I morgon på torsdagen (6.2) kör de olympiska vinterspelen i gång i Sotji.

Yles team förmedlar stämningar och action från spelen såväl via teve, radio som på webben. Pojobon Robert portman jobbar som Yles huvudproducent under vinter-OS.

De över tusen timmar Yle sammanlagt sänder via olika medium kräver förstås att allting är väldigt bra förberett.

- Mycket av mitt arbete är ju förberedande och planerande, så jag hoppas ju att allting där skall rulla på. Men det brukar bli en hel del saker att lösa, säger Robert Portman.

Stort ansvar

Han har varit sex gånger till Sotji för att förbereda och försöka ta i beaktande allt möjligt som kan gå snett.

- Det är svårt att fröbereda sig för problem, men sådant som brukar dyka upp är problem med boende, logistik eller transporter.

För Portman är vinter-OS i Sotji det tredje OS:et i ordning, så han har redan en viss rutin av att jobba med så här ansvarsfulla uppgifter.

I Yles team i Sotji ingår sammanlagt omkring 170 personer. Cirka hundra av dem sysslar med sändningar för Yle i Finland och de övriga är sysselsatta med de internationella signalerna från skidtävlingarna. De flesta är journalister och teknisk personal.

Allt på webben

Yle sänder omkring tusen timmar från OS i Sotji. Yles stora nya satsning har gjorts på webben.

- Vår nya stora satsning görs på webben, Sotji-arenan. Där kommer allt material som Yle producerar kommer att finnas där.

- Det ger konsumenten frihet att ta del av programmen när det passar bäst, säger Portman.

Blicken redan på sommar-OS

Trots att Sotji-OS inte ännu ens kommit igång, planeras OS om två år i Rio de Janeiro redan för fullt.

- Jo, det stämmer. Jag har redan varit tre gånger till Rio för att planeringen rullar på. Delvis har mina besök haft och göra med fotbolls-VM som spelas i Brasilien sommarn 2014, säger Portman.
Också i OS i Rio de Janeiro kommer Portman sannolikt att vara Yles huvudproducent.

Kommunikationsministeriet beslutade i går att lokaltågstrafiken på kustbanan får fortsätta som tidigare.

Ministeriet ville också ge regionerna en möjlighet att se över markanvändningen. I praktiken innebär det att ministeriet kastar över bollen till kommunerna som nu får arbeta för Y-tågens framtid.

Kristian Westerholm är första viceordförande i Ingåfullmäktige.J - (Copyright: Yle)Kristian Westerholm är första viceordförande i Ingåfullmäktige.JYle

- Tanken är att Ingå kyrkby och Ingå stationsområde ska växa ihop. Nu har tyngdpunkten varit på att utveckla kyrkbyn och Degerby. Jag måste medge att utvecklingen av stationsområdet inte har varit så stark som den borde ha varit, säger Kristian Westerholm (SFP), första viceordförande för Ingå kommunfullmäktige.

Inte första gången

Redan på 1990-talet fanns det planer på att utveckla stationsområdet, men de förkastades.

- Planer på en detaljplan över föll på att det krävdes kommunalteknik till stationsområdet. Då tyckte man inte att det var realistiskt, säger Westerholm.

Kollektivtrafik i stället för bil

En annan utmaning som Westerholm nämner är hur Ingå skulle få pendlarna att välja tåget.

- Tyvärr tror jag att alltför många som jobbar i huvudstadsregionen väljer bilen. Kanske vi borde fundera på en matartrafik från kyrkbyn till stationsområdet. Det här har vi provat på tidigare utan större framgång, men kanske det är mera lägligt nu, säger Westerholm.

Ministeriet köper lokaltågstrafiken av VR och enligt avtalet får VR inte ändra på rutterna eller tidtabellerna utan att ministeriet ger tillstånd. Nuvarande avtal gäller till slutet av år 2015.

- Det är orealistiskt att förvänta sig stora förändringar fram till år 2015, men det är viktigt att visa en vilja, säger Sten Öhman, planläggningschef i Ingå.

Läs om Kommunikationsministeriets beslut om Y-tågens framtid.

Den tidigare Karisbon Marko Jokela (numera Vandabo) är ljudtekniker på Yle men jobbar just nu för OBS, Olympic Broadcasting Services under OS i Sotji. Han är med och producerar sändningarna i skidning. Sammanlagt består hans team av 150 personer, varav ett sjuttiotal är från Yle och resten från Frankrike, Norge och USA. De ska se till att både ljud och bild fungerar inför den första sändningen på lördag.

