Quantcast
Channel: Västnyland | svenska.yle.fi
Viewing all 29865 articles
Browse latest View live

Intersteels fader sörjer fabrikens öde

$
0
0

Metallföretaget Intersteel hann verka i över 40 år i Ekenäs innan konkursen. Företaget var en stor arbetsgivare med som mest 200 anställda.

Intersteels grundare och tidigare vd, Leif Stenwall, tycker att företagets konkurs är beklaglig.

- Det sorgligt att det gått så här. Men de är inte ensamma när man tänker hur många andra företag som gått omkull. Det är alltid lika beklagligt.

Trio startade företaget

Året var 1973 då Stenwall tillsammans med teknikerna Lennart Lönnqvist från Sjundeå och Bo-Erik Bärlund från Borgå beslöt sig för att göra slag i saken och grunda Intersteel.

Trion hade träffats första gången då de arbetade tillsammans på Koverhars ritkontor år 1962.

Leif Stenwall blev bolagets vd.

Metallföretaget Intersteel jobbade sedan för industrin och monterade exempelvis rör och maskiner. De skötte också olika anläggningsarbeten för stora industrier.

- Det blev en del verkstadsarbete, men mest montage och reparationer på plats på olika industrier.

Arbetena gjordes åt exempelvis stål- och kalkindustrin, åt oljeraffinaderier och kraftverk.

Intersteel finns på Industrigatan 1 i Ekenäs.
Intersteel. Intersteel finns på Industrigatan 1 i Ekenäs. Bild: YLE / Robin Lindberg

Företaget hade ofta extra mycket jobb i juli då industriarbetarna hade semester och man ville utföra extra reparationsarbeten då det var tomt på fabrikerna.

- Som mest hade vi över 200 anställda varav merparten var ute på fältet.

Tio bra år

Intersteels glansdagar var mellan åren 1975 och 1985.

- Det mesta skedde i Sverige fram till mitten av 1980-talet, minns Stenwall.

Bland de svenska kunderna fanns företag som i dag hör till SSAB och också Forsman atomkraftverk.

- Vi var med som underentreprenörer, vi jobbade för de stora rörföretagen.

År 1998 sålde Leif Stenwall Intersteel vidare till Kristian Fältmarsch och Dag Söderlund. De två grundarna hade redan tidigare sålt sina aktier.
´
Gissade du då att svåra tider låg framför?

- Jo, utan vidare. Från och med att vi startade företaget fram till i dag har 13 av Intersteels kunder i närtrakten upphört eller gått i konkurs.

Han har listat dem: Lojo Oy i Virkby, Ivo kraftverk i Ingå, Ovako fjäderfabrik i Billnäs, Ovakos valsverk i Åminnefors, FN-Steel i Koverhar, Rauma-Repola i Mäntyluoto, Skogby såg i Hangö, Kassler i Ekenäs, Lilja Pile i Karis, Fiskars Plast i Ekenäs, Suomen Fix i Ekenäs och Raseborgs tegel.

Stenwall ser att marknaden hade blivit klart svårare redan i början av 1990-talet. Den tunga industrin, det vill säga Intersteels uppdragsgivare, hade börjat sin kräftgång både i Västnyland och i hela Finland.

Ljusglimtar framöver

Företaget hade tolv anställda då det gick i konkurs i början av veckan.

Men då det gäller framtiden ser Leif Stenwall trots allt ljusglimtar. Intersteel kanske får en fortsättning, trots allt.

- En anställd är intresserad av att få det att rulla igen, han har jobbat på företaget länge och som arbetsledare under några år.

Den produktionsindustri som fanns i tiderna kommer knappast igen.

Industrisamhället byts istället ut mot ett service- och tjänstesamhället där det kan vara specialkunnande som gäller.

Men Stenwall ser att det inte alls behöver vara kört för den här sortens företag i regionen.

- Två motsvarande företag verkar fortfarande i Ekenäs, Ekenäs svets och Rasmet. Vad jag vet så går de rätt så bra.

Men för att klara sig i konkurrensen krävs en hel del.

- Man måste utvidga cirklarna exempelvis då man tänker på montage. I den här trakten finns det inget mer att montera, man måste istället närma sig Helsingfors och Åbo. Så måste man också ha nya idéer, säger Leif Stenwall.


Omkring 400 unga deltog i Högskoledagen i Novia i Ekenäs

$
0
0

På onsdagen (9.12) ordnades Högskoledagen för fjortonde gången i Yrkeshögskolan Novia i Ekenäs. Omkring 400 studerande i andra stadiet deltog i tillställningen där Novias olika studieinriktningar presenterades.

Konkurrensen om eleverna är stor mellan de olika högskolorna.

Skolorna måste häva sig i konkurrensen, säger Taina Sjöholm som är lektor i matematik vid Novia i Ekenäs.

- Det räcker inte bara att man är bra och tror att då kommer alla till oss. Så fungerar det förstås inte.

Novia har högskoleutbildning, praktiktisk högskoleutbildning och projektbaserad studieinriktning på många enheter, berättar Sjöholm.

- Vi har också ett starkt yrkeskunnande här.

Vill ge upplevelse

Högskoledagens främsta uppgift är förstås att visa hur bra Novia är som studieplats för ungdomarna.

- I dag vill vi ge varje besökare en upplevelse. Den upplevelsen tar de sedan med sig hem och har en bra känsla om Novia.

Taina Sjöholm hoppas den känslan sitter kvar någonstans då ungdomarna gör sina val.

Hon säger att trots att Ekenäs är en liten stad har den mycket att ge studerandena.

- Här finns massor av studerandeaktiviteter, säger hon.

Novias enhet i Ekenäs har totalt 600 studerande. Novia har verksamhet också i Jakobstad, Vasa och Åbo.

Ekenäs inte alltid etta

Av de ungdomar Yle Västnyland pratade med under Högskoledagen var Ekenäs som studieort inte alltid nummer ett.

Johnny Skogberg och Oscar Johansson är abiturienter i Borgå gymnasium.
Johnny Skogberg och Oscar Johansson vill studera i Vasa. Johnny Skogberg och Oscar Johansson är abiturienter i Borgå gymnasium. Bild: Yle/ Bubi Asplund

Abiturienterna Johnny Skogberg och Oscar Johansson från Borgå gymnasium vill gärna studera i Novias enhet i Vasa.

Skogberg vill bli bilingenjör medan Johansson har planer på att följa sin pappa i fotspåren och bli elingenjör.

