Varuhus, supermarket och hypermarket. Det är stora enheter som gäller för butiker i dag. För att den lilla butiken ska överleva måste man vara mera personlig och erbjuda småskaliga tjänster. Köpman Tom Asplund försöker nå både turister och långtradarchaufförer med sina affärstentakler.

Köpman Tom Asplund vill nu hjälpa "chaffisar" Köpman Tom Asplund Bild: Yle / Tove Virta

Klockan är halv nio på morgonen. Östra hamnen är tyst. Några båtförare som troligtvis ska lämna Hangö i dag pysslar på sina segelbåtar. Just nu förbereder köpman Tom Asplund sin butiksbuss för en ny dag vid Strandgatans park.

- På åttiotalet och ännu i början av nittiotalet var butiksbussar ganska vanliga på landsbygden.

Komplement stöder varandra

I dag är det tystare med rullande butiker, men i Östra hamnen i Hangö upplever den gamla Mercedes Benz-butiksbussen en renässans. Asplund väntade inte länge på att verkställa sina nyfunna plan.

- Det gick hastigt. Idén grodde efter mitten av juni och till midsommar fick vi upp bussen.

Asplund köpte bussen i början av sommaren från Toholampi i mellersta Österbotten, där den ännu i maj körde matvaror mellan olika byar.

Förutom butiksbussen driver Asplund mataffären M-market Tommens i Hangöby. Bussen ser han som ett komplement till den fasta butiken.

- Butiken i Hangöby lockar turister på norra sidan, men dessvärre är butiken långt borta från Östra hamnens gästhamn. När jag fiskade efter samarbetspartner vad gäller hemtransport av varor till villor och båtar, så hittade jag den här bussen. Vi kan leverera varor ända fram till masten.

Även äldre personer

Köpmannen har också hemkörning till Hangöbor. Det här är en tjänst som utvecklats under vintrar.

- Under normal vintertid har vi etablerat hemkörning till äldre människor i hus där det inte finns annat än trappor upp till fjärde våningen. Vi har också drygt 30 företagskunder som vi kör till dagligen. Till det använder vi inte bussen utan distributionsbil.

Nu vill Asplund nå de som endast bor en kort stund i Hangö.

- Vi har funderat på att de som hyr lägenheter för en kort tid skulle ha ett fyllt kylskåp när de anländer.

Ny truckstop i Västra hamnen

Inom några veckor, ännu i juli, vill Asplund öppna ytterligare ett ställe i Hangö, nu i en annan hamn.

- Det är en stopplats för frakttrafiken vid Tullhuset i Västra hamnen. Här ska man få köpa lunch och äta fraktarsmörgåsar.

Om någon undrar vem som kör butiksbussen, så är det åtminstone inte köpmannen själv. Han saknar nämligen långtradarkörkort.

Artikeln om den katt som dödades i Pojo i mitten av juni fortsätter att vara den mest lästa artikeln på Yle Västnylands webbplats även förra veckan.

Själva artikeln är väldigt kortfattad, men den har trots det blivit en så kallad webbraket. Svenska Yles webbchef Johanna Törn-Mangs har tittat närmare på fenomenet med den här artikeln som publicerades den 18 juni.

- Det är först i början av juli som den började stiga som en raket på webben, det var fredagen den 4 juli på kvällen.

- Texten har lästs så mycket tack vare kommentarerna, gissar Johanna Törn-Mangs.

- Folk har gått in för att läsa diskussionen. Artikeln blev egentligen en helt annan historia. Diskussionen i kommentarerna handlar om både stort och smått, allt från filosofiska inlägg om djurplågeri till att folk kritiserar slarviga kattägare.

Törn-Mangs säger att det i Västnyland finns en livlig debatt.

- De västnylädska läsarna är engagerade, så jag är egentligen inte överraskad över att en artikel här har blivit en så kallade webbraket.

Rasism på andra plats

På andra plats finns EIF-spelare som den 5 juli blev utsatta för rasistiska glåpord under lokalderbyt i fotboll.

Det fick Frank Johansson, sommarboende i Pojo, att fatta insändarpennan. Johansson är verksamhetsledare för Amnesty i Finland, men han är också inbiten fotbollsvän.

Derbyt blev en tråkig upplevelse för honom.

Konkurs intresserar

Läsarna var också intresserade av Ekenäs plåtslageri som gick i konkurs. Artiklen var tredje mest läst på Yle Västnylands webb.

Ekenäs plåtslageri är ett medelstort företag som har verkat i Raseborg och Hangö-trakten. Företaget har haft ett tiotal anställda.

Vardagsord

Yle Västnyland följde upp artiklen om glåporden som utropades på lokalderbyt i fotboll genom att prata med EIF-spelarna Etchu Tabe och Victor Solomon.

Rasism är så vanligt för de svarta fotbollsspelarna Tabe och Solomon från Ekenäs IF både i vardagen och på fotbollsplanen. De säger sig vara vana vid det.

