Fiskars bruk har sålt eller arrenderat ut cirka 15 tomter i bruket sedan den nya planen för bruket blev klar för två år sedan.

Siffran ligger nära det mål som lades upp för två år sedan, det vill säga att staden Raseborg bygger ut kommunaltekniken så att Fiskarsbolaget kan sälja eller arrendera ut ett tiotal tomter per år. Det ritades in 140 nya tomter i Fiskars när den nya planen gjordes upp.

De första husen på de nya tomterna blir klara i år, uppger fastighetschef Patrick von Essen vid Fiskars Abp.

Fiskars tomtaffärer har på sistone varit ytterst blygsamma enligt uppgifter till Yle Västnyland. Bolaget äger bland annat skog, åkrar och vatten till ett balansvärde om 70 miljoner euro.
En stor del av fastighetsegendomen eller 15- 20 000 hektar ligger i Fiskarstrakten i Raseborg och på Hangö udd. Närmare 10 000 hektar ligger i Fiskars bruk med omnejd.

Under perioden 2010 - 2012 sålde bolaget endast ett tiotal bostads-, fritids- och affärstsomter.

20.3.2012 Nu ska Fiskars bruk börja växa

I Raseborg föreslår direktionen för Intern service att sommarrestaurang Knipan i Ekenäs säljs.

Men det blev omröstning i direktionen i går (27.8).

Sven Holmberg (Sfp) föreslog att staden utreder möjligheterna att hyra ut Knipan. Han understöddes av partikamraterna Ann Storsjö och Gunilla Starck.
Men detta motförslag förlorade med siffrorna 3-4.
Det är stadsstyrelsen som fattar beslut i saken.

27.8.2013 Nytt förslag: Knipan borde säljas

Efter en lång debatt föreslog samlingspartisten Miikka Soivio att ärendet ska beredas på nytt. Han fick understöd av alla de andra partierna utom av Svenska folkpartiet (som har fem av elva platser i nämnden).
Enligt bildningsnämndens ordförande Filip Björklöf (Sfp), ville de andra partierna utreda alla möjligheter innan man stänger skolorna.
Själv anser Björklöf att det inte finns andra allternativ än att stänga de här två skolorna.

Ingå har svårt att få den kommunala tandläkarservicen i ordning.

Kommunen borde därför köpa hela munhälsovården utifrån.

Det är grundtrygghetschefens förslag till nämnden på torsdag.

För tillfället köper Ingå kommun tandläkartjänster från det privata företaget Attendo Terveyspalvelut, medan vårdarna är anställda av kommunen.

Ingå har haft svårt att få tag i tandskötare och tandhygienist.

9.8.2013 Tandvården i Ingå krånglar ännu

Hangös museichef Marketta Wall går i pension i början av september. Dagarna innan pensionen har hon fortfarande händerna fulla med arbete med den aktuella utställningen om emigration. Hon har också just avslutat arbetet med att sammanställa informationstavlor om bergen runt sundet Gäddtarmen.

Där det finns över 600 inskriptioner inhuggna i bergen. Inskriptionerna är främst från 1500- och 1600-talen och berättar om människor som besökt platsen , när deras fartyg legat för ankar invid Gäddtarmen.

Bättre information vid Gäddtarmen

Informationstavlor vid Gäddtarmenyle/börje broberg

Tidigare putsade museets personal inhuggningarna och strök dem med en färg, som museiverket försåg dem med. Numera är det förbjudet att putsa bort mossa och annat, så det är viktigt att besökare får information på annat sätt, säger Marketta Wall. Hon har till sin glädje kunnat förse holmen med informationstavlor, som nu har kommit på plats, strax innan Wall går i pension.

Utställningar och skriftliga publikationer

Varje sommar har museet i Hangö hållit utställningar, senast om emigrationen till Amerika, året innan om CG Mannerheim. Utställningarna har också givit upphov till böcker, som Marketta Wall skrivit. De senaste tre har hon skrivit ensam, tidigare skrev hon tillsammans med sin företrädare Birgitta Ekström.
För en permanent utställning om Hangö hoppas Marketta Wall, att museet skall får mera utrymme. Det hon tänker på är Stockmagasinet bredvid det nuvarade Fästningsmuseet. Stadens tidigare stadsarkitekt har gjort ritningar för detta och för en tillbyggnad mellan de två nuvarande byggnaderna.

