- Det må låta naivt, men jag tror att det viktigaste som krävs för att förändringar skall ske är att vi tror på möjligheter till förändring säger Amanda Sundell.

Amanda är statsvetare och Östersjöentusiast som tror på att var och en av oss kan ändra på samhället runt omkring oss. Sedan januari i år är hon företagare och hoppas att genom företagsverksamhet kunna bidra till ett renare Östersjön.

- Precis som alla andra som har vuxit upp längs med Finlands södra kust eller vistats i skärgårdshavet, har jag sett hur drastisk förändringen I Östersjöns välmående har varit: på 20 år har rena, klara sand- och stenbotten blivit grumliga och slammiga. Den ökade mängden näringsämnen i havet har gjort att epifyter och plankton frodas medan syrehalten i vattnet minskar och andra arter lider. Även om jag är ung, är jag tillräckligt gammal för att minnas hur fantastiskt klart vattnet var ännu i början på 1990-talet och hur stora och läckra de rökta flundrorna var.

Det rådde ingen brist på flundror, man fick dem på varje rökeri i skärgården. Abborre och piggvar fanns det också.

Amanda Sundell har jobbat bl.a. på FN i Makedonien och EU Kommissionen i Bryssel. Hon har ingen tidigare företagarerfarenhet men har valt att starta eget för att påverka i vardagen och skapa ett hållbart alternativ till flaskvatten. I sitt sommarprat berättar Amanda om hur idén föddes till att starta ett eget företag, hur vardagen som företagare är och hur hon ser på företagets och Östersjöns chanser i framtiden.

- Jag hoppas att min idé och min verksamhet kan fungera som inspiration för andra, både företag och individer, som överväger samhälleligt företagande.

Bland annat den här musiken spelar Amanda Sundell i sitt sommarprat:

Amanda Sundell sommarpratar den 7 juli kl. 10.05 och kl. 18.03 i Radio Vega. Du kan också lyssna på hennes sommarprat på Yle Arenan.

Här hittar du en lista på alla Vegas sommarpratare 2014!

En ung man blev fast för gorv fortkörning natten mot söndagen på motorvägen vid Lojo.

Polisen uppmätte hastigheten till 207 kilometer i timmen. Högsta tillåtna hastighet på platsen är 120 km/h. Bilisten, född år 1996, var på väg från Åbo mot Helsingfors.

Polisen försatte ynglingen i körförbud.

Förskolor i Raseborg får fortsätta, trots att de är för små. Fyra förskole-avdelningar uppfyller inte minimikravet för en grupp. Bildningsnämndens ordförande Filip Björklöf (SFP) anser att det inte är vettigt att följa stadens egna regler.

En grupp ska bestå av minst sju barn för att förskoleverksamheten ska köra igång. Men trots att kraven inte fylls så valde bildningsnämnden i Raseborg att inte lägga ner grupperna.

Det är inte vettigt att exakt följa de förordningar vi har. Det skulle bara vara klumpigare och dyrare att vara för oflexibla, säger Filip Björklöf (SFP), ordförande för bildningsnämnden.

I höst har förskolan i Bromarv fyra barn, medan Tunabo i Snappertuna har fem barn. De finskspråkiga grupperna i Billnäs och i Labyrinten i Karis har fyra respektive sex barn från och med i höst.

- Till exempel i Bromarv är det inte rimligt att barnen åker till förskola i Tenala eller Ekenäs för endast ett år, för att sedan börja ettan i lågstadiet i Bromarv efter det. Förskolan Tunabo igen ligger nära lågstadieskolan i Snappertuna så det känns fel att flytta på barnen, säger Björklöf.

Under veckoslutet brast två master på två segelbåtar i Västnyland. Sjöbevakningen rapporterar också om en taxibåt som fick roderproblem.

En segelbåt med sex personer ombord blev av med sin mast på söndagsförmiddagen några sjömil utanför Hangö. Ingen människa skadades.

Masten brast av okänd orsak i den friska vinden på 12-14 meter per sekund. En patrull från Hangö sjöbevakning kom till undsättning. Båten bogserades i hamn.

En taxibåt med nio passagerare och två besättningsmän ombord fick roderproblem vid Klippingen utanför Hangö på söndagseftermiddagen. Sjöbevakningen larmades omkring klockan 16. Taxibåten som alltså inte kunde styras bogserades i hamn av sjöbevakningspatrullen. Ingen människa skadades.

På fredagen brast masten på en segelbåt i Ekenäs skärgård. Också den båten bogserades i hamn av sjöbevakningens patrull.

Regattasvansen lämnade efter sig mera sopor och glassplitter än tidigare år. Så uppskattar Merja Rönkkö, som är parkförman i Hangö. Städningen påbörjades först sent på söndagen, men den har framskridigt i bra takt.

- Området kring Casino börjar vara städat nu på måndag morgon, men i Östra hamnen har vi ännu mycket kvar. Där finns bland annat en hel del glassplitter, säger Merja Rönkkö.
Eftersom fler dricker burköl istället för flasköl ansågs glassplittret bli mindre än förr, men så var inte fallet.

