Antalet arbetslösa sjunker, enligt siffror från Arbets- och näringsministeriet. I slutet av augusti var 342 500 personer arbetslösa, vilket är 4 200 färre än samma period i fjol.

Jämfört med månaden innan minskade antalet arbetslösa med 35 900.

Det är speciellt i Kajanaland, Norra Savolax och Lappland som arbetslösheten har minskat. Däremot steg arbetslösheten i Österbotten med åtta procent. Trots det har Österbotten det bästa sysselsättningsläget bortsett från Åland.

Oroande är ändå att långtidsarbetslösheten fortsätter öka. Nu är det 127 900 personer som varit arbetslösa i över ett års tid. Det är 15 100 fler än för ett år sedan.

((vis:1113800))

Också Statistikcentralens metod för att räkna ut arbetslösheten visar på en ljusning. Enligt Statistikcentralen var arbetslöshetsgraden 7,2 procent mot 8,3 procent året innan.

En fastighetskommitté ska hjälpa till att råda bot på problemen med dålig inomhusluft i Sjundeå. Det är viktigt att snabbt lösa problem med innomhusluften med tanke på kommunens livskraft och attraktionsnivå, anser kommunstyrelsen.

För att kunna lösa problemen ska fastighetskommittén vara insatt i fastighets- och byggnadsteknik.

Ansvar för renoveringsplan

Kommitténs uppgift är att tillsammans med tekniska chefen i praktiken omsätta frågor som hänger ihop med de byggnader som har problem med luften. Det handlar om allt från att göra upp en renoveringsplan och en budget för reparationerna till att informera.

Kommittén lyder under kommunstyrelsen och består av två ledamöter från tekniska nämnden och två från kommunstyrelsen. Kommittén består av Catharina Lindström (SFP) och Kari Vierinen (Obundna) från tekniska nämnden samt Heikki Kaisla (Saml) och Veikko Tanskanen (VF) från kommunstyrelsen.

Problem på flera håll

Flera skolor i Sjundeå har problem med inomhusluften. Päivärinteen koulus skolbyggnad har tagits ur bruk på grund av svåra problem med inneluften. Det har också förekommit problem i Aleksis Kiven koulu och Sjundeå svenska skola. Också i tandvårdens lokaler har det varit dålig inomhusluft.

Kommunstyrelsen i Sjundeå beslöt på måndagen (19.9) att tillsätta en fastighetskommitté för tiden 20.9-31.5.

Framtidens jobb ser helt annorlunda ut än i dag. Du måste bli rörligare, ha flera jobb på en och samma dag och dessutom skaffa dig en så bred kompetens som möjligt. Yrkeshögskolan Novia inleder ett projekt, Stora Komet, för att hjälpa unga planera sin karriär.

Martin Molnár undervisar tradenomer på Axxell och säger att ungdomar absolut behöver handledning när det gäller att komma vidare i livet, både med arbete och studier.

Han säger att en stor del av de som studerar inte vet vad de ska göra efter studierna.

- Vi kan ta tredje årets studerande som exempel: tre av 15 vet exakt vad de ska göra efter studierna, de andra vet inte alls vad de ska göra.

Molnár anser att det är farligt när ungdomarna inte vet vad de ska göra med sina liv. Det är i synnerhet mellanåren han inte gillar.

- Det är väldigt lätt för en människa att fortsätta att inte göra något, en ung ensamstående människa lever ganska bra på vårt stödsystem.

Martin Molnár

Ekenäsbo som studerat både andra och tredje stadiets utbildningar på hemorten. Molnár utbildade sig först till datanom och tog studenten samtidigt.

Sedan var det dags för militärtjänstgöring och efter det studerade han vid yrkeshögskolan Novia och blev it-tradenom.

Martin Molnár. Martin Molnár är lärare på Axxell. Bild: Yle/Marica Hildén Axxell,martin molnár,novia ekenäs,västnyland

Efter studierna var Martin Molnár avdelningschef i en affär, men vikarierade också som lärare. Då föddes intresset för att undervisa och i dag undervisar han datanomer på Axxell.

Ungdomarna behöver en hand på sin axel som stöder och vägleder genom hela studieperioden. Det gäller för dem att hela tiden fundera på vad de ska göra i framtiden.

- På det sättet blir det inga tärningskast när man står inför sina val, utan man formar en plan på något sätt.

Hur ska lärarna få undgomarna att planera för framtiden?

Martin Molnár säger att många är mycket målmedvetna, men många tvekar eller orkar inte fundera på framtiden.

- Jag tror att man kan få större delen av de studerande att planera sin framtid, genom att ge dem en knuff i rätt rikting så får man större delen att göra något efter utbildningen.

Det innebär att karriärplaneringen på ett konkret sätt måste bakas in i undervisningen, men det måste göras bättre än hittills.

- Jag vet inte hur jag skulle göra det, därför är det bra att det här projektet har startat.

Har du ändå egna idéer på hur karriärplaneringen kan förbättras?

- Jag är även praktikhandledare, så jag är aktivt med i processen när de studerande söker en lämplig praktikplats för den kompetens de behöver. Jag diskuterar också med arbetsgivaren om vad som förväntas av den. De studerande får mera ut av en praktikplats där de arbetar med det de studerar och då ökar också deras motivation.

Dana Björkström-Jung är projektledare för Stora Komet och hon säger att man måste öka kunskapen om vad man kan jobba med, för att motivera till studier.

- Ungdomarna måste få aktuell information direkt från fältet. Det kommer att finnas sådana yrken i framtiden som vi inte ens vet något om i dag. Vi måste utveckla vårt sätt att tänka och se möjligheterna på ett annat sätt.

Maija Norontaus studerar på utbildningen Sustainable coastal management. Hon hör till dem som helt och hållet ändrar riktning i karriären. Tidigare jobbade hon som restonom och nu studerar hon med förhoppningen om jobb inom miljösektorn.

Maija Norontaus

Uppväxt i Pieksämäki där hon också tog studenten. Maija Norontaus utbildade sig till restonom i Jyväskylä och jobbade efter det i några år. Hon reste också mycket efter studierna.

Maija Norontaus kände efter restonomstudierna att hon gärna vill studera vidare. Hon hittade en vidareutbildning för restonomer på yrkeshögskolan Novia i Ekenäs, men gav sig i stället ut på en resa till Indonesien och Australien.

Maija Norontaus. Maija Norontaus studerar i yrkeshögskolan Novia. Bild: Yle/Marica Hildén maija norontaus,novia ekenäs,västnyland

Under resans gång insåg Norontaus att hon vill göra något annat än jobba som restonom. Då hittade hon tillbaka till Novia och utbildningen Sustainable coastal management som hon är väldigt nöjd med.

Norontaus planerar att praktisera utomlands eller vara utbyteselev i samband med studierna.

- Novia har ett bra utbud vad gäller utbytesprogram. Men vem vet, jag kanske stannar i den här regionen. Jag vet inte ännu exakt hur det blir.

Kan du planera din framtid själv eller behöver du hjälp?