Glåpord kommer inte bara från publiken utan också från motståndarlaget.

Inbrott i Österby

På femte plats landade artikeln om inbrottstjuvar som igen bröt sig in på Nestes bensinstation i Österby i Ekenäs.

Inbrottet var det fjärde i ordningen sedan mars 2013.

På drygt två och en halv minut hann de maskerade tjuvarna stjäla 100 till 150 kartonger tobak.

Ett fel i stamnätslinjen på 110 kilovolt (kV) ledde till att hela Västnyland från Karis till Hangö drabbades av ett kort elavbrott på tisdagen (15.7) klockan 12:39. Det är oklart vad felet berodde på.

Avbrottet pågick i några sekunder.

Ekenäs Energis vd Frank Hoverfelt konstaterar att också korta avbrott kan vara besvärliga särskilt för industrin.

– Industrier kan bli tvungna att starta om sina tekniska apparater som kan få störningar redan vid korta avbrott. Också Ekenäs Energis eget kraftverk i Björknäs har teknik som är känslig för elavbrott.

Felet registrerades också på stamnätbolaget Fingrids hemsida för den som är intresserad av tekniska detaljer (på finska).

Vissångerskan Frida Andersson från Ekenäs är årets dockadoptör i Västnyland. Det är Unicefs lokalgrupp i Västnyland som varje år låter adoptera en unicefdocka till en känd västnylänning.

Frida Anderssons docka är sydd av Monica Lindgren. Andersson hade meddelat att hon gärna adopterar en kinesisk docka, men eftersom några sådana inte fanns lediga fick Lindgren snabba tag sy en. Dockan blev klar dagen innan adoptionstillfället, som hölls på Café Gamla Stan i Ekenäs.

Anderssons docka heter Lu-Chu, som betyder grönfärgad pärla.

Unicefs lokalgrupp i Västnyland har till dags dato sytt 3900 dockor. Intäkterna från dockförsäljningen används bland annat för att understöda Unicefs vaccinationsprogram i olika länder.

I Ekenäs bibliotek pågår som bäst en utställning med 90 dockor. Den som vill kan reservera en docka - högsta bud vinner. Utställningen pågår till den sista juli, efter det säljs de återstående dockorna på Ekenäs torg den 2 augusti.

Tisdagens dialekttimme i Vega Västnyland lockade många lyssnare att ringa in och dela med sig av ord och uttryck. Studiogäst var Ingmar Nyberg från Sjundeå.

Nyberg har varit engagerad i Västra Sjundeå ungdomsförening och är ordförande för Hembygdens vänner i Sjundeå.

Nyberg säger att många av de gamla orden har fallit ur dialekten och många vet inte vad de betyder.

Dessutom har den dialekt som nu talas blivit rätt likadan.

- Det är nästan samma dialekt som talas i hela Västnyland. Det är ganska små variationer det handlar om.

Exempel på gamla ord

Det var många gamla ord som lyftes fram under dialekttimmen.

Nyberg lyfte genast fram ordet "råjtågär" som är ett ord han egentligen bara har hört i Sjundeå.

- Ordet betyder en slarvigt klädd person, berättade Nyberg. Men kan också användas i vänlig ton om barn som är slarvigt klädda.

Han berättar att ordet har fått sin början av en verklig person som ofta var slarvigt klädd. Det var rotehjonen som var de fattigaste bland de fattigaste som gick klädda i slarviga kläder.

"Tarlåt" eller "tarlågär" var andra exempel på äldre dialektord.

- Varför tarla du i fötterna? Det betyder: varför går du i vägen för mig, berättade Ingmar Nyberg.

Från lyssnarhåll kom tips om att det betyder att något är illa eller att någon mår dåligt.

Om du har ord eller uttryck du vill dela med dig av kan du kommentera här på Yle Västnylands webbsida eller gå in på Yle Västnylands Facebooksida. Det går också bra att ringa in på tisdagar till sändningen mellan klockan 9 och 10.

Läs också:
Karisborna har rätt dialekt
Jo nej myky lite
Dialekt är inget att skämmas för

Raseborgs sommarteater ordnas även nästa år, trots att ledningsgruppen inte längre vill vara med. Det försäkrar Fredrika Åkerö som är ordförande för Västnyländska ungdomsringen. Åkerö medger att hon inte snabbt kunde ta till sig alla nya idéer för framtiden.

Regissören Bobo Lundén har avbrutit sitt kontrakt och säger att det beror på att styrelsen och ledningsgruppen har olika åsikter om hur ringen och sommarteatern ska utvecklas.

Bobo Lundén. Regissör för Raseborgs sommarteater "En midsommarnattsdröm" är Bobo Lundén. Bild: Yle/Tove Virta

"Jag var inte redo"

Lundén har bland annat velat samarbeta med olika lokala aktörer och velat ha både amatörer och proffs på scenen.