- Någon gång i framtiden kan det nog hända att jag kommer till Ekenäs för att studera till agrolog, säger Johnny Skogberg.

Hans första val är ändå bilingenjörsutbildningen i Vasa.

- Jag har alltid varit intresserad av bilar och teknik. Därför är jag också intresserad av den utbildningen.

Jag tror att Ekenäs också skulle vara en trevlig plats att studera på, säger Skogberg.

- Jag vet inte så mycket om Vasa. Jag har hört att det är en trevlig stad så jag är inte orolig över att inte trivas, säger han.

Oscar Johansson tror också att han kommer att trivas i Vasa.

- Där finns mycket aktiviteter för ungdomar.

Johansson säger att Ekenäs skulle ha varit ett godtagbart alternativ som studieplats, men i Ekenäs utbildas inga elingenjörer.

- Annars tror jag nog att jag skulle trivas i Ekenäs.

Design intresserar

Sabina Sjöholm Ekenäs studerar som bäst till djurskötare vid Yrkeshögskolan Axxell i Brusaby i Kimito. Hon tror att hon skulle kunna trivas i Novia.

- Inte nödvändigtvis i Ekenäs Novia, men nog i någon annan Novia, säger hon.

Sabina Sjöholm från Ekenäs.
Sabina Sjöholm från Ekenäs. Sabina Sjöholm från Ekenäs. Bild: Yle/ Bubi Asplund

Hon är intresserad av byggnadsingenjörlinjen med specialisering på design.

- Jag har alltid varit intresserad av design. Jag har gått keramikkurser och tycker om att formge, säger Sabina Sjöholm.

För henne är det jätteviktigt att studieorten också kan bjuda på aktiviteter utanför studierna.

- I Kimito har jag ju alla mina kompisar och vi bor på internat där. Det är viktigt för mig att bo på området nära alla kompisar.

Sommarjobb väckte intresset

Timo Hiitola från Helsingfors studerar byggnadsteknik vid Novia i Ekenäs. Han blir färdig byggnadsingenjör på våren 2017.

Intresset för byggnadsbranschen vaknade från hans första sommarjobb.

- Redan då tänkte jag att byggnadsbranschen kunde bli karriär för mig, säger han.

Den svenskspråkiga utbildningen, närheten till Helsingfors och möjligheterna till aktiviteter utanför studierna är saker som Hiitola lyfter upp som positiva saker på studieorten Ekenäs.

Samtidigt ser han ändå det aningen negativt att det inte finns så mycket aktiviteter att välja på.

- Å andra sidan vill man se mera aktiviteter var man än bor. På vintern händer det inte så mycket här.

Timo Hiitola ska bli byggnadsingenjör.
Timo Hiitola från Helsingfors. Timo Hiitola ska bli byggnadsingenjör. Bild: Yle/ Bubi Asplund

Skolan fixar ganska mycket aktiviteter, vi har fest varje onsdag, säger Timo Hiitola.

Byggnadsteknik på svenska

Hiitola understryker att han ville studera byggnadsteknik på svenska och alternativen är då studier i Vasa eller Ekenäs.

- Jag valde förstås Ekenäs för att det är så kort väg till Helsingfors. Det tar bara en timme med tåg så jag brukar pendla på veckosluten till min flickvän. På skolan har vi också bra möjligheter att idrotta. Vi har bland annat tillgång till gym och så finns här på skolan flera olika idrottsklubbar som man kan gå med i, säger Timo Hiitola.

Hyvons grundare får väg i Hangö

$
0
0

Miljönämnden i Hangö föreslår att en del av Källvägen i Hangö byter namn och blir Aarne Karjalainens väg. Karjalainen grundade trikåföretaget Hyvon som verkade i Hangö från mitten av 1950-talet till 1970-talet.

Det är Hangö Industriförening som har tagit initiativ till att föreningens grundare Aarne Karjalainen ska få en gata uppkallad efter sig i Hangö.

Miljönämnden tycker det är en bra idé och föreslår stadsstyrelsen att Källvägen mellan Hyvons gamla fabrik, nuvarande Printal, och riksväg 25 förbi campingen i Silversand byter namn till Aarne Karjalainens väg.

Den övriga delen av Källvägen får fortfarande behålla sitt nuvarande namn. Vägen går bland annat förbi äldreboendet Källan.

Bostäderna i Norra hamnen i Ekenäs fick bygglov

$
0
0

Miljö- och byggnadsnämnden i Raseborg beviljade på onsdagen (9.12) bygglov för 30 bostäder, 5 arbetslokaler och 38 bilplatser i en parkeringskällare i Norra hamnen i Ekenäs. Det betyder drygt 3 900 kvadratmeter våningshus.

I klartext innebär det att företaget Mäenpää Byggnads nu kan komma igång med sitt byggnadsprojekt Port 19 förutsatt att ingen besvärar sig mot bygglovet.

Mäenpää har nämligen inte ansökt om tillstånd att få börja bygga innan bygglovet har vunnit laga kraft. Bygglovet läggs fram till påseende och sedan finns det besvärstid på 30 dagar.

Hela bostadsprojektet är minst dubbelt större än vad man har beviljats bygglov för, men det beror på att markägaren vill komma igång med projektet. Senare ansöker man om ytterligare bygglov för flera hus. Målet är att det finns totalt 75 lägenheter i Norra hamnen.

Rivning av gammalt

Innan man kan bygga i hamnen ska man riva en gammal lagerhall på 1 200 kvadratmeter.

Vad som händer med den byggnad där restaurang Ettan finns är oklart. Arrendeavtalet går ut i nästa år.

I höstas undertecknande också Mäenpää och Raseborgs stad köpeavtalet för bostadskvarteret i Norra hamnen. Det betyder att staden fick in 1,2 miljoner euro på sitt konto.

Mäenpää har tidigare meddelat att man kommer att starta bygget av Port 19 i december.

Hur det går med det planerade köpcentret Pier 25 i Norra hamnen är oklart. Ärendet behandlas för tillfället i förvaltningsdomstolen.

Nu byggs fisktrappor i Svartån

$
0
0

Projektet att bygga fisktrappor i Svartån startar vid årsskiftet tack vare EU-pengar.

EU bidrar med 1,3 miljoner euro för restaureringen av Svartån. Det här är 60 procent av projektets budget.

EU-pengarna kommer att användas till att förverkliga den första av fyra fiskvägar i Svartån.