- Novia kan säkert ge stöd och uppmuntran vad gäller min egen karriär. Kanske skolan kan ge tips på hur man hittar det som behövs för att man ska kunna planera sin framtid.

Bra att studera vidare

Då studierna är slutförda så gäller det att lotsa ut de nyutexaminerade i arbetslivet, och det finns ju inte gott om jobb, som Martin Molnár säger.

Han tror därför att det är bra att fortsätta att studera efter andra stadiets utbildning.

- Möjligheterna att få ett jobb är större då du har en högskole- eller universitetsexamen.

Lärarna motiverar ungdomar att studera vidare genom att vara bra lärare med bra innehåll i kurserna, säger Molnár.

- Då lärarna är inspirerande så tycker studerandena om det de gör. Det är nyckeln till att studera vidare.

Säkra arbetsplatser försvinner

En dag är det i alla fall dags att ta sig ut i arbetslivet och då får man vara beredd att röra på sig för att hitta det jobb man vill ha, säger Martin Molnár.

Han tror att de så kallade säkra arbetsplatserna försvinner allt mera.

- Du måste vara beredd att jobba med projekt, ta snuttjobb och flytta till andra änden av landet för att jobba med det du vill.

Det låter som om folk inte längre kommer att bli fast bosatta på en och samma ort?

- Det låter som en blek framtid att vara rotlös, men om du hittar det du vill göra så kan du slå dig till ro där.

Det är kanske enklare för dem som är i arbetslivet längre in i framtiden att tänka på det sättet, än det är för de generationer som är vana att hitta jobb nära den egna hemorten.

Martin Molnár tar sig själv som exempel. Han har sökt jobb längre bort från Ekenäs, men har valt bort dem eftersom de har varit för långt borta från det han kallar hem.

Många olika arbetsplatser på en dag

Björkström-Jung säger att skolan måste lära de studerande att det behövs större kompetens i arbetslivet nuförtiden.

- Din arbetsdag kan bestå av många olika arbetsplatser i framtiden, och man måste kunna sammanföra olika kompetenser för att få jobb.

Dana Björkström-Jung. Dana Björkström-Jung jobbar på yrkeshögskolan Novia i Ekenäs. Bild: Yle/Marica Hildén dana björkström-jung,novia ekenäs västnyland

Det är här som vägledarna och karriärplaneringen kommer in. Dana Björkström-Jung konstaterar att dagens unga tänker på arbetslivet på ett annat sätt än vad till exempel hon gör.

Dagens unga vill trivas på sina jobb och vara bra på det de gör.

- Då måste de också lära känna sina styrkor för att orka med jobbet, veta vilka styrkor de behöver och kan ta fram så att de matchar jobbet.

Tänker undgomar redan i de nya banorna?

Dana Björkström-Jung tror att de tänker på ett helt annat sätt redan i dag.

- Handledaren kan då vara ett bollplank så att de unga får en annan syn på världen omkring sig.

Då gäller det också från utbildarens sida att tänka i nya banor när det gäller att hjälpa till i planeringen av de ungas liv. Björkström-Jung tror att de flesta utbildare redan gör det.

- Nu måste vi tänka på ett nytt sätt och medvetet lära de unga karriärplanering.

Flytta eller inte flytta?

Maija Norontaus kan tänka sig att flytta för att få det jobb hon vill ha inom miljösektorn. Samtidigt kan hon tänka sig att stanna i Västnyland.

- Det finns så bra kommunikationsmedel här längs med kusten, till Helsingfors och Åbo. Men jag studerar på engelska, så jag tror att det kan öppna dörrar utomlands, så jag kan även tänka mig att flytta till ett annat land för att jobba.

Raseborgs nya organisationsstruktur blev en svår nöt för stadsfullmäktige. Inte heller på måndagens möte kom fullmäktige till skott med besluten. Stadsdirektören var uppenbart frustrerad och kallade diskussionen ostrukturerad.

Stadsfullmäktige i Raseborg levde upp till sitt öknamn ”stadsteatern” på måndagskvällen. Stadsdirektören Tom Simola beskrev situationen som ett stort skådespel.

Här kan du läsa om Raseborgs förvaltningsstadga - varför är den så viktig?

För små detaljer

Fullmäktige körde fast redan i början när de behandlade den nya förvaltningsstadgan. Det var huvudsakligen organiseringen av tekniska förvaltningen som väckte frågor.

En specifik fråga som togs upp var vem som ska vara föredragande i nämnderna, det vill säga den som presenterar ärenden för nämnden. Enligt förslaget från stadsstyrelsen ska avdelningschefen vara föredragande. Avdelningschef för tekniska sektorn är tekniska direktören, i dag Jan Gröndahl.

Men på mötet föreslogs det att också den ledande byggnadsinspektören och miljöchefen ska föredra ärenden i nämnderna. Det var en frustrerad stadsdirektör som då steg upp i talarstolen för att besvara frågorna.

- Går vi in för att vi har en avdelningschef som föredrar vissa frågor och en byggnadsinspektör som bereder andra ärenden så då är det ingen idé att göra någon förändring alls i det här skedet. Då kör vi enligt det gamla och alla får vara nöjda och glada oberoende vad som kommer emot.

Om det skrivs in i förvaltningsstadgan vem som ska vara föredragande så finns det tjänster som måste finnas, oberoende om staden vill ha dem eller inte, sade Tom Simola.

En av tankarna i hela Raseborgsreformen har varit att minska antalet chefer.

Stadsstyrelsen har en föredragande liksom den kommande social- och hälsovårdsnämnden med den största personalen. Hur i himmelens namn behöver vi tre på tekniska sidan?

- Om vi cementerar med titel i fullmäktige vem som ska vara föredragande så är det ett stort skådespel från början till slut.

Simola: Fullmäktige ska inte diskutera enskilda tjänstemäns uppgifter

Simola sade att stadsfullmäktige borde diskutera strategiska frågor och inte enskilda tjänstemäns arbetsuppgifter.

- Det är synd att det förs en så här detaljerad diskussion för den är inte hanterbar på fullmäktigenivå.

Thomas Blomqvist föreslog att behandlingen av organisationsstrukturen fortsätter på måndag 26 september. Ordförande Thomas Blomqvist vid Raseborgs stadsfullmäktiges presidium. I bakgrunden skymtar stadsdirektör Tom Simola. Bild: Yle/Tove Virta Raseborg,raseborgs fullmäktige,raseborgs stadsfullmäktige,stadsdirektör tom simola,Thomas Blomqvist,tom simola

- Stadsstyrelsen har en föredragande liksom den kommande social- och hälsovårdsnämnden med den största personalen. Hur i himmelens namn behöver vi tre på tekniska sidan?

Det måste ligga något annat bakom det här än rationellt tänkande och styrning av arbetet i vardagen, tillade Simola.

Simola poängterade att man inte på förhand kan göra en tolkning av förvaltningsstadgan utan det ska göras i vardagen.