Ändrad administration

En hälsning Marketta Wall vill föra fram till staden är, att man bör se över kulturadministrationen i staden. Den har inte fungerat, det har varit rörigt, säger Wall.
Museum, kultur, bibliotek och medborgarinstitut borde vara självständiga enheter med var sin chef och gemensam sekreterare. Sedan kunde kulturchefen vara föredragande i nämnden, tycker hon.

Stadsplaneringsnämnden i Lojo säljer en 6650 kvadratmeter stor tomt åt Ruokakesko, som planerar bygga en livsmedelsaffär.

Tomten (nr 1 i kvarter 342) finns ett stycke söderut från Lojo centrum, i närheten av den stora begravningsplatsen Metsola, och kostade 200 000 euro.
Målsättningen är att bygga 1000 våningskvadratmeter.

Sedan tidigare är det klart att livsmedelskedjan Kesko dessutom ska öppna en K-Supermarketaffär i köpcentrumet på Garvartorget, som enligt planerna ska öppna dörrarna till julhandeln 2015.

Eftersom Kesko inte fick hyresavtalet på Handelsgatan förlängt, kommer den nuvarande K-Supermarketaffären att stängas vid årsskiftet.

Lojo centrum kommer alltså att vara utan K-Supermarketaffär i åtminstone närmare två år.

Ungdomsgården i Villa Haga i Karis öppnar igen nästa vecka (6.9)

Uncan kunde inte öppnas som planerat efter sommarpausen på grund av problem med inomhusluften.

Källaren i Villa Haga fylldes med vatten vid översvämningarna i slutet av juli och inomhusluften har varit dålig sedan dess.

Nu ska ventilationen justeras och luften renas.

Läs också: Uncan tillsvidare stängd
Läs också: Störtregn drabbade Karis

Finska ångfartsaktiebolaget emigrantkontor och emigranthotell fanns på Boulevarden 15.

Minnesplaketten finansieras med hjälp av de intäkter som Hangö guider och Hangö museums vänner fick in på sommarens emigrantfester.
Den avtäcks den 5 september och texten på plaketten är på finska, svenska och engelska.

Samhällstekniska nämnden i Raseborg vill inrätta en ny tjänst som planläggningsarkitekt.
Annars kan staden inte nå de målsättningar som den ställt på planläggningen, som ska göra det möjligt för nya invånare att bygga bo.

Planläggningsarkitekten ska ansvara för planläggningsuppgifter och bereda undantagslov och planeringsbehov inom stadsplaneringsavdelningen.

Planläggningsarkitekten är underställd stadsplaneringsarkitekten.

Den arkitekt som väljs bör ha utmärkta kunskaper i det ena inhemska språket och goda kunskaper i det andra inhemska språket.

Det är stadsstyrelsen som fattar beslut om att inrätta och dra in tjänster.

Samhällstekniska nämnden föreslår i samma veva att den obesatta tjänsten som stadsplaneringschef dras in.

Tjänsten behövs inte längre, eftersom stadsplaneringsarkitekten numera är avdelningschef för stadsplaneringsavdelningen.

Raseborgs stads tekniska central skyller fortfarande på brådskan när allt inte gick rätt till med Ekenäs trafikcentrum och Lönnbergska huset i Karis.
Revisionsnämnden har påpekat att brådska inte är någon orsak att strunta i upphandling.

Men samhällstekniska nämnden förklarar trots det att tidtabellen var så sträng att tekniska centralen var tvungen att använda sig av timarbetskraft.

Staden har så kallade ramavtal om timarbete för olika maskinarbeten som entreprenörer utför.

Dessa får användas enbart då upphandlingens värde är under gränsvärdena.

Samhällstekniska nämnden lovar dock bot och bättring: Tekniska centralen ska bli bättre på den interna kontrollen.
Centralen ska effektivera sina arbetsmetoder för upphandling och alla anskaffningar ska härefter konkurrensutsättas.

Intern service: Ge oss tid

Också direktionen för intern service måste komma med en förklaring eftersom det är stadens interna service som renoverar stationsbyggnaden i Ekenäs till ett trafikcentrum.