- Jag hann inte med i hans tankar. Det har tagit tid för mig att komma in i den här organisationen och att lära känna den. Det är juli nu och jag började i januari. Jag tror att han hade hunnit längre i sina tankar, men jag var inte redo, det gick för fort och det har vi pratat med varandra om.

"Det har inte varit så stora problem"

Lundén sade också till Yle Västnyland att förtroendet har brustit från styrelsens sida gentemot ledningsgruppen. Styrelsemedlemen Leif Wikström säger att han inte har märkt något sådant.

- Det har inte varit så stora problem, vi har kanske pratat förbi varandra, men jag förstår inte heller att vi gjorde det. Mycket kunde säkert ha gjorts annorlunda från båda sidor, men jag har inte uppfattat att det funnits några stora schismer.

Utmanande förening

Vad kunde har gjorts på ett annat sätt, Fredrika Åkerö?

- Jag har funderat mycket på det, det är en viktig sak. Det har varit turbulenta år, det är utmanande med en förening som är en takorganisation för andra föreningar. Vad ska vi ge dem? Många jobbar frivilligt, hur ska vi klara av alla krav? Hur ska vi ha tid med detta då vi har jobb på dagen att sköta?

- Jag skulle inte ha kunnat vara snabbare i min tanke, upprepar Åkerö igen och säger att man måste leva med organisationen i ett år innan man kan alla skeden och känner alla människor.

Anpassning krävs hela tiden

Vad ska VNUR då göra annorlunda framöver? Det är för tidigt att säga, svarar Åkerö.

- Jag tror inte att det finns ett rätt eller ett fel. Vi måste hela tiden anpassa oss efter vad ekonomin ger för utrymme, vi har jubileumsår på kommande som ger nya krav och förhoppningsvis är folk med då så att vi kan genomföra det.

Raseborgs sommarteater firar 50 år 2016 och följande år är det Västnyländska ungdomsringens tur att jubilera då föreningen fyller 100 år.

Arbetet fördelat i styrelsen

Kommer arbetet att förändras mellan ledningsgruppen och styrelsen? Fredrika Åkerö säger att det inte finns några krav på en ledningsgrupp eftersom det inte finns några stadgar om det.

- Ledningsgruppen tillsattes för att utveckla sommarteatern konstnärligt, nu är arbetet fördelat mellan personer i styrelsen som kan gå in på de detaljer som gäller sommarteatern.

Nu ska VNUR leta fram en ny regissör och en ny producent till nästa års uppsättning på Raseborgs sommarteater.

Hangö IK:s Jonna Berghem och Tuomas Puputti från IF Raseborg gjorde personbästa resultat på måndagskvällen. Rekordnoteringarna gjordes i distriktstävlingar i friidrott i Åbo.

Jonna Berghem löpte 100 meter på 11,81 i försöksheatet. Etta i heatet var Milja Thureson från Åboklubben Turun Toverit på tiden 11,75. I loppet var medvindens styrka 1 sekundmeter.

Berghems resultat för henne upp på en fjärde plats i den inhemska statistiken för den här säsongen. Thureson är tvåa. Etta är Hanna-Maari Latvala från Jyväskylä på tiden 11,38. Trea i statistiken är Jasmin Showlah, HIFK, 11,80. EM-gränsen för damer är 11,60 på 100 meter.

I finalen var vindstyrkan 1,2 meter per sekund och segern gick till Milja Thureson med personbästa resultatet 11,74. Berghem var tvåa på tiden 11,82.

- Det var en bra tävling. Det var första gången i år jag fick löpa i varmt och torrt väder och banorna är dessutom mycket fina, säger Jonna Berghem om tävlingarna på Paavo Nurmis stadion.

Inga häcklopp i år

Jonna Berghems tidigare personbästa var 11,88 löpt i Vasa i för ett knappt år sedan.

- Försöken kändes egentligen lite trögt och trodde själv att tiden skulle vara lite på 12sekunder, så det blev en rolig överraskning då det gick så pass snabbt. Finalen gick inte riktigt så bra, jag var långsam i starten men kom ändå i mål på 11.82. Nu är ännu bättre tider är på kommande, lovar hon.
Hon säger att Milja Thureson också var en bra motståndare i loppen i Åbo.

Den här säsongen kommer Jonna Berghem knappast att löpa några häcklopp. Siktet är inställt på att löpa häck igen nästa sommar. På veckoslutet deltar hon i SFI-mästerskapen i Pedersöre.

- Jag deltar antagligen också i elittävlingarna i Lapinlax. Det är ännu lite öppet vilka dagar jag tävlar, säger hon.

Personbästa av Tuomas Puputti

IF Raseborgs Tuomas Puputti förbättrade rejält sitt personbästa resultat på 400 meter. I Åbo klockades han i mål på tiden 53,65, vilket är 0,48 sekunder bättre än hans tidigare rekord från juni i år.