Projektet kommer att pågå fram till 2022.

Ungefär hälften av den budgeterade summan går till att bygga fisktrapporna.

Behövs för flodpärlmusslans fortplantning

Fisktrapporna byggs vid de fyra kraftverken i Svartån, så att lax och öring kan ta sig förbi dem.

Fiskarna behövs för att den utrotningshotade flodpärlmusslan ska kunna fortplanta sig.

Larver från flodpärlmusslorna kommer också att transporteras till Norge där de får växa till sig i två och ett halvt år. De små flodpärlmusslorna kommer sedan att planteras ut i Svartån igen.

Europeiska kommissionen har beviljat närmare 12 miljoner euro för att restaurera sjöar, älvar och vattendrag på olika håll i Finland.

I Svartåprojektet deltar Västra Nylands vatten och miljö, Raseborgs stad, Lojo stad, Koskienergia Oy och Jyväskylä universitet.

Artikeln uppdaterades 11.12 klockan 12.30. I den tidigare versionen stod det felaktigt att totalt 1,3 miljoner euro har reserverats till att restaurera Svartån.

Villa Pentbys ägare vill undvika rättegång - betalar snällt

$
0
0

Det blir en dyr afför för Villa Pentbys ägare att rata Raseborgs stad som hyresgäst och i stället hyra ut huset till vårdbolaget Attendo. Men de är villiga att betala för att undvika en rättsprocess med Attendo.

Bolaget Tyvene äger äldreboendet Villa Pentby nära hälsostationen i utkanten av Karis centrum. Tyvene tvingas nu betala tillbaka flera hundra tusen euro till skattemyndigheterna.

Pengarna utgör en del av mervärdesskatten för byggandet av Villa Pentby.

Tyvene betalar nästan 400 000 euro

Byggherren Eläke-Fennia kunde i tiderna dra av mervärdesskatten från byggkostnaderna eftersom äldreboendet användes för sådana social- och hälsovårdstjänster som kommunen enligt lagen måste erbjuda, förklarar vd:n Marja Kokko på Tyvene vars huvudägare i sin tur är bolaget Elo (tidigare Eläke-Fennia).

Lagen kräver att byggnaden i tio år ska användas av en kommun för social- och hälsovård för att byggaren ska slippa mervärdesskatten. Förenklat: Raseborgs stad borde ha varit hyresgäst på Villa Pentby i tio års tid från att byggnaden togs i bruk 2009.

Serviceboendet Villa Pentby i Raseborg.
Attendo blir hyresgäst från augusti 2016. Serviceboendet Villa Pentby i Raseborg. Bild: Yle/Minna Almark

Mervärdesskatten för Pentbyboendet är ingen liten summa. Kokko kommer inte exakt ihåg vad Villa Pentby kostade när det byggdes. Men hon ger en grov prisuppskattning på ett motsvarande boende för ungefär 60 klienter.

- Priset ligger i klassen fem miljoner euro, minst.

Mervärdesskatten är 24 procent så för fem miljoner blir skattesumman över 1,2 miljoner euro.

Men Raseborgs stad hinner alltså vara hyresgäst i endast sju år, inte de krävda tio. Hyresavtalets fem år plus två optionsår går ut i augusti 2016 och Tyvene uppgav i oktober att staden inte får fortsätta som hyresgäst utan Attendo tar över.

Vad innebär det för skatteavdraget som byggherren i tiderna gjorde?

- Tyvene måste helt enkelt återbetala tre tiondelar av skatten, konstaterar Kokko.

Det blir en femsiffrig summa som skattemyndigheterna har att vänta av Villa Pentbys ägare Tyvene, knappt 400 000 euro.

Tyvene tänker betala summan utan att knorra. Alternativet är nämligen en utdragen och ännu dyrare rättstvist mot vårdjätten Attendo.

Raseborg och Tyvene förhandlade i god anda

Raseborgs stad ville fortsätta som långvarig hyresgäst i huset och konkurrensutsätta vården när vårdavtalet med Attendo löper ut i augusti 2016. Staden övervägde också att inte alls konkurrensutsätta utan producera vården själv som kommunal verksamhet.

Förhandlingarna om ett fortsatt långt hyresavtal med Tyvene pågick från vårvintern till sent på hösten. Avtalsutkasten från Tyvene var klara att undertecknas när Tyvene plötsligt på kvällen den 29 oktober beklagande meddelade att det inte blir Raseborg utan Attendo som får hyra huset från 31.8.2016.

Jag är ledsen att hyresavtalet inte blir av.― Tyvene till Raseborgs stad

I samma e-postmeddelande från Tyvene-vd:n Marja Kokko till chefen Arne Nummenmaa på Raseborgs fastighetsavdelning blir det klart att Kokko själv har blivit tagen på säng.

- Jag är ledsen att det hyresavtal nu inte kan bli av som vi i gott samarbete har förberett. Jag hoppas ni hittar en annan tillfredsställande lösning till serviceboendeproblemet när vårt avtal i augusti tar slut.

Serviceboendet Villa Pentby i Raseborg.
Villa Pentby. Serviceboendet Villa Pentby i Raseborg. Bild: Yle/Minna Almark

Staden ordnade några dagar senare en pressinformation där de i upprört tillstånd berättade om det skedda. Staden hade den uppfattningen att Attendo ligger bakom förändringen. Staden tyckte det var fult av Attendo att med hjälp av hyresavtalet tvinga staden köpa vård av just dem då det nuvarande avtalet om vårdköp sommaren 2016 löper ut. Attendo kallades inte till pressinformationen som hölls i början av november.

Tre parter, två avtal

I tvisten finns alltså tre parter, vårdbolaget Attendo, husets ägare Tyvene och Raseborgs stad.

Vårdbolaget Attendo tycker att ingenting konstigt har hänt. Det var så här det enligt Attendo skulle gå och saken var klar redan innan Villa Pentby fanns. Attendo och Tyvene hade redan i november 2008 undertecknat det de kallar ett slumrande avtal; i det avtalet står det att Attendo blir hyresgäst när stadens hyresavtal löper ut.

Utdrag från en föredragningslista från 2009.
Både det slumrande avtalet och kostnadsavtalet nämns i protokollet från augusti 2009. Utdrag från en föredragningslista från 2009. Bild: Yle/Malin Valtonen

Med staden hade Attendo sedan ett annat avtal. Det gällde hur hyran och andra kostnader delas mellan Attendo och staden.