Jokela kom till platsen en dryg vecka innan OS startar på fredagen. Varje gren har ett eget tv-produktionsteam och Marko Jokela ingår i det team som jobbar vid Laura skid- och skidskyttecenter som ska se till att ljudet fungerar perfekt.

- De längsta kabeldragningarna har redan gjorts tidigare, nu återstår för oss att lägga ut endast 2-3 kilometer kabel. Till det hör också att lägga ut 60-70 mikrofoner runt stadion och runtom i skogen säger Jokela som konstaterar att han borde ha haft stegmätare på sig för att se hur många kilometer han sammanlagt rört sig i terrängen.

Laura skidcenter ligger på en höjd av 1500 meter. Det är en av elva tävlingsplatser.

Bild från skidcentret Laura.Marko Jokela

Ljudteknikerstuderande tolkar

Det är sammanlagt cirka mellan 1500-1700 personer som skapar signalerna som når tv:n, radion och webben runt om i världen.

- På plats här är finns dessutom alla frivilliga, väktare och poliser, plus alla de tävlande och publiken. Det är som en liten stad, den här byn, säger Jokela.

Ljudteamet har också med sig ryska ljudteknikerstuderande som behärskar engelska. Men ibland måste de ta händerna till hjälp.

- En del talar bara ryska så vi måste då och då försöka förstå varandra genom teckenspråk, säger Marko Jokela.

Vinter-OS pågår mellan den 7 och 23 februari. Om du har några frågor kring OS så rätar Yle Sportens chef Johan Portin och redaktör Antti Koivukangas ut några av dessa i en live chat direkt från Sotji på torsdagen.

Har den finländska jägaren blivit slav under elektroniken? Kan man idag klara sig utan elektricitet på sommarstugan? Vad gör en fiskeguide? Hur har den tekniska utvecklingen och samhällsförändringarna påverkat
finländarnas förhållande till naturen? Uppfattar Geocacharen landskapet runt omkring sig? Webbutställningen "Rustad för naturen" berättar om teknik och natur.

Att röra sig i naturen har alltid krävt att man tar hänsyn till naturförhållandena. Till arbetsplatsen och på fritiden har man alltid rustat sig på bästa möjliga sätt med den främsta tillgänglig utrustningen, kläderna och kunskapen. Genom den teknologiska utvecklingen, ökade välfärden och förändrade livsvanor har finländarnas förhållande till och hur man rör sig i naturen i stor grad förändrats.

Den nya tekniska utrustningen och de nya textilierna som används i fritidskläderna har gjort det lättare och bekvämare att röra sig i naturen vilket dock medfört att kunskaperna att röra sig i naturen med enklare utrustning försämrats. Nya fritidsintressen och sätt att röra sig i naturen har uppkommit.

Åtta finländska museer genomförde åren 2011-2013 ett dokumentationsprojekt som handlde om näringar och hobbyn i anslutning till naturen. Museerna har på ett mångsidigt sätt dokumenterat näringar och hobbyn i anslutning till naturen. Webbutställningen "Rustad för naturen" berättar om dokumentationsprojektets resultat. I webbutställningen intervjuas jordbruksföretagare, skogsarbetare, jägare, bärplockare, geocahare, en fiskeguide och fågelskådare samt flera generationer av sommargäster i Vichtis. I gamla och nya fotografier ser man den tekniska förändringen och via videoklipp kommer de intervjuades egna röster fram.

Dokumentationsprojektet ingår i det riksomfattande TAKO-samarbetet som är ett nätverk för samarbete mellan professionella museer kring dokumentation och samlingar. I projektet deltog Esbo Stadsmuseum, Lusto – Finlands Skogsmuseum, Pielinens museum i Lieksa, Finlands lantbruksmuseum Sarka, Finlands Jaktmuseum, Kainuun Museo i Kajana, Vichtis museum och Västra Nylands landskapsmuseum.

Webbutställningen är ett samarbete mellan de museer som deltagit i projektet och den har sammanställts av projektforskare Jenni Sahramaa.