Sköt fram beslutsfattandet - igen

Simola underströk på mötet att politikerna måste ge verktyg som man kan skapa en ny avdelning med. Om fullmäktige inte kan göra det är det bättre att hålla fast vid den gamla strukturen.

Simola har i rollen som ny stadsdirektör jobbat hårt för att göra stadens organisation effektivare. Avdelningar ska slås ihop och staden ska i framtiden har fyra sektorer i stället för fem som idag.

Politikerna har välkomnat förändring men i fullmäktigesalen har diskussionen om den nya förvaltningsstadgan varit lång och livlig. När ärendet behandlades i juni lyckades politikerna endast fatta beslut om att krympa de nuvarande fem sektorerna till fyra. Men de kom däremot inte till skott med organisationsstrukturen utan flyttade fram behandlingen till hösten.

Det måste ligga något annat bakom det här än rationellt tänkande.

Stadsfullmäktige i Raseborg kunde ändå inte klubba igenom stadsstyrelsens beslut utan beslöt att sida för sida gå igenom bilagan med stadsstyrelsens förändringsförslag.

Eftersom måndagens möte drog ut på tiden flyttades behandlingen fram ytterligare till måndag (26.9) nästa vecka.

På Raseborgs webbplats kan du se måndagens fullmäktigemöte. Behandlingen av förvaltningsstadgan inleds vid ungefär 1 timme 50 minuter och pågår i tre timmar.

Läs mera:

Simola trött på politikernas beslutsångest

Det rådde en lång och livlig diskussion på gårdagens fullmäktigemöte när Raseborgs nya förvaltningsstadga diskuterades. Till slut kunde politikerna ändå komma överens om att klubba igenom den nya stadgan med några remisser.

En färsk utredning föreslår att alla operationer i Nyland görs i Helsingfors. I dagsläget är det här inte möjligt, säger vd:n för Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt.

En utredning från Social- och hälsovårdsministeriet föreslår att de flesta rutinmässiga operationerna koncentreras till de tolv föreslagna fulljourssjukhusen eller till och med endast till de fem universitetssjukhusen.

I Nyland skulle det betyda att operationer görs bara i Helsingfors. I dag är det ändå inte möjligt, säger Aki Lindén som är vd för Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt.

"Allt ryms inte i huvudstadsregionens sjukhus"

Nyland är ett stort område och i dagsläget finns det inte plats att sköta alla operationer vid de tre stora sjukhusen i huvudstadsregionen, det vill säga Helsingfors universitets centralsjukhus, Jorvs sjukhus i Esbo och Peijas i Vanda, säger Lindén.

I dag utförs operationer även vid sjukhusen i Raseborg, Lojo, Borgå och Hyvinge.

Enligt Lindén kan HNS också i fortsättningen bestämma arbetsfördelningen inom det egna verksamhetsområdet, också när det gäller operationer och jour.

- Till exempel prostatacancer kan skötas på ett sjukhus, bröstcancer på ett annat och ledprotesoperationer på ett tredje.

Läs mera:

Krävande protesoperationer riskerar försvinna från Raseborgs sjukhus

Knä- och höftprotesoperationerna försvinner från Raseborgs sjukhus om social- och hälsovårdsministeriets utredning blir verklighet. Det säger sjukhusets chefsläkare Sune Lang.

I slutet av augusti var 8 238 svenskspråkiga arbetslösa i Finland. På ett år har antalet ökat med 351.

Under samma period har det totala antalet arbetslösa sjunkit.

Det senaste året är det speciellt i Österbotten som läget har förvärrats. I Vasa har de svenskspråkiga arbetslösas antal ökat med 98, i Korsholm 75 med och i Malax med 52.

Relativt sett ökar arbetslösheten bland svenskspråkiga snabbast i Korsnäs. På ett år har deras antal nästan fördubblats, från 28 arbetslösa i fjol till 51 arbetslösa nu.

I södra Finland ser läget över lag bättre ut. Arbetslösheten bland svenskspråkiga har bland annat minskat i Raseborg, Hangö, Åbo och Kimitoön.

Se läget i din kommun

Genom att klicka på kommunerna på kartan kan du se hur antalet arbetslösa bland de olika språkgrupperna har utvecklats. Grafiken visar augusti månads arbetslöshetsiffror från 2014 framåt.

Kommuner som är färgade röda har en ökande arbetslöshet bland svenskspråkiga och kommuner som är färgade blå en minskande arbetslöshet inom samma grupp.

((vis:1114086))

Läs mera:

Arbetslösheten sjunker - se läget i din kommun

Antalet arbetslösa sjunker, enligt siffror från Arbets- och näringsministeriet. I slutet av augusti var 342 500 personer arbetslösa, vilket är 4 200 färre än samma period i fjol.

Läs också: Arbetslöshet drabbar hela familjen.

Fotocentrum Raseborg öppnar ett galleri vid Köpmansgatan 9 i Karis.

Det nya Galleri Kobra kommer att satsa på verksamhet för barn och ungdomar med intresse för foto och kultur.

Galleri Zebra finns idag i Fokushuset som staden planerar att renovera. Zebra ska i framtiden fungera i samma lokal som nya Kobra. Tills dess har fotocentrumet två parallella lokaler.

Galleri Zebra håller i dag hus i Fokus vid Centralgatan. Den nya lokalen ligger bara ett par hundra meter ifrån. Tre internationellt kända fotojournalister ställer ut i galleri Zebra. fotokonst,fotoutställning,galleri zebra,karis,raseborg,västnyland

Kobra ska fungera som en integrerad del av Fotocentrum Raseborgs verksamhet som hittills mest har fokuserat på utställningar och kurser.

Den 15 oktober invigs Galleri Kobra med en utställning av Jonne Heinonen. På kvällen ordnas ett popup-evanemang, Poetry Jam & Open mic.

I slutet av oktober planeras spöklördag med filmvisning, fotogram-verkstad och ansiktsmålning.

Galleri Kobra kommer också att satsa på poesi, performans, seriekonst och andra kreativa uttryckssätt.

Det finns ett nytt utomhusgym längs med skidspåret i Västerby friluftsområde i Ekenäs. Österby sportklubb har låtit sätta upp gymmet där man kan träna hela kroppen när man har vägarna förbi.

Tränaren Maria Ljungqvist från Österby sportklubb visar med lätthet vad man kan göra i utomhusgymmet. Hon hänger i stängerna och lyfter upp kroppen med hjälp av armarna och hon tränar mag- och benmusklerna. Man kan också luta kroppen mot en vägg på utomhusgymmet om man känner för att stå på huvudet.

Det är Österby sportklubb som gjort ritningarna och skaffat materialet medan studerande på Yrkeshögskolan Novia har byggt gymmet.

- Det finns ställningar längs spåret, men de börjar förfalla, så det var dags att göra en ny, förklarar Maria Ljungqvist.