Puputti var snabbast i B-heatet i tävlingen. A-heatets etta var Joni Vainio-Haila på tiden 49,55. Han representerar Laitilan Jyske.

Puputti fyller sjutton år i höst. I 17-åringarnas inhemska årsstatisk är Puputti 22:a med sitt nyapersonbästa resultat.

Alla resultat från tävlingen i Åbo finns här.

Ingå kommun har inte ännu fått något anbud på renoveringen av taket på Knattebo daghem. Det är andra gången kommunen gör en anbudsförfrågan, men den här gången väntar kommunen inte bara på svar, utan är också själv aktiv.

Kommuningenjör Ilmari Viljanen säger att kommunen också kontaktar företagare inom byggbranschen så att det ska finnas så många goda anbud som möjligt att välja mellan.

Det är problem med undertaket som gör att plåttaket kan bli fuktigt, dessutom ska takfönster bort och plåttaket bytas ut.

Barnen behöver inte flytta från Knattebo, men vissa specialarrangemang blir det, säger Viljanen.
- Det är taket mot vägen som ska renoveras så barnen kan stanna kvar i daghemmet, men någon form av specialarrangemang blir det på gården.

Yle Västnyland sänder direkt från Dal daghem i Ingå klockan 8.40. Vi får höra hur daghemmet tar emot de barn som annars inte går i Dal daghem och vad de gör på sommaren i dagiset.

I Ingå kyrkby är det Dal daghem som är öppet i sommar. Knattebobarnen kommer ganska snabbt in i den nya gemenskapen med hjälp av gemensamma lekar. Många känner också varandra från förut.

Det är ett jobb för små barn att vistas på daghem, säger Johanna Westerlund som jobbar på Knattebo, men nu i juli jobbar i Dal daghem. Just nu finns det 30-35 barn i det tvåspråkiga dagiset i Dal.

Många föräldrar försöker ordna så att barnen är så länge lediga på sommaren som möjligt, men ibland lyckas det inte. I juli ser vardagen på daghemmet ut nästan som på vintern, men barnen är kanske mera ute än vanligt, säger Johanna Westerlund.

Lär känna varandra

Det tar några dagar innan barnen vant sig vid sin nya miljö.

Dal daghem i Ingå. Bild: Yle/Malin Valtonen

De första dagarna går åt till att lära känna varandra.

Konsert i september

Föräldern Daniela Andersson är en av dem som kan ha barnen hemma hela sommaren tack vare mormor och farmor och ett flexibelt jobb. Andersson är också med i föräldraföreningen som flitigt samlat in pengar hela vintern.

Det betyder att föreningen kan ordna en konsert med Arne Alligator den 13 september. Konserten är öppen för alla.

Läs också:
Knattebobarn flyttar inte då tak renoveras

Det är Västnyländska ungdomsringen som ska sköta Raseborgs sommarteater. Det lönar sig inte att skapa en skild förening för sommarteatern, säger Jan Lindroos som i 20 år jobbat som verksamhetsledare och konstnärlig ledare för VNUR.

Bobo Lundén regisserar årets pjäs, En midsommrnattsdröm, och den blir han sista pjäs. Lundén avbryter sitt treåriga kontrakt. Samtidigt upplöstes ledningsgruppen där vice ordföranden Dan Idman och producenten Katti Riski var med i.
Lundén pekar på skillnader i styrelsens och ledningsgruppens idéer om framtiden och på förtroendebrist från styrelsens sida.

Jan Lindroos jobbar i dag på Åbo Svenska Teater och han håller inte med regissören Bobo Lundén om att det är omöjligt att komma upp till stora publiksiffror på Raseborgs sommarteater.
1993 var ett rekordår då 20 000 såg Sound of Music, men Lindroos har också varit med om publiksiffror på 4 000.

- Jag är fullständigt övertygad om att de stora jubileumsåren kommer att locka folk, 2016 då sommarteatern fyller 50 år och VNUR fyller 100 år följande år.
- Om en pjäs inte lockar så stor publik som man väntat sig så betyder det inte att pjäsen är dålig, utan det handlar om att man inte lyckats marknadsföra den på rätt sätt till rätt personer.

Nationalteater

Jan Lindroos säger att hans personliga åsikt är att det är VNUR som ska sköta sommarteatern.
- Det finns sommarteatrar som har egna föreningar, till exempel i Närpes, men i Östnyland finns en förening som liknar VNUR. Där har den uppbyggnaden fungerat utmärkt i över 50 år.

Lindroos säger att Raseborgs sommarteater är en sorts nationalteater för honom.
- Den är stor och den kräver ett stort nätverk för att kuna fungera. Massor av frivilliga ställer upp så att den fungerar.

