Söndagens friidrottstävlingar i Karis hade lockat en talrik publik och många namnstarka idrottare till platsen. Också de västnyländska idrottarna höll sig väl framme i tävlingarna.

Hangö IKs Jonna Berghem segrade på damernas 200 meter med resultatet 24,16

Tomas Söderlund Bild: Yle

H17: Oliver Helander, IF Raseborg hade resultatet 66,13 i spjut
Tuomas Puputti IF Raseborg vann 800 meter med 2.00,90
I kula vann Anton Vuorio IFRaseb. Resultatet 14,94
Slägga: Roope Auvinen SjundeåIF 63,42

D17: Tiia Gustafsson IF Raseborg höjd 153
Josefine Lundström IFRaseb slägga 49,57

H19: Fredrik Fröberg SjundeåIF slägga 59,54

Karin Storbacka Karin Storbacka Bild: yle/Börje Broberg

Jonathan Åstrand Jonathan Åstrand Bild: yle/Börje Broberg

Vanligtvis är samtalsämnen bestämda i förväg, men nu får veckans måndagssnackare Lena Selén från Degerby orda fritt direkt då sändningslampan börjar lysa.

- Just nu bekymrar den ytterligare nedskruvade psykiatrin i Ekenäs. Jag kommer ihåg när de första beskeden kom på 80-talet. Då förklarade man troskyldigt om hur allt blir bättre. Det är förstås klart, inte ska folk ligga alltför länge instängda på sjukhus heller.

Radio Vega Västnyland: Måndagssnack del1

7 minuter

Spela upp klipp på Arenan: Radio Vega Västnyland: Måndagssnack del1

Radio Vega Västnyland: Måndagssnack del2

10 minuter

Spela upp klipp på Arenan: Radio Vega Västnyland: Måndagssnack del2

Selén menar att om man skär ner på psykiatriska platser i sjukhus, så måste man satsa mera på det andra, det vill säga öppenvården.

- Det frågar jag mig, får ungdomar i dag som mår dåligt tillräckligt mycket hjälp? Någonstans måste det finnas en plats där man fångas upp i ett tidigt skede.

Hon betonar också vikten av att få service på eget modersmål.

- Jag brukar inte hojta så förfärligt mycket om vård på svenska, men när det gäller psykiatri så är språket faktiskt en del av vården. Det är bäddat för katastrof om man inte får tala sitt modersmål.

Högljudda fallskärmshopp

Den andra måndagssnackaren, Egon Blomqvist från Karis, har ännu inte lyckats få en syl i vädret, men han tar över då snacket går vidare till fallskärmshoppare i Täktom i Hangö. Nu vill man återuppliva verksamheten, men många vill inte ha oljudet tillbaka.

- Tänk om det sku ha varit ett sånt här liv om Billnäs bruk ännu på 50- och 60-talet när stånghammaren gick 24 timmar i dygnet. Hela byn skakade. Då sade de gamla smederna i bruket att det är mat åt barnen.

- Vi har ägnat oss åt att säga nej till det mesta. Och det är nog en märklig inställning i det här landet och framför allt i Västnyland. Det ska vara så förbaskat tyst hela tiden. Om vi ska ha det tyst här, så var ska alla arbetsplatser vara, frågar Selén.

- De som förespråken friden ska nog bo nära järnvägen, de bygger 50 meter från järnvägen, men sen blir det ett himmelens liv när husgrunden skakar. Men förbindelserna ska ändå vara på gångavstånd, säger Blomqvist.

- Människor bor också nära Helsingfors-Vanda flygplats, de överlever också, utvecklar Selén.

Annat högljutt, nu i Ingå

Där sätter måndagssnacket punkt för fallskärmshopp i Hangö och går vidare till ett annat känsligt ämne. Något som många klagar på är de planerade utvidgningarna av stenkrossverksamheten i Joddböle i Ingå.

- Det är ett faktum att Joddböle är planerat som industriområde. Till Joddböle går landets allra bästa farled. Varför ska vi inte få använda det, när det är planerat som ett industriområde. Skeptiker säger att stenkrossen inte skapar jobb åt de lokala, men sådant här ger alltid något jobb.

- Och så vill man ha fina vägar att köra på och bygga hus av det här gruset. Någonstans måste man ta det ifrån, säger Blomqvist.

- Det finns tydliga miljökrav på hur det ska gå till i en stenkrossverksamhet. Vi inbillar oss att vi ska ha en total tystnad i det här landet, men vi har inte råd med det. Genom åren har jag följt med argumenteringen mot stenkrossar, sällan ser man väderhäftiga inlägg. Jag har sett rena rama lögner. säger Selén.

Billnäs mot Singapore

Olli Muurainen fryser ner verksamheten i Billnäs bruk och ställer in siktet mot Singapore. Vad för känslor väcker det här?

- Den som vill satsa, låt den försöka. På ganska kort tid har han fått ganska mycket till stånd i bruket. Hotellen har åtminstone inte ljud, som stenkrossar har, säger Blomqvist.