Det är ett juridiskt giltigt hyresavtal.― Attendo om det slumrande avtalet

Yle Västnyland har bett att få se det slumrande avtalet. Attendo säger via sin chefsinformatör Lauri Korkeaoja att de gärna berättar om huvudpunkterna i det men de visar avtalet inte eftersom det är en affärshemlighet.

- Avtalet visar att Attendo har varit den ansvariga parten när huset planerades. Det är inte frågan om ett intentionsavtal utan det är ett juridiskt giltigt hyresavtal som träder i kraft när stadens och Tyvenes avtal tar slut, skriver Attendos Korkeaoja till Yle Västnyland.

Vad visste Raseborg?

Staden Raseborg kände till slummeravtalet, anser Attendo.

I Raseborg har ingen tjänsteman sett slummeravtalet. Men staden ska ha känt till dess existens. Avtalet nämns bland annat i protokollet från grundtrygghetsnämndens möte i augusti 2009.

Poängen är att staden, Attendo och Tyvene verkar tolka slummeravtalet olika.

Attendo säger att de alltid räknat med att bli hyresgäst senast 2016.

Staden har däremot hela tiden trott att slummeravtalet endast har funnits som en buffert. Avsikten med avtalet ska enligt staden ha varit att husets ägare säkert har en hyresgäst också i en sådan situation där staden av någon orsak inte vill stanna i Villa Pentby.

Samma tolkning verkar Tyvene-vd:n Marja Kokko ha haft, i alla fall fram till slutet av oktober.

- Med hjälp av det slumrande avtalet har hyresvärden försäkrat sig om att huset har en hyresgäst när stadens avtal upphör, skriver hon till Yle Västnyland.

Det andra avtalet, kostnadsavtalet, är också intressant i det här fallet. Attendo hänvisar till kostnadsavtalets punkt om förändringar. Avtalet stipulerar att staden inte kan besluta om väsentliga förändringar utan Attendos samtycke.

När staden i god anda hade förhandlat med Tyvene om ett fortsatt hyresavtal, var det enligt Attendos tolkning frågan om en väsentlig förändring, inte enbart en förlängning av avtalet.

Staden var på sin vakt

Staden visste alltså om att Attendo och Tyvene hade ett slumrande avtal som staden inte hade sett. Det staden visste om var texten i kostnadsavtalet som förbjuder väsentliga förändringar.

Problemen i Hangö hade fått staden på sin vakt.

Staden var därför på sin vakt. Ytterligare ett ororsmoment var problemen som hade uppstått med Tyvene och Attendo i grannstaden Hangö.

Staden frågade därför Tyvene flera gånger under processens gång om det finns något som kan hindra ett fortsatt hyresavtal efter augusti 2016. Svaret var alltid nekande, det bekräftar såväl Kokko på Tyvene som både grundtrygghetsdirektören i Raseborg Jeanette Pajunen och fastighetsavdelningens Arne Nummenmaa som i praktiken skötte förhandlingarna.

Paragraf
Det fanns olika avtal och tolkningen av paragraferna varierar beroende på vem man frågar. Paragraf Bild: Yle

Vd:n Marja Kokko på Tyvene medger att hon i det skedet ännu inte visste om den punkt i kostnadsavtalet som Attendo nu vädjar till och som senare fick Tyvene att backa med Raseborg.

Kokko förklarar att hon inte kunde veta vad Raseborg hade kommit överens om med Attendo.

Det kom fram på hösten.― Tyvene om punkten i avtalet mellan staden och Attendo

- Tyvene har inget att göra med avtal mellan staden och Attendo.

Hon tyckte inte att slummeravtalet var något hinder för Raseborg att fortsätta som hyresgäst.

- Våra egna avtal hindrade inte en fortsättning med staden. Men på hösten kom det fram att kostnadsavtalet mellan staden och Attendo inte tillåter förändringar i hyresavtalet.

Då tog Tyvene det säkra för det osäkra, säger Kokko.

- Vi beslutade då att fortsätta enligt gällande avtal för att undvika bråk. Vi ville verkligen inte göra ett sådant nummer av det hela som det nu har blivit.

Hon fortsätter att beklaga det skedda.

- Det är synd att våra förhandlingar med staden fick pågå så länge då jag inte visste om begränsningen i avtalet mellan staden och Attendo.

Det förblir trots allt oklart om Kokko tycker att staden borde ha förstått att en fortsättning inte är tänkbar eller om hon tycker att Attendo egentligen har fel i frågan men utövar den starkes makt.

Jag kan ta det på mitt konto.― Marja Kokko, Tyvene

Kan man säga att det var din miss, att du inte riktigt visste hur allt stod till?

- Ja, jag är färdig att ta den här tabben på mitt konto, säger Kokko.

Hon vill hur som helst undvika bråk och långa rättegångar med ett bolag som Attendo.

- Oenighet om avtalspunkter kan leda till långa och jobbiga rättegångar. Så här kan vi undvika dem, konstaterade Kokko till Raseborgs stads Arne Nummenmaa i slutet av oktober när Tyvene hade beslutat rata Raseborg som hyresgäst.

Byggnaden blir dyrare i efterskott – hur går det med hyrorna?

Kokko kan inte säga vad det innebär för invånarna i Villa Pentby att huset nu i efterskott blir dyrare då en del av mervärdesskatten måste betalas tillbaka. Det lägre priset bidrog till att hyrorna inte blev lika höga som de skulle ha blivit om byggaren hade tvingats betala hela skatten från första början.

Invånarna i Villa Pentby deltar i Alfa Omega Raseborgs rollatorrally.
Det finns ett 60-tal platser på Villa Pentby. Bilden är från rollatorrallyt som föreningen Alfa-Omega ordnade 2014. Invånarna i Villa Pentby deltar i Alfa Omega Raseborgs rollatorrally. Bild: Yle/Marica Hildén

Det går inte att höja hyrorna hur som helst.Villa Pentby är ett Araobjekt. Byggaren har alltså fått stöd av Finansierings- och utvecklingscentralen för boendet Ara som är en statlig myndighet.

Det här måste vi gå igenom med Ara.― Tyvene om skattesumman som påverkar Villa Pentbys byggpris och som i förlängningen kan påverka hyran.

Men kommer hyresnivån nu att stiga då Raseborg inte hann vara hyresgäst i tio år för att undvika all mervärdesskatt?

- Det återstår att se. Vi måste nu tala och gå igenom det här med Ara, säger Kokko.