- Samtidigt är VNUR en kanal för dem som är aktiva i föreningarna och som inte bara vill satsa på den egna föreningen. VNUR ger en karriärmöjlighet och är ett sätt att komma med i större sammanhang.
- Det här är definitivt ett mervärde som man inte ska sopa under mattan.

Hitta nya lösningar

Jan Lindroos tror att det skulle vara ett stort misstag att skilja åt VNUR och sommarteatern.

Jan Lindroos. Jan Lindroos Bild: Yle / Jonas Sundström

Läs också:
Raseborgs sommarteater utan ledning
"Jag hann inte med i Lundéns tankar om sommarteatern"

Arkivplocken kommer den här gången från Pojo. Det handlar om fusionsplaner, kommunhus, jakt och brandmannaläger.

Redan år 1987 frågade man sig om små kommuner har chanser att överleva eller om närliggande kommuner kunde klara sig bättre tillsammans. I Västnyland utredde Karis stad och Pojo kommun möjligheten till en fusion.

Olika politiska partier hade förstås olika åsikter. Henry Österman från SFP i Karis vill inte ha det problematiska Pojo som kommunpartner. Österman oroar sig bland annat över Pojobornas budgetarbete och deras industriby.

Folkdemokraternas (numera Vänsterförbundet) Aarre Aalto från Pojo (DFFF) vill bibehålla den egna kommunen.

Börje Sjöblom från Pojo SFP menar att Karis är en tätort och Pojo glesbygd; då skulle säkert resurserna koncentreras till Karis.

Också språket, finska eller svenska, väcker diskussion. Programvärd för tv-programmet Regionalen var Johan Dikert.

Den första rösten vi hör är Karispolitikern Erkki Rissanen, Samlingspartiets grand old man i Karis och Pojo.

Pojo kommunhus blev utan uppgift då Pojo, Karis och Ekenäs för fem år sedan bildade den nya staden Raseborg.

Men 30 år tidigare, år 1979, "stod ett vackert och funktionellt hus och välkomnade de då trångbodda Pojotjänstemännen."

Jaktlaget i Fiskars jagar med hund. Männen är överens om att det måste vara något i generna som får dem och hundarna att älska jakten så mycket.

Redaktör Tiina Nummenmaas och jägare Ralf Wides spänning stiger när älgarna närmar sig.

I den här journalfilmen från 1962 får vi följa med grabbar på brandläger i Pojo.

Västra Nylands räddningsverk kommer med ett upprop till alla stugägare: ta reda på rätt adress och koordinater till sommarstugan. Den officiella adressen kanske leder till helt fel plats.

I början av sommaren fick Västra Nylands räddningsverk i uppdrag att släcka en markbrand på en plats i Raseborg där det byggdes sommarstugor.

Det var en byggarbetare på platsen som larmade brandkåren. Den officiella adressen ledde ändå till fel plats cirka en kilometer från stugan där tomten möter vägen.

Räddningsverket anlände alltså först till fel plats och blev sedan tvungen att ta en omväg på över nio kilometer för att komma rätt.

Räddningsverket vill med exemplet visa hur viktigt det är att man har rätt adress eller att man på annat sätt kan ange exakt plats, till exempel med hjälp av nödcentralverkets kartkoordinattjänst.

Det är bra att ta reda på koordinaterna på förhand så att man är beredd ifall olyckan är framme och kan ge den exakta positionen till räddningsverket.

Om man beger sig ut på vandring i skog och mark eller ute på vatten är det bra att ha med sig rätta koordinater ifall man behöver hjälp.

Det finns en leende flicka på ett svartvitt, gammalt fotografi som kallas Mona Lisa. Men vem är hon? Ingen vet. I Degerby har man sökt svar på den här frågan redan länge - men ännu är gåtan olöst. Nu gör man ett nytt försök att få svar på den här och andra frågor på den förnyade webbportalen degerby.fi. Samtidigt får Degerbyborna en stor dos information om sin egen by.

Sonja Bäckman har sedan mars arbetat med att förnya webbplatsen degerby.fi. Den är nu interaktiv vilket betyder att byarådet i Degerby som upprätthåller sidan exempelvis vill ha in tips och berättelser via webbplatsen. Mycket handlar om Porkalaparentesen och minnen från den. Bland annat finns ett arkiv med svartvita bilder från åren 1920-1956.

Vem är flickan som kallas Degerbys Mona Lisa? Flickan på detta foto kalals Degerby Mona Lisa. Bild: Degerby byaråd

- Vi har redan haft en del besökare på den här sidan. En del hade varit på de finska och svenska sidorna. En del besök kom från Estland och Ryssland och till och med 19 besökare från USA, säger Bäckman.

Ny byahjälp anställd

Förutom både foton och berättelser från förr och information till turister ska den nya portalen degerby.fi också finnas till för Degerbyborna då de vill veta vad som händer i byn eller information om företag i byn. De verkar vara många med tanke på byns storlek och finns inom diverse olika branscher - allt från torvupptagning och ledkorrigering till latrinbrunnstömning och design. Och så kan man också läsa att Degerby har en egen tibetansk-buddistisk meditationplats.

