Vid middagstid gick larmet om en markbrand i Svartå i Raseborg. Lite senare rapporterades om en liknande brand i Hangö. Uppgifterna om branden i Hangö var ändå felaktiga. Räddningsverket hade av misstag satt ut informationen.

En ung motorcyklist flydde polisen genom Karis centrum i går. Flykten slutade i en skog i Billnäs.

En polispatrull lade vid åttatiden i går kväll märke till en motocrossmotorcykel som saknade registernummer.
Polisen ville stanna föraren på Bangatan i Karis men han körde iväg när han upptäckte polisen.

Polisen lade på sirenerna och visade stoppmärket för motorcyklisten.
Men han körde iväg genom centrum, bland annat längs gågatan och gång- och cykelvägar.

På Bruksvägen i Billnäs föll motorcyklisten omkull men föraren fortsatte sin flykt och sprang in i skogen där polisen till slut fick fast honom.

Den 15 år gamla Karisbon var för ung för att köra motorcykel och han misstänks också för grovt äventyrande av trafiksäkerheten.

Källa: Västra Nylands polisinrättning

Vattnet på två badstränder i Hangö innehåller för mycket bakterier och man borde därför inte bada där.
Det är vid Märsan och Hangö badstränder där prover i förra veckan visade att det finns för höga halter bakterier i vattnet.

Nya prover togs på torsdagen (6.6).
Hälsoinspektörerna uppmanar besökare se till att barn inte sväljer vattnet. Man ska också vara noggrann med handhygienen och duscha efteråt om man simmar.

Åtta meter i diameter, 25 meter lång och en vikt på 42 ton, det är måtten på den nya biltunneln under Hangöjärnvägen i Svedja i Karis i Raseborg. Tunneln och den mindre lättrafiktunneln togs i dag i bruk med högtidlig bandklippning.

Det var ordföranden för Raseborgs samhällstekniska nämnd, Werner Orre, som klippte av bandet. Han var mycket nöjd över att den stora tunneln kommit just till Raseborg. Eftersom den är en tunnel av helt ny typ, så har det varit ett lönsamt projekt för staden, stadens andel är 300.000 av kostnaderna. Trafikverket står för resten, minst 900.000 euro.

Werner Orre säger, att tunnlarna gör passerandet av järnvägen mycket tryggare än över de tre tidigare plankorsningarna och gör det också möjligt för staden att nu planera nya bostadstomter norrom järnvägen. Samtidigt har också trafiken till simstranden vid Svedja träsk blivit tryggare.

Janina Ehrström-Loukomies var först genom tunnelnjanina ehhström-loukomiesyle/christopher marins

Tommi Knaapinen från byggaren Ralf Ajalin har upplevt arbetet med tunneln som mycket givande. Eftersom tunneln är av nytt slag, har planeringen skett stegvis i samma takt som arbetet framskridit. Det som vållade problem var den höga grundvattennivån på norra sidan av järnvägen. Nu är dräneringen skött och inga problem är att vänta. Ingenjörsstuderande från Tammerfors universitet kommer att under tre års tid följa med det som händer med tunneln, hur vintern med köld och tjäle och tågtrafiken påverkar konstruktionerna. Knaapinen år dock säker på att ingenting händer, man har nu redan sett, att tågtrafiken ovanför har bara en minimal påverkan.

yle/christopher marins

Janina Ehrström-Loukomies bor norrom järnvägen och var den första att gå genom tunneln efter invigningen. Hon är mycket nöjd att tunneln finns, ortsborna har jobbat hårt för den. De tidigare plankorsningarna var farliga, det vet hon efter att ha bevittnat några olyckor vid dem. För henne blir det nu en liten omväg på vägen till Karis, men hon hoppas på en liten vägstump till en befintlig väg på norra sidan som en genväg. Kanske det blir Svedjabornas nästa projekt, vem vet.

Raseborgsbon har redan en gång har dömts till villkorligt fängelse för grov förskingring. Nu åtalas han för ett annat brott. Den här gången åtalas han för att ha förskingrat sammanlagt över 165 000 euro.