Det blev dyrt för Raseborgs stad, många andra kommuner och företag då banken Nordea våren 2009 ensidigt beslöt att höja marginalen med 0,75 procentenheter på sina lån. Nu måste Raseborg också betala en del av rättegångskostnaderna i hovrätten.

Raseborgs stadskamrer Thomas Karlsson.Yle/ Maria Wasström

Stadskamrer Thomas Karlsson i Raseborg säger att det handlade om finstilt text i skuldebreven. Nordea motiverar höjningen med att kostnaderna för bankens finansiering kraftigt hade stigit.

- Det här har inte hänt tidigare och därför ansåg man på kommunfältet att det fanns skäl att reagera på det här, berättar Karlsson.

Dyrt för Raseborg

Nordeas förhöjning av marginalen har kostat Raseborgs stad över 100 000 euro och dessutom tillkommer nu rättegångkostnader, konstaterar Thomas Karlsson.

- Raseborgs andel av rättegångskostnaderna uppgår till 4 procent. För hovrättsbehandlingens del måste staden betala cirka 10 000 euro.

Till stora delar är det frågan om principer och hur banker kan agera i dylika situationer, säger Karlsson.

Högsta domstolen nästa?

Inom en snar framtid ska de inblandade kommunerna besluta om de besvärar sig till Högsta domstolen. Sedan är det upp till Raseborgs stad att bestämma ifall man vill vara med eller inte.

- Ärendet kommer att tas upp i stadsstyrelsen, berättar Thomas Karlsson.

34 personer har sökt det lediganslagna jobbet som turistsekreterare vid Raseborgs stads turistbyrå i Ekenäs. Ansökningstiden gick ut i fredags (31.1).

Raseborgs stad fick in 35 ansökan, men en person har återtagit sin ansökan.

Den nya turistsekreteraren anställs till slutet av det här året. Efter det är det möjligt att anställningsförhållandet förlängs.

De som har sökt jobbet är Linda Björklöf, Linda Ewalds, Sofie Gustafsson, Hanna Halonen, Mia Helin-Jokinen, Tiina Herranen, Maria Holmberg, Laura Ikonen, Anna Ingman, Jaakko Juolahti, Lena Karlsson, Katri Kokkonen, Sanna Koljonen, Antti Korpinen, Annamaria Kuikka, Ruth Leppik, Martina Lindberg, Susanne Lindholm, Josefin Mannström, Sonja Nyberg, Julia Packalén, Jenna Palomäki, Piela Parviainen, Monika Qvarnström, Melina Sandström, Jenni Suomela, Sarah Söderholm, Natalia Teikola, Ted Tunzelmann, Annie Wikström, Tarja Wikström, Susanne Winter, Jill Örnmark och Jennifer Österberg.

En långtradare tvingades på tisdagsmorgonen (4.2) väja ner i diket i Hangö på grund av en motkommande personbil som körde i fel fil.

Olyckan skedde vid Sandö på riksväg 25. Lastbilschauffören, en 23-årig man från Sibbo, skadades inte i olyckan. Däremot gick dragbilen delvis sönder.

Vem som körde den motkommande personbilen är tillsvidare oklart. Polisen utreder fallet som äventyrande av trafiksäkerheten.

Den tredje spelomgången i den herrarnas nationella fotbollscup lottades på onsdagen i Helsingfors. Division 2-lagen Ekenäs IF och BK-46 från Karis kommer från den hr omgången med i tävlingen.

Division 3-laget Ekenäs Sport Club spelar på tisdag (11.2) mot Hyvingelaget HyPS sin match i den andra cupomgången. Den matchen spelas på Kankuris konstgräsplan i Hyvinge trots att det är ESC:s hemmamatch.

I den tredje omgången möter vinnaren från den matchen vinnaren från matchen mellan Union Plaani och Sudet som spelas i Mokkula i Lahtis på onsdag (12.2). Union Plaani är en nygrundad förening från Heinola som spelar i division 6. Sudet kommer från Kouvola och spelar i division 3.

Ekenäs IF möter Sudet Reservi på bortaplan. Laget kommer från Kouvola och spelar i division 4. Karislaget BK-46 spelar på bortaplan mot vinnaren från matchparet Sexypöxyt – FC Honka/ A2. Båda lagen är hemma i Esbo. Sexypöxyt spelar i division 3 och FC Honka A2 är ett A-juniorlag.

Matcherna i den tredje omgången skall spelas mellan den 14:e februari och 12:e mars.