- Jag tror han betett sig som en elefant i en porslinsbod, säger Selén, medan Blomqvist hävdar att man får vara lite framfusig och oförsiktig om man har en tjock plånbok.

- Den som vill satsa på företagande i Finland måste veta att byråkratin i det här landet är tung. Han kunde ha varit lite mera diplomatisk, inte skälla på journalister och småföretagare. Det var ju inte klokt att stämma Fiskars.

Blomqvist tror att det kan handla om en skrämseltaktik.

- Muurainen tänker att de kanske mjuknar upp senare.

Styrelsen för HNS skulle idag (9.6) besluta hur psykvårdskartan i Nyland ska se ut framöver- men ärendet remitterades och kommer upp på nytt först i höst.

Den skulle ta ställning till bland annat att det framöver endast ska finnas 620 psykiatriska sjukhusplatser i hela Nyland ska år 2018. Det betyder fyra platser per 10 000 invånare. Psykiatrisk jour dygnet runt ska finnas endastpå fyra sjukhus, varav de flesta troligtvis skulle placeras i huvudstadsregionen.

Men styrelsen ville ha tydligare tidtabeller hur man de kommande åren ska göra övergången och mer information om hur man följer upp att den öppna vården fungerar.

- Psykiatrin är mitt inne i så stor förändringsprocess, från anstaltvård till öppenvård, säger ordförande Ulla-Marja Urho som också poängterar att det går att dra upp tidtabeller för den pågående regeringsperioden.

Ärendet med framtidens psykiatri har stötts och blötts nu i sex års tid. Bland annat Lojo har väntat länge på ett tillbygge för psykiatrin, men fortfarande är inte platsantalet klart. Förslaget från arbetsgruppen var att antalet ska halveras från nuvarande 45.

Sedan hösten har planer för framtidens psykiatrivård tagits fram av en HNS-arbetsgrupp. Huvudbudskapet av den är att mycket kan skötas inom öppna vården och att det behövs mycket få sjukhusplatser. Av dem ska de flesta finnas i huvudstadsregionen.

Styrelsen antecknade till kännedom på mötet den slutrapport som arbetsgruppen gjort.

21.1.2009 "Ekåsen inte det viktigaste"
10.5.2010 HNS styrelse: Enhet för psykiatrisk vård vid Lojo sjukhus

Veckoslutets stora idrottshändelse var friidrottstävlingarna i Karis. Flere matcher i fotboll spelades också.

De västnyländska friidrottarna Jonna Berghem och Tomas Söderlund har kommit igång med tävlandet efter långa pauser, visserligen har jonna hunniot med några tävlingar redan, men Tomas Söderlund hade tävlingspremiär efter tio månaders uppehåll. Jonna vann 200-metersloppet och Tomas var andra i kula, bara 35 centimeter efter segraren Arttu Kangas. Många yngre västnylänningar gjorde också bra ifrån sig, med segrar i juniorklasserna.

Segrar blev det också till många redan etablerade stjärnor: Karin Storbacka, Jonathan Åstrand, Noora-Lotta Neziri, Osku Torro.

I fotboll vann EIF:s båda division 2-lag. Damerna över Åbo IFK och herrarna över Klubi 04. EIF/Akademi och FC HIK spelade oavgjor mot varsitt lag. Lohjan pallo förlorade.

Hangös lag i amerikansk fotboll, Sun City, fick se sig besegrat av Huskies från Tavastehus.

Hälsocentralens bäddavdelning i Lojo får ett gott betyg av både patienterna och deras anhöriga.

Enkäten, som genomfördes i vintras, handlade främst om värderingar inom vården.

Totalt svarade 135 personer på enkäten, som utfördes i november 2013 och februari 2014. Av dem var 61 patienter och 74 anhöriga.

Patienterna gav 3,8 av 4 möjliga poäng åt frågorna om skötarnas yrkesskicklighet, om hur välkomna de kände sig på avdelningen, om de skulle komma till avdelningen på nytt och om de har blivit omskötta på ett skonsamt sätt.

Minst poäng gav patienterna åt frågorna om de har fått påverka sin vård och om avdelningens stämning är lugn och rofylld. Men också de frågorna fick 3,4 poäng av 4 möjliga.

De anhörigas svar var rätt lika patienternas. Också de anhöriga tyckte i hög grad (3,8 poäng av 4 möjliga) att de är välkomna på avdelningen och , att de inte känner sig besvärade, att personalen är proffsig och att patienterna har behandlats skonsamt.

Minst poäng gav de anhöriga åt påståendet att de har fått påverka de patienternas vård. Den frågan fick 3,2 poäng.

De anhöriga hade också möjlighet att ge fri respons och där framkom det att många önskar mera samarbete mellan dem och personalen.. Bland annat kommer det att ordnas flera informationskvällar för de anhöriga för att på det sättet öka förståelsen för patienternas sjukdomar och vård.

Polisen i Västnyland har haft en livlig helg. Bland annat försökte någon stjäla kassaskåpet i restaurangen vid järnvägsstationen i Karis på söndagen (8.6).