Enligt direktionen har entreprenaden konkurrensutsatts enligt lagen.

Men för att hinna planera och konkurrensutsätta i framtiden kräver direktionen att alltid få den tid till sitt förfogande som behövs för att utföra entreprenader enligt lagen.

Planeringen brister

Lönnbergska fastigheten i Karis.Lönnbergska huset i Karis.YLE/Bubi Asplund

Beställningen från övriga sektorer inom staden kommer ofta så sent att det inte är möjligt vare sig att planera eller upphandla.

Också när Lönnbergska fastigheten i Karis renoverades gjorde staden fel, påpekar revisionsnämnden.

Direktionen för intern service konstaterar i sitt svar att den mänskliga aspekten och personalens välmående vägde tyngre än att hålla sig till upphandlingslagens regler.

På grund av att tekniska centralens personal i Karis stadshus var otålig och en del upplevde att luften där inte var ren, var trycket stort på att renovera Lönnbergska fastigheten så fort som möjligt.

Avdelningschefen för intern service har ändå för berörda personer påtalat bristerna i hur det här ärendet sköttes.

Utbildningscheferna i Raseborg har förståelse för det samtidigt som de ser få alternativ till förslaget att stänga skolorna.
Såväl chefen för de finska grundskolorna Jukka Hautaviita och chefen för de svenska grundskolorna Maj-Len Engelholm är överens om att drastiska åtgärder behövs.

- Vi har en horribel ekonomisk situation både nationellt och lokalt. Läget är sådant att jag har svårt att tänka mig att vi sku nå de mål som staden har gett till bildningssektorn utan att faktiskt minska på antalet enheter och minska på personalen och på det sättet minska på kostnaderna, funderar Jukka Hautaviita.

- Stadens ekonomi är sådan att det krävs stora inbesparingar i skolorna och då gäller det att överväga åtgärder som antingen drabbar enskilda skolor eller alternativt åtgärder där alla skolor och elever drabbas. Så det är ett svårt beslut i en svår situation, säger för sin del Maj-Len Engelholm.

Om det ska sparas på annat sätt än att stänga skolorna så gäller det att titta på timresursen, kostnader för fastigheterna och kostnaderna för administration. Timresursen i en skola är förenklat det samma som antalet undervisningstimmar som skolan har till sitt förfogande.

- När det gäller alternativ så ser jag det nog som viktigt att beslutsfattare och alla de som berörs har alla fakta och att man faktiskt gör en noggrann analys av det här så att man inte i efterhand behöver spekulera i på vilka grunder beslut fattades, säger Maj-Len Engelholm.

Jukka Hautaviita vill också påpeka att till exempel Klinkbacka skola inte egentligen kan kallas en lite ”småskola”. Visst är det en skola i en by. Men lite är den inte.
- Klinkbacka har 77 elever. Vitalar om stora strukturella åtgärder här, menar Jukka Hautaviita.

Läs också: Raseborg kan spara utan att stänga skolor

Det är fortfarande oklart om och vad Raseborgs stad sparar i år på det att vatten- och livsmedelslaboratoriet plötsligt stängdes före påsken.
Personalen är missnöjd med hur hela affären sköttes och kräver kompensation.

Pengarna för verksamheten var i mars så gott som slut.

Samarbetet hann inte bli verklighet

Det fanns planer på samarbete med andra aktörer som skulle råda bot på pengabristen - men först efter några år.
Staden ville med stängningen spara 100 000 euro per år - men det är fortfarande oklart om och vad beslutet sparar staden under det här året.

Stadsstyrelsen beslöt på stadsdirektörens förslag i mars
mot samhällstekniska nämndens vilja att laboratoriet ska stänga med omedelbar verkan.

Samarbetsförhandlingarna för sent?

Staden sade upp de två permanent anställda. De som hade tidsbundna avtal fick inte sina avtal förlängda.
Personalen sades upp efter samarbetsförhandlingar som fördes först efter beslutet att stänga laboratoriet.

De fastanställda är inte nöjda med stadens sätt att sköta saken och kräver nu kompensation av staden.