Har du tidigare varit med om en situation där byte av hyresgäst leder till att mervärdesskatten måste återbetalas?

- Nej, det här är första gången det går så här för oss.

Happy Inkoo - Ingå får internationell hjälp i marknadsföring

$
0
0

Ingå ska locka nya invånare med hjälp av sociala medier. Det tycker studerande vid yrkeshögskolan Laurea som gjort upp en marknadsföringsplan för kommunen.

Finländaren Marko Lehto, Song Eun och Juhee Kim från Sydkorea och Selma Ghalem från Frankrike har i samarbete med Ingå kommun utvecklat marknadsföringsplanen.

marko Lehto, Song Eun och Juhee Kim presenterar sin marknadsföringsplan.
Marko Lehto, Song Eun och Juhee Kim har gjort en marknadsföringsplan tillsammans med kommunen. marko Lehto, Song Eun och Juhee Kim presenterar sin marknadsföringsplan. Bild: Eija Taskinen

I planen lyfter de fram kommunens styrkor så som tvåspråkigheten, det korta avståndet till Helsingfors och närheten till naturen.

- Ingå erbjuder dessutom den service som är nödvändig såväl för affärsverksamhet som för boende, säger Marko Lehto, en av personerna i planeringsgruppen.

Studerandena presenterar sociala media som den bästa kanalen att locka eventuella framtida invånare. Möjligheten till en öppen dialog, stor spridning och låga eller inga kostnader nämns som fördelar för att sköta marknadsföringen via sociala medier.

- I dagens värld är man så gott som tvungen att använda sig av sociala medier i marknasföring. Det är ett bra sätt att lyfta kommunens image, förklarar Lehto.

Powerpointpresentation för Ingås marknadsföringsprogram
Glad i Ingå har översatts till Happy Inkoo Powerpointpresentation för Ingås marknadsföringsprogram Bild: Laurea

Som lämpligt marknadsföringsmaterial föreslår studerandena ett 360 graders panoramafotografi av Ingå ovanifrån. De har också spunnit vidare på Ingås slagord Glad i Ingå, översatt till engelska "Happy Inkoo". Som förslag finns även en skylt vid kommungränsen.

Lehto säger att det inte är en dålig idé att den skylten skulle vara på engelska.

- Det var inte vår ursprungliga tanke, men det skulle lämna ett fint spår efter den internationella planeringsgruppen, konstaterar han.

Ingås kommundirektör Jarl Boström är nöjd med samarbetet.

Jarl Boström.
Kommundirektör Jarl Boström är nöjd med samarbetet. Jarl Boström. Bild: Yle/Petra Thilman

- Från kommunens sida kan vi konstatera att samarbetet har varit intressant och vi har fått en internationell syn på Ingå och marknadsföring, säger han.

Artikeln har uppdaterats 11.12.2015 10.21: I den ursprungliga artikeln stod det felaktigt att skylten vid gränsen föreslogs vara på engelska i marknadsföringsplanen.

Tomt utarrenderas för daghem i Karis

$
0
0

Raseborgs kyrkliga samfällighet tycker att det är bra om det byggs ett nytt daghem i Karis. Samfälligheten utarrenderar en tomt i korsningen Lärkkullavägen-Osmundsbölevägen åt staden Raseborg.

Det ser ut som om daghemmet byggs i korsningen Lärkkullavägen-Osmundsbölevägen.

På måndag (14.12) möts Raseborgs stadsstyrelse och förslaget som styrelsen ska ta ställning till är att daghemmet byggs där. Det beror på att byggnadskostnaderna blir lägre på den här tomten än där nöjesparken Lystiland fanns.

Lystilandtomten är också ett av alternativen som staden funderar på.

Det är terrängen som gör att det skulle bli billigare vid Lärkkullavägen.

Gemensamma kyrkofullmäktige beslöt att arrendetiden är 50 år och det årliga grundarrendet är 4 000 euro.

En korsning, barr ligger på asfalten, det syns gräs och skog, träd i höstfärger, trafikmärken, ett övergångsställe.
Daghemmet byggs kanske i korsningen Lärkkullavägen-Osmundsbölevägen i Karis. En korsning, barr ligger på asfalten, det syns gräs och skog, träd i höstfärger, trafikmärken, ett övergångsställe. Bild: Yle/ Pia Santonen

I slutet av 2014 blev det klart att det inte är vettigt att renovera Sandbo daghem i Karis. Luften i köket i Sandbo daghem var förorenad.

Daghemsbarnen vid Sandbo daghem flyttade i stället till skolhuset i Sannäs.

Det nya daghemmet beräknas kosta 2,9 miljoner euro.

Artikeln uppdaterades den 11.12 vid 11-tiden med förslaget till Raseborgs stadsstyrelse.


BK-46 handbollsdamer vann över Atlas

$
0
0

BK-46 från Karis vann i går kväll sin match i damernas FM-serie i handboll. Karislaget segrade på bortaplan över Atlas från Vanda med siffrorna 22-23.

I matchen var Anna Jauhiainen från Atlas bästa målskytt med sju mål.

Linda Sjöblom var bäst i BK-46 md fem mål. Emilia Holmberg och Pamela Degerman gjorde båda fyra mål.

Ännu ingen långsiktig lösning för Villa Pentby i Karis

$
0
0

Vårdjätten Attendo har skickligt försökt spela ut alla andra, anser SFP-politikern Karl von Smitten i Raseborg. Men staden Raseborg tänker inte ge upp utan försöker sig på en motattack.

Det är ännu inte klart hur vården för de äldre på Villa Pentby i Karis ordnas efter 2019. Det som är klart är att vården för 60 klienter konkurrensutsätts för två eller tre år framåt.

Grundtrygghetsnämnden i Raseborg beslutade i går att konkurrensutsätta vården för ungefär 60 klienter för två år från och med september 2016. Avtalen skrivs sedan med en option för ytterligare ett år så de löper ut 2018 eller 2019.

Det nuvarande vårdavtalet med Attendo tar slut 31.8 2016 och samtidigt får staden inte längre fortsätta som hyresgäst i huset.

Serviceboendet Villa Pentby i Raseborg.
Villa Pentby. Serviceboendet Villa Pentby i Raseborg. Bild: Yle/Minna Almark

Det blev däremot inget beslut igår om ett nybygge för att ersätta Villa Pentby.