Under perioden april 2010 till maj 2011 har han förskingrat pengarna dels genom att ta kontanter ur företagets kassa, dels genom att betala in pengar på sina egna företags konton. Mannen ansvarade bland annat för fakturering, för att betala räkningar samt för att sköta kassan vid bolaget.

I stämningsansökan anses brottet vara grovt eftersom gärningen har pågått en längre tid och dessutom har varit systematiskt.

Mannen har medgett att han har gjort det han anklagas för men utan att ta ställning till summorna som nämns i åtalet. Åklagaren yrkar nu på ovillkorligt fängelse samt på att det villkorliga straff som mannen dömdes till i februari 2012 ska verkställas. Prövotiden för det straffet utgick i februari 2013.

Domen faller på fredag om en vecka (14.6.2013).

Politikerna i Raseborg ska snart bestämma om det lönar sig att slå samman flera skolor i staden.
Sammanlagt handlar det om åtta lågstadieskolor, fyra svenska och fyra finska.

Skolorna och dagvården i Raseborg borde skala bort närmare 800 000 euro när budgeten för 2014 görs upp i höst - den yttersta orsaken är att staden bör få sin ekonomi i balans.

Sparmålet går inte att uppnå utan att stänga en eller flera enheter, anser bildningsdirektören som har förberett ärendet för politikerna i bildningsnämnden.
Bildningsdirektören föreslår inför nämndens möte på tisdag (11.6) att skol- och dagvårdsnätet gås noggrant igenom så att politikerna i början av hösten kan fatta de beslut som sparprogrammet kräver.

Två och två

Inför höstens beslut borde det utredas om Österby och Västerby skola i Ekenäs kan bli en skola, föreslår bildningsdirektören.

Besluten kommer knappast att gälla ännu under vintern 2013-2014.Yle/Robin Lindberg

På finska sidan kan det bli aktuellt med en sammanslagning av Kirkonkylän koulu i Pojo kyrkby och Fiskarin koulu samt
Klinkbackan koulu i Pojo och den stora Kiilan koulu i Karis.

Kiilan koulu i Karis renoveras och byggs till. Klinkbacka skolan kanske flyttar in där.Kiilan koulus huvudbyggnad och barackerna på gårdsplanen.YLE / Pia Santonen

Hyvla i timmarna eller flytta skol- och dagisbarn under samma tak

Bildningsdirektören föreslår också att det utreds hur en ytterligare minskning av timresursen skulle påverka.
Det borde dessutom utredas om skolor och daghem oftare kunde finnas i samma hus.

Dagvård på sjukis, gymnasiet, Ekåsen?

Sjukvårdsskolan kan bli daghem då Axxell inte längre behöver den.Axxells skolhus i Ekenäs.YLE / Pia Santonen

Men nya möjligheter kan nu öppna sig då utbildningsbolaget Axxell har sagt upp hyresavtalet vid gamla sjukvårdsskolan vid Raseborgsvägen 5.
En arkitektbyrå tar som bäst fram olika alternativ för att möblera om dagvården i befintliga hus som staden äger vid Ekenäs gymnasium, Ekåsen och sjukvårdssskolan.

Tvåstegsbeslut

Politikerna i bildningsnämnden tar på tisdag ställning till förslaget att närmare granska de olika sparalternativen.
Granskningen ska visa hur mycket pengar de olika förslagen skulle spara, hur förslagen skulle påverka "tillgängligheten, gruppstorlekarna, personalsituationen och skoltransporterna."

I höst skulle nämnden sedan kunna fatta de beslut som i granskningen visar sig vettigast.

Dagvård och skolor nästan 90 procent av bildningssektorn

Hela bildningssektorn borde spara 1,2 miljoner euro 2014. Kulturens sparmål har diskuterats redan tidigare, det har bland annat handlat om biblioteken och mbi.

Största delen av bildningssektorns sparkrav faller på bildningsnämndens lott.