Enligt uppgifter till Yle Västnyland vill de att staden kompenserar dem för att de inte i ett tidigare skede informerades om förändringarna i verksamheten.
Staden hade ju redan i budgeten för 2013 beslutat att kraftigt skära ned finansieringen för laboratoriet.

Kompensationsförhandlingarna mellan staden och de anställda är ännu inte klara.

Det är möjligt att samhällstekniska nämnden i slutändan tvingas begära fullmäktige om extra pengar för att klara av kompensationerna ifall staden går med på att betala till de två anställda.

Staden hoppas slutföra förhandlingarna med de uppsagda under hösten.

Läs också:
Stängning hotade
Stadsstyrelsen beslöt i mars
Det blev en storm

Raseborgs stad vill inte längre att det byggs mitträcken på vägavsnittet på riksväg 25 mellan Ekenäs och Karis.

I stället tycker Raseborgs samhällstekniska nämnd att staten ska använda sina knappt tilltagna resurser till att bygga tryggare anslutningar på sträckan.

Det här säger nämnden i ett utlåtande till Nylands Närings-, trafik- och miljöcentral om vägplanerna för åren 2014 -2017.

Förbättringar önskas på Mörbyvägen och Invallsbyvägen

Dessutom vill Raseborgs samhällstekniska nämnd att också Mörbyvägen skall grundförbättras och ytbeläggas.

Samtidigt önskar nämnden att bron till Prästkulla på Ingvallsbyvägen skall förbättras så att den också håller för tung trafik.

En traktorförare omkom i en kollision på Åbovägen i Lojo i eftermiddags.

Enligt Räddningsverket körde en personbil in i traktorn i samband med omkörningssituation.

Olyckan inträffade mellan Saukkola och Nummis.

Chauffören i traktorn blev i kläm och omkom av sina skador på olycksplatsen. Chauffören i personbilen fördes till sjukhus.

En av körfilerna hålls stängd i några timmar.

Lojolaget Lohjan Pallo slog på onsdagskvällen Puistolan Urheilijat på hemmaplan. Matchen ingår i herrarnas division 3 i fotboll.

Slutsiffrorna blev 3-1 (2-1).

Före onsdagens seger hade LoPa förlorat fem matcher efter varandra. I och med segern torde Lojolagets serieplats i division 3 också vara säkrad. Fem omgångar återstår.

LoPas lagledare Esa Väänänen säger att segern smakade bra efter förlustraden.

- Nu hade vi fått några av de skadade spelarna med igen och vårt spel löpte bättre. Dessvärre skadades Samu Alaraatikka ganska illa, sade Väänänen.

Alaraatikka fick skenbenet brutet och är givetvis länge borta.

Två av LoPas mål i matchen mot PuiU från Helsingfors gjordes av Mikko Vierimaa det tredje gjorde Akseli Laiho.

Sin följande match spelar LoPa mot Kyrkslätt IF på bortaplan. Matchen spelas torsdagen den 5.9.

Matchresultat, serietabell och kommande matcher finns här

Forcits sprängämnesfabrik i Hangö har i våras beviljats ett miljötillstånd som bland annat skulle möjliggöra dubbelt större svavelsyrautsläpp än i dag. Eftersom Forcit inte ens nära på utnyttjar sitt utsläppstillstånd anser Krogars vattenskyddsförening att en höjning av de tillåtna mängderna är onödig.

Forcits sprängämnesfabrik i Hangö har nu ett miljötillstånd som säger att kväveutsläppen får högst uppgå till 40 ton per år och av det tillståndet utnyttjar Forcit nu endast en bråkdel, nämligen mindre än 500 kilogram.
- Resten av vårt kväveavfall transporteras till ett pappersbruk där det doseras in som ett tillskott till pappersbrukets reningsprocess. Vi har i dag en reningsprocent på ungefär 98 procent av kväve, säger Ulf Sjöblom och hävdar att svavelsyran också tas till vara i dagens läge.
- Vår tillståndsgräns är 100 ton för svavelsyra och vi släppte i fjol ut ungefär 2,7 ton.