Parkförman Rönkkö klagar över att tekniska nämnden bestämde att städningen påbörjas först sent på söndagen. Rösterna föll fem mot fyra i tekniska nämnden för att fortsätta med att börja städa först på söndagen eftersom det är billigare.

- Dessutom har vi ganska liten personal som ska göra städjobbet, säger Rönkkö.

Hon kan inte säga om regattasvansen var längre eller kortare än under de senaste åren. Hon säger att många stannade tills ena kvällen i Hangö eftersom vädret var så fint.

En gammal artikel från den 18 juni är mest läst på Yle Västnylands webbplats vecka 27. Det är den dödade katten i Pojo som intresserar igen.

I juni berättade vi att en katt dödades i Pojo centrum strax efter midnatt natten mot söndagen. Det hände på Gamla Åbovägen 60 i Pojo centrum mellan midnatt och halv ett på natten.

Förra veckan berättade vi att polisen fortsätter att utreda fallet, men att utredningen är på hälft. Polisen kan inte i det här skedet av utredningen säga hur många tips som kommit in.

Polisen återkommer med mer information då utredningen är färdig.

Ny lag är intressant

Läsarna var också mycket intresserade av en ny lag som trädde i kraft den 1 juli som gäller byggnads- och fastighetsbranschen.

Den som bygger ett hus har en skyldighet att anmäla alla tjänster som man köpt under byggprocessen till skatteverket.

Skattemyndigheterna vill med de nya reglerna få bukt på den gråa ekonomin som frodas inom byggbranschen.

Naturister lockar läsare

På tredje plats finns naturiststranden i Hangö som öppnar på fredag.

Finlands naturistförbund är mycket nöjd med Tulludden som är utan klippor och lättillgänglig. Och det går bra att simma där. Det här är en elitstrand, säger ordföranden Juha Jonsson.

Tulludden är Finlands tredje officiella naturiststrand.

Kioskrånaren gripen

Den man som rånade R-Kiosken på Köpmansgatan 2 i Karis greps snabbt av polisen. Den artikeln på webben lockade så pass många läsare att den placerade sig på fjärde plats.

Polisen grep en cirka 40-årige Lojobon för rånet.

Mannen hotade kioskförsäljaren med kniv och kom över en mindre summa pengar.

Handboll på femte plats

Yle Västnyland skrev också mycket om BK-46 turer inom herrhandbollen. Den mest lästa av de artiklarna var BK-46:s handbollsstyrelses beslut om att handbollsherrarna fortsätter i FM-ligan.

BK meddelade i ett pressmeddelande att herrlaget lämnar mästerskapsserien för spel i den näst högsta serien division 1. Orsaken var att många spelare har lämnat klubben och att de spelare som är kvar är unga.

Styrelsen ångrade sig och beslöt att igen ansöka om licens till FM-ligan för säsongen 2014-2015. Ansökan godkändes av handbollsförbundet.

Sportmåndag 7.7.2014 handlar Raseborgsderbyt i herrarnas fotbollstvåa, Sun Citys förlust i amerikansk fotboll, FM-silver i stafettlöpning och Finlands största seglingstävling. En fin blandning av olika sportgrenar.

I amerikanska fotbollens division 2 förlorade Hangölaget Sun City för andra gången den här säsongen. Steelers i Kuopio var bättre. Sun Citys tränare Tony Andersson är orolig över de många skadedrabbade spelarna laget har.

I Lahtis avgjordes finska mästerskapen i stafettlöpning. IF Raseborgs H19-pojkar vann silver på 3x800 meter. I laget löpte Vilho Loukkalahti, Tuomas Puputti och Marko Vendelin. Segern gick till Gamlakarleby IF.

Under veckoslutet gick Hangöregattan av stapeln. Seglingstävlingen lockade denna gång över 210 båtlag i sammanlagt 18 klasser.

I Sportmåndagsstudion står Marica Hildén och Bubi Asplund.

Tennisveckan i Hangö eller Sanoma Hanko Tennis 2014 som turneringen heter började på måndagen (7.7). Den pågår fram till nästa veckas onsdag (16.7).

- Det värsta som kan drabba en tennisturnering är om det börjar regna. Man kan inte spela tennis om det regnar, säger Anna Granström.

I turneringen deltar ungefär 250 spelare. Under hela turneringen spelas nästa fyrahundra matcher. På plats finns spelare från Hangö, övriga Finland men också från utlandet.

- Vi har spelare från Sverige, USA och Australien, säger Granström.

Varje brukar år en hel del kända spelare delta i tennisveckan i Hangö. Så också denna gång.

- I herrarnas A-klass deltar finska mästaren Juho Paukku och Henrik Sillanpää.

Friidrotten är inte längre lika populär bland barn och unga som den har varit. En orsak kan enligt friidrottstränaren Conny Karlsson vara den, att man inte får jämföra barns prestationer med varandra.