Bildningsnämnden har redan tidigare beslutat om att stänga Harparskog daghem. Det ska spara 150 000 euro per år.

Dessutom skärs timresursen i skolorna ned då elevantalet minskar. Här handlar det om över 400 000 euro men det sparar staden inget eftersom statsandelarna också minskar på grund av färre elever.

Politikerna i Raseborg ska snart bestämma om det lönar sig att slå samman flera skolor i staden.
Sammanlagt handlar det om åtta lågstadieskolor, fyra svenska och fyra finska.

Skolorna och dagvården i Raseborg borde skala bort närmare 800 000 euro när budgeten för 2014 görs upp i höst - orsaken bakom sparkravet är att staden bör få sin ekonomi i balans.

Sparmålet går inte att uppnå utan att stänga en eller flera enheter, anser bildningsdirektören som har förberett ärendet för politikerna i bildningsnämnden.
Bildningsdirektören föreslår inför nämndens möte på tisdag (11.6) att skol- och dagvårdsnätet gås noggrant igenom så att politikerna i början av hösten kan fatta de beslut som sparprogrammet kräver.

Två och två

Inför höstens beslut borde det utredas om Österby och Västerby skola i Ekenäs kan bli en skola, föreslår bildningsdirektören.

Besluten kommer knappast att gälla ännu under vintern 2013-2014.Yle/Robin Lindberg

På finska sidan kan det bli aktuellt med en sammanslagning av Kirkonkylän koulu i Pojo kyrkby och Fiskarin koulu samt
Klinkbackan koulu i Pojo och den stora Kiilan koulu i Karis.

Hyvla i timmarna eller flytta skol- och dagisbarn under samma tak

Bildningsdirektören föreslår också att det utreds hur en ytterligare minskning av timresursen skulle påverka.
Det borde dessutom utredas om skolor och daghem oftare kunde finnas i samma hus.

Dagvård på sjukis, gymnasiet, Ekåsen?

Sjukvårdsskolan kan bli daghem då Axxell inte längre behöver den.Axxells skolhus i Ekenäs.YLE / Pia Santonen

Men nya möjligheter kan nu öppna sig då utbildningsbolaget Axxell har sagt upp hyresavtalet vid gamla sjukvårdsskolan vid Raseborgsvägen 5.
En arkitektbyrå tar som bäst fram olika alternativ för att möblera om dagvården i befintliga hus som staden äger vid Ekenäs gymnasium, Ekåsen och sjukvårdssskolan.

Tvåstegsbeslut

Politikerna i bildningsnämnden tar på tisdag ställning till förslaget att närmare granska de olika sparalternativen.
Granskningen ska visa hur mycket pengar de olika förslagen skulle spara, hur förslagen skulle påverka "tillgängligheten, gruppstorlekarna, personalsituationen och skoltransporterna."

I höst skulle nämnden sedan kunna fatta de beslut som i granskningen visar sig vettigast.

Dagvård och skolor nästan 90 procent av bildningssektorn

Hela bildningssektorn borde spara 1,2 miljoner euro 2014. Kulturens sparmål har diskuterats redan tidigare, det har bland annat handlat om biblioteken och mbi.

Största delen av bildningssektorns sparkrav faller på bildningsnämndens lott.

Bildningsnämnden har redan tidigare beslutat om att stänga Harparskog daghem. Det ska spara 150 000 euro per år.

Dessutom skärs timresursen i skolorna ned då elevantalet minskar. Här handlar det om över 400 000 euro men det sparar staden inget eftersom statsandelarna också minskar på grund av färre elever.

Hangö teaterträff för 22:a gången, invigd med Antonia Ringboms ”kära kära vänner”, skumvinsskålar, och en Alma Pöysti som stiger upp ur havet som Urho. Tomas Jansson rapporterar.

Så är den ännu en gång igång; den finlandssvenska festivalen Teaterträffen, för 22:a gången.