Maria Ljungqvist tränar magmusklerna och Henrik Malmberg tar sig an armmusklerna. Henrik Malmberg och Maria Ljungqvist provar utomhusgymmet i Västerby friluftsområde. Bild: Yle/Marica Hildén henrik malmberg,maria ljungqvist,raseborg,utomhusgym västerby friluftsområde,utomhusgym österby sportklubb,västnyland,österby sportklubb

Maria Ljungqvist och Henrik Malmberg tränar armmuskler. Henrik Malmberg och Maria Ljungqvist provar utomhusgymmet i Västerby friluftsområde. Bild: Yle/Marica Hildén henrik malmberg,maria ljungqvist,raseborg,utomhusgym västerby friluftsområde,utomhusgym österby sportklubb,västnyland,österby sportklubb

- Barn kommer säkert att tycka att den är rolig, men den passar även vuxna.

Raseborgs stad har hjälpt till med bygget genom att bereda platsen den är uppsatt på.

Asfalt nästa

Henrik Malmberg är ny ordförande i Österby sportklubb sedan maj. Han informerade bland andra Raseborgs stadsdirektör Tom Simola om gymmet och planerna på hur området ska utvecklas i måndags.

ÖSK har planer på att asfaltera halva delen av en motionsslinga. Där skulle man kunna åka rullskridskor och -skidor, även rullstolsburna skulle kunna använda banan.

- Vi skulle nå flera grupper på det här sättet och de får en chans att komma ut i naturen, säger Malmberg.

Halva delen av en motionsslinga kan asfalteras, anser ÖSK. Arkivbild. Arkivbild. Krista Lähteenmäki. Bild: Yle Rullskidor,rullskidor,rullskidåkning,skidåkning

Sportklubben jobbar nu på en beskrivning av projektet så att man kan ansöka om EU-finansiering och även av fonder och stiftelser.

Henrik Malmberg räknar med en kostnad på 100 000 euro och att ÖSK är ganska långt på väg med projektet om ett par år.

Skjuta in i container är 2000-tal

Skyttebanan ska också moderniseras.

- Nu för tiden skjuter man in i containrar, så att inget material kommer ut i naturen. Det är ett miljövänligt alternativ.

Katarinaskolan i Karis föreslås renoveras för flera miljoner euro. Skolan skulle tidigare i år få en ny gymnastiksal men pengarna räckte inte till.

Orsaken till att bygget av gymnastiksal inte blev av var att ett daghemsbygge i Ekenäs blev dyrare än beräknat.

Myndigheterna krävde ett befolkningsskydd för daghemmet Skogsgläntan. Budgeten för dagiset var 2,6 miljoner euro. Befolkningsskyddet kostade knappt 100 000 euro. Med andra smärre kostnader blev daghemmets slutliga pris knappt 2,8 miljoner euro.

Nytt investeringstänk

Tekniska nämnden jobbar som bäst med förslaget till budget och investeringar för 2017 samt för en långsiktig plan för investeringar. Hittills har staden gjort upp en budget för det kommande året och en ekonomiplan för de två därpå följande åren. Nu jobbar tekniska sektorn med en investeringsplan för åren 2017-2031. I planerna för de närmaste åren finns då en renovering av hela Katarinaskolan.

Ärendet är i sin linda men det handlar hur som helst om en investering på flera miljoner euro.

En renovering och tillbyggnad av den finska skolan Kiilan koulu gick nyligen loss på cirka sju miljoner euro.

Stadsdirektören Tom Simola har från första början sagt att staden inte kan genomföra alla planerade investeringar. Det handlar helt enkelt om så mycket pengar att Raseborg inte har råd med det.

Werner Orre (SFP), ordförande för tekniska nämnden i Raseborg, förklarar att tekniska sektorn är inne på samma linje.

- Med en mera långsiktig plan får vi en bättre helhetsbild. Dessutom kan de årliga investeringarna sjunka från tio till åtta miljoner euro då vi sprider ut dem på en längre tidsperiod. Men det handlar bara om en plan och ett förslag i det här skedet.

Artikeln ändrades och kompletterades vid 9-tiden onsdagen den 21 september 2016. Tidigare kunde man förstå att skolan renoveras 2017. Men tanken i förslaget nu är att skolan kan renoveras de närmaste åren.

Aleksis Kiven koulu i Sjundeå får mera timresurser för att undervisa barn som bor i kommunens flyktingförläggning. Den finska skolan får sammanlagt 26 veckotimmar för förberedande undervisning under läsåret 2016-2017.

Vårterminen 2016 ordnades den förberedande undervisningen i samarbete med Kanneljärven opisto i Lojo. Över 20 elever deltog i undervisningen. Läroplikten fortsätter för sju av de eleverna läsåret 2016-2017.

Undervisningen för de här eleverna ges i Aleksis Kiven koulu i Sjundeå.

Eleverna bildar en egen undervisningsgrupp som olika ämneslärare ansvarar för.

Raija Kontio är ny direktör för Lojo sjukvårdsområde. Kontio efterträder den nuvarande direktören, Raimo Kekkonen, som går i pension.

Styrelsen för Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt valde Kontio i måndags (19.9). Raija Kontio väljs för perioden 1 mars 2017 till 31 december 2019.

Åtta personer sökte tjänsten, fyra av dem intervjuades. Kontio är doktor i hälsovetenskaper.

Ekenäsbördiga Benjamin Källman och William Lindqvist får fortsatt förtroende i Finlands U-19 landslag. Fotbollstalangerna är med i truppen när det vankas EM-kval i Belgien.

Landslaget spelar tre matcher i Belgien. På torsdag 6 oktober möter laget Ryssland och på lördag 8 oktober står hemmanationen Belgien för motståndet. Den sista matchen spelas tisdag 11 oktober och då möter Finland Kazakstan.

Benjamin Källmans och William Lindqvists fostrarklubb är Ekenäs IF. Lindqvist spelar fortfarande för klubben medan Källman numera representerar Åbolaget FC Inter.

Flera restauranger i Raseborg har svårt att få verksamheten att bära sig året om. Hur ser då det vinnande konceptet ut?

Nyckelordet verkar vara mångsidighet. Krögare Oscar Holmström beskriver de många olika ben som hans restaurang Santa Fé står på.

- Vi har uteservering på sommaren, restaurang, bar, disco och lite catering. Sommaren och vintern ser helt olika ut. På sommaren har vi mycket, mycket mat. I juli kan det röra sig om 6000 á la carte-portioner.

Oscar Holmström Krögare Oscar Holmström Bild: Yle/Monica Slotte Ekenäs,krögare,oscar holmström,pub santa fe,Raseborg,restauranger

- Det sägs att Ekenäsborna inte har råd att gå ut och äta men det stämmer nog inte riktigt. Vi kan ha mellan 70 och 150 lunchgäster om dagen.

Luncherna spelar en stor roll

Utan luncherna skulle man vara tvungen att minska på personalen. Nu har man möjlighet att upprätthålla en kontinuitet inom anställningarna, berättar Holmström.

Robert Kanerva driver en restaurang i centrum av Karis tillsammans med sin fru. Stefan Kanerva Bild: Yle/Veronica Montén brasserie,Karis,restauranger,stefan kanerva,Västnyland

- Lunchen är kanske hälften av hela omsättningen. Det brukar vara lugnare under sommaren. Men i år har vi inte haft en lugn stund.

