt kommunens register ska finnas 8722 stycken byggnader i Ingå men att företaget själv genom olika analyser kommit till hela 13563 stycken.
FCG har analyserat områdena genom laserskanning, flygfoton och genom att gå igenom uppgifter i Lantmäteriverkets databas.
Konsultföretaget konstaterar också att man genom att ha ett uppdaterat register behandlar markägare likvärdigt och en anna fördel är att man kan undvika en onödig höjning av fastighetsskatten.
Största delen av de hemliga husen finns på glesbebyggda områden. Därför inleder kommunen arbetet med att ändra de hemliga byggnaderna till officiella i första hand kring Torbackaviken, på Barölandet, Orslandet och Älgsjölandet.