I strålande Hangö-solsken tog ”festivalmamman” Antonia Ringbom mikrofonen, bjöd på den traditionella ”kära kära vänner”-inledningen, och konstaterade att ”ingen för 22 år sedan hade trott att vi nångång skulle bli såhär... vuxna”.
Och när skålarna klirrat färdigt, steg Alma Pöysti upp ur havet, som inledning på en Hangöanpassad version av föreställningen Urho där huvudpersonen – förstås – också äter glass från kiosken där undertecknad årligen bara måste köpa en strut i något skede av festivalen.

Och just det här är Hangö Teaterträff när den är som bäst.

En av spelårets höjdarföreställningar tar sig till Hangö, specialanpassar showen till miljön, och bjuder på en once in a lifetime-upplevelse.

En bättre start kunde årets Teaterträff inte ha fått.

+++

För en som varit på plats några gånger tidigare, känns allting väldigt bekant. Familjärt. En publik bestående av människor som verkar känna varandra, och en stämning av... förväntan. Tre dygn där teater och framför allt samvaro står i centrum.

Hangö teaterträff är förstås känd också som en insiderfestival, men som en som ändå inte är överdrivet exkluderande.

Festivalen startade ju med tanken att skapa en miljö där i första hand teaterbranschen får träffas och utan spelårets föreställningsstress hängande över halsen har tid att både se vad kolleger gör och framför allt att umgås med dem.

Egentligen går det ju inte ihop, inåtvänd utan att vara exkluderande. Men kanske har det faktum att festivalen inte arrangeras i Helsingfors utan på ”bortaplan” i Hangö, gjort att den familjära stämningen också har kunnat inkludera ”de andra” – för familjär är kanske det adjektiv som karaktäriserar festivalen allra bäst.

+++

Årets festival känns litet som back to the roots.

Under 2000-talet har festivalen vuxit och vuxit, utländska gästspel har blivit vardagsmat, och jag har ofta stött på frasen ”nå men jag får väl se den i Hangö sen” när man inte hunnit se det som man velat se under spelåret i Helsingfors.

Med tanke på att festivalen rätt långt grundades för att ge den unga generationen synlighet, hade man då gått en lång väg. De finlandssvenska institutionerna kom till Hangö, mycket av det bästa som spelåret hade bjudit på hittade till Hangö, och ryktet hade spridits så att också samtal med utländska riktnummer erbjöd gästspel.

I år bjuder programmet istället knappt alls på något utländskt, och när få institutions- eller gruppföreställningar är på plats blir det rätt sparsamt med Best of Svenskfinland-stämning.

Ett 40-tal programpunkter bjuder festivalen ändå på, och mina ögon fastnar vid det stora blocket föreställningar gjorda av nyss utexaminerade nya skådespelare. Och, förstås, vid Projekt Schimmelpfennig – en fortsättning på fjolårets succé Projekt Jelinek. Ett projekt som man kan tacka en ung teatergeneration för, och som jag ska återkomma till.

Det unga är tillbaka i festivalens centrum, tänker jag alltså.

Och det kommer jag personligen också att fokusera på, inte minst med tanke på ett reportage som sänds i Radio Vega på söndag om en vecka.

Festivalens största enskilda satsning är väl ändå fredagens Ragnarök-affären, ett samarbetsprojekt mellan festivalen och lokala krafter – ett sätt att få teaterträffen att kännas också som en lokal affär, vilket man har arbetat på att hitta uttryck för framför allt under de senaste åren.

+++

När detta skrivs är två timmar av festivalen redan undanstökade. När detta hittar ut på nätet har ytterligare några timmar stökats undan – så länge kan det nämligen ta att hitta en nätförbindelse i Hangö, hur mycket hotellvärdinnan än utlovat fungerande nät när jag bokat övernattning.

Att min bärbara dator tycks vara kräsen med vilka förbindelser den godkänner gör förstås inte saken bättre.

Hur som helst. Dryga 60 festivaltimmar återstår fortfarande.

