Karislaget BK-46 åkte på sin andra förlust på raken i division 2 i fotboll på fredag kväll. Klubi 04 var bättre på Tölö fotbollsstadion i Helsingfors.
Matchen slutade 3-1 (2-0).
Hemmalagets Saku Ylätupa gjorde två mål på fredagen. Det första målet gjorde han i den 19 matchminuten. Klubis andra mål gjordes i den 25 matchminuten av Konsta Ryynänen.
BK-46:s lagledare Kjell Dahlberg konstaterade efter matchen att matchbilden var ungefär den samma som då lagen möttes i Karis i början av juli. Då vann BK med 3-1.
- Klubi är bra på att hålla och spela boll. Dessutom är de bättre och vanare än vi på konstgräset i Tölö.
Visst hade vi våra chanser i matchen, men den här gången lyckades Klubi bättre med målskyttet än vi, säger Dahlberg.
- Casper Källberg sköt en straff över målet några minuter in i andra halvlek. Skulle den bollen ha gått in kunde matchbilden ha blivit en annan.
Forss kanonskott reducerade
BK:s reducering kom dryga tjugo minuter före slutvisslingen. Niclas Forss drämde till med ett kanonskott från 25 meter som gick in via ribban.
- Redan i första halvlek hade Forss ett ungefär likadant skott, men då studsade bollen ut via ribban.
Dahlberg säger att Klubis tredje mål kom ett par minuter efter BK:s reducering. Saku Ylätupa gjorde mål på en kontring.
- Vi hade tio minuter tidigare bytt taktik och spelade med en trebackslinje. Det ger förstås motståndaren möjligheten till vassa kontringar.
Johannes Saarinen debuterad nu i BK:s öppningselva. Mete Tarkci blev inbytt tolv minuter före slutet och fick därmed för första gången känna på hetluften i division 2.
BK-46 spelar sin sista match för säsongen på lördag (1.10). Matchen spelas i Karis och går mot Tammerforslaget TPV.
I serietabellen passerade TPV nu BK-46. TPV steg till andra plats då laget slog FC Espoo (4-0), samma lag som BK förlorade mot senaste veckoslut.
Tiotusentals människor på flera håll i landet väntas delta i de demonstrationer mot rasism, fascism och intolerans som ordnas under lördagen.
Under devisen "Nu räcker det" (Peli poikki!) vill människor visa vad de anser om det ökade rasistiska våldet och hatretoriken som florerar i vårt land.
I sitt upprop på Facebook säger gruppen att tystnadens kultur har fått råda i Finland de senaste åren. Över 10 000 personer har anmält sig till evenemanget i Helsingfors.
Ung man fick betala ett alldeles för högt pris
Bakgrunden är den tragiska dödsmisshandeln på Elielplatsen framför Järnvägstorget i Helsingfors för två veckor sedan.
Ljus och blommor på platsen där misshandeln skedde.Blommor och ljus vid den plats där en person misshandlades till döds i Helsingfors.Bild: Yle/Dan Granqvistantirasism,blommor (prydnadsväxter),blomster,förebyggande av rasism,ljus (konkret icke-levande objekt),rasism
En 28-årig man dog av de skallskador han fick då han sparkades omkull av en tidigare misshandelsdömd nynazist i samband med Finska motståndsrörelsens demonstration.
Dödsfallet har väckt enorm uppmärksamhet och fått även ledande politiker att bedyra att de är emot våld, extremrörelser och rasism.
Många har lagt blommor och ljus på platsen för misshandeln.Blommor och ljus vid den plats där en person misshandlades till döds i Helsingfors.Bild: Yle/Dan Granqvistantirasism,blommor (prydnadsväxter),demonstration,ljus (konkret icke-levande objekt),rasism
Den politiska eliten vill nu vara med om att fördöma rasism
Statsminister Juha Sipilä (C) ämnar delta i demonstrationen i Kuopio. Flera andra ledande politiker, bland dem inrikesminister Petteri Orpo (Saml.), har också meddelat att de ska demonstrera.
Sannfinländarnas riksdagsgrupps ordförande Sampo Terho säger att gruppen inte har diskuterat deltagande i demonstrationen. Själv demonstrerar han inte.
Huvudevenemanget ordnas i Helsingfors där president Tarja Halonen är en av talarna. Där startar demonstrationen på Medborgartorget klockan 12 och protestmarschen går till Senatstorget.
Rap-artisten Paleface och Meillä on unelma-symfoniorkerstern under ledning av Jan Söderblom uppträder i Helsingfors.
Samtidigt ordnas protestevenemang mot Peli poikki!-evenemanget, även det på Medborgartorget. Evenemanget marknadsförs åtminstone på Suomi ensin-gruppens Facebook-sida. Gruppen Rajat kiinni kommer dessutom att ordna ett eget evenemang vid statyn Tre smeder.
Suomi ensin-motdemonstrationSuomi ensin-demonstranter samlas i Helsingfors 24.09.2016Bild: Yle/Dan Granqvistdemonstration,motdemonstration,rasism,suomi ensin
Polisen kommer att försöka hålla de olika grupperna borta från varandra.
Suomi ensin-motdemonstration i närheten av FinlandiahusetSuomi ensin-demonstranter samlas i Helsingfors 24.09.2016Bild: Yle/Dan Granqvistdemonstration,motdemonstration,rasism,suomi ensin
Demonstrationer mot rasism ordnas förutom i Helsingfors och Kuopio åtminstone i Tammerfors, Jyväskylä och Joensuu.
Samfundet Folkhälsan sålde den 14 000 kvadratmeter stora huvudbyggnaden i Mjölbolsta i Raseborg i augusti. Företagaren Arto Kyyrönen från Lahtis köpte fastigheten för det under bildning varande bolaget Osras räkning för 350 000 euro.
Köpebrevet som undertecknades den sista augusti har nu blivit offentligt.
Priset var ett resultat av flera månaders förhandlingar med fastighetsförmedlaren och Folkhälsan, uppger Kyyrönen. Han säger att Mjölbolsta är en bra investering.
Flyktingförläggningen fortsätter
Mjölbolsta fungerar sedan hösten 2015 som flyktingförläggning. Finlands Röda Kors driver förläggningen på beställning av Migrationsverket (Migri). Flyktingförläggningen kommer att fortsätta verka i fastigheten också under den nya ägaren.
Mjölbolsta kommer att fortsätta vara flyktingförläggning så länge som Migri och Finlands Röda Kors önskar det, säger Arto Kyyrönen.
Nu är en tredjedel av fastigheten flyktingförläggning. Men Kyyrönen säger att han är beredd att hyra ut mera rum om Migri och Röda Korset behöver det.
Bageri i Lahtis
Kyyrönen är företagare i Lahtis där han bland annat driver ett bageri. Han har inte tidigare varit verksam i Raseborg.
Arto Kyyrönen vill inte i det här skedet säga mer om vilka planer han har för den gamla sjukhusfastigheten i framtiden. Men han säger att förhandlingar pågår.
Han kommer i alla fall att se till att fastigheten är i så bra skick som möjligt för de nuvarande hyresgästerna.
Betalar köpet med hyresintäkter
Kyyrönen betalar ingen klumpsumma till Folkhälsan. I stället går hyresintäkterna för årets fem sista månader direkt till Folkhälsan trots att fastigheten har bytt ägare. Hyran är drygt 70 000 euro per månad.