Vi hade stängt mitt på sommaren för att få lite semester, berättar Kanerva.

Genast när vi öppnade igen var det full rulle.

Förutom Robert Kanerva själv jobbar hans fru och två anställda på restaurangen.

Dyrt med personal

Restaurangbranschen är hård i dag och kunderna räcker inte alltid till oavsett hur utbudet ser ut. Tack vare att man också har inkvartering på Motell Marine i centrum av Ekenäs så kan man överleva de tystaste månaderna.

- Det är personalkostnaderna som utgör en av de största utgifterna, säger företagare Heidi Jousmaa som driver motellet.

På en restaurang gäller det dessutom att ha en hel del personal, särskilt sommartid.

Motell Marine ligger alldeles i centrum av Ekenäs. Motell Marine Bild: Yle/Veronica Montén Ekenäs,motell,motell marine,Västnyland

- När det gäller kundtillströmningen så har vi haft en förhållandevis jämn sommar, jämfört med tidigare år, berättar Jousmaa.

Motellet erbjuder frukost och á la carte men har ingen lunchservering eftersom lunch serveras på många andra ställen i staden.

- Vi försöker lyssna på kunderna och ta del av feedbacken och önskemål så gott vi kan. Man märker vad som går åt och vi försöker hålla jämn och hög standard på kök och råvaror, säger Jousmaa

Dyra söndagar

Det har klagats över att caféerna stänger alltför tidigt i Ekenäs. Här gäller det kanske också för kunderna att tänka om och vidga sina vyer.

- Vi serverar också kaffe. Och vi har öppet hela tiden, påpekar Jousmaa.

Oscar Holmström påminner också om att söndagar är extra kostsamma med tanke på personalkostnader.

- En söndagstimme kan kosta 40 till 50 euro per timme per person som vi har på jobb. En viss mängd människor måste då gå på restaurang för att det ska vara lönsamt.

Vilka maträtter är det då man ska ha för att locka folk?

- Pepparbiff, wienerschnitzel och räksmörgås hör till kundernas favoriter och finns alltid på menyn, säger Holmström.

Kanerva på restaurang Brasserie säger att det gäller att ha några trotjänare på menyn.

- Tanken har varit att det finns några maträtter på menyn som har hängt med i flera år: ceasarsallad, pepparbiff och chokladkaka. Vi justerar menyn tre till fyra gånger om året. På det sättet har man alltid något nytt på samma gång som man har kvar de säkra korten.

Ekenäs IF och tränaren Stefan Strömborg går skilda vägar. Vem som blir ny tränare för EIF:s representationslag i division 1 är ännu oklart.

Redan under veckoslutet blev det klart att Strömborg inte fortsätter som tränare utan blir juniortränare i Åboklubben Inter. Då hette det att Strömborg fortsätter som tränare för EIF säsongen ut.

Klubben uppger i ett pressmeddelande att Strömborg själv har begärt om avsked med omedelbar verkan. Men Peter Haglund, ordföranden för fotbollssektionen, säger till Yle Västnyland att Strömborg har sparkats.

Efter att nyheten publicerades, ringde Haglund och sade att Strömborg inte har sparkats utan beviljats avsked på egen begäran.

Haglund säger att det råder delade åsikter i styrelsen huruvida laget vill spela för Strömborg.

På söndag möter EIF Grankulla IFK i en viktig match i kampen mot nedflyttning. Matchen spelas på Centrumplan i Ekenäs.

Jens Mattfolk leder lagets träningar i kväll. Vem som blir ny tränare är ännu oklart.

- Vi berättar inom kort vem som blir ny tränare, säger Haglund.

Läs Stefan Strömborgs kommentarer om avskedet här.

Jag känner att det fanns en förtroendeklyfta från styrelsens sida gentemot mitt arbete, konstaterar Stefan Strömborg som har sagt upp sig från posten som Ekenäs IF:s tränare i fotbollens division 1.

När FC Inter på lördagen meddelade att Stefan Strömborg från och med nästa år jobbar heltid som på Åboklubbens juniorsida och därmed lämnar tränarsysslan i EIF, hette det ännu att ingen dramatik låg bakom beslutet.

Men bara några dagar senare kom beskedet: Strömborg lämnar EIF med omedelbar verkan.

– Jag känner att det fanns en förtroendeklyfta från styrelsens sida gentemot mitt arbete, motiverar Strömborg beslutet att lämna in en avskedsansökan till Yle Sporten.

– Det definitiva beslutet växte fram efter nyheten om Interjobbet, det gjorde klyftan för stor. Jag kände också att det började påverka laget och spelarna för mycket, därför ansåg jag att det är bäst att jag avgår.

Missnöje bland spelare

EIF:s fotbollsordförande Peter Haglund konstaterade i samband med uppsägningsnyheten att det råder delade meningar huruvida spelarna vill spela för Strömborg. De uppgifterna nådde även Strömborg.

– EIF är en liten förening och diskussionskretsarna är ganska små, formulerar sig Strömborg. Det fanns säkert nån spelare som hade en sån åsikt – och det har jag full respekt för. Men styrelsen är min arbetsgivare och jag kände att jag bör ha deras hundraprocentiga stöd för att fortsätta.

Strömborg tror EIF stannar i division 1. Stefan Strömborg. Bild: Yle/Patric Westerlund eif,eif fotboll,ekenäs,ekenäs if,stefan strömborg,västnyland

Strömborg berättar att det fanns frågetecken kring fortsättningen redan tidigare under säsongen då EIF genomgick tunga perioder med flera förluster på raken, men då valde parterna att gå vidare tillsammans.

”Man måste dra åt samma håll”

Strömborg menar att det är omöjligt att svara på hur stor förtroendeklyftan var innan helgens besked om Interjobbet, och om han fortsatt i Ekenäs säsongen ut om nyheten offentliggjorts först efter avslutad säsong.

– Det var inte min önskan att publicera kommande års kontrakt redan nu, det var andra krafter som ville ha ut det. Det harmar lite. Men jag var ganska maktlös där, den diskussionen gick mellan Inters och EIF:s ledning.

Hur svårt var det att fatta beslutet att avgå?

– Efter några korta nätter blev det lättare, svarar Strömborg. Jag kände att orken börjar ta slut, och då är jag kanske inte längre rätt tränare att leda laget in i de sista hårda dusterna.

Stefan Strömborg tillsammans med Jens Mattfolk i vintras. Jens Mattfolk och Stefan Strömborg i Ekenäs IF. Bild: Yle/Patric Westerlund eif,eif fotboll,ekenäs,ekenäs if,jens mattfolk,stefan strömborg,västnyland

Pargasbördiga Strömborg har såväl spelat som varit assisterande tränare i IFK Mariehamn. Han har även fungerat i tränarstaben hos ligaklubbarna TPS och FC Inter, samt som huvudansvarig i Åbo IFK i division 2. Till EIF kom han i vintras.