Attendo ska inte få monopol

Staden är mån om att den nuvarande aktören Attendo inte med hjälp av sin starka ställning kammar hem hela avtalet. Helheten spjälks därför upp så att också små aktörer kan delta i tävlingen, förklarar ordföranden för grundtrygghetsnämnden i Raseborg Karl von Smitten (SFP).

- Attendo är snart hyresgäst i fastigheten. Om vi konkurrensutsätter vården som en helhet blir det ingen konkurrens. De har skött om det på det sättet att de spelar ut alla andra.

Karl von Smitten var en av SFP:s röstmagneter i Raseborg
Karl von Smitten (SFP) Karl von Smitten var en av SFP:s röstmagneter i Raseborg Bild: Yle/ Marica Hildén

Det är högst sannolikt att i alla fall en del av klienterna på Villa Pentby måste flytta i slutet av sommaren 2016. Men det är alltså oklart om de också måste flytta när den första perioden är slut (2018 eller 2019) och det blir aktuellt med en ny konkurrensutsättning eller andra arrangemang.

Inte har vi möjlighet att börja bygga något skilt hus.

Förslaget om att bygga ett nytt hus behandlade nämnden inte utan i stället godkändes en rundare formulering. Frågan behandlas vidare nästa år och kommunen ska bevara sin kontroll över serviceproduktionen, målet är att "trygga hållbara lösningar inom äldreomsorgen som garanterar kommunens möjlighet att påverka hur servicen verkställs".

- Inte har vi möjlighet att börja bygga något skilt hus. Den möjligheten vi har är att någon annan får sköta vården på något annat ställe, förklarar von Smitten.

Priset kan stiga

Staden vet ännu inte vad det kostar att ordna vården på ett annat sätt än staden hade tänkt när förlängningen av hyreskontraktet på Villa Pentby ännu var aktuellt.

von Smitten befarar att vården kan bli betydligt dyrare än hittills.

- Det kan hända att de höjer priset. Om de använder sin monopolställning, kan de i värsta fall höja priset ganska mycket. Vi kan inte göra något.

Det är mycket enkelt De spelar ett hårt spel.

När von Smitten säger "de" avser han vårdbolaget Attendo som ska bli hyresgäst i Villa Pentby efter Raseborg. Attendo tolkar gamla avtal så att det hela tiden har varit klart att bolaget blir hyresgäst senast 2016.

Men staden hade ett färdigt avtal med husets ägare Tyvene om en fortsättning på hyresavtalet. Innan avtalet hann undertecknas, meddelade Tyvene att de trots allt inte hyr till staden utan Attendo blir ny hyresgäst. Orsaken till ändrade planer var tolkning av olika avtal och risken för rättsprocesser mot Attendo.

"Vi skulle förlora i rätten"

Men von Smitten gör det också klart att staden inte vill låta ett skickligt stort bolag styra hur vården ska ordnas. Staden har enligt von Smitten inte gjort något fel eller missat viktiga detaljer i det finstilta.

- Jag tror att staden gjorde allt rätt. Jag tror att staden bara inte förstod vad man har för partner att skaffa med. Det är en hård kapitalistisk partner som spelar ett spel där kommunen förlorar. Det är mycket enkelt.

Borde staden då inte dra Attendo inför rätta om staden har gjort allt rätt och Attendo inte har rent mjöl i påsen så som von Smitten och staden Raseborg tycker?

- Nej. Som jag ser det så förlorar då vi helt klart.

von Smitten säger att det enda tänkbara är att förhandla med Attendo. Men också det kan bli svårt tror han.

- Med den partnern får man ingen goodwill.

Artikeln uppdaterades under förmiddagen 11.12.2015 med kommentarer från grundtrygghetsnämndens ordförande i Raseborg Karl von Smitten (SFP).

Lyan och Gläntan i Raseborg stängs

$
0
0

Två små äldrevårdsenheter i Raseborg stänger. Invånarna i Lyan i Tenala måste flytta. Också Hagahemmets enhet för periodvård Gläntan stänger i Ekenäs.

Den ena är demenshemmet Lyan med åtta platser i Tenala. Den andra är Gläntan som erbjuder periodvård för sex klienter vid Hagahemmet i Ekenäs.

Gläntan stänger redan vid årsskiftet och Lyan i slutet av februari. Invånarna flyttas till Mjölbolsta och sedan till de nya äldreboendena som blir klara i Karis centrum. Periodvården på Gläntan flyttar också till Mjölbolsta och sedan till Karis centrum.

Grundtrygghetsnämnden beslutade om stängningarna i går.

Katkons avdelningsvård slut vid årsskiftet

Samtidigt beslutade nämnden att avvänjningsvårdens, eller den så kallade Katkons, dygnet runt-vård på avdelningen upphör redan vid årsskiftet. I stället erbjuds öppen vård.

Demensvården på Ekåsen sätter lapp på luckan

Ytterligare beslutade nämnden att hälsovårdscentralens demens- och mentalvårdsavdelning stänger i slutet av juni. Avdelningen finns på Ekåsens tidigare sjukhusområde.

I bakgrunden för besluten ligger stadens budget som fullmäktige godkände tidigare i veckan.

Artikeln kompletterades på fredagsförmiddagen 11.12 med uppgiften om demensvårdsavdelningen på Ekåsen.

Bergvalla i Ingå kan få 43 nya tomter

$
0
0

Det finns nu ett utkast till stranddetaljplan för Bergvallaområdet i Ingå. I planutkastet finns 43 nya tomter. Två av dem är småhustomter för åretruntboende, de övriga är fritidstomter.

Tomterna är mellan 1 350 och 3 400 kvadratmeter stora. Den tätaste bebyggelsen finns vid det mest attraktiva strandområdet.

Ingå kommun har tidigare sålt fyra småhustomter och en industritomt i Bergvalla. De här tomterna tas också med i planen.

Gles bebyggelse

Områdena öster om Barösundsvägen och söder om Västra Barövägen har glesare bebyggelse.

Området norr om Västra Barövägen har lämnats utan bebyggelse på grund av den branta terrängen.

Fastighetsägarna blir bolagsägare

Stranddetaljplanen för Bergvalla ska genomföras enligt en bolagsmodell. Fastighetsägarna skulle vara bolagsägare och ansvara för och upprätthålla verksamheten på de gemensamma områdena.

Ingå samhällstekniska nämnd tar ställning till utkasten till stranddetaljplan för Bergvalla på tisdag (15.12). Förslaget är att utkastet läggs fram till påseende.