- Det är en jättetrevlig by det här, den har nog en speciell anda med ett klart centrum, säger Maira Lindeberg med tanke på all den företagsamhet och aktivitet som verkar blomstra i byn. Hon är deltids-Degerbybo och upprätthåller meditationscentret.

Info om Maira Lindebergs tibetanska meditationsverksamhet hittar man på byaportalen degerby.fi som Sonja Bäckman (till höger) har byggt upp. Info om Maria Lindebergs tibetanska meditationsverksamhet hittar man på byaportalen degerby.fi som Sonja Bäckman (till höger) har byggt upp. Bild: Yle/Tove Virta

År 2012 blev Degerby först med att anställa en byahjälp. Projektet arrangeras av riksföreningen Byaverksamhet i Finland där man ger långtidsarbetslösa jobb.

Webbporten är producerad inom ramen för ett Leader+-projekt som håller på fram till november. Fram tills dess uppdaterar Bäckman hela tiden med exempelvis nya företag som får information publicerad gratis. Hur fortsättningen ser ut är oklart.

Handbollsspelaren Olli-Pekka Korpimäki flyttar till norska division ett för säsongen 2014-15. Korpimäki har de senaste åtta säsongerna spelat för Karisklubben BK-46 i herrarnas FM-liga i handboll.

Korpimäkis nya klubb blir Haugaland HK i Haugesund. Laget placerade sig på en femte plats i Norges näst högsta serie i fjol.

Korpimäki, 25, har fungerat som lagkapten i BK-46 och har under säsongerna 2006-2014 spelat sammanlagt 190 matcher och gjort hela 796 mål. Han har spelat ett trettiotal herrlandskamper.

En stödförening bildades i fjol för Hangö frontmuseum i Lappvik. Föreståndaren Ralf Häggström gör ändå allt det praktiska arbetet själv. Vid Västra Nylands landskapsmuseum är man orolig för hur det kommer gå den dagen då Häggström inte orkar mera.

Säsongen började dåligt för frontmuseet i Lappvik. Nu när värmen kommit så har besökarnas antal också ökat. Museet är öppet varje dag mellan 11.30 och 18.30 och Ralf Häggström är dagligen på plats. Han sköter museet i dag och trots att han ibland får hjälp av bekanta så är det praktiska arbetet huvudsakligen på hans ansvar.

- Läget är som vanligt, det är en massa jobb när man i praktiken är ensam, säger pensionären Ralf Häggström och tillägger att han inte klagar eftersom museet och historia är hans intresse.

Ralf Häggström har mycket att stå i med frontmuseet i Lappvik. Ralf Häggström vid ingången till frontmuseet i Lappvik. Bild: Yle/Malin Valtonen

Lite stöd

Ifjol grundades en stödförening för frontmuseet för att Häggström skulle få mera hjälp med att driva museet. Men hjälp på plats har föreningen inte kunnat ge. De flesta i föreningen bor inte i närheten av Lappvik.

- Nog är det jobbigt men det är ett intresse. Jag har varit med sedan början så nog går det, säger Häggström som gärna skulle ta emot några hjälpande händer. Men han förstår att folk inte har tid.

- Det är få som orkar och ids. De har sina egna saker att göra, säger han.

Fronmuseet grundades 1981. Frontmuseet i Lappvik i Hangö. Bild: Yle/Malin Valtonen

Oviss framtid

I Västnyland finns det museum som har fått lägga lapp på luckan när initiativtagarna inte orkat mera och ingen har velat ta över. Arbetets museum i Ekenäs är ett exempel. Vad som kommer att hända med frontmuseum i framtiden vet ingen riktigt.

- Nog fungerar det så länge jag orkar men efter det har jag inte en blekblå aning, säger Häggström.

Vid Västra Nylands landskapsmuseum är man orolig över situationen.

- Jag måste medge att vi är lite oroliga för framtiden för frontmuseet, säger museichef Dan Lindholm.

Museichef Dan Lindholm hoppas frontmuseet fortsätter som tidigare också i framtiden. Dan Lindholm är museichef för Västra Nylands landskapsmuseum. Bild: Yle/Malin Valtonen

Landskapsmuseet försöker hjälpa

Frontmuseet har en stor betydelse i regionen, inte minst är det ett minnesmärke för krigstiderna. Frontmuseet har genom tiderna varit väldigt populärt.

Museichef Dan Lindholm berättar att man från landskapsmuseet försökt stöda frontmuseet och erbjudit möjlighet att hjälpa till för att verksamheten ska kunna fortsätta. Men landskapsmuseets önskan är att verksamheten fortsätter som tidigare, med privata krafter.

- Vi har inga resurser att ta över verksamheten, säger Lindholm.