Ulf SjöblomUlf Sjöblom är vd för Forcit.Yle/ Bubi Asplund

Miljötillståndet en säkerhetsåtgärd

Att sprängämnesfabriken Forcit nu vill få ett nytt miljötillstånd för sina kväve- och svavelsyreutsläpp ser Forcit-vd:n Ulf Sjöblom endast som en säkerhetsåtgärd.
- Ifall det händer någonting i processen som skulle kräva ett tillfälligt utsläpp av svavelsyra så skulle vi då ha en möjlighet att göra det. Då talar vi naturligtvis inte om 200 ton utan betydligt mindre mängder.
Han förklarar att den här mängden 200 ton delas upp på månatliga utsläppsmängder. Sjöblom poängterar att Forcit fortsätter att ta tillvara och transportera bort den här syran så länge det är möjligt.
- Vi kommer inte att utnyttja de totala utsläppsmängderna utan det är enbart för nödfall de finns, tillägger Sjöblom.

Enligt Sjöblom är det möjligt att mottagarna av avfallen av en eller annan orsak upphör att ta emot dem.
- Vi är i dagens läge beroende av att de här materialen tas emot och vi kan ju inte ha ett miljötillstånd där vi är beroende av en utomstående part. Vi måste kunna vara verksamma även om till exempel det här pappersbruket inte kan ta emot vårt kvävevatten eller att våra syrakunder inte kan ta emot syran, säger Ulf Sjöblom.

Forcit-vd:n säger att det också handlar om säkerhet på fabriksområdet.

- Om processen av någon orsak skulle kräva att vi åtgärdar den, så måste vi kunna göra det.
Enligt Ulf Sjöblom ligger orsaken i att Forcit inte går med i Hangö avloppsreningssystem just den att företaget har kväve- och svavelsyrautsläppen under kontroll.

- Vårt sanitetsavloppsvatten styrs sedan maj i år till reningsverket i Hangö. Vi har ingen brådska med beslutet om att ansluta oss till reningsverket, eftersom vi har bra kontroll på utsläppen. Vi har dock inte beslutat att inte ansluta oss. Underhandlingarna fortgår, säger Sjöblom.

Om Forcits miljötillstånd som Krogars vattenskyddsförening besvärat sig emot skulle förkastas betyder det inte några stora problem för Forcits fortsatta verksamhet i Hangö.
- Miljötillstånd behövs för vår verksamhet, men det är inte ett problem om utsläppsgränsen för svavelsyra inte höjs från 100 ton till 200 ton. På syrasidan har vi flera kunder i dag så det ser jag inte som ett problem, säger Ulf Sjöblom.

Vattenskyddsföreningen är missnöjd

Krogars vattenskyddsförening gillar inte Forcits planer även om man väl känner till att fabriken inte ens nära på utnyttjar den rätt fabriken har.
- Vi anser att en fördubbling av utsläppen inte är en rimlig utveckling då vi kommit så här långt in på 2000-talet, säger Max Forsman som är ordfröande för Krogras vattenskyddsförening.
Han konstaterar att det förstås är bra att Forcit säljer stora delar av sina utsläpp, men en förstorad utsläppsrätt ändå inte är bra.
- Det ger ju Forcit i praktiken rätt att släppa ut de här mängderna, säger Forsman.

Krogars vattenskyddsförening anser att Forcit borde styra sina kväveutsläpp till Hangö stads reningsverk.
- De andra industrierna, till exempel Visko, har redan långtgående processer för att göra detta. Vi ser ingen anledning till varför inte Forcit skulle göra det, säger ordförande Forsman.

Om Vasa förvaltningsdomstol nu häver vattenskyddsföreningens besvär och Forcit får sina höjda utsläppstillstånd, har Krogars vattenskyddsförening inte åtminstone ännu fattat några beslut om vad förening då gör eller gör man överhuvudtaget någonting.
- I sådana fall får vi väl överväga om vi besvärar oss till högsta förvaltningsdomstolen, men det kan jag inte i det här skedet kommentera eftersom jag inte vet hur det blir med den saken, säger Forsman.

Musikinstitutet Raseborg höjer sina terminsavgifter för läsåret 2014-15. Det beslöt musikinstitutets direktion på sitt möte på onsdagen (28.8).

De rätt kraftiga höjningarna är direktionen enligt direktionsordförande Greger Englund (SFP) har en direkt orsak i de sparkrav alla avdelningar och nämnder inom staden Raseborg är tvingade till.