Folkhälsan står för driften av fastigheten fram till slutet av året.
Folkhälsan har i flera års tid försökt sälja den gamla sjukhusfastigheten i Mjölbolsta, men det har inte varit någon lättsåld fastighet. Också flisvärmecentralen ingick i köpet.
Folkhälsan kommer också i fortsättningen att äga de övriga byggnaderna på Mjölbolstaområdet.
Den nya läroplanen uppmuntrar till mera rörelse i skolorna. Vid Kirkonkylän koulu i Pojo har man märkt att det förbättrar inlärningen och minskar mobbningen.
Traditionella inlärningsmetoder luckras upp då eleverna motiveras att röra på sig mera i skolan.
Det kan handla om att krypa till matsalen i stället för att gå eller markera med foten i stället för med handen. På rasterna kan man utnyttja närmiljön och springa eller vandra i skogen.
Det nationella projektet Skolan i rörelse uppmuntrar till mer funktionella metoder och kreativa lösningar som befrämjar rörelse. Skolorna ska ha egna aktiveringsteam som tar fram alternativa inlärningspunkter i klassrum eller i korridorer.
Positiv respons från skolans sida
Kirkonkylän koulu i Pojo går i bräschen bland skolorna i Raseborg och var först med att tänka om redan i fjol.
- Undersökningar visar att de elever som rör sig mer har lättare att lära sig och att mera rörelse leder till mindre mobbning. För att inte tala om vilka effekter det har på barnens fysiska välmående, säger projektkoordinator Kim Björklund.
Kirkonkylän koulu i Pojo är en aktiv föregångare i Västnyland.En boll på en sandplan. I bakgrunden ett fotbollsmål och en gul skolbyggnad.Bild: Yle / Pia Santonenboll,bollspel,ekonomi,kirkonkylän koulu,pojo,raseborg,skolfastighet,skolgård,skolnedläggning,skolor,sport,utelek,västnyland
Enligt Björklund finns det en klar efterfrågan på nya inlärningsmetoder och projektet kan sålunda sporra lärarkåren till att våga testa någonting nytt.
Gnistan har stöd från ministeriet
Raseborgs stad har beviljats 50 000 euro av Undervisnings- och kulturministeriet för det tvååriga projektet Kipinä-Gnistan. Målsättningen är att få eleverna att röra sig en timme mera under skoldagen och att införa funktionella inlärningsmetoder i skolan och närmiljön.
- Det är viktigt att engagera också barnens föräldrar. De skjutsar ofta sina barn till skolan med bil. Också skolvägen kan göras rörligare genom att låta barnen cykla eller promenera, säger Kim Björklund.
På det här sättet kommer runt 8 000 raseborgare eller en tredjedel av invånarna i kontakt med projektet. Skolan i rörelse involverar totalt 2 650 elever i Raseborgs samtliga 20 skolor inom den grundläggande utbildningen. Också skolor från Ingå och Sjundeå deltar.
Regionala samarbetspartners är FSI - Finlands Svenska Idrott och Etelä-Suomen Liikunta ja Urheilu.
Brinner du för mode och drömmer om en karriär inom branschen? Låt dig inspireras av Ekenäsbördiga Cecilia Etzell, vars modeintresse förde henne från Tenala till en av modeindustrins huvudstäder, London. Vad händer bakom kulisserna på en av världens största modeshower?
Cecilia Etzell har just avslutat en händelserik arbetsvecka på den prestigefyllda modeshowen London Fashion Week - en av världens fyra största modeveckor tillsammans med modeveckorna i New York, Paris och Milano.
Men denna gyllene möjlighet uppenbarade sig inte av en slump - Cecilia lämnade landsbygdsidyllen bakom sig och har nu i tre år studerat på modelinjen vid University for the Creative Arts i London.
- Det som jag studerar är lite mer inriktat på marknadsföringen av mode och allt omkring mode - inte själva skapandet.
Det var inte helt lätt att komma in på linjen och det tog Cecilia tre försök tills hon slutligen blev antagen. Men vad är det som krävs då för att komma in? Cecilia betonar att man ska vara övertygande i sin ansökan.
- Man ska ofta skicka in en portfolio och ett väldigt bra motivationsbrev. Man ska vara mycket övertygande.
Att studera marknadsföring av mode snarare än själva skapandet föll sig naturligt för Cecilia. Innan studierna i London hade hon avslutat medielinjen vid Yrkesinstitutet Prakticum i Helsingfors.
Sen dess ha jag fått komma tillbaka och hjälpa till varje gång de ordnar någonting.
London Fashion Week
Ett jobb på en av de mest prestigefyllda modeshowerna i världen faller inte bara från himlen.
Hur fick du jobbet på London Fashion Week?
- Det var faktiskt genom universitetet. Tidigare det här året behövde jag en praktikplats och då fick jag kontaktuppgifterna till organisationen som ordnar modeevenemang och som tar emot praktikanter. Jag skrev till organisationen att jag jättegärna vill jobba med dem - och de gav mig en chans. Sen dess ha jag fått komma tillbaka och hjälpa till varje gång de ordnar någonting.
- Det här var min andra gång på London Fashion Week. Jag var faktiskt med också förra säsongen när de visade höst- och vinterkollektionen för 2016.
Bakom scenen är det ett enda stort kaos.
Det som Cecilia har fått jobba som kallas för påkläderska, eller dresser på engelska. Vad innebär det?
- Varje gång det ordnas en modeshow är det alltid väldigt fint att se alla de här klädda modellerna komma utgåendes, men där bakom scenen är det ett enda stort kaos. Alla modeller måste bli påklädda, ibland har de kanske lite jobbigare kläder som behöver fler händer, och det kanske inte är så lätt påklätt som det ser ut. Det behövs hjälp med allt möjligt - skor, väskor, alla möjliga accessoarer och frisyrer så att modellerna ska se färdiga ut för scenen.
En titt bakom kulisserna på London Fashion Week hösten 2016.Bakom kulisserna på London Fashion WeekBild: Cecilia Etzellbackstage,kläder,london fashion week,mode,modell,modeller,påkläderska
Jag bara sprang fram och började riva byxorna av dem.
Med andra ord är Cecilia expert på att klä av och på en massa vuxna människor. Känns det konstigt?
- Det kändes kanske lite konstigt i början, men sen i slutet av veckan var jag redo - jag bara sprang fram och började riva byxorna av dem och det kändes inte längre konstigt överhuvudtaget.
Följdfrågan är självklar.
Vilken kroppsdel är svårast att klä på?
- Jag tror nog det är den övre kroppen. Sen när man ska dra av skjortan och försöka att inte av misstag ta och ohyfsat röra någon någonstans. Det skulle vara obekvämt!
Att modeller kan vara rivaler är kanske föga överraskande, däremot är det få som inser att det också finns konkurrens bland dem som pysslar bakom ridån.
- Nog tittar vi lite på varandra - vem var duktigast på att hastigt få kläderna tillbaka på byglarna, skrattar Cecilia.
Men det är inte det enda påkläderskorna måste tänka på. Kläderna är också ömtåliga och till och med farliga.
- Många av kläderna är kanske till och med halvfärdiga. Vissa av kläderna är bara hastigt nålade fast i ryggen. Man måste också vara jätteförsiktig så att man inte rispar upp modellen.