Och även om temperaturen ligger sådär 10 grader under det jag vid starten upplevde i Åbo, utlovas det i alla fall sol.

Allt verkar med andra ord... lovande.

Risken för terrängbränder är nu stor i södra och östra Finland.

I södra Svolax stoppades tågtrafiken mellan Varkaus och Pieksämäki på grund av terrängbränder i Jorois. Det var fråga om två olika terrängbränder. Det brann sammanlagt ungefär fem hektar mark vid tågbanan.

I Helsingfors har det brunnit vid en badstrand i stadsdelen Botby. Strandvassen fattade eld och eftersom det blåste in mot land fanns det risk för att närliggande skog skulle börja brinna.

I Västnyland har en svår terrängbrand sysselsatt räddningsverket hela dagen. En hektar skogsmark brann i Svartå i Raseborg.
Gränsbevakningens helikoptrar hjälpte till med släckningen.

I boken dokumenteras 13 stycken vrak och ett av dem, barken Siivo, har Saanila hittat själv.

- Det är en dröm för alla dykare att hitta ett eget vrak. Men då man väl har hittat ett vill man ju hitta flera, säger Saanila.

Vrakboken säljs på Pargasdagarna i helgen.

Bristen på reumatologer väcker oro på många håll i de svensk- och tvåspråkiga kommunerna, och kvaliteten på vården ser ut att variera en hel del beroende på var man bor. Det här framgår av en rundringning som det granskande programmet Radar har gjort bland de lokala reumaförbunden. Till exempel reumavården vid Västra Nylands sjukhus hotar att upphöra då reumatologen slutligen är tvungen gå i pension.

- Jag vikarierar min egen tjänst sedan många år tillbaka, men det kommer en gräns emot som gör att jag inte kan fortsätta efter det här året, berättar den snart 72-årige reumatologen Per Franzén vid Västra Nylands sjukhus.

- Visst känns det vemodigt. Det är ju samtidigt en förlust för det svenskspråkiga, konstaterar Franzén.

“Det var bättre på Heinola-sjukhusets tid”

I Vasa har man på grund av pensioneringar och moderskapsledigheter inte på en längre tid haft nån heltidsreumatolog, trots att sjukhuset sköter reumavården för hela Kustösterbottens del.

En som är drabbad den här läkarbristen är Lisa Enqvist, som har haft reumatism i trettio år. Hon är nöjd med den vård hon när hon väl kommer så långt som till läkaren - men problemet är att få en läkartid.

- Det är en lyckoträff om man hittar någon läkartid. Det är någon sorts nödhjälp - inte så mycket annat, beskriver hon.

Lisa EnqvistYLE / Kira Schroeder

Bristen på läkartider har gjort att vissa av hennes bekanta har börjat gå privat, och de som kan tillräckligt bra finska har sökt sig till Seinäjoki. Enqvist längtar för sin del tillbaka till den goda vården på det specialiserade reumasjukhuset i Heinola, som lades ner 2010.

- Det var väldigt deprimerande när det stängdes och jag var arg. Heinola-sjukhuset var en så fungerande enhet, all personal - från läkare till fysioterapeuter och sjuksköterskor - var som ett team. Nu vårdar man axeln om den är sjuk, sedan foten om den blir sjuk. Man får ingen vård för helheten, suckar Enqvist.

På Vasa centralsjukhus säger man att läget håller på att gå mot det bättre, då en moderskapsledig reumatolog är på väg tillbaka på heltidsjobb, och så planerar man att anställa en till reumaskötare, som fungerar som mellanhand mellan patienterna och läkarna.

Olika på olika håll

Då reumasjukhuset i Heinola lades ner år 2010 var det många som var oroliga för att vården skulle splittras och bli sämre. En rundringning till olika reumaförbund på svensk- och tvåspråkiga orter visar att läget varierar beroende på var man bor. I till exempel Åbo och Borgå-nejden tycks vården fungera bra. I Borgå beskrivs reumasjukhusets nedläggning till och med som en lottovinst, då så många av experterna från Heinola därefter sökte sig till Borgå istället.