- I dagens samhälle får man inte mäta sig själv med andra, Jag vet inte ens när man får siffror i skolan nuförtiden, det är tabu att mäta sig själv med andra, säger Conny Karlsson och fortsätter:

- Det gillar inte jag som friidrottsmänniska. Varför ska vi ha våra barn inne i en bomullsinhägnad? Man får inte mäta sig själv med andra utan alla ska vara på samma streck. Friidrotten lider nog lite av det här, tror han.

Friidrott är en rå gren

Karlsson tror att det att friidrott är en individuell gren påverkar intresset bland barn och unga.

- Friidrott är en ganska rå gren man ser genast hur bra eller dålig man är. I lagsport kan en lite sämre individ med ett bra lagspel få laget se hur bra ut som helst, säger han.

Förr hörde friidrott också på ett annat sätt än nu till barnens och ungdomarnas fritid.

- I Dragsfjärd där jag växte upp och på hela Kimitoön, tävlades det mycket. Det ordnades serier på de olika sportplanerna som fanns där. Jag undrar om alla de sportplanerna längre ens underhålls, säger Karlsson.

Friidrotten uppgående

Trots allt anser Conny Karlsson att friidrotten är på uppåtgående för friidrotten i såväl Västnyland som hela Finland.

- Jag tycker så där överlag att det ser bra ut för både Västnyland och friidrotten inom SFI (Svenskfinlands idrottsförbund). I min egen förening, IF Raseborg, har vi mycket juniorer och föreningen är klassificerad bland de tjugo bästa i landet, säger Karlsson.

Karlsson anser att det var ett lyckat drag att slå ihop Ekenäs IF och Karis IK. Föreningarna fusionerades för några år sedan till IF Raseborg.

- Helt klart att det var smart. Istället för att två små föreningar slåss om samma understöd kan man slå ihop sina krafter. Tränare växer inte heller på träd, säger han.

Han känner inte heller den knutpatriotism som gör det så svårt att samarbeta över de gamla kommungränserna inom Raseborg.

- När jag själv är utböling så drabbar inte mig det gamla groll som Ekenäs och Karis kanske har., småskrattar Karlsson.

Hangöpolisen kände av att det i år var mera människor i gång i Hangö än ifjol under det så kallade Regattaveckoslutet. Men ingen människa skadade sig allvarligt under helgen.

Seglingstävlingarna i Hangö lockar inte bara seglingssuga åskådare utan har blivit en helg då många väljer att besöka Hangö för att fira sommar.

Polisen säger att den så kallade Regattasvansen festade på samma sätt som tidigare år. Polisen sysselsattes främst av skadegörelse och av misshandel.

På plussidan är att antalet rattfyllerister var färre än tidigare år. Polisen grep tre rattfyllerister varav en person misstänks för grovt rattfylleri.

- Det nyaste på våra bibliotek i Esbo är kurser i programmering, säger Sunniva Drake som är distriktsbibliotekschef. Jag ser programmering som ett språk som man ska förstå och då är det bibliotekets uppgift att lära ut det språket, säger Drake.

- Men vi lånar ut cyklar och symaskiner, vi har 3D-printrar och vinylskärare. Jag vill att vi ska ha så mycket ny teknik som möjligt så att folk får pröva på. Hittills har vi fått statliga projektpengar för olika satsningar och det funkar bra, sedan blir ju apparaterna kvar hos oss, säger Sunniva Drake som är distriktsbibliotekschef.

Var kommer böckerna in?

- Just nu jobbar vi hårt med att lära besökarna använda e-böcker. Man ska via en streckkod på bibbakortet ha tillgång till e-böcker på svenska, finska och engelska. Man ska kunna läsa tidningar och tidskrifter. Delta i språkkurser. Titta på film. Och allt ska vara gratis, säger Drake.

Hon är besviken på att det inte finns en lag eller förordning i Finland som uttryckligen slår fast att det är bibliotekens ansvar och uppgift att ha e-böcker.

Sunniva Drake, distriktsbibliotekschef i Esbo. Sunniva Drake, Distriktchef för bibliotekstjänster vid Esbo stadsbibliotek Bild: Yle/Julie Ebbe

Förlagen vill inte släppa e-böckerna

- Det är mot alla demokratiska regler, det är ju bibbornas sak att sprida information till folket, säger Drake som också ger en känga åt förläggarna som inte gärna ger ifrån sig e-böckerna. De vill hålla marknaden för sig själva.

- Vi på biblioteken kan ju puffa folk i riktning e-böcker och det gagnar förlagen i förlängningen, säger Drake.

Pappersboken då? Är den helt ute?

- Nej, i Finland älskar folket böckerna. Pappersböckerna håller och utlåningssiffrorna för pappersböckerna håller. Det har ett värde i sig att hålla i en bok, bära den med sig, känna att den är min, säger Drake.
- För allt på biblioteken är ju "vårt", slår Drake fast.