Jag vet nog inte riktigt om jag vill klä på folk resten av mitt liv.
Har du söndrat plagg av misstag?
- Nja, inte tekniskt sett. Nej, jag har varit riktigt duktig.
Ett lyxigt ”skitjobb”
Som de flesta av oss är så smärtsamt medvetna om måste vi ju alla börja någonstans innan vi klättrar högre upp i karriärstegen - det som vi är vana att hänvisa till som ”skitjobbet”. Så är det också inom modebranschen där just påkläderska är ett av dessa så kallade skitjobb, men ändå ett rätt lyxigt sådant.
- Det är nog en del av stegen som man måste klättra, konstaterar Cecilia.
Är det här det du vill göra?
- Nja, jag vet nog inte riktigt om jag vill klä på folk resten av mitt liv. Jag skulle nog gärna vara med på modevenemang och planera, ordna och helt enkelt se till att allting funkar. Det är nog jätteroligt att vara med i den här processen, att hjälpa till och se lite vad alla sysslar med.
Men innan den drömmen går i uppfyllelse finns det andra etapper i karriärstegen man måste uppnå. Om man nu inte är riktigt lyckligt lottad. Cecilia har ett exempel.
- Nästa steg skulle vara att vara den som skriker på alla modeller och säger i vilken ordning de ska gå ut och gå på scenen.
Jag och designern försökte febrilt klämma in hennes tår i skorna.
London Fashion Week upplaga hösten 2016 avslutades den 20 september. Och med buller och bång, menar Cecilia. Showen avslutades med en pompös och effektfull känning som Cecilia fick hjälpa modellen att orma sig in i. Helt utan motgångar lyckades det ändå inte.
- Det var inte så himlasvårt som jag trodde att det skulle vara. Klänningen ser ju mera jobbig ut än vad den egentligen är. Modellen skulle bara hoppa in i den och jag skulle dra fast dragkedjan. Men vi hade nog faktiskt ett problem - de brukar ju välja ut skor i rätt storlek åt modellerna på förhand, men ibland finns det inte rätt storlek. Och nu gick det så att skorna var alldeles för små. Några sekunder innan modellen skulle gå ut så märkte vi det. Jag och designern försökte febrilt klämma in hennes tår i skorna, men det slutade med att hon fick springa ut utan skor och gå på tå så att det ändå skulle se ut som att hon har klackar på.
Du kan se klänningen och modellen ifråga i artikelbilden.
Vi avslutar intervjun med lite kuriosa. Vad är det konstigaste någon begärt dig bakom kulisserna?
- Jag skulle hjälpa till att blåsa upp ett par flytbara flamingomadrasser som man kan ha i poolen. Det var lite intressant.
Priset för till exempel en skola får inte vara för högt då Raseborgs stad säljer fastigheter, säger mäklare Sebastian Karjalainen. Det måste också finnas en strategi för hur försäljningen ska gå till. Samtidigt efterlyser han rättvisa från stadens sida: alla mäklare borde få vara med och tävla om att sälja fastigheterna.
Raseborg vill bli av med fastigheter som staden inte använder och tekniska nämnden har nu en lista med över 80 objekt som inte behövs och som är dyra i drift.
Frågan är då hur staden ska gå till väga för att få byggnaderna sålda, till exempel stora skolbyggnader så som Sannäs lågstadieskola med tillhörande egnahemshus och liderbyggnad i Karis. I Pojo är det frågan om gamla svenska folkskolan.
Karjalainen: Alla borde få vara med
Fastighetsmäklare Sebastian Karjalainen är kritisk till att Raseborg stad använder sig av bara några få mäklare då fastigheter ska säljas.
Fastighetsmäklare Sebastian Karjalainen.Sebastian KarjalainenBild: Yle/Tove VirtaEkenäs,fastighetsmäklare,Raseborg,sebastian karjalainen,Västnyland
Hans förslag är att staden skulle begära offert av samtliga förmedlare för att få en uppfattning om vad de anser att priset borde vara. Samtidigt kunde man diskutera vilken strategi man borde ha för att få fastigheten såld.
- Då skulle det vara rättvist. I dag använder sig staden av några få mäklare. Det man ha många åsikter om, men det skulle vara rättvist mot alla i branschen om alla hade en möjlighet att få vara med om kalaset.
Lindström: Alla hade möjlighet att lämna in offert
Raseborgs stads fastighetschef Catharina Lindström berättar att staden konkurrensutsatte fastighetsförmedlingen den 15 augusti 2013. Då fick vilket bolag som helst ge offert.
- Vi fick tre offerter och har nu avtal med två bolag som är från Raseborg.
Det är Aktia fastighetsförmedling och OPKK Ekenäs som sköter om försäljning av byggnader och tomtmark för stadens del. Det tredje bolaget var från Helsingfors och drog sig ur.
Raseborgs fastighetschef Catharina Lindström.Catharina LindströmBild: Yle/Minna Almarkcatharina lindström,ekenäs,enhetschef,intern service,lindström,raseborg,tjänsteman,västnyland
Avtalen gällde i tre år med ett optionsår. Catharina Lindström säger att staden snart ska konkurrensutsätta fastighetsförmedlingen igen.
- Vi ska också fundera på vilka fastigheter på listan som staden själv kan sälja till högst bjudande och vilka som ska säljas via fastighetsförmedlarna.
Bygga om eller riva - det är frågan
Fastighetsmäklare Sebastian Karjalainen säger att det är svårt att veta vad som lönar sig bättre: att bygga om skolorna till bostäder eller riva byggnaderna och sälja tomter på ett attraktivt område.
- Många tror att en stor byggnad kan fixas om till bostäder så där bara, men det behövs till exempel mycket mera vattenledningar och sådant än vad som finns i en skola. Lönar det sig då att bygga om eller riva, det är den stora frågan. Tiden får utvisa vad som är rätt eller fel.
När borde då staden fatta ett beslut om att sälja eller riva?
Sebastian Karjalainen konstaterar att man ju strävar till att komma undan så lätt som möjligt och då är det enklast att sälja byggnaden i befintligt skick.
- Det finns alltid folk som tittar på de här byggnaderna och har sina experter med för att räkna ut vad det kostar att bygga om. Det är ändå sällan man kommer till skott eftersom folk sedan inser hur mycket det kostar att bygga om.
Priserna måste vara realistiska
Karjalainen konstaterar att man inte behöver vara krutuppfinnare för att inse vad som är lättare att sälja - en stor skola eller en tvårummare i centrum av Ekenäs.
Karjalainen säger att man måste vara realistisk då man säljer stadens fastigheter. Fastigheten kommer att vara länge till salu om man börjar med ett skyhögt pris.
- Folk provar med att ge skambud då de märker att en fastighet har varit länge till salu eftersom de hoppas på att göra ett bra kap. Det är bättre att vara realistisk och se till att det blir en tävling om objektet så att man får ett bättre resultat.
Restaurang Number One i Ekenäs och Tenala brandstation hör till de byggnader som staden hoppas kunna sälja.
Tekniska nämnden listade över 80 objekt som överflödiga och dyra i drift.
Ekenäs IF tog en synnerligen viktig seger i fotbollens division 1 på söndag eftermiddag. EIF slog Grankulla IFK med 2–0 på Centrumplanens konstgräs i Ekenäs.