Gärningsmannen blev ändå upptäckt och flydde från platsen. Polisen ber eventuella vittnen ta kontakt på nummer 02 95 43 62 50.

Förvirrad älg

På söndagseftermiddagen (8.6) vid 13.30 blev polisen tvungen att avliva en ett år gammal älgkalv som sprang omkring mellan älgstängslen på Åbomotorväg i Lojo.

Polisen fick många samtal om älgen, men ingen olycka inträffade.

Motorfordon lockade tjuvar i Lojo

Natten mellan lördagen och söndagen (7-8.6) försökte någon stjäla två bilar på Storlojogatan, men tjuven eller tjuvarna lyckades inte starta bilarna. Tjuven hade söndrat strömlåsen, rivit fram eltrådar i bilarna och gjort skada på interiören i bilarna.

Natten mellan fredagen och lördagen (6-7.6) stal någon en motorcykel som stod parkerad i ändan av ett våningshus på Stationsgatan i Lojo. Den svartorange motorcykeln är av märket Honda CBR 600 F och registernumret CM-41.

Rattfylleri och förare som var påverkade av narkotika sysselsatte också polisen under helgen både i Raseborg och i Lojo.

På torsdagen väntade Hangö teaterträffs festkommitté, publik och en blåsorkester på att galeasen Hoppet skulle segla in i Hangö. Ombord på fartyget fanns hela uppsättningen Memories for life, som är en del av Teater Viirus samarbetsprojekt Meeting the Odyssey.

- Nästa år turnerar vi i Medelhavet och sommaren 2016 turnerar alla de fyra produktionerna i den Grekiska skärgården, berättar Oskar Pöysti som är en av skådespelarna.

Sorg och lycka över livet

Memories for life är en intensiv föreställning, både fysiskt och psykiskt. Det är väldigt fysiskt och jag sitter med andan i halsen medan skådespelarna rusar runt på scenen så att svetten flyger. Dansarnas kroppar och styrka framhävs på ett fantastiskt sätt och de talteaterbitar som finns passar naturligt in i allt det fysiska.

Jag känner både sorg och lycka när jag ser föreställningen och den överhängande känslan efteråt är ett rus av vemod men också en lycka över alltings skönhet. Och en vilja att ringa farmor och fråga hur hon har det.

Förgänglig tillvaro

Det övergripande temat i föreställningen är ålderdom och död, vilket bildar en stor kontrast till allt det fysiska som också sker på scenen. Det kan också kopplas starkt till både Oskars och hans medskådespelerska Maria Ahlroths konstnärsskap.

- Grunden för mitt konstnärsskap är den otroliga lyckan över att leva och samtidigt den bottenlösa sorgen över att allt kommer att ta slut och inget är för evigt. På något sätt handlar den här föreställningen om alltings föränglighet och hur man bearbetar det.

- Jag påminner mig också om förgängligheten ibland och då uppskattar jag samtidigt livet, stunderna och vännerna mer, säger Maria som fångas i en känslig stund när vi börjar prata om döden.

Kontrasten till döden och höstens mörka kyla känns miltals ifrån där vi sitter på en varm klippa i Hangö omringade av doftande syrénbuskar och en måsunge som piper. Och precis som Oskar sa, hösten och vintern kommer och allt kommer att ta slut någon gång.

Konstnärspolisen kommer

Men tills allting tar slut gör vi ändå bäst i att koncentrera oss på konsten, vännerna och sommaren. Och publiken.

- Det var häftigt att spela för en rysk publik, man visste inte vad man skulle förvänta sig och vi hade hört att ryssarna är en väldigt krävande publik, säger Oskar.

Men det är inte heller alltid så att den egna branschpubliken är trevligare, kollegor kan vara riktiga konstnärspoliser och vara väldigt krävande.

- Kollegor kan vara en väldigt kritisk publik, men ger också mycket i gengäld, säger Maria.

Snart seglar Hoppet vidare till Estland med hela ensemblen och i augusti och september kan man se Memories for life på Viirus scen i Helsingfors.

Raseborgs stadsfullmäktige godkände på måndagen (9.6) efter omröstning bokslutet för ifjol. Bokslutet ser bra ut på papper, men fullmäktigesalen uttryckte oro för att det bara är en kosmetisk förbättring.

Den största orsaken till att det ser bättre ut är bolagiseringen av energibolaget Ekenäs Energi. Staden gjorde också ifjol ett minusresultat.

År 2012 var resultatet för stadens egen verksamhet 7,3 miljoner euro på minus men i fjol endast 2,2 miljoner.

Nr den stora försäljningsvinsten för Ekenäs Energi räknas med, blev Raseborgs stads resultat 2013 nästan 17 (16,6) miljoner euro på plus.

Peter Björklöf (FKP) och Petri Palin (Sannf.) ville inte att bokslutet godkänns. Peter Björklöf (FKP) och Petri Palin (Sannf.) ville inte att bokslutet godkänns. Bild: yle/Petra Thilman

En överlägsen majoritet i fullmäktige var för att bokslutet godkänns och att ansvarsfrihet beviljas. Sannfinländarnas Petri Palin och Kommunisten Peter Björklöf röstade ändå emot det.