- Det här var det sättet som vi kan höja våra intäkter, säger Englund.

Läsårsavgifterna för barn som studerar på grund- eller institutnivå höjs med mellan 20 och 25 procent från hösten 2014. Terminsavgiften för en veckolektion på mellan 45 och 60 minuter höjs från 180 till 220 euro per termin.

Avgiften för utlåning av instrument fördubblas från 20 till 40 euro per termin. Musikinstitutet Raseborg undervisar över 400 elever i Hangö, Ingå och Raseborg. Dessutom går 200 barn i musiklekskola.
Raseborgs stad är huvudman för institutet.

Terminsavgifterna utgjorde i fjol endast en sjundedel (14 procent) av musikinstitutets inkomster.

Planerna på att fira Sibelius jubileumsår i Hangö år 2015 har motvind. Undervisnings- och kulturministeriet har beslutat att inte bevilja bidrag för att planera feståret till minne av Sibelius.

Hangö kulturbyrå hade i samarbete med Hangö musikdagar, Musikinstitutet Raseborg, Hangö museum, Hangö guider och Tvärminne ungdomsförening ansökt om bidrag på sammanlagt 21 000 euro för att planera festligheterna.

Tanken är att ordna konserter och kulturevenemang som riktar sig till Hangöbor i alla åldrar. Tonsättaren Jean Sibelius besökte Hangö bland annat år 1898 och bodde i Tvärminne sommaren 1902.

Sibelius tonsatte flera verk i Hangö, det mest kända verket är ”Var det en dröm”.

När någon beslutar sig för att bränna och gräva ner hundra kubikmeter avfall är det mycket sällan frågan om obetänksamhet. Oftast är det mer frågan om att man inte bryr sig om att betala för soporna. Polisen i Västra Nyland utreder nu ett sådant här fall som uppdagats på Skogby gamla sågs område.

Under hösten 2012 upptäckte Raseborgs stads miljöinspektörer en stor hög med avfall vid Skogby såg. I våras hade avfallshögen försvunnit och miljömyndigheterna började utreda vart det hade tagit vägen. Ärendet gick till polisen för vidare utredningar.

Minna Immonen är undersökningsledare vid Raseborgspolisen. Hon berättar för Poliisi-tv att polisen som bäst utreder fallet som miljöförstöring.

I vanliga icke grova fall brukar förövaren klarat sig undan med böter. Men det högsta straffet är 2 års fängelse. I sin grova form är straffskalan från fyra månader till sex år fängelse. Man ännu inte om fallet vid Skogby såg anses grovt eller inte.

Betydelsefullt kulturområde

Det som gör det här fallet extra knepigt är att sågområdet enligt Museiverket är ett betydelsefyllt kulturområde. I närheten finns också olika krigshistoriska minnesmärken. Det gör att brottet i alla fall i allmänhetens ögon kanske klassas som grövre.

- Det finns flera misstänkta och de har förhörts i förundersökningen. De har erkänt och vill reda upp det hela med polisen, berättar Immonen.

Skogby gamla sågs område ägs av ett bolag från Raumo som hyr ut området till ett företag som verkar i Raseborg. Enligt de uppgifter Poliisi-tv har misstänks det lokala företaget som hyrt sågområdet eller en del av de anställda vid företaget för miljöbrottet.

Mer om det här blir det i Poliisi-tv ikväll (29.8) klockan 21.25 i TV2. Redaktör för inslaget är Marko Niemi.

Skärgårdsprojektet Baces räknar en mobilguide för Stallörsparken, webbkameror på Ramsholmen och många små steg framåt för att öppna Tulludden i Hangö för allmänheten. Det EU-finansierade projektet har pågått i tre år och avslutas nu vid månadsskiftet.

Arbetet och samarbetet fortsätter på många håll med egna pengar och krafter, uppger projektledaren i Västnyland Ann-Louise Erlund vid Yrkeshögskolan Novia.

Skärdgårdsprojektet Baces har varit ett samarbete mellan elva regionala aktörer, främst kommuner, i Finland, Sverige och Estland.

I Finland är det Raseborg, Hangö och Yrkeshögskolan Novia som har deltagit i Baces (Baltic Archipelago and Islands Centres) för att utveckla sin skärgård.