Matchbilden i första halvlek var rätt väntad. Hemmalaget höll boll medan Grankullalaget koncentrerade sig på att försvara och vänta på kontringsmöjligheter.
Särskilt många gånger kunde inte GrIFK kontra eftersom EIF i praktiken ställde upp med en fembackslinje. Då gästerna hade bollen drog sig mittfältets Sampsa Timoska ned i försvarslinjen.
EIF:s ledningsmål kom i mitten av första halvleken. Trion Zacharias Ekström, Lucas Kaufmann och Benjamin Källman sågade fint upp GrIFK-försvaret och Källman sköt bollen i mål. Källman satte bollen snyggt i nedre bortre hörnet förbi en chanslös Johannes Ström i Grankullamålet.
Hemmalagets andra mål kom genast efter paus. Lucas Kaufmann gav ett inlägg från vänster som Paul Akouoko snyggt nickade i mål.
EIF hade bud på en seger med klarare siffror än de 2–0 som stod på resultattavlan efter matchen.
Det absolut bästa EIF-målläget som inte resulterade i mål brändes av Keaton Isaksson ett par minuter efter andra hemmamålet. Ville Sevón serverade Isaksson ett drömläge, den här gången sköt Sibbobördige mittfältaren dock förbi.
Grankulla IFK:s farligaste lägen kom på inkast och hörnsparkar. Elja Heiskanens fruktade långa och precisa inkast resulterade denna gång inte i några mål. EIF:s målvakt Tim Murray och den duktiga försvarslinjen sopade rent varje gång.
Meyer missnöjd med andra halvleken
Grankullas anfallsspelare Petter Meyer konstaterar efter matchen att hans lag spelade hyfsat i första halvleken.
– I den andra spelade vi bedrövligt. Efter EIF:s andra mål brast vår ryggrad och vi hade inte mycket att komma med efter det, säger Meyer.
GrIFK:s tränare Rami Luomanpää säger att hans lag i den andra halvleken tappade oerhört mycket bollar.
– Vi gav en massa felpassningar och misslyckades kapitalt alltför ofta med att få bollen till närmaste medspelare. I stället sparkade vi bollarna över sidolinjen eller till motståndaren, säger Luomanpää.
EIF-tränaren Ilkka Marttila säger att han var väldigt nervös inför matchen. Han är ny i EIF-lägret och hann förbereda sitt lag inför den viktiga matchen endast i två träningar.
– Jag är väldigt glad över den positiva anda som finns inom laget. Jag har också blir fint mottagen här.
Till Uleåborg på lördag
Segern var alltså viktig för EIF med tanke på förnyat seriekontrakt i division 1. Läget i serietabellen är nu tryggare för Ekenäslaget.
Ilkka Marttila.Ilkka Marttila tränar EIF i fotbollsettan.Bild: Yle/ Patric WesterlundDivision 1 i fotboll för herrar,Ekenäs,Ekenäs IF,Ettan,fotboll,Fotbollstränare,Ilkka Marttila,marttila ilkka,Raseborg,tränare,Västnyland
Sin följande match spelar EIF på lördag (1.10) mot AC Oulu i tränare Marttilas hemstad Uleåborg.
– Jag skulle aldrig ha trott att den dagen kommer då jag kommer med EIF för att möta ett lag från Uleåborg i Uleåborg. Det känns verkligen pirrigt.
– Får vi med oss en poäng från den matchen är jag riktigt nöjd. Vi har lite lättare att spela nu då vi vann den här viktiga matchen möt Grankulla IFK.
Seferi och Mikkonen bäst i GrIFK
EIF:s kantspelare Lucas Kaufmann säger att laget har varit väldigt fokuserat inför söndagens match.
– Vi dominerade matchen från början till slut. Grankullas enda lägen kom på fasta situationer.
Ekenäs IF:s Lucas Kaufmann med bollen.Lucas Kaufmann i matchen mot GrIFK 25.9.2016.Bild: Yle/ Patric WesterlundDivision 1 i fotboll för herrar,Ekenäs,Ekenäs IF,Ettan,fotboll,fotbollsspelare,kaufmann lucas,lucas kaufmann,Raseborg,Västnyland
I Grankullas lag var kanske mittfältarna Faton Seferi och Timo Mikkonen de mest synliga spelarna. Anfallaren Petter Meyer rörde sig på stora ytor, men var oftast rätt ensam i anfallet.
I hemmalaget får alla spelare utan vidare godkänt. Mittbacken Akim Sairinen och anfallaren Benjamin Källman är värda ett extra omnämnande för nästan prickfritt spel.
Domaren Oliver Reitala kom enkelt undan i matchen. Publiksiffran var 812 personer.
EIF:s hejarklack Eklöven sjöng och hejade på sitt lag matchen igenom på ett föredömligt sätt. Också Grankulla IFK:s anhängare orkade heja på sitt lag ändå till slut, trots att gruppen endast var ett halvt dussin starkt.
EIF åker alltså till Uleåborg på lördag. Grankulla IFK möter Haka från Valkeakoski i Grankulla på söndag (2.10).
Division 1:
EIF – GrIFK 2–0 (1–0), 25 min Benjamin Källman 1–0, 46 min Paul Akouokou 2–0. EIF: Tim Murray; Zacharias Ekström (v), Akim Sairinen, William Lindqvist, Johan Estlander; Paul Akouokou, Sampsa Timoska (46 min Tamás Gruborovics); Lucas Kaufmann (86 min Juuso Aalto), Keaton Isaksson, Ville Sevon; Benjamin Källman. GrIFK: Johannes Ström; Joni Kaasinen, Toni Takamäki, Roni Tuominen, Elja Heiskanen; Timo Mikkonen (84 min Sami Salmi), Samuel Langhoff, Faton Seferi, Janne Törmänen, Joonas Ilomäki; Petter Meyer.
På grund av den dåliga ekonomin är skolstängningar på tapeten i många kommuner. Raseborg vill stänga skolor för att kvaliteten i undervisningen inte ska försämras. Lovisa har valt motsatt väg och satsar på de små byskolorna för att locka fler invånare till kommunen.
I juni beslöt Raseborgs stadsfullmäktige att Snappertuna skola, Västerby skola och Klinkbackan koulu ska stängas efter läsåret 2017-2018. Beslutet har väckt mycket protester och många invånare ifrågasätter den beredning som ligger till grund för beslutet.
"Färre skolor betyder inte sämre undervisning"
Raseborgs bildningsdirektör Robert Nyman är inte förvånad över den kritik som riktas mot ärendets beredning. Skolor engagerar invånarna mycket starkt av många orsaker, säger han.
Kvaliteten i undervsiningen lider om staden Raseborg fortsätter använda osthyveln, säger bildningsdirektören.Elever i Snappertuna skola.Bild: Yle/Minna AlmarkElever,skolor (läroinrättningar),Snappertuna,snappertuna skola,Västnyland
Han understyrker samtidigt att alternativet till skolstängningar skulle vara att fortsätta använda osthyveln. Det skulle bland annat innebära att timresurserna minskar, liksom antalet assistenter och anskaffningen av teknologi.
- Det är förkastligt att föreslå en kvalitetssänkning när man kan göra strukturella åtgärder som ändå bibehåller en god kvalitet.