- Det var ett mänskligt misstag, sådant händer när man använder gamla kontraktsbotten, säger Catharina Lindström, avdelningschef för intern service i Raseborg.

Catharina LindströmCatharina LindströmYle/Minna Almark

Armbrytning om nytt kontrakt

Lindström påpekar att det i anbudsförfrågan stod tydligt att driftskostnaderna inte ingår i hyran. Krögaren ska alltså stå för elkostnaderna, inte staden.

Martin GladerMartin GladerYle /Maria Wasström

Men för tillfället är Raseborgs stad en del av hamburgarverksamheten. Staden förhandlar nu om ett nytt hyresavtal med krögaren.

- Vi har gjort ett nytt utkast till ett hyresavtal som krögaren får kommentera. Jag tror att vi hittar en kompromiss. Vi löser det här med att förhandla, inte med en rättegång, säger Lindström.

Jurister till hjälp

Martin Glader (SFP), ordförande för direktionen för intern service i Raseborg, medger att stadens rutiner har varit bristfälliga.

- I framtiden ska sådana här avtal läsas av flera personer.

Hittills har endast en tjänsteman uppgjort och förberett liknande kontrakt.

- Vi har jurister att tillgå helt internt, så vi ska också använda dem för att undvika fel och misstag, säger Glader.

Enligt Glader har man på intern service inte råkat ut för liknande fall tidigare.

Krögare Frank Holmström ger inga kommentarer.

Hangö stad planerar anställa flera ungdomar i år. Staden har precis som för ett år sedan, budgeterat 40 000 euro för sommarjobben. Men i år försöker staden ordna jobb för flere än tidigare år.

Genom att ge lite mindre lön än vanligt till ungdomarna så har Hangö stad möjlighet att ge sommarjobb åt flera. I Hangö skulle 16-17-åringarna få 1000 euro för fyra veckors arbete.

Pengarna väntas räcka till ungefär 38 sommarjobbare.

De gröna vill ge flera sommarjobb i Ingå

I Ingå har De gröna kommit med ett upprop riktat till de andra partierna som är representerade i kommunfullmäktige. De gröna vill att partierna ska bidra med drygt 300 euro per ledamot i fullmäktige för att ge flera ungdomar sommarjobb. Men ännu har ingen respons kommit från de övriga partierna.

I Ingå får tio ungdomar sommarjobb av kommunen. De flesta jobbar i gästhamnen.

Hundra får sommarjobb i Raseborg

Raseborgs stad kommer troligen att anställa hundra ungdomar som jobbar i en månad i sommar. Siffran är likadan som ifjol.

Sommarjobbslönerna är ännu inte fastslagna i Raseborg. Men förslaget är att lönen för högskole- och yrkeshögskolestuderande skulle vara 1 570 euro/månad medan studerande från gymnasium eller yrkesskolor skulle få 1300 euro för en månads arbete.

Enligt personalchef Johan Nylund var antalet sommarjobbssökande ifjol mellan 600 till 700. I Raseborg har staden mest behov av sommarjobbare på parkavdelningen, museet och inom idrotten.

Lojo erbjuder sommarjobbssedlar

Lojo stad ger jobb till 65 unga som gått ut grundskolan innan sommaren.

Staden erbjuder också sommarsedlar åt ungdomar som söker sommarjobb. Sommarsedelns värde är 300 euro och ges till den arbetsgivare som anställer sommarjobbaren. Staden hjälper inte till med att skaffa arbetsplats, det måste den unga göra själv.

I Sjundeå besluter kommunen om sommarjobbarnas antal i februari.

Det är ingen lätt match att få ett sommarjobb när många arbetsgivare kräver arbetserfarenhet anser ungdomar som studerar vid yrkesskolan Axxell i Karis. Det gäller också att vara ute i god tid om man vill tjäna pengar på sommarlovet.

- Det är jätte viktigt att vara ute i god tid, säger Daniela Wikström och kompisen Johanna Häggström håller med.

- Är man för sent ute får man inget jobb.

Arbetserfarenhet krävs i många fall

De ungdomar Yle Västnyland har talat med tycker alla att det är svårt att få ett sommarjobb. Speciellt kravet på erfarenhet gör sökandet jobbigt.

- Nog är det besvärligt att få sommarjobb idag, många arbetsgivare vill att man ska vara minst 16 och ha arbetserfarenhet, berättar Alexander Lundström som redan har sitt sommarjobb på det torra.