Utan stödpengar

Stödföreningen för Hangö frontmuseum grundades också för att frontmuseet skulle kunna få stöd av Svenska kulturfonden. Ifjol fick museet ett bidrag som Häggström beskriver som en livboj för verksamheten. Men i år ansökte museet inte om pengar.

- Det gick dåligt och felet är helt mitt. Jag gjorde inte som man skulle, erkänner Ralf Häggström.

- Allt skulle ha gått så bra här i livet, men så en vacker dag fick jag en stroke, en propp i hjärnan. Jag blev förlamad och jag var riktigt, riktigt sjuk. Nuförtiden är jag återställd och njuter av en andra start.

Wille Wilenius har gjort sig känd som radiopratare, tv-producent, teaterarbetare, reklambyråkille och manager. Han är född och uppvuxen i Helsingfors, men bor numera i Karis med sin familj.

Wille berättar om sina projekt bland annat på Yle och Svenska Teatern. Han spelar upp en sketch från 80-talet, där den unge Wille bjuder på sina skådespelartalanger.

- Idag är jag inte längre rolig.

Slaganfall vid 40+

Blodproppen i hjärnan är en orsak till att Wille inte anser sig vara speciellt rolig. Mitt i en spännande karriär var det ytterst nära att Wille dog. Rehabiliteringen har varit lång. När det var som värst kunde Wille varken tala eller röra sig. Han var också deprimerad. Stroken kom för sex år sedan. I dag är Wille Wilenius lite på 50 och återställd.

Strax efter sjukdomsattacken genomgick Wille en magnetröntgen. I hörlurarna spelades skvalmusik, varvat med reklam.

Då märkte jag hur bra program radion gör.

- Det här passade jättedåligt in eftersom jag var väldigt, väldigt sjuk. Det kändes eländigt.

Följande minne av radio var i sjukhussängen. Wille var förlamad och kunde inte tala, men någon hade ställt in radion i kudden på Vega. Han kom att höra på allt som sändes på kanalen.

- Då märkte jag hur bra program radion gör. Jag tror att det här påverkar den finlandssvenska musiken. Vi har många bra finlandssvenska artister.

Vilken är den bästa finlandssvenska sången?

Till Willes tidigare meriter hör tv-serien 16 och teatermusikalen Hype. Wille Wilenius är också mannen eller managern bakom Linda Lampenius. Det här får ni höra mera om i Willes sommarprat.

I Vegas sommarpratare berättar Wille Wilenius också vilken finlandssvensk sång han anser är den bästa och han avslöjar också sin nya hobby – ett fritidsintresse som får honom att gråta.

Bland annat den här musiken spelar Wille Wilenius i sitt sommarprat:

Wille Wilenius sommarpratar den 17 juli kl 10.05 i Yle Radio Vega. Du kan också lyssna på hans sommarprat på Yle Arenan.

Här hittar du en lista på alla Vegas sommarpratare 2014!

Vad är det som får människor att syssla med hårda uthållighetsgrenar? Sjundeåbon Marcus Nordström, 37, började träna triathlon för knappt två år sedan och gjorde sin första triathlon nyligen.

Sjundeåbon Marcus Norsström berättar att han var överviktig, hade rökt i över tjugo år och sysslade överhuvudtaget inte med någon motion. Han ville ha en ändring på detta.

- Det var följd av att jag börja röra lite på mig, lade upp små mål innan jag sedan blev biten av triathlonflugan. Slutligen bestämde jag mig för att försöka mig på en full triathlon, säger han.

Det handlar om att lägga upp mål, fullfölja dem och så småningom nå målet.

"De flesta klarar det"

Han ville visa sig själv att han klarar av det och han påstår på fullt allvar att de flesta kunde klara av en triathlon.

- Simteknik kan man lära sig, cykla kan nästan alla. Det är inte själva distansen som tar kål på någon, det är farten som gör det. Största delen av oss klarar av att cykla 180 kilometer bara man inte gör det för snabbt, säger Marcus Nordström.

Han rekommenderar alla som blir intresserade av att börja med triathlon att anlita expertis.

- Gör inte som jag gjorde, det vill säga plockade allting från internet och gjorde upp mina egna program, säger Marcus Nordström.

Han säger att det är klokt att anlita en tränare eller att gå med i en klubb och komma igång den vägen.

Tid bort från vardagen

Marcus Nordström säger att han förde en genomgående diskussion med sin familj innan han började träna.

- Redan i år har jag tränat mellan 200 och 300 timmar och den tiden är bort från vardagen, säger han.
- Utan familjens stöd och support lyckas det inte, tillägger han.

Att klara av en hel triathlon, 3,8 km simning, 180 km cykling och en maraton (42 km 195 m) kräver hård fysik. För Marcus Nordström tog det alltså mindre än två år att klara det.