– Det som gör det svårt är att jag absolut tror att EIF klarar kontraktet med det här spelarmaterialet, men å andra sidan måste alla dra åt samma håll för att ro hem det. EIF är en liten klubb och i min filosofi ser jag inte att man dra åt olika håll och klara sig.

– Det visade också tiden i IFK Mariehamn mig, drar alla åt samma håll och är eniga också i svåra frågor, så kommer man att nå framgång. Det såg jag tyvärr inte här.

”Varit en lojal tränare”

Ekenäs IF ligger för tillfället sjua av tio lag i division 1, då de två sämsta degraderas i oktober. Strömberg betonar att han behöll lugnet trots att EIF drabbades av skador och därtill sålde måltjuven Saša Jovović till KuPS mitt under säsongen.

– Jag tycker jag varit en ganska lojal tränare för Ekenäs IF. Jag är inte en tränare som börjar skrika efter förstärkningar, och det har jag inte heller gjort nu. På det sättet har jag varit rätt bekväm och lojal, menar Strömborg.

– Jag vill också respektera de spelare som har kontrakt. När en spelare försvinner finns det andra som tar chansen. Med åren man kanske blir lite mera hårdhudad, men den här filosofin står jag bakom.

Restaurang Number One i Ekenäs och Tenala brandstation hör till de byggnader som staden hoppas kunna sälja. Tekniska nämnden listade över 80 objekt som överflödiga och dyra i drift.

Över 80 fastigheter som staden Raseborg inte använder och som bara kostar att underhålla finns nu på avyttringslistan. Det står klart nu när konsulterna är klara med stadens fastighetsanalys.

På försäljningslistan finns bland annat Järnmagasinet i Billnäs, Gamla biblioteket i Ekenäs och Strandparken i Karis.

För vissa krävs en planändring så att en ny ägare kan ta byggnaden i bruk för ny verksamhet. Ett exempel är Spruthuset i Ekenäs vars användningsmöjligheter har diskuterats en längre tid.

Spruthuset ligger invid torget i Ekenäs. Spruthuset vid Rådhustorget i Ekenäs Bild: YLE/Malin Valtonen ekenäs,rené voullième,saluhall,spruthuset,voullième,västnyland,yle

Varje affär behandlas separat

Alla objekt är inte automatiskt till försäljning genast. För varje byggnad ska ett separat beslut fattas.

Jan Gröndahl är teknisk direktör i Raseborg. Jan Gröndahl vid Raseborgs stad. Bild: Yle/Kaia Paukku jan gröndahl,raseborg,raseborgs stad

Tekniska nämnden godkände i tisdags enhälligt fastigheternas indelning i så kallade portföljer. Det finns en grupp hus som behöver repareras eller utvecklas medan en annan grupp fastigheter hyrs ut eller avyttras.

Ramsholmens byggnader är bara i sporadisk användning. Det är tyst i buffén på Ramsholmen. Bild: YLE/Malin Valtonen buffé,danspaviljongen,ekenäs,ekenäs fbk,evenemang,fbk,förfall,matbuffé,ramsholmen,ramsholmen tystnar,vitsippor,västnyland,yle

Portföljer för olika åtgärder

Den fastighetsvisa portföljsindelningen ligger som grund för kapitalhyran i budgetupplägget för 2017. Den styr också försäljning, planläggning och ändring av användningsändamål samt ansvarfördelningen när det gäller utvecklingsåtgärder.

- Principen är att göra sig av med fastigheter som staden Raseborg inte behöver eller har någon verksamhet i. Det är dyrt att ha byggnader som står tomma men ändå ska underhållas, förklarar Gröndahl.

I vissa fall kan det röra sig om byggnader som är i dåligt skick och ska rivas för att marken behövs för andra ändamål. Endel fastigheter kan ha potential också för stadens räkning men behöver åtgärdas och utvecklas.

Restaurangdelen av Number One ska säljas, magasinet rivas. Restaurang No1 i Norra Hamnen Bild: Yle/ Minna Almark citymarket,ekenäs,ettan,norra hamnen,number one,raseborg,västnyland

En spelöppning för föreningar

Raseborg har länge planerat att göra sig av med fastigheter som bara innebär utgifter för staden. Försäljningen torde ändå inte vara någon större guldgruva, bedömer Jan Gröndahl.

- Vi blir inte rika av att sälja. Den ekonomiska nyttan kommer av att slippa underhållskostnaderna.

Då det gäller hus där olika föreningar eller tredje sektorn hållit till finns det nu goda förhandlingsmöjligheter.

- Vi ser fram emot att diskutera med aktörerna om nya lösningar. Det här är att se som en spelöppning från stadens sida, säger tekniska direktören Jan Gröndahl i Raseborg.

Askersgården i Karis finns också på listan. Svartå filialbibliotek i Askersgården. Bild: YLE / Pia Santonen askersgården,askersvägen,bibliotek,filial,filialbibliotek,karis,kultur,raseborg,svartå,västnyland

Försiktigare i framtiden

Hur ska då staden i framtiden undvika att skaffa sig fastigheter som är svåra eller omöjliga att sälja?

- Genom mycket noggrann behandling och utvärdering av om det lönar sig att bygga nytt eller köpa. Huvudprincipen är att vi ska koncentrera stadens verksamhet i befintliga byggnader, understryker Jan Gröndahl.

Det gäller också att komma åt dilemmat med ett bokföringsvärde som ofta är högre än försäljningsvärdet för en fastighet och i slutänden ger minus i kassan.

- Det är ett problem i flera kommuner. Vi kan välja att göra en medveten förlust men också här handlar det om att ta ett fall i taget. Försäljningssumman bör alltid jämföras med driftskostnaderna.

Fastigheter som staden vill sälja

Karis:

IT byrån köttkontrollen
Lönnbergska fastigheten
Askersgården
gruppfamiljedaghemmet i Bäljars
Sannäs lågstadieskola, med tillhörande egnahemshus och liderbyggnad
Strandparken
Lagmansstrand
Klockars daghem
Bäljars motorhall
Ekkulla
fd.Transformatorn

Pojo:

Järnmagasinet i Billnäs
Villa Stoltze
Gamla svenska folkskolan i Pojo
Gumnäs tjänstemannahus
Kuovila skola
Gumnäs gård
Björkkulla
Ramskulla depo med byggnader
Gumnäs ladugård och festplats
Forsby ungdomslokal

Ekenäs:

Nya bastun, bostadshuset och tegelhuset på Sjöformansgatan
Number One, restaurangdelen
gamla och nya radiostudion på Långgatan 13
Villa Ormnäs
Socialkansliets byggnader på Gustav Wasasgata 10
Gamla biblioteket, Raseborgsvägen 6-8
Spruthuset
Bromarf brandstation, hälsogård, museibyggnad samt Bromarfhemmet
Sommarö båtvarv
Tunabo daghem
Tenala brandstation och fd kommunkansli
Box butik
Tovö båtvarv, flera byggnader
Ramsholmens byggnader

Ingå hoppas att det utdragna arbetet med en ny delgeneralplan för inre skärgården snart kan slutföras. Kommunen och den statliga övervakande NTM-centralen har varit på olika linje om flera frågor om vad som får byggas i den känsliga skärgårdsmiljön.