Eremenko tog ut sin första U18-trupp – ingen Sergej

$
0
0

Det finska U18-landslaget i fotboll till den traditionella Valentin Granatkin Memorial-turneringen är nu uttagen. I truppen finns bland annat superlöftet Kaan Kairinen och EIF-duon Källman-Lindqvist, men ingen Sergej Eremenko.

Turneringen går av stapeln i början av januari. Den största överraskningen i truppen är att den nya landslagstränarens son Sergej Eremenko inte ryms med i truppen.

Istället kan Inter-klara Benjamin Källman och lagkamraten från EIF William Lindqvist få ansvar. Också superlöftet Kaan Kairinen är uttagen.

– Jag vet ganska bra hur han (red.anm. Kairinen) spelar. Han stod på plan ett par gånger då vi spelade mot Inter med Jaro. Så jag har en liten idé om hur vi kommer att spela, säger Eremenko i bollförbundets pressmeddelande.

Istället för sonen Sergej platsar Adam Vidjeskog och Oskar Sandström från Jakobstadsklubben också i landslaget.

Bollförbundet meddelar att det ännu ryms med tre spelare i truppen inför turneringen. Dessa spelare blir uttagna inom de närmaste dagarna.

U18-landslaget i fotboll till Valentin Granatkin Memorial-turneringen:

Samu Alanko VPS
Saikou Ceesay KäPa
Omar Jama HJK
William Jääskeläinen Bolton Wanderers FC
Kaan Kairinen FC Inter
Benjamin Källman EIF
Otto Lahikainen KäPa
William Lindqvist EIF
Roope Läpinen TPS
Niilo Mäenpää FC Haka
Samuel Persson Hammarby IF
Jere Piirainen KäPa
Juhani Pikkarainen FC Red Bull Salzburg
Daniel Rantanen PK-35 Vantaa
Oskar Sandström FF Jaro
Mikael Soisalo HJK
Adam Vidjeskog FF Jaro

Dunkar med stekfett dumpades i Lojo

$
0
0

Någon har fraktat en stor mängd stekfett till en avfallspunkt i Lojo i början av den här veckan, meddelar polisen.

Det fanns totalt över ett ton stekfett (1280 kilogram) i flera dunkar.

Händelsen orsakade extra kostnader.

En man skadades i trafikolycka i Ekenäs

$
0
0

Polisen misstänker att föraren somnade bakom ratten och körde av vägen. Olyckan inträffade på riksväg 25 nära avtaget till Ekenäs vid polishuset.

Mannen, född 1963, körde en skåpbil på riksväg 25 i riktning från Hangö mot Karis då han körde över vägen till vänster, över mötande fil ner i ett dike. Bilen krockade med en lyktstolpe och rullade två varv på taket innan den stannade.

Tur i oturen var att han inte krockade med någon mötande bil.

Mannen fördes till Västra Nylands sjukhus för granskning och polisen utreder ytterligare orsaken till olyckan.


Unicef: Raseborg är barnvänligt

$
0
0

Unicef Finland har gett Raseborg erkännande som barnvänlig kommun. Här får barnen vara med och bestämma om saker som berör dem.

Raseborg har under två års tid förverkligat Unicefs modell för en barnvänlig kommun.

Målet för modellen är att ta in barn i det kommunala beslutsfattandet. Man ska också bedöma hur olika beslut påverkar de unga.

- Barnens rättigheter överskuggas ofta av andra intressen eller av ett kortsiktigt ekonomiskt resonemang. En av orsakerna är en bristfällig bedömning av vilka konsekvenserna är för barnen, säger Marja-Riitta Ketola som är generalsekreterare för Unicef Finland.

Synliga i kommunen

Unicef önskar att det blir vanligare med barnvänliga arbetsmetoder. Förutom att barn och ungdomar blir hörda, är det viktigt att de olika nämnderna bedömer vilka följder olika beslut har för barnen.

- Många kommuner har redan utvecklat modeller för en bedömning av konsekvenserna för barnen och vi uppmuntrar Raseborg att utveckla sin modell, säger Ira Custódio som är sakkunnig vid Unicef.

Unicef Finland vill särskilt tacka för att Raseborg har främjat delaktigheten för barn och ungdomar i olika åldrar.

Lyhördheten viktig

I Raseborg har ungdomsfullmäktige hörts vid beredningen av välfärdsplanen för barn och unga. Och den nya skejtparken i Karis har uttryckligen förverkligats på de ungas initiativ.

På den internationella barndagen kunde grundskolornas femteklassare samtala med stadsdirektör Tom Simola om barnvänligheten i staden.

- Det gäller att hitta olika sätt att lyssna till barn och unga. Då kan allt fler delta, säger Ira Custódio.

Arbetet för barnen fortsätter

Erkännandet från Unicef är i kraft två år åt gången. Ett förnyande förutsätter att man fortsätter med utvecklingsarbetet.

- Barnens rättigheter blir inte färdiga på två år. För kommunerna är erkännandet ett tack för utfört arbete men också en förpliktelse att i fortsättningen lägga ännu större vikt vid barnens synpunkter, understryker Marja-Riitta Ketola.

Konceptet barnvänlig kommun baserar sig på FN:s konvention om barnens rättigheter och Unicefs internationella modell för Child Friendly Cities.

Målet för modellen är att se till att barnens rättigheter stärks i kommunens beslutsfattande och vid organiseringen av tjänster.

Man körde hög i Ingå

$
0
0

En narkotikapåverkad bilist i Ingå och en krock mellan tre bilar i Lojo sysselsatte polisen på torsdagen.

Polisen tog fast en 34 år gammal man som körde på Täktervägen i Ingå på torsdagskvällen.

Chauffören var ensam i bilen och blåste noll promille i blåstestet. Ett snabbtest visade ändå att föraren var påverkad av narkotika.

Krock vid riksväg 25

På torsdagseftermiddagen var tre bilar involverade i en krock vid anslutningen till Tynnismalmen vid riksväg 25 i Lojo, även kallad Citymarketanslutningen i folkmun.

En kvinna körde med sin personbil rakt ut framför en skåpbil som kom körande från Helsingfors.

I samband med kollisionen träffade personbilen också en annan personbil. Alla fordon skadade frampartiet av bilen.

Endast passagerarna i personbilen som svängde ut på vägen skadades. Fyra personer fördes till sjukhuset.