Marcus Nordström. Sjundeåbon Marcus Nordström Bild: Yle/ Bubi Asplund

Om en dryg vecka, tjugo dagar efter den tävlingen deltar han i en halvtriathlon i Jorois. Hans målsättning är att komma under sex timmar.

- Jag känner att jag är redo. En vecka efter kändes det så bra i musklerna, så eftersom jag hade anmält mig, så varför inte, småler han.

Prövar gränserna

För de flesta handlar det om att pröva sina gränser eller att visa att man klarar det.

När Marcus Nordström om en dryg vecka ska göra en halv triathlon i FM-tävlingarna i Jorois, har det gått tjugo dagar, alltså mindre än tre veckor sedan han gjorde en full triathlon i Danmark.

Han säger sig vara redo.

Degerby lekplats är för tillfället stängd, men ska öppna inom kort igen. Lekplatsen stängdes eftersom Ingå kommun hämtade fel sand.

Den stängdes i början av juli av hälsoinspektionen eftersom den nya sanden var av fel storlek.

Det är Degerby byaråd som sköter underhållet av lekplatsen, och byarådet har jobbat hårt de senaste veckorna med sand, berättar Lena Selén, aktiv i byarådet.

Lena Selén säger att byarådet en längre tid märkt att sanden borde bytas.

- Vi fick ett stort lass som låg mitt i byn, alla tog i av alla krafter, men vi funderade nog om det var rätt sand. Så stängdes lekplatsen, och vi skyfflade bort sanden.

Nu finns det sand som borde hålla alla regler.

- Jag har åkt runt i Sjundeå och tagit med exempel på hur den sanden ser ut och den verkar vara likadana som den i Degerby. Vi har också en ny gunga och skrivit 112 på infotavlan. Vi ska ännu slipa en kvist och göra säkerhetsdokumenten i skick.

Lena Selén säger att lekplatsen i princip är klar, men att hon inte vågar säga när den öppnar, först måste hon prata med hälsoinspektionen.

Byarådet sköter underhållet av lekparken, medan kommunen ansvarar för den.

Verksamheten vid Västra Nylands sjukhus i Ekenäs kanske skärs ner ytterligare om vårdreformen fortskrider enligt planerna. Hufvudstadsbladet skriver i dag (17.7) att antalet sjukhus som erbjuder vård på kvällar och helger om några år kan minska från cirka 60 till cirka 30.

Istället koncentreras jourvården till de större centralsjukhusen och de fem universitetssjukhusen.

Det betyder att både jourvården och undersökningar som datortomografi kan flytta till Helsingfors för Västra Nylands sjukhus del.

Gabriela Erroll Bild: YLE/Malin Karlberg

"Jour behövs i Västnyland"

Förvaltningsdirektör Gabriela Erroll vid Västra Nylands sjukvårdsområde säger att sjukhuset i Ekenäs redan nu rätt långt fungerar enligt de tankar som förs fram i tidningen.

– Vi har jour 24 timmar om dygnet sju dagar i veckan, men vi opererar inte på nätterna. Det har vi inte gjort på väldigt länge.

Erroll säger ändå att om jouren och vården dygnet runt faller bort så betyder det betydligt sämre service för västnylänningarna.

– Det är viktigt för den västnyländska befolkningen att det finns ett ställe dit du kan komma dygnet runt alla dagar och där det finns personal som kan ta ställning till hur sjuk du är. Personalen kan sedan bedöma om du kan vänta till följande dag på vård eller om du måste skickas vidare. Det är ju ungefär så vi fungerar redan i dag.

Om jouren stänger förpassar det västnylänningarna i en ojämlik situation då avståndet till närmaste plats med service blir så mycket längre, säger Erroll.

Samma diskussioner har förts tidigare

Gabriela Erroll säger att frågan om jourverksamheten vid Västra Nylands sjukhus inte är ny. Den här typen av diskussioner, funderingar och spekulationer har funnits förut.

– Det handlar förstås om att optimera resursanvändningen.

Det är inom ramen av den stora vårdreformen de här tankarna nu lyfts fram. Den färska social- och hälsovårdsministern Laura Räty (Saml) säger att en centralisering är nödvändig. Bara så bli vårdreformen maximalt kostnadseffektiv, säger hon i en intervju till Aamulehti.

Förvaltningsdirektör Gabriela Erroll säger för sin del att hon inte är rädd för vårdreformen, men att hon inte vet vad den innebär.

– Är den en rent administrativ reform så kvittar det ju ur kommuninvånarnas synvinkel hur det blir. Det allra viktigaste är ju att det finns ett visst utbud basservice lokalt och nära.

På lördag och söndag ordnas medeltida marknad intill Raseborgs ruiner. Det bjuds bland annat på tornering.

Marknaden öppnar klockan 11 båda dagarna. Det finns över 30 försäljare på området och så kan man se på tornering med hästar och riddare.

Den medeltida marknaden avslutas klockan 18 båda dagarna.