Hon tror att den sk. "allaktivitetshus-modellen" är framtiden.

Hus där det händer

- Vi ska vara hus där det händer och där det förmedlas kultur och kunnande. Det är fråga om etniskt, politiskt och tekniskt kunnande. Och i storstäderna har vi fina bibliotek, medan det många gånger inte är så lätt ute i bygderna. Många bibliotek lägger lapp på luckan när pengarna tryter, säger Drake. Men vi har en miljon besökare per år i till exempel Sello. I juni månad när det var kallt och regnigt växte besökarantalet med 16 procent, säger Drake.

Ekenäsborna hittade hem igen

I Raseborg har huvudbiblioteket i Ekenäs arbetat i nyrenoverade utrymmen i ett drygt halv år nu. Och den senaste lånestatistiken visar att allt fler har hittat hem igen.

För perioden 1.1 - 30.6 i år hade Raseborg 162 553 lån, av dem 78 681 vid biblioteket i Ekenäs. Det är en uppgång med cirka 10 000 från år 2012 och cirka 15 000 år 2013 då biblioteket vistades i tillfälliga utrymmen.

Biblioteken i Raseborg samarbetar tätt med skolorna. Österby skolas femteklassare i mysrummet i Ekenäs nyrenoverade bibliotek. Bild: Yle/ Bubi Asplund

Nätet slår ut uppslagsverken

- Det vi slängde ut i renoveringen var referensbiblioteket. Förr hade vi ett helt rum med sk. referenslitteratur, i dag har vi en hylla, säger chefsbibliotekarie Heidi Enberg.

- Nätet har slagit ut uppslagsverken. Vi har inte heller stora boklager eller magasin. I samband med flytten gallrade vi hårt i bokbeståndet. Det var kanske 6 procent som gallrades bort. Man måste kasta ut gammalt för att få in nytt, och vi lyckades. Utlåningssiffrorna har gått upp och folk hittar inte bara det de letar efter utan hittar också sånt som de aldrig trodde att de ville ha, säger Enberg.

På biblioteket får man prata

- Vi har kvar tystare zoner där man kan läsa i lugn och ro, men på ett modernt bibliotek får man prata så det hörs, säger Enberg.

Heidi Enberg chefsbibliotekarie i Raseborg. Heidi Enberg är bibliotekschef i Raseborg Bild: Yle/ Bubi Asplund

I dag är det många som söker sig till biblioteket för att få hjälp med den digitaliserade informationen. Folk vill ha hjälp med allt från att fylla i blanketter till att boka resor på nätet.

- Biblioteken har alltid varit info-byråer och är det fortfarande. Vi hjälper människor att hitta information på nätet, det är inte så att vi direkt betjänar folk utan vi försöker ge råd om hur man i dag hittar olika former av information, säger Enberg.

Läser folk mindre nuförtiden?

- På sätt och vis ja, folk läser allt mindre långa texter, det läsande som kräver koncentration avtar, säger Enberg. Föräldrarna kommer med sina barn och lånar bilderböcker och ännu i lågstadiet är barnen ivriga att läsa och låna böcker. Men redan i högstadiet avtar läsandet. Det finns så mycket annat - datorer och mobiler - som konkurrerar, säger Enberg.

Biblioteket i Raseborg har ett intensivt samarbete med skolorna för att fånga upp barnen. Både i Ekenäs och Karis finns det skilda barnbibliotekarier, man ordnar studiebesök, och satsar på att lära ut informationskunskap.

Framtiden då?

- Utmaningen är nog ekonomin. När hela staden har svag ekonomi och det ska sparas så är inte biblioteken fredade. Vi blir av med personal och tvingas att försämra öppettiderna. Vi har haft en hög kvalitet på vår verksamhet och nu är utmaningen att kunna bibehålla kvaliteten trots att det blir mindre pengar, säger Enberg.

I natt hälsade inbrottstjuvar igen på i Nestes bensinstation i Österby i Ekenäs. Nattens inbrott var det fjärde i ordningen sedan mars 2013.

Ungefär tjugo före två gick larmet att någon tagit sig in i bensinstationen. På drygt två och en halv minut hann de maskerade tjuvarna stjäla mellan 100 till 150 kartonger tobak. Tjuvarna visste exakt var cigaretterna lagrades.

Lokalen var täckt av glassplitter. Glassplitter efter ett inbrott i Nestes bensinstation i Österby. Bild: Dennis Lindholm

Många inbrott på kort tid

Sedan mars ifjol har det varit inbrott fyra gånger i bensinstationen. Inbrotten har ökat markant.

- Den tidigare ägaren hade två inbrott på tolv år, berättar Lindholm som har svårt att spekulera i varför inbrotten har ökat.