De första asylsökarungdomarna har kommit till Ingå

$
0
0

Ingå har nu fått ta emot asylsökande ungdomar. I onsdags kom de tretton första ungdomarna till flyktingförläggningen för minderåriga i det tidigare äldreboendet Ingahemmet.

I dag (11.12) anländer en ny grupp och nästa vecka förväntas Ingahemmet vara fullt.

Det är frågan om 16 och 17-åriga ungdomar från Irak och Afghanistan.

Det har inrättats ett klassrum på förläggningen där de får undervisning i finska. Man utreder också om de unga kunde fortsätta studera vid någon folkhögskola i närheten.

Ungdomarna har ingen läroplikt och ska därför inte gå i kommunal skola.

Däremot anländer det nästa vecka en grupp barn som ska bo på enheten för yngre barn vid Heimgård i Ingå. Då man vet den exakta åldern på barnen blir det aktuellt att hitta rätt skola till dem.

Ungdomarna och barnen har bott på tillfälliga boenden i två veckor. I fortsättningen hoppas man att de kan anlända till förläggningarna direkt från gränsen.

Politiker diskuterar tilläggsresurs

Röda Korset letar fortfarande efter frivilliga som är intresserade av att till exempel dra grupper för barnen och ungdomarna.

På bildningsnämndens möte nästa vecka kommer man även att diskutera möjligheten att anställa en tilläggsresurs till kommunens ungdomssektor.

Huvuduppgiften för ungdomsarbetaren skulle vara att planera och ordna verksamhet som skulle hjälpa Ingås ungdomar och asylsökarungdomarna att bekanta sig med varandra.

Efterlängtad skejtpark invigdes i Karis

$
0
0

Skejtarnas egen arena i Karis fick gott betyg i fredags. Då öppnades skejtparken som unga varit med och planerat.

Unicef Finland har gett Raseborg erkännande som barnvänlig kommun. Ett exempel på vad det innebär är den nya skejtparken som ungdomarna efterlyst och varit med om att planera.

Provåkning av nya skejtparken i Karis
Skejtarna kan nu hålla till på hemmaplan Provåkning av nya skejtparken i Karis Bild: Yle/Monica Slotte

Toppbetyg för parken

15-årige skejtaren Joel Sorvali ger tummen upp för parken.

- Den är jättebra. Vår nya skejtpark i Karis liknar precis parkerna som finns i Helsingfors. Här finns allt som behövs. Nu gäller det bara att själv bli bättre på att skejta.

Kompisen Axel Enckell är också mycket nöjd och säger att han kommer att tillbringa mycket tid i parken.

Axel Enckell testar nya skejtparken i Karis
Axel Enckell ger tummen upp för den nya skejtparken. Axel Enckell testar nya skejtparken i Karis Bild: Yle/Monica Slotte

- Jag har inte sett så många andra parker. Jag har prövat den som finns i Fiskars och den här är bättre.

Dialog med barn och unga

Raseborgs ungdomssekreterare Fredrika Åkerö berättade att barnen har medverkat i alla skeden av skejtparkens tillblivelse.

På det sättet har man garanterat att det blir en plats som barnen vill använda.

- Det kommer ännu att komma belysning, gräs och bänkar hit, berättar Åkerö.

Unicefs Inka Hetemäki vid invigningen av skejtparken i Karis 11.12.2015
Unicefs Inka Hetemäki ger staden gott betyg. Unicefs Inka Hetemäki vid invigningen av skejtparken i Karis 11.12.2015 Bild: Yle/Monica Slotte

Vid öppningsceremonin poängterade Unicefs Inka Hetemäki hur viktigt det är att man samarbetar med ungdomar och lyssnar till deras behov och önskemål. Den nya skejtparken är ett exempel på att Raseborg är på rätt väg och platsar som barnvänlig kommun.

Teemu Björkqvist, ordförande för ungdomsfullmäktige i Raseborg, fick äran att klippa bandet. Det var startskottet för skejtarna som ivrigt väntade på att få prova banan.

På plats vid invigningen fanns representanter för stadens ledning, bland annat Raseborgs stadsdirektör Tom Simola.

Det bjöds också på en eldshow.

Den nya skejtbanan finns invid Sisu Arenan i Karis.

Fredagssnack: Superbilen ska locka folk till Pojo

$
0
0

Raseborgs stad borde understöda Toroidion och förstå att det verkligen är något det är värt att satsa på. Det tycker Yle Västnylands fredagssnackare Mikaela Sonck.

Sonck tror att Toroidions superelbil kan locka besökare till Raseborg och Pojo.

- Åtminstone om jag får gäster i sommar tänker jag ju åka dit och titta på den där bilen. Om de har ställt ut den i Monaco så måste det ju finnas ett exemplar som man kan få titta på.

Daniela Andersson hakar på turismtanken och efterlyser en PR-organisation för Toroidion.

- Det borde ordnas stora evenemang med cocktail och gäster som prins Albert från Monaco, utbrister Andersson skämtsamt.

Det här vinner Pojo på

Båda fredagssnackarna är ense om att kompetenscentrumet inom högt utvecklad bilindustri är ett triumfkort för Pojo.

- I Pojo har det ju inte riktigt tidigare funnits något stort. Toroidion är just ett sådant företag som Raseborg behöver, säger Sonck.

Särskilt förvånade är fredagssnackarna inte över att det i all tysthet har utvecklats superbilar, supermilitärfordon och supermetaller i Pojo.

- I Finland finns det en massa teknologisk kunskap och här fanns förutsättningarna för att göra någonting. I Karis finns ju också Sisu Auto, påpekar Sonck.

En elbil för vanligt folk

Nu hoppas Sonck att Toroidion ska utveckla bilar för vanliga människor.

- Nu borde de ta fram en elbil som finns till för vanliga människor. Nu finns det ju redan de här fina och fruktansvärt dyra elbilarna.

Företaget Toroidion har sagt att den nya patenterade tekniken de använder till en början bara ska finnas i dyra bilar. I framtiden kan tekniken faktiskt finnas i vanliga personbilar, precis som fredagssnackarna efterlyser.

Fredagssnackarna pratade också om skadegörelse i Ingå och problemen kring Villa Pentby i Karis.

Mikaela Sonck är Ekenäsbo, journalist och författare.
Daniela Andersson är Ingåbo och chefredaktör för tidningen SOS Aktuellt.

Viewing all 29865 articles
Browse latest View live


<script src="https://jsc.adskeeper.com/r/s/rssing.com.1596347.js" async> </script>