Starkt politisk ledarskap behövs
Nyman påpekar också att staden har gjort en granskning utgående från många olika alternativ. Det ursprungliga förslaget var att sex skolor skulle stängas. Fullmäktige fattade sedan beslutet att stänga tre av dem.
Robert Nyman är bildningsdirektör i Raseborg.Bildningsdirektör Robert Nyman. Bild: Yle/Minna Almarkbildningsdirektör robert nyman,Raseborgs ekonomiska region,robert nyman,Västnyland
Skolstängningarna ingår i ett större paket där hela stadens servicestruktur granskas. Beställningen har kommit från de lokala beslutsfattarna och målsättningen har förankrats politiskt, understryker Robert Nyman. Därför förväntar han sig också en stark politisk ledning som verkställer de beslut som har fattats.
- Vi tjänstemän som kommer med alla förslag har nog erbjudit olika alternativ till effektivisering. Vi behöver nu det politiska ledarskapet för att föra saken framåt.
Lätt att lova för mycket
Nyman menar att det är lätt för beslutsfattare att måla upp en ljus framtid genom att tala om inflyttning på grund av småskalighet och byskolor.
Men det som verkligen behövs är kortsiktiga beslut för att rädda stadens ekonomi och en långsiktig strategi för att bygga upp en hållbar framtid för Raseborg, säger han.
- Jag hoppas att invånarna inför kommunalvalet hellre röstar på sådana beslutsfattare som kör kommunen mot en ljusare framtid och inte skapar ekonomiska problem medvetet.
Lovisa satsar på barnfamiljer på landet
I Lovisa har en lång process kring skolnätet i kommunen nyligen avslutats. Sedan Lovisa år 2010 slogs samman med Liljendal, Pernå och Strömfors har det gjorts fyra skolnätsutredningar. I den sista utredningen som publicerades i januari i år föreslogs att åtta byskolor stängs.
Men Lovisas stadsdirektör Olavi Kaleva gick emot bildningsnämnden och föreslog i stället att skolorna bevaras. Ett förslag som godkändes av Lovisas stadsfullmäktige.
Emma Tolonen, Linnéa Lindh och Emil Rikberg är glada för att de får fortsätta i sin byskola Pernå kyrkoby skola.Barn klättrar i klätterställning på skolgårdenBild: Yle/Lone Widestampernå kyrkoby,pernå kyrkoby skola
En av Kalevas käpphästar är att Lovisa ska vara en stad som lockar barnfamiljer och som utvecklar områden utanför centrum. Därför tycker han att staden ska satsa på något bestående, som till exempel byskolorna. Det här får förhoppningsvis nya invånare att flytta till staden.
- Vi tror att barnfamiljer vill ha en trygg skolmiljö och det kan vi garantera genom de charmiga små byskolorna och den levande landsbygden, säger han.
Undervisning får kosta
Det kan kosta staden upp till 190 000 euro per år att bevara byskolorna i stället för att stänga dem och centralisera skolverksamheten.
Olavi Kaleva tycker att allt inte kan mätas i pengar.tre mänBild: Yle/Erica Vasamakoskenkylän koulu,koskenkylän koulu i lovisa,lovisas stadsdirektör olavi kaleva,olavi kaleva
Men Kaleva menar att det är ett pris som är värt att betala. Allt kan inte mätas i pengar och det finns ett värde i att folk trivs och att man ger en positiv bild av staden, säger han.
- Om man vill satsa på utbildning och levande bysamhällen så får det kosta lite mera än ett centraliserat system. Jag litar inte på att centralisering är det bästa för mänskan, för barnen och barnfamiljerna.
Teknik garanterar kvalitet
En utmaning kommer att vara att upprätthålla kvaliteten inom undervisningen. Det är en utmaning som bildningssektorn och skolpersonalen i Lovisa nu måste ta itu med, säger Olavi Kaleva.
- Det finns alltid en utmaning gällande kvaliteten. Men de moderna möjligheterna, med till exempel fibernätet, gör att man kan garantera undervisning och utbildning på samma villkor som de större enheterna har.
Felaktiga beräkningar i Raseborg
I Raseborg hoppas många invånare på en liknande utgång som den i Lovisa. I måndags (19.9) överräckte invånare som har engagerat sig mot skolstängningarna en namnlista med 3 000 underskrifter till Raseborgs beslutsfattare. Knappt 13 procent av de röstberättigade i staden har skrivit under namnlistan och enligt kommunallagen måste stadsfullmäktige behandla frågan på nytt inom sex månader.
Snappertuna skola renoverades och byggdes till åren 2008 - 2009 för en totalkostnad på 2,7 miljoner euro.Snappertuna skola.Bild: multifoto.fi - Johan Ljungqvistsnappertuna skola
En av dem som har aktiverat sig för att bevara byskolorna är Johan Ljungqvist. Han är Snappertunabo och hans barn går i Snappertuna skola. Tillsammans med andra bybor har han gjort omfattande beräkningar för att visa att det inte lönar sig att stänga skolan och flytta eleverna till Seminarieskolan i Ekenäs centrum.
- Skolstängningarna som de är planerade nu kommer att innebära mer kostnader för staden och som sparåtgärd är det inte en bra åtgärd, säger han.
Som exempel nämner han kostnaderna för skoltransport, som enligt invånarnas utredning är 62 000 euro dyrare än vad som framkommer i stadens beredning.
Byskolorna är outnyttjad resurs
Raseborgs stad har beräknat att staden sparar totalt 200 000 euro per år om Snappertuna skola stängs. Enligt bybornas utredning skulle en stängning i stället kosta staden runt 85 000 euro per år. I utredningen ger de också alternativa förslag till hur pengarna kunde sparas in utan att skolan stängs.
Johan Ljungqvist jobbar för att Snappertuna skola ska bevaras.Johan Ljungqvist.Bild: Yle/Minna Almarkjohan ljungqvist,Raseborgs ekonomiska region,Västnyland
Överlag upplever Johan Ljungqvist att Raseborg kunde satsa på mer på landsbygden.
- Byskolorna är en tillgång som man inte har utnyttjat fullt ut när det gäller att locka nya skattebetalande invånare till kommunen. Inom Raseborg finns det jättebra dataförbindelser som möjliggör att man kan bo och jobba här på landet.
Stadens beredning är objektiv
Bildningsdirektör Robert Nyman har inte ännu hunnit bekanta sig med alla detaljer i invånarnas utredningar. Men han understryker att staden står för sin beredning.
- Vi har gjort en objektiv granskning utgående från fakta, det är sådant vi jobbar med varje dag. De som är aktivister och jobbar för vissa skolor har kanske en tendens att utgå från de egna intressena.
De alternativa sparåtgärder som invånarna för fram i sina utredningar kan eventuellt ha en betydelse för det politiska beslutsfattandet då ärendet behandlas på nytt, säger bildningsdirektören.
- Vi har självfallet fått många olika förslag redan tidigare. Men om man bedömer dem ur en tjänstemannasynvinkel och sätter in dem i en helhet, så har det inte kommit in sådana förslag som lönar sig att föra fram i beredningens förslag till besluten.
Maria Barck vad den tongivande spelaren, då Sjundeå IF fick gäster från Åbo i FM-serien i handboll. Med sina tolv fullträffar sänkte hon Åbo IFK.