Bensinstationen har haft fyra inbrott sedan mars 2013. Inbrott i Nestes bensinstation i Österby. Bild: Dennis Lindholm

Tjuvarna vet oftast vad de vill ha

Alla inbrotten har gått till på nästan samma sätt. Tjuven eller tjuvarna slår sönder ett fönster, tar sig in och tar det dom hinner och och försvinner från platsen. De två senaste gångerna har tjuvarna vetat exakt vad de velat ha.

- I natt var de ute efter cigaretter, vid inbrottet i maj var det spelautomaterna.

Under den förra ägarens tid skedde bara två inbrott vid bensinmacken i Österby. Nestes bensinstation i Österby, Ekenäs. Bild: Yle/Malin Valtonen

Glassplitter överallt

Inbrotten ger mycket extra jobb till personalen. Lindholm har idag varit fullt upptagen med att städa och diska upp allting som funnits i närheten av det krossade fönstret.

- Till och med i vitrinen på 1,5 meters höjd hittade jag glassplitter, berättar Dennis Lindholm.

Galler är ingen lösning

Bensinstationen är idag larmad och videoövervakad. Vaktmästaren är vid larm på plats inom tre till fyra minuter. Men att lägga galler för fönstren ser Lindholm inte som en lösning på inbrottsproblemen.

- Visst kunde man bura in hela platsen men då blir det som ett fängelse, konstaterar han.

Dennis Lindholm lovar en belöning till den som hjälper till att få fast nattens tjuvar. Dennis Lindholm driver Nestes bensinstation i Österby. Bild: Yle/Malin Valtonen

Polisen gör ett bra jobb

Tjuvarna som bröt sig in de två första gångerna har polisen tagit fast. Men de som bröt sig in i maj går ännu på fri fot, liksom de som inatt olovligt hälsade på. Men polisens arbete klagar Lindholm inte på.

- Jag har inget ont att säga om polisen. Det har funkat bra med dem och de har varit snabbt på platsen, säger Lindholm bestämt.

Dennis Lindholm efterlyser tips om inbrottet inatt. Lindholm lovar belöna den som ger ett tips som leder till att inbrottstjuvarna blir fast.

Västnyland har rätt bra sommarväder. Det visar statistik från Meteorologiska institutet som tidningen Helsingin Sanomat har sammanfattat i sin månadsbilaga Kuukausiliite.

Institutet har några hundra väderstationer, men just de här 74 väderstationerna har inte bytt plats.

Hur definiera bra sommarväder?

Redaktionen vid Helsingin Sanomats Kuukausiliite valde att se på temperatur och på nederbörd för att slå fast vad som är bra sommarväder.

Kort sagt: ju varmare och torrare desto bättre sommarväder.

Särskilt när det gäller mängden nederbörd ligger Västnyland och andra kustområden bra till. Både mätstationen på Bågaskär i Ingå och stationen i Tvärminne i Hangö ryms med i topp tio när det gäller att ha lite nederbörd per sommar.

Havet sänker temperaturen

Havets svalkande effekt märks ändå i statistiken då varken Tvärminne, Bågaskär eller mätstationen i Porla i Lojo ryms med i topp tio över orter med det bästa sommarvädret i Finland.

Men bland 74 mätstationer landar Hangö på 23:e plats, Lojo på plats 26 och Ingå på plats 27.

Meteorolog Henriikka Simola på Meteorologiska institutet säger att den här typen av mätningar naturligtvis ska tas med en nypa salt då bra väder är en subjektiv fråga.

Men klart är att det finns faktorer som gör att Västnyland har ett somrigt klimat.

- På försommaren bildas det stackmoln inne i landet medan kusten har klart väder. Det påverkar regnläget. I slutet på juli blir vädret riktigt varmt också vid kusten och i augusti hjälper det varma havet till att hålla temperaturerna milda, säger Simola.

Mäter olika saker

De olika mätstationerna varierar lite i utseende och storlek beroende på var de finns och vad de mäter.

Typiskt för en väderstation är i alla fall att man mäter temperatur och mängden nederbörd. Antalet soltimmar, molnighet, vindriktning och styrka hör också ofta till det som mäts. Vissa stationer mäter bara nederbörd och till exempel snödjup, berättar meteorolog Henriikka Simola.

Eftersom det i den här undersökningen bara har tagits med väderstationer som har funnits på samma plats i 30 år påverkar också det resultatet. I Ingå ligger mätstationen ute i skärgården på Bågaskär och i Hangö i Tvärminne. Lokalt kan sommarvädret inom en och samma kommun variera.

Men det här är en omfattande genomgång av statistik, konstaterar Simola.

Kallast i norr

Meteorologiska institutet tar inte ställning till rangordningen på mätstationerna eftersom man kan välja att jämföra vädret på olika sätt, säger meteorolog Henriikka Simola som än en gång påminner om att alla inte tycker att hetta och torka är det bäst som finns om somrarna.

För den som ändå är nyfiken på hur det gick i jämförelsen som Helsingin Sanomats Kuukausiliite gjorde så är det varmast och torrast om somrarna i Anjala i Kouvola i sydöstra Finland. Nästbäst är det i vid flygplatsen i Björneborg och på tredje plats kommer Helsingfors-Vanda flygplats.