Läs också: Raseborg kravlar upp ur minusträsket

Raseborgs stad planerar ibland renoveringar utan några som helst kostnadskalkyler.
Det kommer fram i den årliga granskningen av stadens verksamhet och kostnader, det vill säga revisionsnämndens utvärderingsberättelse.

Det har hänt att staden har budgeterat för byggnadsrenoveringar utan någon kostnadsberäkning som grund, skriver revisionsnämnden i sin rapport som gäller 2013.

- Planeringen kör sedan i gång när fullmäktige har godkänt pengar för ett projekt.

Först efter det görs det upp en kostnadskalkyl och då kan det visa sig att det behövs mera pengar än vad fullmäktige först har beviljat.

Björn Siggberg (SFP) och Ulf Heimberg (SDP) är ordförande och vice ordförande för revisionsnämnden. Här håller de i de nya Raseborgsmuggarna. Björn Siggberg (SFP) och Ulf Heimberg (SDP) är ordförande och vice ordförande för revisionsnämnden. Här håller de i de nya Raseborgsmuggarna. Bild: yle/Petra Thilman

Intern service kritiseras?

Utvärderingsberättelsen specificerar inte vilken avdelning kritiken riktas mot men det torde vara frågan om intern service som ansvarar för renoveringar i Raseborg.

Intern service är också i skottgluggen på grund av sina städpriser. Städningen på vårdavdelningarna på Mjölbolsta var dubbelt dyrare när Intern service skötte den än när vårdbiträden på avdelningen städade.
Revisionsnämnden vill nu ha en utredning över hur städpriserna räknas.

Inflyttare vill ha tomter och vägarna ska vara i skick

Samhällstekniska sektorn får också hård kritik av revisionsnämnden. Året gick i pengar räknat bra men stadens visioner och målsättningar uppnås inte.
Raseborg skulle år 2030 ha 36 000 invånare och för att komma dit skulle staden skapa 90 nya småhustomter varje år men det har ännu inte lyckats en enda gång under Raseborgs fem år.
Planläggningsprogrammet är ambitiöst men resurserna knappa så framtiden ser heller inte ljus ut.
Revisionsnämnden ger en känga åt stadsstyrelsen och planläggningsnämnden som borde se till att staden når sina egna mål.

Också vägunderhållet får kritik.

- Tekniska centralen har som mål att skapa förutsättningar för tillväxt och utveckling i Raseborg, skriver revisionsnämnden.

Både näringslivet och privatpersoner behöver vägar som är i skick. Infrastrukturen är en viktig del av trivseln och ett kriterium då näringslivet väljer placeringsort.
Revisionsnämnden påtalar alltså reparationsskulden och efterlyser större satsningar på vägunderhåll.

Längre väg till skolbussen

Bildningssektorn får en eloge av revisionsnämnden.

- Alla har varit noggrannare med att ta sitt ansvar och man har lyckats hålla sig inom de givna ramarna. Alla avdelningar inom bildningsnämndens verksamhetsområde har gjort ett bättre resultat än budgeterat.

Men ingenting är så gott att det inte går att förbättra. Revisionsnämnden tycker att skoltransporterna kunde skötas mera effektivt.

- Rutterna bör ses över inför nästa upphandling. De borde planeras om så att det för transporterna borde användas flera bussar och färre taxin.

Det kan kräva att lärordningarna ändras. Det kan också leda till att eleverna måste gå längre till eller från skoltransporten.

Nästa 1 000 elever har rätt till skolskjuts i Raseborg. 400 av dem använder linjetrafik eller en kombination av linjetrafik och köptransport. Skolskjutsarna kostade staden närmare 2 miljoner euro.

Stora grundtryggheten genomför sparplaner men...

Grundtryggheten ska enligt åtgärdsprogrammet sänka sina kostnader med 2,1 miljoner euro (2010-2020).
Många av åtgärderna som ska ge den här besparingen har redan genomförts men besparingarna har inte förverkligats, påpekar revisionsnämnden.

Revisionsnämnden tycker att grundtryggheten inte tillräckligt noggrant granskat om målsättningarna i stadens åtgärdsprogram har uppnåtts. Åtgärdsprogrammet ska leda till att Raseborgs stora samlade underskott småningom försvinner.

Grundtryggheten är den största sektorn inom staden, den slukar ungefär 60 procent av stadens pengar.

Fortsatt dystra siffror

Raseborgs nyckeltal för 2013 är lika dyster läsning som tidigare.

Invånarantalet sjönk med 129 personer (0,4 procent).

Skatteintäkterna per invånare ligger långt under medeltalet i Nyland. En raseborgare betalar cirka 3 800 euro i skatt per år medan en nylänning betalar 4 500 euro.
Skuldsättningen i Raseborg är hög och soliditetsgraden låg i jämförelse med det som rekommenderas för kommunerna.

Arbetslösheten har på ett år stigit med 1,5 procentenheter, från cirka 1 200 i januari 2013 till 1 400 personer i januari 2014.