Första halvleken bjöd på en underhållande och jämn match, där gästerna hade övertaget, men tack vare Barcks effektivitet i anfallsspelet ledde Åbo IFK med endast ett mål vid halvtid.
Barck gjorde sex mål och in i andra halvlek gick man i ställningen 13-14.
Stark inledning och starkt slut
De inledande fem minuterna i andra halvlek vände på steken. Medan hemmalaget lyckades näta fem gånger hade Åbo IFK stora problem med målskyttet. Det dröjde till den sjunde spelminuten innan Åbolaget hittade rätt.
Men om Åbo IFK hade det tufft i början av halvleken, var det ombytta roller i mittenpartiet av halvleken. 20-16 förvandlades plötsligt till 20-21 och bortalaget var igen med i matchen.
Efter Emilia Sköns ledningsmål i tiden 48.51 var det dock endast Sjundeåspelare som noterades i målprotokollet och matchen slutade 25-21 till hemmalaget.
Matchens stora profil var Barck med sina tolv fullträffar och hon valdes också till matchens bästa spelare.
Andra stadiets yrkesutbildning står inför en stor omläggning. Under de närmaste åren kommer allt från finansiering och examensstruktur till styrning och anordnarnätverk att ses över.
Reformen som ska träda i kraft år 2018 kommer bland annat att medföra ett större ekonomiskt resultatansvar för de enskilda utbildningsinrättningarna. För aktörerna i Svenskfinland medför det här både möjligheter och utmaningar, säger vd:n för Axxell Stefan Johansson:
- Lite tillspetsat kunde man säga att det tidigare systemet var något av en utgiftsautomat, där man fick betalt enligt antal huvuden. Men i nutiden ska det finnas mer element av prestationer och kvalitetsmätning. I det avseendet tror jag att alla överens, och förväntningarna är stora.
Det tidigare systemet var något av en utgiftsautomat.
I den nya modellen kommer basfinansieringens andel att minska i förhållande till de resultatinriktade elementen. I praktiken betyder det här att man belönar utbildningsinrättningar i enlighet med hur många studerande man lyckas utexaminera. Att studerande klarar sig bra i arbetslivet eller de fortsatta studierna kommer också att ha en positivt inverkan på finansieringen.
- I grunden ser jag det här som något positivt, och sannolikt skulle det också gagna oss, säger Rabbe Ede som är direktör för yrkesskolan Optima.
Den nya finansieringsmodellen är ändå allt annat än oproblematisk, tillägger Ede.
- Om vi inte får betalt för hela vår kvot så kan det hända att man på grund av styrd finansiering börjar välja materialet som man tar in. Det här är illa för ungdomar som inte matchar laget och som skulle komma in på en yrkesutbildning. Jag frågar mig vilka alternativen är för dessa unga?
Flexibilitet och snabbhet är några av nyckelorden i den aktuella reformen, berättar överdirektör Mika Tammilehto som ansvarar för andra stadiets yrkesutbildning vid Undervisningsministeriet. I en värld som förändras i rasande takt måste utbildarna klara av att hålla jämna steg:
- Vi vet hur snabbt vår omvärld förändras. Det sker väldiga förändringar i ekonomin och inom arbetslivet. Det här betyder att vi måste få yrkesutbildningen att svara mot dessa förändringar.
Också på svenskspråkigt håll måste man fundera på hur nätverket ska se ut i framtiden.
En central fråga är om det nuvarande utbildningsnätet klarar av att möta framtidens utmaningar, menar Tammilehto:
- Reformen framhäver betydelsen av kvaliteteskontroll bland dem som ordnar utbildningen. Man måste kunna visa att de skattemedel som riktas till verksamheten ger önskat resultat. Med ökad frihet följer också ett ökat ansvar.
En sannolik följd av reformen är det i framtiden kommer att vara färre som ordnar yrkesutbildning i Finland. Via så kallad strategifinansiering planerar man att stöda utbildningsenheter som vill gå samman eller utveckla sin verksamhet på annat sätt. Förändringarna kommer också att märkas i Svenskfinland, tror Mika Tammilehto:
- Sjävklart ska det erbjudas yrkesutbildning på båda de inhemska språken enligt arbetslivets behov. Men också på svenskspråkigt håll måste man fundera på hur anordnarnäterverket ska se ut i framtiden. Kommer det att uppstå större organisationer som har bättre förutsättningar att upprätthålla servicenätverket?
Utbildningen måste förändras i takt med arbetslivet, anser Mika Tammilehto.Överdirektör Mika TammilehtoBild: Undervisningsministerietmika tammilehto
Förståelse för svensk verklighet efterlyses
Bland utbildarna i Svenskfinland hoppas man på förståelse för de utmaningar den svenskspråkiga yrkesubildniningen tampas med. Hotbilden är ett försämrat svenskspråkigt utbud.
- Drar vi det långt kan tillgången på utbildning försvåras. Att utbildningar som inte varit populära inte längre kommer att finnas på svenska. Risken är att man ser för mycket på effektiviteten för att kunna strama åt, säger Boris Ståhl som tjänsteförrättande rektor för Yrkesakademin i Österbotten.
Med mindre inkomster börjar man titta på vilka utbildningar som är dyrast.
Optimas Rabbe Ede frågar sig om finsk- och svenskspråkiga unga kommer att ha tillgång till yrkesutbildning på lika villkor även i framtiden.
- Med mindre inkomster börjar man titta på vilka utbildningar som är dyrast, och då finns risken att finlandssvenska utbildningsannordnare hamnar att skära, befarar Ede.
Tågordningen är fel, anser Terhi Päivärinta.Bild på Terhi PäivärintaBild: www.studioonni.comterhi päivärinta
Yrkesutbildningen hårt ansatt
Den pågående strukturreformen är inte den enda utmaningen för landets yrkesutbildare. Parallellt med reformen har regeringen beslutat om nedskärningar på 190 miljoner euro som kommer att träda i kraft nästa år. Tågordingen är fel, anser utbildningsdirektör Terhi Päivärinta vid Kommunförbundet:
- Man tar bort pengarna innan reformen har hunnit träda i kraft. Nästa år minskar finansieringen med 12-13 procent, medan reformen ska träda i kraft 2018. Nu vet vi inte i vilken riktning vi är på väg, det känns som att det är för bråttom med reformen.
Utan att nedvärdera högskolornas problem så är det yrkesutbildningen som drabbats absolut hårdast.
Axxells Stefan Johansson håller med Terhi Päivärinta om att nedskärningarna i budgeten kommer olämpligt. Han frågar sig också om yrkesskolornas svåra sits förbisetts i den offentliga debatten.
- Utan att nedvärdera de ekonomiska problem som högskolorna dras med så är det ändå yrkesutbildningen som drabbats absolut hårdast. Det är konstigt att det inte blev en större sak av det här i regeringens budgetria. Vi hoppas naturligtvis att det ska bli en ordentlig diskussion om det här i höst!
- Tre procent eller fem procent sägs det väldigt mycket om i de stora tidningarnas ledare, men när det gäller andra stadiets yrkesutbildning har det inte tagit tag på samma sätt, säger Rabbe Ede.
Ett utkast till ny lag för yrkesutbildningen väntas bli färdig inom oktober månad. Enligt planerna skulle reformen träda i kraft år 2018.