Sämst är vädret vid Värriötunturi i Salla i Lappland vid östgränsen. Också Saariselkä i Enare en bit norrut från Salla och Vieremä i Norra Savolax hör till orterna med de kallaste och regnigaste somrarna i Finland.

Två Kenovinster gick till Lojo på lördagen.

Den ena spelaren vann 100 000 euro med en insats på två euro. Spelaren hade alla rätt på den nionde nivån. Spelet spelades i Sparcentralen Latvala.

Den andra vinsten på 50 000 euro gick till en person som spelade Keno i K-citymarket i Lojo. Spelaren hade 9 rätt på den tionde Kenonivån.

Hangö IK:s Linda Sandblom tävlade och vann i höjdhopp på måndagskvällen i Vichtis. Hon var relativt nöjd med tävlingen trots att hon ännu är en bit från EM-gränsen 190.

Linda Sandblom resultat i Vichtis var 184, en höjd hon klarade med andra försöket. Esten Grete Udras var två på 179 och Viivi Voutilainen från Åboföreningen Turun Urheiluliitto trea med resultatet 173.

Urdas har förövrigt ett personbästa på 192 och har i år hoppat 188. Linda Sandbloms årsbästa är 184 och personliga rekord 189.

Sandblom hoppade 170 med första och 176, 179 och 182 med andra försöket. Hon gjorde ännu tre försök från årsbästa 185, men ännu den här gången var det för högt.

- Jag har lite problem med kurvlöpningen så jag kommer lite fel i slutet. Annars känns det riktigt bra och jag går hela tiden framåt, sade Linda Sandblom.

Förhållandena i Vichtis var nästan perfekta på måndagskvällen. Det var varmt och nästan vindstilla.

På lördag (12.7) tävlar Linda Sandblom nästa gång. Dagen där på tävlar hon i elittävlingar i Kuortane.

På måndag eftermiddag var det dags för över cirka 780 unga att stiga in genom portarna på Nylands brigad i Dragsvik för att påbörja sin militärtjänstgöring.

- Nu börjar man känna det där trycket nu, sade Axel Simola från Kimito strax innan han skulle gå in. Men jag har sett fram emot det här, ivrig är jag nog.

Den kontingent som rycker in under sommaren har normalt varit kring 770-780 personer, det vill säga i samma storleksklass som de 783 nya beväringarna. Av dem är 15 kvinnor, vilket är en liten ökning från 12 personer de senaste gångerna.

- Nu är det lite blandade känslor, men nu ska det bli roligt också. Det känns inte bra att lämna det civila och vännerna men tillika så hittar man nya, sade Rasmus Korsström från Kimitoön.

En del förbereder sig, andra inte

60 procent blir mer än 6 månader och mellan 10-15 procent har finska som modermål. Men hur har de blivande rekryterna förberett sig?

- Jag har börjat motionera. Så måste man också vara mentalt förberedd, sade Jonathan Wollsten från Borgå.

- Jag har länkat lite nu och då, sade Rasmus Viitala, också han från Borgå.

- Jag har nog inte förberett mig, igår kväll satt jag sista kvällen och spelade dator, säger Sebastian Malmberg från Svartå.

Han får medhåll av Karisbon Mika Mattson som inte heller förberett sig.

- Jag klarar mig, tror jag. Det känns bra, säger Mika Matsson från Karis.

De som påbörjar sin tjänstgöring i januari är normat färre till antalet beroende av beväringarnas önskemål, i år i januari var antalet knappt 660.

Nästan kontingent rycker in i januari 2015.

Fiskars ska vara attraktivt före både konstnärer och besökare, men någon nöjespark blir det ändå inte. Det slår nye fastighetsdirektören Kari Selkälä fast.

Det är högsäsong för Fiskars bruk just nu. Besökare promenerar ut och in i caféer, ateljéer och de små butikerna. Fiskars lockar besökare, och Fiskarsbolaget vill i framtiden locka dem också under höst, vinter och vår.

Fiskarsbolaget firar 365 år i år, och det innebär en mängd evenemang på bruksområdet. Det finns de som tycker att man har gått för långt, att bruket drivs på turismens, inte konstnärernas och formgivarnas villkor. Samtidigt som man satsar på turismen och evenemangen, blir villkoren hårdare för de konstnärer och formgivare som arbetar i Fiskars, lyder kritiken.

Kari Selkälä är ny direktör för Fiskars fastigheter. Fiskars nya fastighetsdirektör Kari Selkälä. Bild: Yle/Markus Haakana

Alla ska trivas

Kari Selkälä är nytillträdd fastighetsdirektör för Fiskarsbolaget. Han ansvarar för bolagets alla fastigheter, och därtill markegendomen. Diskussionen kring bruksområdet är bekant för honom.