På Åland klagar man däremot på långa väntetider och en överbelastad reumatolog, och läget i huvudstadsregionen beskrivs som rörigt med en reumavård där helhetssynen saknas.

Ingen drastisk försämring för barnreumatikerna

Anna Bertills har vårdats för sin reuma både i Vasa, Åbo och Helsingfors, och också för sin barnreumatism i Heinola. Bertills fick sin diagnos vid medlet av 90-talet, och barnreumatismen har senare utvecklats till ryggradsreumatism. Personligen är hon mycket nöjd med den vård hon har fått på de olika orterna, men hon kände sig aldrig riktigt hemma på Heinola-sjukhuset:

- Jag trivdes bättre med att få min vård i Vasa där jag bodde. Visst var kvaliteten på vården den bästa och man blev mångsidigt omhändertagen, men jag trivdes inte med att vistas på sjukhuset långt borta hemifrån i längre tider, säger Bertills.

Anna BertillsYLE/Nanette Forsström

Inför nedläggningen av Heinola-sjukhuset var det många som röster som höjdes till förmån för barnreumatikervården, eftersom sjukhuset hade haft hand om en betydande del av just den vården.

En enkätundersökning som Reumaförbundet gjorde bland familjer med barnreumatiker 2012, visar ändå på att det åtminstone inte skett någon drastisk försämring under 2011- alltså strax efter att Heinola-sjukhuset lades ner. Över hälften av respondenterna ansåg att vården har hållit samma standard. Däremot uppgav samtidigt närmare en tredjedel tvärtom att både tillgången på vård och dess kvalitet hade försämrats året efter att sjukhuset lades ner. Det som oroade familjerna mest var att personalen upplevs som stressad, och att den vårdande skötaren eller läkaren byts ut för ofta.

Nanette Forsström

Till Tenala planeras ett daghem med möjlighet att inrymma sammanlagt fyra avdelningar och ett åttiotal barn. Det ska placeras bredvid Höjdens skola.

Den nya byggnaden ska uppföras främst under 2014, alltså nästa år om allt går enligt planerna. Planeringen ska börja nu och Inflyttningsklart beräknas det nya stora daghemmet bli i mars 2015.

En flygel intill det nya daghemmet är tänkt att fungera som bibliotek. Nu finns filialbiblioteket inne i skolbyggnaden.
Planerna på nya biblioteksutrymmen samtidigt som kultursektorn utreder vilka filialbibliotek som ska stängas förbryllar Michaela Lindholm:
- Jo, vi blir nog lite förvirrade. Vi måste ju spara någonstans, men biblioteket är viktigt och här går mycket folk. Det är inte alls bara skolan som använder det.

Dagvårdschef Märta Wikström säger att sparkraven på biblioteken kommit först efter att daghemsplanerna gjorts upp

Då biblioteket flyttar ut kunde skolan, som har trångt, sedan ta ibruk en del av de tidigare biblioteketsrummen. Men en del kunde också bli kök.
Raseborgs utreder för tillfället sitt köksnät med målet att tillverkningsköken ska bli färre.

Skolan i Tenala är nu ett tillverkningskök och kunde också framöver vara ett sådant och utvidgas om en del av bibliotekets utrymmen används som kök. Det betyder att Tenala servicehem och
Bromarvhemmet kunde bli så kallade utdelningskök som inte lagar mat utan främst värmer den.
- Det ser vi nog jättepositivt på. Med det här så skulel ju köket få stanna i Tenala, säger föräldern Jessica Roms.

De avdelningar som planeras flytta till det nya stora daghemmet är Lönneberga som nu verkar i baracker och Trollebo. Dessuotm kan också barn som nu är i familjedagvård rymmas in i det nya.
Snicknäs daghem skulle bli kvar, så också Prästkragens daghem i Prästkulla.

Endast ett tjugotal Hangöbor deltog i det diskussionstillfälle Hangö hvc:s ledning hade sammankallat på torsdagskvällen (6.6). Under diskussionen fick hvc både ris och ros.