Bokslutet för 2013 visar ändå plus eftersom staden bolagiserade Ekenäs Energi. Det samlade underskottet sjönk med hjälp av försäljningsvinsten från 25 miljoner till 8,5 miljoner euro.

Fullmäktige i Raseborg behandlade revisionsnämndens utvärderingsberättelse på sitt möte på måndagen (9.6). Fullmäktige beslutade att de olika nämnderna har tid på sig fram till sista september att komma med ett genmäle till kritiken från revisionsnämnden.

Intresset för ridning ökar i Västnyland trots att förutsättningarna inte är optimala.
Ryttaren Henrika Lundberg fick instruktioner i fälttävling på Broby gård i Raseborg.

Den finska fälttävlingsryttaren Pia Pantsu, numera bosatt i Sverige, instruerade unga ryttare under ett par dagar på Broby gård i Snappertuna i Raseborg.

Tränaren Pia Pantsu Tränare Pia Pantsu instruerar ryttare Bild: Yle/Monica Slotte

- Hon är väldigt ärlig och kompetent. Det tycker jag om. Jag har tränat med henne ett par gånger och också varit på landslagsbesiktning.

För tillfället kan Lundberg inte satsa 100 procent på ridningen, studierna ska också ha sitt. Ändå reser hon Finland runt för att tävla och träna på nationell nivå. Fälttävlan ser hon som en mångsidig och utmanande gren.

Känn din häst

Pia Pantsu undervisar några ryttare till häst via headset. De uppfattar hennes instruktioner via egna sändare.

- Lugnt och försiktigt, känn in hästen. Nu kan du klappa den litet.

Pantsu är finsk men numera bosatt i Flyinge i södra Sverige. Hon tränar juniorer i banhoppning och fälttävlan. Och tävlingsrider själv, när hon hinner. Varje vecka sätter hon sig ändå på flyget till Helsingfors för att coucha ryttare i sitt gamla hemland.

- Hästsporten är mycket större i Sverige: det finns fler medlemmar i ridförbundet, det är fler som löser tävlingslicenser. Det är fler hästar som avlas och som tävlar. Finland är på god väg även om traditonen saknas. För en vanlig familj är hästintresset en dyr affär med hästar och allt som ska till. Det leder till att de som satsar måste välja om de ska rida som amatörer eller proffs. De som satsar på allvar söker sig ofta utomlands där förutsättningarna är bättre, säger Pia Pantsu.

Ökande intresse

Johanna Wasström på Broby gård Johanna Wasström Bild: Yle/Monica Slotte

- Det är synd att vi inte har det som i Sverige där kommunen ibland äger häststall eller också stöder företagare inom branschen. Här hos får vi kämpa hårt för att få loss slantarna.

Det påverkar naturligtvis också priserna för unga ryttare och deras familjer. Malin Lahtivuori har insikt i att ridning är en dyr sport.

- Man ska stå för allting själv. Det blir att jobba sommartid för att bekosta ridningen vintertid. Utrustningen är dyr, hur man än svänger sig.

Malin Lahtivuori tycker hjälmar är dyra Malin Lahtivuori Bild: Yle/Monica Slotte

Galoppen i skick

Ekenäsbon Linn Stenroos har egen häst på Broby gård. Hon hoppas kunna arbeta med galoppen tillsammans med Pia Pantsu.

- Mamman var en travare så hon har aldrig lärt sig galoppera ordentligt. Marilyn och jag har jobbat med galoppen i 3 år.

Snart 14-åriga Linn tillbringar åtminstone 5 dagar i veckan i stallet i Broby. Tävlingar i Åbo och Seahorse-week i Hangö finns på den närmaste framtidens program.

Helsingfors IFK förlorade otippat borta mot Viikingit i division ett. Segern var Viikingits andra under den pågående säsongen. Förlust blev det även för BK-46 mot Käpa i division två.

Viikingit radade upp flera goda chanser mot Helsingfors IFK innan Niko Tirkkonen sju minuter före fulltid spräckte nollan.

Det var bara startskottet för "Viikkarit" som efter det radade upp två mål till. Först Faton Seferi två minuter före stopptid och sedan Valmir Seferi på stopptid till 3-0.

3-0 skrevs också Viikingits segersiffror och laget har efter måndagens seger samlat sju poäng vilket är lika många som JJK och Jippo.

För HIFK var förlusten lagets tredje under den pågående säsongen.

I division två och den södra zonen överraskade Käpa BK-46 med siffrorna 2-1 i Karis.

Ilmari Ylönen förde gästerna upp i 1-0 ledning i första halvleken och innan pausvilan hade Samuel Haglund gjort 2-0. Daut Kuqi höjde BK:s hopp en halv timme före slutsignalen men närmare en seger än så kom inte hemmalaget.

Käpa har efter segern till 11 poäng och stiger till femma. BK fortsätter som fyra på 14 poäng.

Ett gammalt bostadshus på 300 kvadratmeter brann igår kväll på Sjundeåvägen - ett kort stycke norrut från centrum.

Huset stod i lågor när räddningsverkets enheter kom till platsen vid 23-tiden.