Ingå ser ut att få ett familjegrupphem för asylsökande barn och ungdomar som har beviljats uppehållstillstånd. Kommunen har förhandlat om att Finlands Röda Kors skulle driva hemmet.
Det finns två enheter för unga asylsökande i Ingå. Ingå har också tackat ja till att också ta emot asylsökande som beviljas internationellt skydd och får stanna i Finland.
Familjegrupphemmet ska enligt planerna finnas i Ingå kyrkby.
Kommunstyrelsen ska på måndag ta ställning till att Ingå får ett familjegrupphem med 14 platser. Det slutliga beslutet fattas av kommunfullmäktige.
Västra Nylands folkhögskola (VNF) har en ansträngd ekonomi. VNF ber därför medlemskommunerna om 80 000 euro i finansieringsstöd för år 2017.
VNF hoppas också på stöd för driften under åren 2018-2019.
Färre elever
Antalet studerande vid VNF har minskat under de senaste åren. I år är de 105 medan de år 2015 var 135. Ungefär 45 procent kommer från medlemskommunerna.
Bildningsnämndens svenskspråkiga sektion i Hangö betonar att VNF borde anpassa sin verksamhet så att medlemskommunerna inte blir tvungna att betala extra avgifter.
Hangö har i medeltal haft 2,5 studerande vid VNF år 2016.
Väntar på utredning
Sektionen hoppas att utredningen om ett fördjupat samarbete mellan folkhögskolorna i södra Finland skulle bli klar. Då skulle den långsiktiga planeringen för folkhögskolan och ägarkommunerna underlättas. Utredningen är inne på sitt femte år.
Det är i sista hand Hangö stadsstyrelse som ska ge stadens utlåtande om ekonomiplanen till Västra Nylands folkhögskola.
VNF:s medlemskommuner är Raseborg, Hangö, Grankulla, Esbo Vanda, Ingå, Sjundeå och Kyrkslätt.
VNF:s styrelse behandlar nästa års budget 12.10. De åtta ägarkommunernas samkommunstämma tar ställning till budgeten 31.10.
Den gamla skolfastigheten Barnabo i Barösund i Ingå kan snart säljas. Ingå kommun har fått ett anbud på fastigheten.
Det är företaget Sagawind från Täkter i Ingå som har gett anbudet. Sagawind har från tidigare hand om servicen på Helsingfors stads rekreationsområde på Älgsjölandet i Ingå skärgård.
Detaljerna är inte offentliga
Kommunstyrelsen ska i kväll(26.9) ta ställning till att fortsätta förhandlingarna utgående från anbudet. Detaljerna i anbudet är inte offentliga i det här skedet.
Skolan försvann
Den gamla skolfastigheten Barnabo i Barösund är byggd år 1925. Kommunen har haft stockhuset till salu via en bostadsförmedling. Utgångspriset har varit 290 000 euro.
Ingå kommunfullmäktige beslöt år 2009 att stänga skolan i Barösund. Den andra skolfastigheten har under de senaste åren varit restaurang.
Det är jag själv som har fattat beslutet, säger Oliver Helander. Därmed dementerar han alla rykten om att det skulle ligga lockbeten från friidrottshåll bakom hans beslut.
I flera år satsade Helander på både handboll och spjutkastning tills han nyligen meddelade att han tänker satsa helhjärtat på spjutkastningen.
Den största orsaken till att jag fattade beslutet just nu är att jag måste låta operera armbågen, berättar 19-åriga Helander.
- Annars skulle jag ha spelat handboll ännu den här säsongen och efter det lagt av.
Ett svagt ledband i armbågen hindrade Helander från att kasta fulla kast. Nu har läkarna bytt ut ett ledband och Helander får försiktigt börja träna igen efter två månader.
Militärtjänstgöring på hälft
Ledbandsoperationen gjorde också att Helander var tvungen att avbryta sin militärtjänstgöring i Idrottsskolan i Sandhamn. Han har nu ungefär ett halvår kvar av sin militärtjänstgöring.
- Jag fortsätter antagligen tjänstgöringen i slutet av mars. Eftersom det är en idrottskola får jag antagligen ledigt för tävlingar och träningar.
Oliver Helander har varit duktig på spjut sedan start.Oliver Helander, IF RaseborgBild: Yle/ Patric Westerlundfriidrott,friidrottare,helander oliver,if raseborg,oliver helander,raseborg,spjukastare,spjut,spjutkastning,västnyland
Bra från början
Helander började kasta spjut när han var nio år gammal och redan då visade det sig att han var bättre än de flesta andra i hans egen ålder.
I dag ligger hans rekord på 76.28. Med åren har Helander bland annat kammat hem några FM-guld och 2013 blev han fyra i VM-tävlingarna för under 17-åringar.
- Att komma fyra i VM är ju helt bra, men då var jag nog väldigt missnöjd över placeringen, säger den alltid anspråkslösa Helander.
Nästa mål som Helander satsar på är att kasta 80 meter.
Hem från Sverige
Helander flyttade till Alingsås i Sverige för att studera och spela handboll hösten 2014. Han lyftes upp i A-laget i Alingsås HK, men trivdes inte i Sverige och valde att flytta hem till Finland igen hösten 2015. Den tidigare BK-46-killen valde då att skriva kontrakt med Sjundeå IF.
Helander spelade handboll i landslaget.oliver helander, fin-ita 13.10.2014Bild: Yle/Janne Karinkantahandboll,handbollslandslaget,helander,landslaget,oliver helander
Det krävdes en kaotisk diskussion, en uppläxning, sex styrelsemöten, fyra fullmäktigemöten och okänt antal gräl i kulisserna för att Raseborgsfullmäktige nu äntligen skulle godkänna pappersbunten som ska styra beslutsfattandet i staden, förvaltningsstadgan.
Den här måndagen (26.9) lyckades Raseborgs fullmäktige äntligen klubba igenom förvaltningsstadgan som seglat på i stadsstyrelsen och i fullmäktige många gånger. Efter ett kaotiskt möte förra måndagen (19.9) var den här måndagens möte inte alls lika yrt.
Stadsdirektör Tom Simola har varit frustrerad på den tröga processen.Tom SimolaBild: Yle/ Christoffer Westerlundraseborg,tom simola,västnyland
Redan i juni var stadsdirektör Tom Simola frustrerad över att politikerna inte lyckades enas om förvaltningsstadgan och förra veckan blossade frustrationen igen upp då fullmäktige måste ajournera mötet eftersom det drog ut på tiden. Då hade stadgan behandlats i stadsstyrelsen sex gånger och i fullmäktige tre gånger.
Men nu blev det fjärde fullmäktigemötet gillt. För en vecka sedan diskuterade man stadgan i tre timmar, den här gången då man fortsatte diskuterade fullmäktige under en dryg timmes tid innan allt var klappat och klart.
Större enighet av förra veckans uppläxning?
SFP:s Mikael Borgman sade under kvällens möte att fullmäktige förra veckan blev beskyllt för beslutsångest, men att det var på sin plats - SFP hade tagit åt sig och lyckats ena sig bättre. Borgman syftade på Simolas uppläxning av ledamöterna förra måndagen då stadsdirektören beskrev situationen som ett stort skådespel.
Harry Yltävä (Vf) kallade förra måndagens möte för kaotiskt och undermåligt.