Grundtrygghetsnämndens ordförande Ulf ”Putte” Lindström deltog i träffen och upplever att stämningen överlag var god.

- Det kom både ris och rosor, men hvc fick nog mera beröm och man verkar nog vara rätt nöjd med den, säger Lindström.

Hangö hvc kommer att finnas kvar

Han konstaterar, att den oron över hälsovårdscentralens framtid i Hangö ortsborna känner, är förståelig men egentligen onödig.

- Det vad SOTE (social och hälsoreformen) kommer att betyda vet ju ingen, men helt klart är att Hangö också i framtiden kommer att ha en hälsovårdscentral. Vem som kommer att sköta det administrativa är ju förstås öppet, säger Lindström.
Lindström berättar att alla avdelningar vid hvc i Hangö fanns på plats under diskussionen och presenterade sin verksamhet.

- Jag tycker det var väldigt intressant att höra när de berättade om sina verksamhetsformer. De gav också en mycket optimistisk syn över sitt jobb, säger han.
Han säger också att den läkarbrist hälsocentralen i Hangö haft den senaste tiden nu är under kontroll. Åtminstone för en tid.

- Över sommaren har vi tillräckligt med läkare. Det samma gäller antalet sjukskötare, säger Ulf ”Putte” Lindström.

Hangö stad skall förbättra säkerheten vid Märsans simstrand.

Nu kommer man att ta bort porten vid bryggan, den har utgjort en säkerhetsrisk då ungdomar trots allt tagit sig runt den och använt bryggan.

Istället kommer man nu att sätta upp en kätting vid hopptornet, för att hindra att man klättrar upp i hopptornet då det är stängt.
Dessutom kommer staden att sätta upp vid skyltar om när hopptornet är öppet, samt varningsskyltar.

Det var Sydspetsens miljöhälsa som uppmärksammade Hangö om säkerhetsriskerna vid Märsan.

Vattnet vid Märsan innehåller också för tillfället för höga halter av bakterier och just nu ska man inte bada där. Det samma gäller detsamma gäller stranden i Hangöby.

88 båtar har anmälts till årets tävlingar, vilket är, enligt tävlingschefen Kalle Niemi, mycket i finska mått mätt.

De tävlande seglar 1,5 sjömil söder om hamnen i Hangö.

Allt som allt deltar fyra seglare från Västnyland, två från Hangö och två från Ekenäs. Laura Takala representerar Ekenäs segelsällskap. Hon efterlyser mera vind i Hangö, som under fredagsmorgonen var ganska svag.

- Måttlig vind, sol och inget regn, önskar Laura Takala.

Mästerskapen ordnas för nionde gången och i år var det distriktsföreningen Svenska Synskadade i Västnylands tur att axla ansvaret för tävlingarna.

Hilding Nordström har varit med och organiserat tävlingarna. Nordström berättar att eftersom de tävlande inte kan se har de en ledsagare som hjälper till genom att beskriva situationen och göra ljud så att de tävlande ska veta åt vilket håll de ska kasta.

- I löpning används ett rep med två öglor, den synskadade håller i ena ändan och ledsagaren i den andra och så styr ledsagaren, berättar Johan Sundholm som själv är synskadad och ska delta i mästerskapen.

Det finns ingen risk för att någon kan skadas till exempel under spjutkastningstävlingarna. Spjutet är nämligen inte ett vanligt spjut utan gjort av plast och är rund i ändan så att folk inte kan komma till skada, berättar Nordström.

Ishockeymatch i toppklass i Lojo i augusti

Ryska ishockeyklubben Admiral Vladivostoks representationslag spelar mot svenska elitserielaget Växjö Lakers i Lojo ishall den 2a:a augusti. Admiral är ett nytt lag i den ryska proffsligan KHL.

Jukka Vienonen som är VD för Lohjan Liikuntakeskus, aktiebolaget som förvaltar över bland annat ishallen i Lojo, säger att det egentligen inte var så svårt att få de två lagen att spela i ishallen.