Bostadshuset totalförstördes vid branden men inga männiksor kom till skada uppger Västra Nylands räddningsverk.

Elva räddningsenheter fanns på plats under branden.Släckningsarbetet fortsatte nu under morgonen.

Orsaken till branden var troligtvis åskvädret igår kväll. En blixt kan ha slagit ner i huset eller alternativt kan det handla om ett elfel som orsakats av åskvädret. Skadorna uppgår till flera hundratusen euro.

Ungdomsgården i Pojo kunde flytta till Raseborgs stads egna lokaler. Fritidsnämnden tar på torsdag (12.6) ställning till att staden utreder om ungdomsgården kan flytta till byggnaden där biblioteket och medborgarinstitutet finns.

Ungdomsgården finns nu i fastigheten Pojo affärscentrum som ägs av företagaren Jan Westman. Raseborgs stad har som mål att så långt som möjligt använda egna lokaler.

Om fritidsnämnden godkänner att frågan om en flytt utreds kunde ungdomsgården flytta i början av år 2015.

Westman öppnar på lördag en ny butik med kafé och grillrestaurang i Pojo affärscentrum där ungdomsgården alltså nu också finns.

Redan titeln på före detta Bromarvbons doktorsavhandling får en enkel journalist att tappa hakan. Fuzzy Ontology for Knowledge Mobilisation and Decision Support. Robin Wikström, endast 26 år gammal, gör ett tappert försök att förklara vad avhandlingen går ut på.

- Den handlar om att utnyttja oprecis data. Dagens system samlar in mer och mer information, men systemen är ofta begränsade till att behandla antingen nollor eller ettor, sådant som man konkret kan säga att är sant eller falskt.

Vanlig takt i början

Wikström, som blir ekonomie doktor på fredag (13.6), inledde sin akademiska karriär traditionsenligt efter gymnasiet och sin militärtjänstgöring. På hösten 2008 började han vid Åbo Akademi. Att få sin kandidatexamen brukar kräva ungefär tre, fyra år. Ännu vid kandidaten var Wikström inte exceptionell.

- Jag hade helt vanlig takt. Efter tre år blev jag kandidat år 2011.

Det är efter det här som Wikström börjar osa akademiskt testosteron. För de flesta tar det ytterligare två, tre år innan de kan titulera sig själva magistrar.

- I mitt fall gick det snabbare. Jag fick mitt magistersbetyg ett år efter kandidaten. Och doktor blev jag två år efter det, säger Wikström.

- Jag fortsatte med samma ämne, så litteraturen var bekant från tidigare. Och så har jag haft jättebra kolleger. Jag har inte suttit i en källare för mig själv, utan samarbetat, fortsätter han ödmjukt.

Hur är det möjligt?

- Det är en kombination av att kunna organisera, samla tankar och ha lätt för att skriva.

Många studerande klagar på stress och tajta tidtabeller. Kanske det beror på baksmällan, vem vet, men Wikström kör med en rätt så enkel princip.

- Om jag har ett uppdrag så gör jag det med det samma. Om jag ska skriva ett arbete, så skriver jag det nästan samma dag som jag får uppgiften. Då hopar det sig inte före en deadline. Jag kan tänka mig att det känns tungt om du lämnar tio arbeten till en vecka.

Inte ensam i en källare

Det finns säkert saker Wikström har missat medan han varit insjunken i studielitteratur, eller?

- Jag har inte levt studielivet fullt ut, men det var inte heller mitt mål. Men nog har jag hunnit med mina fester också. Jag har inte bara suttit inne framför datorn.

Även om disputationen är på fredagen den 13 juni så är Robin Wikström inte vidskeplig. Han är förberedd på professorernas frågor.

- Avhandlingen har genomgått flera internationella, oberoende granskningar och det här är i princip slutförhöret. En professor från Polen kommer att förhöra mig i ungefär två timmar.

Fri som en forskare

Wikström fortsätter forska vid Åbo Akademi åtminstone på hösten. Självständigheten en forskare har är något som han uppskattar.

- Jag gillar friheten. Jag väljer helt själv när jag jobbar. Vill jag jobba mitt i natten så gör jag det. Och så får jag studera det jag brinner för. Då är det helt okej att bara läsa om ämnet en hel dag.

Ett nygrundat andelslag öppnade sommarbutiken på Sandnäsudd i Snappertuna på lördagen.

- Vi hade en bra öppning, det kom oväntat mycket gäster, både ortsbor och sommargäster, berättar han.

På lördagen öppnades också cafét och bränsleförsäljningen och årets första sommartorg gick av stapeln.

Många lov

Det var länge oklart om cafét kunde öppna i samband med att butiken slog upp sina dörrar. Endast en vecka innan öppning fick andelslaget klartecken av myndigheterna.

- Det är ganska många lov man måste ha innan man öppnar, medger Grönroos.

Lite gammalt, lite nytt

Sommarbutiken i Sandnäsudd drevs tidigare av Carola Ahlblad. Butiken fortsätter som tidigare och är öppen halva året, från början av april till september-oktober.