- Vi måste hitta ett sätt att utveckla det här området som gör det möjligt för alla parter att trivas här. Resenärerna skulle inte komma hit om vi inte hade konstnärer, och vi skulle inte kunna ha den servicenivå vi har i dag utan turisterna, säger Selkälä.

Enligt Selkälä är fastigheterna på bruksområdet en del av Fiskars business. Bruket är ett stort showroom och spelar en viktig roll i Fiskars brandbygge. Hur mycket fastigheterna borde avkasta vill Selkälä inte gå närmare in på.

- I princip borde fastigheterna här vara självförsörjande. Med de intäkter vi får från bruksfastigheterna bord vi alltså klara av underhållet av området.

Långsam utveckling

Samtidigt är Selkälä mån om att poängtera det unika i bruksmiljön. Han säger att området ska utvecklas långsamt och med respekt för historien.

- Jag skulle inte vilja se att Fiskars blir en nöjespark, dit bussar och tusentals människor strömmar in. Naturen och infrastrukturen måste kunna bära

Selkälä hoppas på en bra dialog mellan alla parter på bruksområdet. Fiskars har tillsammans med Aalto-universitetet jobbat fram en plan för hur området kunde utvecklas, och i det arbetet har alla aktörer i Fiskars haft möjlighet att delta. I augusti är det dags att sammanfatta planerna.

Torget börjar byggas

Ett konkret utvecklingsmål är torget i Fiskars. Kari Selkälä hoppas att man under slutet av sommaren ska enas om en plan för torget. I bästa fall kunde ett första hus stå färdigt vid torget nästa sommar.

Fiskars skulle förlägga informationen i det huset, men andra aktörer behövs också. Målet är att bygga flera och större byggnader runt torget, men i det här skedet vill Kari Selkälä inte uttala sig om planer som sträcker sig längre fram i tiden.

Jan-Peter Stenvall, från Ekenäs, brukade syssla med långdistanslöpning. De långa distanserna var ett utmärkt sätt att testa hur mycket kroppen klarade av och det gick bra fram till dess att knäet plötsligt fick problem. Skadan tvingade långdistanslöparen Stenvall att tänka om fullständigt.

- Jag klarar mig med tre olika cyklar. Det som är A och O är service och underhåll av cyklarna, förklarar Stenvall.

Frihet på hjul

Att cykla är frihet. En frihet som Jan-Peter Stenvall förklarar med att det bland annat är ett säkert sätt att komma fram. Samtidigt gäller det att vara medveten om riskerna.

Säkerheten är mycket viktig när man cyklar. Stenvall menar att ett av de största problemen för tillfället i trafiken är de förhärskande attityderna i kombination med en ovilja att kompromissa.

- Det är oundvikligt att det blir konflikter då bilisterna strängt håller på sin rätt och cyklisterna strängt håller på sin rätt, menar Stenvall.

Flera gånger har Jan-Peter Stenvall varit med om situationer då både bilar och lastbilar susat förbi honom, så nära att om han hade sträckt ut handen skulle han ha kunnat röra vid fordonen.

- I dag, på väg hit på riksväg 25, körde en lastbil förbi mig så pass nära att jag hade kunnat röra vid släpet om jag bara vinklat ut armen lite. Då kände jag mig liten.

Stenvall har alltid velat pressa sig själv för att se hur mycket hans kropp klarar av. Med åren, och tusentals cykelkilometer i benen, har han lärt sig att hans återhämtning är mycket snabb.

Då Jan-Peter kom till YLE för en intervju på måndagseftermiddag hade han cyklat 202 kilometer under dagen. Den dagens träningsetapp hade börjat klockan 5.30 på morgonen.

- Jag är med i en utmaning som kallas Manic Monday. Det gäller att cykla så mycket som möjligt under tio måndagar och den med flest kilometer vinner, förklarar Stenvall.

Folk från världen över är med om utmaningen Manic Monday och för Jan-Peter Stenvall gäller det att försvara fjolårets vinst.

Tävling och dröm

Det finns en vilja att tävla, men det handlar mer om att tävla mot sina egna gränser för Stenvall än att tävla mot andra.
I mitten av juni körde Jan-Peter Stenvall Vätternrundan. Med sina 300 kilometer är Vätternrundan en av de tuffaste cykeltävlingarna i Norden. Stenvall var i år en halvtimme långsammare än den absoluta eliten. Så nära har han aldrig varit vinnarna tidigare.

- Jag frågade faktiskt arrangörerna om man skulle få kunna cykla två varv, alltså 600 kilometer i stället för 300. Men de gav så diffusa svar så jag lät bli, berättar Stenvall.

Om två år fyller Jan-Peter Stenvall 50 år. Han har en dröm om att ge sig själv en oförglömlig present den dagen. Något som han länge funderat på att göra är att cykla tvärs över USA, från kust till kust.

Det är en resa som är någonstans mellan 4000-5000 kilometer, lite beroende på vilken rutt som väljs. De snabbaste cyklisterna i världen, som gjort denna kust till kust resan, klarade av den på ungefär en vecka.