Den här gången valde stadsdirektören att inte kommentera något alls under fullmäktigemötet.
Miljövård och byggnadstillsyn väckte diskussion
Nu var diskussionerna inte lika många och detaljerade. För att få allt godkänt behövdes ändå ytterligare fyra omröstningar.
Än en gång var det tekniska sektorn som väckte mest debatt.
En del av diskussionen handlade om rimligheten i att samma organ både ska sköta och övervaka ärenden.
Den gröna gruppen föreslog att miljövården och byggnadstillsynen inte ska höra till stadsplanerings-, mätnings- och miljöavdelningen utan att de istället skulle finnas under koncernsektionen.
- Men hur kan man bereda ärenden som man själv borde övervaka om de är under samma tak, frågade De grönas Marko Reinikainen.
Hur kan man bereda ärenden som man själv borde övervaka?― Marko Reinikainen, De gröna
Harry Yltävä (Vf) stödde De grönas förslag att lyfta ut miljö- och byggnadsförvaltningen ur tekniska sektorn och också han undrade över lagligheten.
- Precis så som socialombudsmannen inte heller lyder under grundtryggheten eftersom hon övervakar den, sade Yltävä och påpekade att förslaget skulle vara i linje med vad den biträdande justitiekanslern anser.
Fullmäktigeförsamlingen köpte ändå inte resonemanget och röstade ner förslaget med 32-8.
Båda SFP-förslagen gick igenom
Speciellt SFP-gruppen verkade ha enats om två andra förslag som klubbades igenom med god marginal.
SFP-gruppen kom genom Borgman in med en formulering att "tekniska nämnden ansvarar för hela tekniska sektorns budget och personal förutom för byggnadstillstånd och miljövård. "
Omröstningen slutade med att SFP:s förslag vann med ett understöd från 26 ledamöter medan beredningens förslag fick 14 röster.
SFP:s andra förslag var att mätningen och fastighetsbildningen flyttas från det som var tänkt att bli mätnings-, planläggnings- och miljöavdelningen. Mätning och fastighetsbildning ska istället placeras under samhällstekniska avdelningen. Röstningen blev 28-12.
Styrelsen gör de så kallade tekniska ändringarna i förvaltningsstadgan som ändringsförslagen gav upphov till.
I juni beslöt fullmäktige att antalet sektorer minskar från fem till fyra, det vill säga sektorn för koncerntjänster, bildningssektorn, social- och hälsovårdssektorn och tekniska sektorn. En ny viktig avdelning blir också stadsutvecklingsavdelningen.
Förvaltningsstadgan är det dokument som styr beslutsfattandet i staden.
Hangö stad har fått ett ersättningskrav på närmare 1 400 euro för en fallskada som skedde i vintras.
Det var 22 februari som olyckan inträffade på Hangö stads gatuområde. En person som tidigt på måndagsmorgonen var på väg till sitt arbete föll då av cykeln.
Arbetsplatsens försäkringsbolag har ersatt personskadan och kräver nu ersättningar av staden.
Tekniska verket medger att det ifrågavarande gatuområdet varken har sandats eller underhållits natten mellan 21 och 22 februari.
Tekniska nämnden godkände ersättningskravet på 1 382,80 euro på sitt möte i onsdags (21.9).
Grundtryggheten i Sjundeå ser ut att använda runt 500 000 euro mindre än beräknat under pågående år. Inkomsterna ökar också en aning.
Återbetalningar av Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt är den främsta orsaken till att Sjundeåvården enligt prognosen underskrider budgeten med runt en halv miljon.
Det går åt mer pengar än beräknat till närståendevårdarstöd och arbetsmarknadsstöd. Därför ser Sjundeå ut att överskrida budgeten för bidragen med 90 000 euro.
Däremot ser kostnaderna för utkomststöd ut att bli 80 000 euro mindre än budgeterat.
Eftersom Sjundeåborna har använt sig av fler bäddavdelningsplatser och betalat mer i klientavgifter ser inkomsterna ut att landa 100 000 euro på plus.
Eleverna i Höjdens skola i Tenala har en ny spelplan på sin skolgård. Höjdens Hem och Skola har samlat in pengar för att eleverna ska få en bättre skolgård.
Vanja Snabb och Wilma Kraufvelin från elevkåren är nöjda med spelplanen där man kan spela basket, fotboll och innebandy. De har även varit där på några träningspass under gymnastiklektionerna.
Spelplanen används av barn och ungdomar även utanför skoltid.
- Det är ganska tråkigt att bara vara i byn, så det är trevligt med omväxling och vara här ibland. En del kastar boll och andra sitter och pratar.
- Det brukar vara mycket folk här med tanke på att det är en liten by och det inte finns så många unga.
Vanja Snabb och Wilma Kraufvelin.Vanja Snabb och Wilma Kraufvelin.Bild: Yle/Veronica Monténhöjdens skola,höjdens skola tenala spelplan,raseborg,tenala,tenala spelplan,tenala spelplan höjdens skola,vanja snabb,västnyland,wilma kraufvelin
En del av skolgården för de äldre eleverna försvann då daghemmet Solglimten byggdes intill Höjdens skola, därför fick eleverna spelplanen.
- Skolgården ser mycket mysigare ut nu.
Vanja Snabb och Wilma Kraufvelin berättar att elevkåren kunde påverka materialet på spelplanen. De kunde välja mellan trä och metall, och det var metallen som vann.
Skolans guldkant
Patricia Rehn var tidigare ordförande i Höjdens Hem och Skola och hon berättar att initiativet kom från skolans rektor Martin Kevin.
Sedan började HoS söka pengar och fick bidrag av Sophie von Julins stiftelse, Tenala sparbanksstiftelse och från Varuboden i Tenala.
Patricia Rehn berättar att man ännu inte vet vad den slutliga summan blir, men hittills har spelplanen kostat 51 000 euro.
Jessica Roms och Patricia Rehn.Jessica Roms och Patricia Rehn.Bild: Yle/Veronica Monténhöjdens skola tenala spelplan,jessica roms,patricia rehn,raseborg,tenala,tenala spelplan,tenala spelplan höjdens skola,västnyland
Rehn tycker att det är bra att en Hem och Skola-förening kan ge skolor en guldkant.
- Skolorna skulle kanske inte annars ha en möjlighet att göra sådana här saker. Det är bra att samarbeta och Hem och Skola bidrar gärna med att hjälpa.
Lågstadieeleverna vill piffa upp sin gård
Nya ordföranden Jessica Roms tycker att det är roligt att HoS kunde genomföra projektet.
- Spelplanen blev fin och där brukar vara fullt med elever.
I kväll har Höjdens Hem och Skolas nya styrelse möte för första gången och Jessica Roms har redan hört önskemål som kanske diskuteras redan nu.
- Det har kommit önskemål om lågstadieelevernas skolgård. En klass har funderat på konstgräs på fotbollsplanen och en hinderbana.
Invigs i slutet av september
Raseborgs stad/intern service lämnade in ansökan om bygglov i april i år. Åtgärdstillståndet beviljades i juni.
I slutet av juli var spelplanen klar, så eleverna kunde börja använda den meddetsamma då de kom tillbaka till skolan efter sommarlovet.
Spelplanen invigs den 30 september. Tenala spelplan är öppen för alla, inte enbart för skolans elever.