Enligt Ben Grönroos kommer butiken att ha ett lite annorlunda koncept än tidigare.

- Vi tänker satsa mera på lokala produktproducenter.

Hur stort intresset är inverkar sedan på hur mycket fibernätet byggs ut, säger Guy Källberg, som är styrelseordförande för Optowest.

- På de nya områdena ska det alltid komma tillräckligt mycket folk med, annars bygger vi inte. Och vi bygger i den ordning som vi får ekonomin att gå igenom på de olika ställena, säger han. Vi bygger garanterat i de byar där alla kommer med.

Det här är slutfasen på det arbete som andelslaget inledde år 2011.

Andelslaget Optowest har för tillfället 200 anslutningar och man hoppas också få 50 anslutningar till i de områden som redan har ett utbyggt optiskt fibernät.

Alla är inte intresserade

Åsa Finne, som bor i Orvlax i Bromarv är medlem i andelslaget, men har ännu inget fibernät att ansluta sig till. Hon har en bokföringsfirma och behöver därför vara uppkopplad på internet.

Enligt Finne är det inte helt enkelt att få grannarna att bli medlemmar i andelslaget.

- På den väg som vi bor på finns det ingen annan fast bosättning och jag har inte hört att de andra skulle vara speciellt intresserade av att ansluta sig till fibernätet, säger hon.

Enligt Åsa Finne beror det här bland annat på att det finns alternativa internetanslutningar. Själv har hon en trådlös internetuppkoppling som för tillfället fungerar riktigt bra för hennes ändamål.

Många är nöjda som det är

Guy Källberg säger att de mest svårflirtade kunderna är just de som har en fungerande internetuppkoppling i dag, också utan fibernät.

- Många är nöjda med den internetkontakt de har och hur den fungerar i dag och det är svårt för dem att motivera för sig varför de skulle behöva förbättra den kontakten, säger han. Men det är just det här vi ska bemöta i vår kampanj.

Det ljusnar för fibern till Bromarv
Tenala och Bromarv får fiber
Motvind för fibernät i Bromarv
Fiber till Tenala och Bromarv byggs i sommar

Under det allmänna invånarmötet om förslaget om detaljplan för Västra Nylands yrkesskola på tisdagskvällen (10.6) fick invånarna ställa frågor. Det var ett mycket lugnt och sakligt diskuterande möte, där invånarna undrade olika saker, och någon protesterade.

Kommunmedlemmar och intressenter får lämna in anmärkningar mot planförslaget under tiden 9-15.6 samt 4-24.8.2014.

Första frågeställaren under invånarmötet med sju personer undrade på vilket sätt staden Raseborg har visat hänsyn till grannarna i planläggningsarbetet.

Stadsplaneringsarkitekt Simon Store förklarade att man i första skedet hade tänkt ha de stora husen längre in på området, men nu är förslaget att de ska byggas närmast mot ån. Dessutom har man minskat antalet våningar i höghusen från fem till fyra.

Som helhet är tanken att miljön blir mycket mer välvårdad än den är nu, sade Store. Det ska bli ett välskött bostadsområde med kvalitativa ägarbostäder.

Planen godkänd till jul?

När är då allt byggt och klart att tas i bruk, undrade någon.

Tanken är, enligt Store, att detaljplanen ska godkännas av stadsfullmäktige före jul. Sedan ska vattennätet byggas, och asfalterade gator ska byggas. Men det är upp till markägaren i vilken ordning och takt området byggs ut.

Folk tvingas bygga småhus i två våningar för att skapa en enhetlig stadsbild, sade Store. Fasaden ska vara i rappad sten, med milda bleka färger i enlighet med funkisstilen.

Seniorbostäder?

Det skulle väl passa bra med seniorbostäder, hördes i invånarmötet.

Visst kan man tänka sig att en investerare köper upp ett av höghusen för att ha seniorbostäder, sade Store. Men det ska i så fall vara invånare som själva kan köra bil och klara sig. Planen godkänner inte resurserat serviceboende .

Överdimensionerat med fyra våningar

En invånare var upprörd och har haft mardrömmar eftersom det finns risk för att Pumpviken blir som östra Böle. Det känns väldigt överdimensionerat för en vanlig lekman som promenerar – med så här höga hus, sade invånaren.

Stadsplaneringsarkitekt Simon Store tror inte det finns någon risk för att det blir en sådan betongmiljö som i östra Böle. Och det blir nog lugnare trafik och mindre buller jämfört med då Kiilan koulu fanns på plats medan skolan i Kila renoverades.

Store förklarade under kvällen att det för markägaren kostar mycket att riva hus och att det krävs fyravåningshus för att det ska bli ekonomiskt lönsamt.

Raseborg vill undvika att områden förfaller

Staden Raseborg har som strategi att förtäta och ta itu med de utmaningar som finns på ett område – i det här fallet ett stort byggnadsbestånd som har tjänat sitt.

På det sättet kan de gamla miljöerna bevaras och området snyggas upp.