- Jag sökte i fem år till tio olika platser men fick inget jobb, berättar Kim Forsbom. Han brukar söka jobb från kommunen och privata företag.

Kommunala sommarjobb intresserar inte alla

Kommunerna i Västnyland tar en hel del ungdomar på jobb i sommar precis som tidigare år. Men ett jobb på kommunen faller inte alla unga i smaken. En av dem är Robin Nysten. Han tycker det är bättre att man jobbar med något man är intresserad av.

Daniela Wikström fick ett jobb av kommunen för några år sedan men valde sedan ett annat sommarjobb. Hon tycker det är bra att kommunerna erbjuder jobb åt unga.

- Men nog är det många som blir utan, konstaterar hon.

Sjundeåbor har så gott som slutat använda missbrukarvården på Pixnekliniken i Österbotten.

Kommunen slutar därför nu betala årsavgift till Pixne. Beslutet fattades av grundtrygghetsnämnden under sitt möte i går kväll.

I fjol fick ingen Sjundebo vård på Pixne som Kårkulla samkommun upprätthåller i Malax. De fyra föregående åren var endast två Sjundeåbor på Pixne för vård.

Billigare att betala för vårddygn

Kommunen har hittills tillsammans med över 20 andra kommuner betalat en avgift som baserar sig på antalet kommuninvånare med svenska som modersmål. I år är avgiften 2,85 euro per svenskspråkig kommuninvånare.

Sjundeå räknar att det blir minst hälften billigare att endast betala för vårddygn. Matematiskt räknat är årsavgiften billigare. Men om kommunen knappt använder kliniken blir det ändå dyrare att betala årsavgift än att betala för de dygn någon kommuninvånare använder kliniken.

Trafiken över Hangö hamn var lite mindre i januari jämfört med samma tid ifjol. 108 fartyg anlöpte hamnen i år medan siffran ifjol var 120.

Men trots färre fartyg var ändå varutrafiken lite livligare i januari i år. Totalt har varutrafiken ökat med 6 procent.

Också trafiken med långtradare och trailers har ökat över Hangö hamn. I januari i år var antalet totalt uppe i över 13 000, vilket är en ökning på 17 procent.

Enligt statistiken fortsätter bilimporten att minska. Samma gäller även containertrafiken som i år i januari var 26 procent mindre än i januari 2013.

Sjundeå kommun har planer på att sälja Botåker och Åvalla. Båda byggnaderna ses som onödiga för kommunen och därför borde de säljas.

Kommunen har diskuterat byggnaderna med representanter för Museiverket och Västra Nylands landskapsmuseum. I diskussionerna framkom att det är möjligt att ansöka om rivningstillstånd gällande Botåker och Åvalla, men att rivningstillstånd knappast beviljas.

Enligt tekniska verkets utredningar kostar det omkring 1 500 euro per månad att värma upp byggnaderna. För ändamålet har inte reserverats medel i budgeten 2014.

Tekniska nämnden i Sjundeå har tagit del av försäljningsplanerna. I dem sägs att man före försäljningen bör åtgärda vissa frågor. Bland annat räddningsverkets alarmapparat som finns vid Åvalla måste få en ny plats. Det samma gäller kommunens infotavla på Åvallas gård. Vidare ska man utreda om Boåkers fastighet kan stycka genom en detaljplaneändring.

Proagria Uleåborg fick mest jordbruksstöd kalenderåret 2013, nästan 1,3 miljoner euro. Totalt betalades det ut drygt två miljarder euro i stöd, enligt statistik från Landsbygdsverket.

De jordbruksstöd som betalas ut i Finland består både av EU-stöd, nationella stöd och stöd som finansieras av finska staten och EU gemensamt. Av stödpengarna kom 1,2 miljarder euro från staten och 0,8 miljarder euro från EU.

67 000 bönder och organisationer får stöd

Inalles finns det över 200 olika stödtyper, men av dem är gårdsstödet helt klart vanligast. År 2013 gick gårdsstödet till över 57 000 gårdar. Nästan lika många gårdar får kompensationsbidraget LFA och dess nationella tilläggsdel, ett stöd som tryggar jordbruk i områden med mindre gynnsamma förhållanden. De här tre stöden står sammanlagt för kring en miljard av jordbruksstöden.