Tidigare ville Ingå kalla gäststugor i planen för sidobostäder för att tillåta mera byggrätt och bättre utrustning. Men när gäststugorna kallades sidobostäder kunde de användas för permanent boende och då blev resultatet enligt NTM-centralens tolkning att det permanenta boendet i synnerhet på Barölandet och Orslandet ökar allt för mycket. Ingå gick därför med på att i planen kalla de här byggnaderna gäststugor.

- Vi vill inte att NTM-centralen ska besvära sig, förklarar Peter Siggberg (SFP) som svingar klubban i samhällstekniska nämnden.

Vattentoaletter hotar havsmiljön sa NTM-centralen

NTM-centralen var bekymrad också över planerna att tillåta vattentoaletter i hus som kan byggas i de känsliga havsvikarna. till exempel Lågnäs. Tjänstemännen i Ingå föreslog därför att vattentoaletter förbjuds på de områden där vikarnas vatten är extra känsligt för belastning.

Men samhällstekniska nämnden ville inte alls förbjuda vattentoaletter. De beslutade i stället i går (20.9) enhälligt att tillåta vattentoaletter i hela inre skärgården förutsatt att avloppsvattnet samlas i slutna tankar. Bestämmelsen gäller inte gråvattnet utan endast toalettavfallet.

Siggberg förklarar att kommunen nu ska skriva ett svar till NTM-centralen och kanske hålla ett möte för att undvika besvär.

Tanken är att nämnden redan i oktober kan besluta lägga ut planförslaget till påseende. Arbetet med planen för Ingå inre skärgård inleddes för åtta år sedan.

Planerna på att skapa ett större skolcentrum i Virkby går vidare. Varken stadsstyrelsen eller tekniska nämnden i Lojo har något att anmärka på den så kallade Virkby samskolas projektplan.

Meningen är att Virkby förskola, Virkby skola, Källhagens skola, Virkby gymnasium och den svenska eftisverksamheten i Virkby samlas under ett och samma tak. Det här skall ske hösten 2017.

Planen är att förverkliga Virkby samskola som ett byggprojekt, men i tre olika faser. Först görs de ändringsarbeten som krävs för att Virkby skola ska kunna flytta till fastigheten där Källhagens skola och Virkby gymnasium nu finns.

Sedan förbättras de tekniska lokalerna i Källhagens skola. De nuvarande tekniska lokalerna utgör en säkerhetsrisk eftersom de är för trånga.

Till sist görs allmänna förbättringar och reparerationer i Källhagens skola.

Rumskalkyler visar att det saknas närmare 600 kvadratmeter i den gemensamma fastigheten. Utrymmesbristen ska lösas genom att allmänna utrymmen tas i användning som undervisningsrum.

Virkby Hem och skola motsätter sig att Virkby skola flyttar till Källhagens skola.

Frågan går nu vidare till Lojo stadsfullmäktige.

Hangö ska få många nya jobb och jublar. Europa ska få säkrare gaslevereranser. Men debatten går het eftersom Ryssland kan få ett större inflytande över Europas energi. Allt det här tack vare gasrörsprojektet Nord Stream 2.

30 000 rör ska skeppas ut via Hangö hamn då det stora gasledningsprojektet Nord Stream 2 kör igång för Hangös del nästa sommar.

Det handlar om den nya gasledningen som ska föra naturgas från Ryssland till Tyskland och som ska läggas ned på havsbottnen bredvid den befintliga gasledningen Nord Stream.

Då röret är färdigt ska gasen levereras till hela Europa. Det ska leverera en årlig mängd gas till Europa som motsvarar 29 kärnkraftverk.

Stor betydelse för Hangö och hamnen

I Kotka och i Mukran i Tyskland finns fabriker som beklär rören med en skyddande yta.

I Hangö blir Koverhar knutpunkt för logistiken att förvara, lasta och transportera jätterören ut till havs.

Företaget Wasco Coatings ska sköta allt det här.

Hangös andel beräknas vara som upp till 100 personer under topperioderna. I Mukran i Tyskland ska ytterligare 150 personer anställas.

Projektet är stort för Hangö hamn.

- Det betyder en 20-25 procentig tonmässig volymökning så det har en betydande inverkan på hamnens verksamhet, säger Anders Ahlvik som är hamndirektör i Hangö hamn.

Hamnen har undertecknat ett avtal med Nord Stream och förhandlingar förs just nu vidare med Wasco.

30 000 rör betyder att det kommer in och går ut 600 000 ton, det vill säga sammanlagt 1,2 miljoner ton med start sommaren 2017.

Rik Nugteren (projektledare, Wasco Coating), Minna Sundelin (mediachef, Nord Stream 2), Anders Ahlvik (Hangö hamndirektör), Simon Bonnell (tillståndsdirektör, Nord Stream 2) och Tore Granskog (tillståndsansvarig, Nord Stream 2 Finland) Rik Nugteren, MInna Sundelin, Anders Ahlvik, Simon Bonnell och Tore Granskog. Bild: Yle/Tove Virta anders ahlvik,Hangö,minna sundelin,Nord Stream,rik nugteren,simon bonnell,tore granskog,Västnyland,Västra hamnen

Hamnen kan alltså inleda verksamhet i Koverhar på riktigt, konstaterar Anders Ahlvik.

- Från tidigare är det klart att Peab-koncernens dotterbolag Swecem, som har cementsiloverksamhet, ska verka i Koverhar. De ska börja importera cement.

Under vintern ska Koverharormådet städas upp för att kunna ta emot rör.

Ahlvik verkar ha mer på lut.

- Det här projektet är följande tillskott och jag är helt övertygad om att det kommer fler bara vi kommer längre fram, säger han men vill inte specificera vad framtiden kan innebära.

Rörtransport inleds nästa vecka

Nord Stream 2 ska byggas bredvid den tidigare gasledningen men Finland fungerar endast som transitland, Finland får alltså inte nytta av gasen.

Gasröret ska gå på fem länders vatten och för tillfället pågår processen att få alla lov i skick i alla länder.

För Finlands del beräknar Nord Stream att lovprocessen ska vara undanstökad redan i början av 2018 och då ska allt vara klart också i de andra länderna, efter det kan rören läggas ut.

- Vi ser att det är möjligt att få alla tillstånd eftersom miljöpåverkan har varit liten under det tidigare projektet och miljökonsekvenserna har varit mycket lokala, säger Tore Granskog som är tillståndsansvarig för Nord Stream 2 i Finland.

Gasrören är 12 meter långa. Rör för naturgas. Bild: Yle/Tove Virta hamnar,Hangö,naturgas,nord stream 2,rör,Västnyland,Västra hamnen

Tre estniska miljöorganisationer och en finskmiljöorganisation gick ända upp till Högsta förvaltningsdomstolen för att få ärendet med den första gasledningen prövat. Men domstolen förkastade besvären och bygget fick påbörjas genast.

Också den här gången hoppas man på att det ska gå lika smidigt.