Om staden i stället skulle nonchalera problemet, kastas detta område sönder med sten och staden skulle i stället bygga där det är smidigast, förklarade Store.

Landskapet kring Pumpviken förtjänar lite högre hus på kullarna, sa han. Han jämför med Katarinahemmet och Västra Nylands folkhögskola, som också finns på kullar.

Småhus tappar i värde?

Någon var rädd för att småhusen intill kan förlora i värde om planerna blir verklighet.

- Jag skulle inte tro det, svarade Store, som utgår från att bostadsområdet blir mer attraktivt och att anseendet för området växer.

Mötet var klart efter drygt en timme.

24.5.14 Bostäder i en gammal bilhall i Karis

Ett invånarinitiativ om att säkerställa tågtrafiken i Ingå kommer att behandlas i fullmäktige i november. Det beslutade Ingå kommunstyrelse i måndags (9.6).

Initiativet har undertecknats av 108 kommuninvånare som vill att det i framtiden också ska gå tåg till Ingå.

I texten till kommunen säger undertecknarna att Trafikministeriet beslutade fortsätta lokaltågstrafiken till Ingå och Karis till och med år 2015. Men efter det måste kommunerna i regionen ha gjort insatser för att öka antalet tågresenärer.

Initiativtagarna föreslår att kommunen inleder anslutningstrafik till Ingå centrum från station, förlänger gång- och cykelbanan från Aktiahallen till tågstationen och ökar bebyggelsen genom att planlägga området mellan stationen och kyrkbyn.

Kommunen ska nu bereda ärendet och fullmäktige behandlar frågan på sitt möte den 13 november.

Läs också om kommundirektörens rädsla för stationens framtid ifall tågen inte längre stannar i Ingå.

Det är i samband med budgetarbetet för år 2015 som frågan om en konstgräsplan i Ingå avgörs. Det beslutade kommunstyrelsen på måndagen (9.6).

Det är flera fullmäktigeledamöter som har lämnat in en motion till kommunen om att en konstgräsplan borde byggas i kommunen.

Enligt statistik från år 2013 ökade antalet fotbollsaktiva i Nyland mest i Ingå.

Ingå IF har cirka 250 registrerade spelare.

Enligt motionen slits gräsplanen vid idrottsplanen orimligt mycket då belastningen är stor.

Kostnaderna för en konstgräsplan rör sig mellan 200 000 och 300 000 euro enligt de första beräkningarna från bildningsnämnden.

Kommunstyrelsen säger nu att frågan ska utredas noggrant och ska behandlas i samband med budgetbehandlingen.

Kommundirektör Jarl Boström säger att det finns många objekt som tävlar om pengar. Bland annat är frågan vart gymmet ska flytta från Ingahemmet då den fastigheten säljs.

Raseborg kämpar vidare med att hitta bra lösningar för daghemmen i Ekenäs.

Bildningsnämnden i Raseborg har bekantat sig med Mäntykoto daghem som för tillfället har tre avdelningar i N-huset på Ekåsen.

- Daghemsföreståndaren Jaana Tasanko visade runt. Det är hennes och personalens önskemål att få stanna i Ekåsen, säger Filip Björklöf (SFP), ordförande för bildningsnämnden.

Filip Björklöf är ordförande för bildningsnämnden i Raseborg Bild: Yle/Monica Slotte

Dyrt men nödvändigt

Björklöf säger att det är dyrt att riva upp golvet och renovera första våningen i N-huset, dit hela Mäntykoto kunde flytta.

- Men oberoende av daghemmet måste våningen renoveras i något skede om staden vill ha människor där.

Det har även chefen för intern service, Arne Nummenmaa, konstaterat tidigare.

För det svenskspråkiga daghemmet Skogsgläntan och gruppfamiljedaghemmet Lilla My verkar ett nybygge vara ett trovärdigt alternativ.

- Det är akut. Kanske mera akut än Mäntykoto. Vi behöver nya daghem i Ekenäs centrum, och i snabb takt.

Ingen språkfråga

Kommentarer på Yle Västnylands webbsida påstår att det även handlar om en språkfråga. Det finska daghemmet Mäntykoto får nöja sig med en gammal byggnad, medan det svenskspråkiga daghemmet Skogsgläntan får en ny byggnad. Björklöf dementerar de här påståenden.

- Verkligheten är inte den här. Det handlar helt enkelt om vad som är bäst för barnen och vad som är ekonomiskt vettigt. Det har överhuvudtaget ingenting med språkpolitik att göra.

Som bäst pågår en utredning av olika alternativ för daghemmen. I den ska också ingå en noggrann kostnadskalkyl. Stadsfullmäktige har tidigare reserverat drygt tre miljoner euro för att bygga om gymnasiet till daghem och flytta gymnasiet till den tidigare sjukvårdsskolan. Då man inte går vidare med det här planerna ligger de här miljonerna som grund.

- Vi spelar med de här, men det är omöjligt att i det här skedet säga om de här pengarna räcker till eller om vi måste ansöka om mera.

Filip Björklöf hoppas lösningarna, inklusive ett eventuellt nybygge, kan bli färdiga inom ett par år.