Merparten av stödpengarna är olika sorters odlarstöd, men utöver det är det också möjligt att få bland annat investeringsstöd, projektstöd och marknadsstöd. Totalt gick stöden till drygt 67 000 mottagare.

En bonde tjänar i snitt 7-8 euro i timmen och jordbruksstöden utgör i medeltal 40 procent av gårdens omsättning, uppger Centralförbundet för lant- och skogsbruksproducenter MTK.

50 i topp i hela landet

I tabellen finns de 50 stödmottagare som fick mest jordbruksstöd år 2013. Tabellen visar den totala stödsumman och hur stor andel som är odlarstöd. En låg procent innebär att mottagaren har fått mycket investerings-, finansierings- eller projektstöd. Du kan filtrera listan genom att söka på namn, kommun, juridisk form och produktionsinriktning.

I tabellen saknas marknadsstöd och de stöd som går under benämningen "övrigt stöd". De ingår i den totala potten, men räknas generellt inte som direkta jordbruksstöd. I marknadsstödet ingår bland annat stöd till skolmjölk.

Jordbruksstöden tryggar självförsörjningen

Jordbruksstöden finns till för att Finland ska vara självförsörjande i fråga om mat, för att minska häftiga svängningar i matpriserna, för att göra maten billigare och för att hålla landsbygden bebodd.

Priserna på jordbruksprodukter producerade i EU ska ligga i närheten av priserna på världsmarknaden. Det gör att många bönder säljer sina produkter till underpris och därför kompenseras bönderna i form av direkt stöd. För att få stöd ska bonden å andra sidan ge prov på en viss grad av livsmedelssäkerhet, välmående djur och miljöskydd.

EU styr också Finlands nationella jordbrukspolitik. Ett enskilt medlemsland kan exempelvis inte bestämma om till exempel hur gårdsstödet tillämpas. Finland kan ändå komplettera EU:s stöd med vissa nationella stöd.

Mest jordbruksstöd i Nyland gick år 2013 till Landsbygdens bildnings- och kulturförbund, drygt 840 000 euro. Det handlar om projektfinansiering och av pengarna ska drygt en halv miljon gå till att "upprätthålla och utveckla landsbygdstraditionen".

På andra plats i Nyland finns G.O.H. lantbrukssammanslutning i Sjundeå.

De jordbruksstöd som betalas ut i Finland består både av EU-stöd, nationella stöd och stöd som finansieras gemensamt av Finland och EU. Av stödpengarna kom 1,2 miljarder euro från staten och 0,8 miljarder euro från EU.

I tabellerna finns de tio största stödmottagarna i Nyland kalenderåret 2013. Tabellen visar den totala stödsumman och hur stor andel som är odlarstöd. En låg procent innebär att mottagaren har fått mycket investerings-, finansierings- eller projektstöd.

Landskapet Nyland

I tabellerna ingår inte marknadsstöd och de stöd som går under benämningen "övrigt stöd". De ingår i den totala potten, men räknas generellt inte som direkta jordbruksstöd. I marknadsstödet ingår bland annat stöd till skolmjölk.

Till landskapet Nyland hör Askola, Borgnäs, Borgå, Buckila, Esbo, Grankulla, Hangö, Helsingfors, Hyvinge, Högfors, Ingå, Kervo, Kyrkslätt, Lappträsk, Lojo, Lovisa, Mäntsälä, Mörskom, Nurmijärvi, Raseborg, Sibbo, Sjundeå, Träskända, Tusby, Vanda och Vichtis.

Läs också:

• Över två miljarder till jordbruket - se vilka som fick mest stöd
• De fick mest jordbruksstöd i Österbotten
• Universitet och NTM-central fick störst jordbrukspott i Egentliga Finland

Fiskars fabrik i Billnäs anställer i år 20 sommarjobbare. Om du är intresserad av ett sommarjobb, lönar det sig att ringa och visa intresse, säger produktionschefen på trädgårdslinjen.

Men en hurdan ansökan är intressant?
- Det är en fördel om man har någon teknisk skolning. Och det är en fördel om personen är bra på att lösa problem, säger Grundström.

- Att ringa och visa intresse kan också ha en positiv inverkan, säger produktionschefen som själv fick in foten på Fiskarsbolaget genom ett sommarjobb på fabriken för många år sedan.