- Men det är för tidigt att ta ställning hur eventuella besvär kan påverka, säger Granskog.

Trots att myndigheternas lov på inget sätt är klara börjar de första rören transporteras till Kotka redan nästa vecka. Till Hangö kommer de första rören i början av maj 2017.

Kritik från många länder

Gasrörsprojektet har fått kritik från många håll. Den har främst riktats mot att Rysslands dominans på energimarknaden kan bli för stor.

Frågan handlar alltså om hur mycket Europa ska vara beroende eller oberoende av den ryska gasen.

Till exempel Sveriges regering ogillar tanken på ytterligare en gasledning. Landet har bland annat närmat sig de baltiska länderna i frågan. Men enligt utrikesminister Margot Wahlström (S) finns det inte några rättsliga grunder för Sverige att säga nej.

Fyra finländska riksdagsledamöter (Elina Lepomäki (Saml), Anders Adlercreutz (SFP), Mikko Kärnä (C) och Antero Vartia (Gröna) har nyligen lämnat in ett skriftligt spörsmål om att man bör göra en säkerhetspolitisk analys av läget. Samma har föreslagits i Sverige.

Däremot har till exempel statsminister Juha Sipilä (C) inte någon förståelse för kritiken. Han ser endast Finland som ett transitland vilket gör att Finland inte blanda sig i.

Gasledningen Nord Stream 2 är ingen bra affär för Europa, anser också USA:s vicepresident Joe Biden och pekar på att Europa behöver många energikällor. Tidigare i våras uttryckte nio EU-länder skriftligt sin ovilja mot projektet till EU kommissionens ordförande, Jean-Claude Juncker. Men projektet har stadigt gått vidare.

Också förra gången gasröret byggdes riktades liknande kritik mot projektet men det politiska världsläget har ändrat sedan dess.

EU-beslut önskas, men anses inte behövas

Från Nord Streams sida poängterar man att Ryssland har världens största reserv av naturgas och att man genom gasröret kan garantera leveransen av gas till Europa på ett tryggt och kostnadseffektivt sätt.

Inom Nord Stream beräknar man att gasleveranser överlag till Europa minskar rejält fram till år 2035 och att det nya gasröret därför behövs.

Mediachef Minna Sundelin påpekar också att det inte är Nord Streams sak att avgöra politiska ärenden.

Ett rör väger cirka 24 ton och är 48 tum i diameter. Betongförsett gasrör. Bild: Yle/Tove Virta gasrör,Hangö,Nord Stream,Västnyland

Hon förstår att den politiska situationen i Ryssland kan skapa diskussioner.

- Men vi håller oss långt från det politiska. Vår uppgift är att utveckla, bygga och använda gasröret. Länderna är ju också oberoende av varandra.

Den svenska statsministern Stefan Löfven (S) har pekat på att gasledningen är en fråga för EU.

Men Minna Sundelin konstaterar att det inte finns några lagar eller bestämmelser som gör att det skulle behövas ett EU-beslut för det här projektet.

De sanktioner som gäller Ryssland påverkar inte heller gasröret.

- EU-länderna har redan tidigare gemensamt fattat beslut om att sanktionerna inte gäller energiprojekt, säger Sundelin.

Endast ett lag fortsätter med fulla poäng i herrarnas handbollsliga: Cocks. Även bland damerna ångar den regerande mästaren på – och Dicken bjöd ikväll på en sällan skådad utskåpning.

Att Dicken är klar favorit i damernas FM-serie i handboll stod klart redan före säsongen. Men få hade ändå väntat sig få bevittna en sådan klasskillnad som Drumsödamernas kamp mot Atlas på onsdagen gav prov på.

Dicken krossade hemmalaget med ofattbara 39–6. Atlas gjorde futtiga tre mål per halvlek och hade endast 19 skott på mål i hela matchen.

Bortalagets mål delade sig rätt jämnt mellan spelarna. Jessika Gammals var främsta målskytt med sex fullträffar. Ingen av Atlasspelarna stod för mer än ett mål.

Cocks vann toppmöte över BK-46

Även Dickens herrar hade en trevlig onsdagskväll. Laget besegrade likaså Atlas med 33–25, efter bland annat åtta mål av Johan Gripenberg.

Dicken är nu i poäng delad serietvåa tillsammans med Grankulla IFK, som på onsdagen orsakade serienykomlingen Pargas IF lagets tredje raka förlust genom en klar 37–16-seger.

Dicken och Grankulla IFK listas allmänt som de största silverkandidaterna tillsammans med BK-46 som ikväll förlorade mot den överlägsna guldfavoriten Cocks i Riihimäki.

Teemu Tamminens Cocks är det enda laget som vunnit sina tre första matcher. Teemu Tamminen, Atlas - Cocks 2.12.2015 Bild: Yle/Janne Karinkanta cocks,handboll,tamminen,teemu tamminen

Niomålsskytten Teemu Tamminen ledde Cocks till en övertygande 37–26-seger. Andreas Rönnberg, som bytte Cocks mot BK inför denna säsong, stod för åtta baljor hos Karisgästerna.

Helsingfors IFK öppnade sitt poängkonto genom en 28–23-bortaseger över Sjundeå IF, medan Åbo IFK vann jumbomötet mot Dynamo Riihimäki med 27–25.

Resultat, damernas FM-serie:

Atlas - Dicken 6-39 (3-19)
Bästa målskyttar, Atlas: Högbacka 1, Ahovaara 1, Olenius 1, Lampinen 1, Jakimova 1, Lindqvist 1.
Bästa målskyttar, Dicken: Gammals 6, Lillqvist 5, Lindholm 5.

Resultat, herrarnas FM-liga:

ÅIFK - Dynamo 27-25 (13-12)
Bästa målskyttar, ÅIFK: Olli Tamminen 6, Berglund 4, Nyström 4.
Bästa målskyttar, Dynamo: Tuominen 6, Karhunen 6, Mattila 4.

Cocks - BK-46 37-26 (20-13)
Bästa målskyttar, Cocks: Tamminen 9, Lukjantjuk 6, Novoselov 5.
Bästa målskyttar, BK: Rönnberg 8, Kihlstedt 6, Udd 3, Weber 3.

SIF - HIFK 23-28 (10-15)
Bästa målskyttar, SIF: Westerlund 6, Svanbäck 5, Martin 4.
Bästa målskyttar, HIFK: Protsenko 10, Sjevtjenko 5, Kanerva 3, Hallbäck 3.

GrIFK - PIF 37-16 (16-8)
Bästa målskyttar, GrIFK: Laine 6, Forss 5, Silfver 5.
Bästa målskyttar, PIF: Lundén 6, Silén 5, Alexandersson 2, Leandersson 2.

Dicken - Atlas 33-25 (17-14)
Bästa målskyttar, Dicken: Gripenberg 8, Benny Broman 7, Joachim Broman 6.
Bästa målskyttar, Atlas: Säkkinen 6, Hellakoski 5, Näntö 4.

Serietabeller: Damerna och herrarna.