En dialekt är inget att skämmas för, men det är bra att litet släta ut sitt språk när man möter andra människor så att man förstår varandra. Monica Ferm från Hangö var med i Yle Västnylands tredje dialekttimme.

Monica Ferm säger att det inte är mycket kvar av den ursprungliga hangödialekten.
- Det kan bero på att folk var evakuerade under kriget och tog med sig nyanser från andra dialekter då de kom tillbaka.

I Hangö använder man också många finska ord då man pratar. Kiva, rosk och kaveri är bara några exempel.
- Vi har låneord från tyskan, franskan, ryskan och engelskan, så varför inte från finskan som ändå är ett språk som står oss nära?

En person som pratar högsvenska är inte sig själv, säger Ferm.
- Jag tror inte att vi längre skäms för våra dialekter, eller kanske litet, men jag upplever ändå inte att vi skäms. Vi korrigerar vår dialekt när vi träffar andra för att förstå varandra.

Nästa dialekttimme hör du den 15 juli med start klockan 9.10. Numret till studion är 019- 264 8855.

Läs också:
Karisborna har rätt dialekt
Jo nej myky lite

Bakom varje misshandlat djur finns alltid en människa som mått dåligt en längre tid. Det säger Heidi Rosqvist från Snappertuna som har tagit hand om skadade eller övergivna djur i tiotals år. Hon har sett att läget förvärras under perioder då det allmänna ekonomiska läget är sämre.

- Jag tror ändå att djurmisshandel inte är så vanligt som många upplever det. Under ett år har vi inte så många liknande brott som i Pojo, tack och lov. Det handlar mer om vanvård och oförståelse för hur man sköter djur.

Heidi tog hand om dvärgtaxen Pepi efter att ägaren försökte strypa honom. Dvärgtaxen Pepi blev utsatt för djurmisshandel innan Heidi Rosqvist tog hand om den. Bild: Yle/Malin Valtonen

Viss fall mörkläggs

Djurfallen väcker stora känslor. Bland annat katten som dödades i Pojo i mitten av juni har väckt starka reaktioner bland Yle Västnylands läsare och har fortsatt vara en av de mest lästa artiklarna den senaste tiden. Det här fallet kom ut i offentligheten för att polisen bad om tips, men mycket kommer inte alls till allmänhetens kännedom.

- De fall som inte kommer ut är ofta fall där polisen och de sociala myndigheterna bestämmer att ska mörkläggas för att personen kan vara psykiskt sjuk och inte förstå sina handlingar. Då är det kanske för att skydda familjen och de anhöriga, till exempel om den personen har barn.

- Bakom varje djur finns alltid en människa som mått dåligt en längre tid. Jag blir aldrig så härdad att jag kan glömma det. Jag går sedan själv till en psykolog då det blir för mycket, säger Rosqvist.

Heidi Rosqvist med Pepi i famnen. Hon har sett mycket genom åren. Heidi Rosqvist med dvärgtaxen Pepi. Bild: Yle/Malin Valtonen

Dobermann-valp tejpad och ihjälslagen

Heidi Rosqvist ger exempel på fall hon stött på den senaste tiden.

- Det fanns en valpkull av rasen dobermann som föddes i Karis. Uppfödaren bor inte längre på orten men alla valpar blev placerade i "inte så bra hem". En av valparna som var 7-8 månader blev ihjälslagen med en spade. De tejpade munnen och tassarna med silvertejp och sedan slog de ihjäl valpen.

Bassethundarna Baloo och Molla tar sig en tupplur. Bassethundarna Baloo och Molla tar sig en tupplur hos Heidi Rosqvist i Snappertuna. Bild: Yle/Malin Valtonen

Svanen som sörjde så den tappade bort sig

Rosqvist har också haft hand om vilda djur.

- I vårvintras fick vi ta hand om en svan som Räddningsverket lyfte upp på stranden. Jag medicinerade men insåg sedan att det inte blir till något så jag körde till Högholmen. Där visade det sig att den hade två frakturer på benet och en skallfraktur. Den avlivades där.

En annan gång hade en svan dött i gamla stan i Ekenäs, vi fick den andra. Den sörjde bredvid sin döda vän och hittade inte ut från gamla stan. Vi åkte efter den och släppte lös svanen i större vatten.

Heidi Rosqvist tar hand Rontti eftersom ägarna inte ville ha den. Katten Rontti tar Heidi Rosqvist hand om eftersom ägarna inte vill ha den längre. Bild: Yle/Malin Valtonen

Många famnar finns

Heidi Rosqvist har genom årets skapat sig ett stort kontaktnät av djurvänner.

- Folk som har tagit djur av mig hör av sig och säger att nu finns en plats för en till, speciellt om deras eget djur dött.

Heidi Rosqvist drev tidigare Alhovs djurhem men tar numera emot djur tillsammans med sin man på frivillig basis. En annan aktör inom branschen i Västnyland är Skeppsdal family.