- Jag ringde den dåvarande produktionschefen några gånger och sedan gav han väl upp och lät mig komma på intervju och på den vägen är det, säger Andreas Grundström.

Erfarenhet är inte ett krav på alla företag

Många ungdomar anser att det är svårt att få sommarjobb eftersom arbetsgivaren vill att den sökande har arbetserfarenhet från tidigare. Något sådant krav har man inte på Fiskarsfabriken, försäkrar Grundström.

- Det är mycket positivt om man studerar inom branschen men nog har vi sommarjobbare som också har bara grundskoleutbildning bakom sig. Erfarenhet är inte nödvändigt.

Fiskarsfabriken har ett krav på sina sommarjobbare. Kravet är att personen är minst 18 år gammal. Orsaken till åldersgränsen är att vissa maskiner kräver att man är 18 år gammal för att få använda dem. Men som det ser ut nu är också alla sommarjobben treskiftesjobb, därav åldersgränsen.

Inga trädgårdsredskap i lön

Andreas Grundström lovar att fabriken följer teknologibranschens kollektivavtal.

- Sommarjobbarna får inte betalt i yxor och saxar, säger Grundström med glimten i ögat.

I framtiden kommer rälsbussen mellan Hangö och Karis att köra utan konduktör. VR planerar att slopa konduktörerna på rälsbussar runt om i landet för att spara pengar.

Istället kan tågpassagerarna köpa biljett i en automat på tåget.

Vid vissa tillfällen när mycket människor åker rälsbuss kan konduktörer åka med.

Enligt planeringschef Herbert Mannström vid VR tas biljettautomaterna på rälsbussen i bruk i april-maj men helt utan konduktör blir rälsbussen först i augusti.

Att biljettautomater ersätter konduktörer betyder inte att någon blir uppsagd, betonar Mannerström. Dock kommer nyrekryteringen att påverkas.

Hangötidningen var först ute med nyheten.

Fjärde generationens träbåtsbyggare Peter Granström på Ekenäs Båtvarv är på plats och förbereder inför mässan. Där är både hektiskt och rörigt nu.
Han bedömer att det fortfarande är ganska lugna tider i branschen. Samtidigt ser man tecken på ljusare tider i USA, så han hoppas på det bästa.

Båtmässan är viktig för Granström i och med att den är så stor och lockar också utländska besökare och utländsk press.

Ekenäs Båtvarv har ganska bra med jobb inom varvssidan. Så under båtmässan fokuserar företaget på att sälja båttillbehör.
Det är främst försäljningen av nya båtar som har stannat upp inom branschen, påminner Peter Granström.

Ekenäs Båtvarv, som också går under namnet Classic Boatcenter by Peter Granström, har slutat med sin båttillbehörsaffär i Ekenäs, eftersom efterfrågan var ganska liten.
Men partiförsäljning fortsätter bolaget nog med, och man importerar också båttillbehörsprodukter. Företaget tillverkar dessutom tröjor.

Amerikanen Alex De John som i fjol spelade fotboll för Ekenäs IF spelar säsongen 2014 i ligalaget TPS från Åbo. Lojoklubben LoPas Joni Alho går till Salon Palloilijat.

Mittbacken Alex De John gjorde en bra säsong i division 2 i Ekenäs IF i fjol och har nu skrivit kontrakt för spel i ligalaget TPS i Åbo. Han är nu den andra spelaren som lämnar EIF för spel i ligan för den kommande säsongen. Tidigare i vintras blev det klart att mittfältspelaren Robin Sid går från EIF till IFK Mariehamn.

De John är väldigt nöjd över kontraktet och ser fram emot den kommande sommaren.

- Jag hoppas att säsongen snart skulle köra igång, säger Alex De John.

SalPa förstärker

LoPas Joni Alho, här i BK-skjortan, är spelklar för SalPa.BK-46:s Joni Alho.YLE/Bubi Asplund

SalPa som spelar i samma zon i division 2 som de västnyländska lagen BK-46 från Karis och Ekenäs IF har också annars förstärkt sitt lag för säsongen 2014.

Från division 1-klubben FC Viikingit från Helsingfors kommer backen Ville Ranta-Aho och från division 1-klubben AC Kajaani återvänder målvakten Santeri Aaltonen till moderklubben. Återvänder gör också mittfältaren Juha Wähäsilta efter en säsong i grannklubben Salon Wilpas.