- Jag har personliga bekanta i Växjö Lakers och de var ju här också i fjol och spelade en match, så den biten gick enkelt att kirra. Det krävdes endast ett samtal till Hannu Jortikka i Admiral för att få det bekräftat att laget kommer hit för att spela, säger Vienonen.
- Sedan pusslades lagens träningsprogram ihop så att de kan mötas här, tillägger han.

Båda är på träningsläger

Dagarna före och efter matchen i Lojo är bägge lagen på träningsläger i Finland. Admiral är på läger i Vierumäki och Lakers i Esbo. Såväl Admiral som Lakers kommer också att spela mot finländska ligaklubben Blues från Esbo.

Admiral Vladivostok är en ny klubb som inleder sin första säsong i den ryska proffsligan KHL. Laget tränas av finländaren Hannu Jortikka. Vilka spelare som kommer att representera laget är ännu inte klart, men säkert är att Admiral kommer att ha många kända hockeynamn i sina led.

I svenska Växjö Lakers spelar många bekanta namn för den finländska hockeypubliken, bland andra spelar amerikanen Ryan Lasch i Lakers. Han spelade i Pelicans i Lahtis säsongen 2011-12 och vann då poängbörsen i FM-ligan. Också Helsingfors IFK-adepten Ville Varakas och Cory Murphy från Kanada spelar i det svenska laget. Tomi Kallio från TPS representerar likaså laget från Växjö.

LoKV med i arrangemangen

Matchen arrangeras i samarbete med Lojoklubben Lohjan Kisa-Veikot. Enligt Jukka Vienonen arrangeras matchen inte för att göra vinst. Inträdesbiljetterna kostar 10 euro per person.

- För oss blir det egentligen inga utgifter för det här eftersom båda lagen ville ha en träningsmatch. Det fanns alltså en beställning för matchen. Samtidigt blir det ju en fin säsongöppning och ett ypperligt tillfälle för Lojoborna att se hockey av toppklass, säger Jukka Vienonen.

Monica Slotte traskar omkring bland idel teatervänner i Hangö. Följ med hennes liveblogg på lördag med start klockan 13.00.

Sjundeå IF:s Iida Kalliomäki löpte nytt SFI-rekord på 100 meter för 15-åringar på torsdagen. Hon gjorde resultatet i K-Supermarket Junior Games i Karis.

Kalliomäki som tävlade i klassen D17 i Karis noterades för tiden 12,11. Loppet gick i en medvind på två sekundmeter, men är statistikdugligt. Sjundeåtösen är också en duktig trestegshoppare och var fjärde i fjol i FM för 14-åringar i den grenen. I Karis hoppade hon 12,55, vilket är ett riktigt hyfsat resultat.

Värt att notera är också IF Raseborgs Emelie Ranckens tid på 200 meter i D19. Hon klockades i mål på tiden 26,93. Utom tävlan löpte Hangö IK:s Jonna Berghem 24,77.

IF Raseborgs Martin Wiberg var tvåa i P13-klassens kulstötning med resultatet 19.96. Resultatet berättigar till en fjärde plats id en inhemska statistiken 2013 och han förbättrade sitt rekord med en halv meter. Segern gick till Jonathan Björksten från Borgå Akilles med resultatet 14,57.

På 200 meter löpte Wiberg tiden 27,51. Han vann loppet och steg också till statistikfemma för i år.

I tävlingarna gjorde ungefär 260 starter vilket är något mindre än arrangörsföreningen IF Raseborg hade väntat. Verksamhetsledaren Glenn Lignell tror dock på en framtid för tävlingarna.

- Det ordnas väldigt mycket tävlingar förstås lite var stans och det syns förstås i deltagarantalet, säger Lignell .

Länk till resultaten från K-Supermarket Junior Games

Hamnarna i Hangö, Ekenäs och Ingå fylls av krigsliknande aktivitet i början av nästa vecka.

Marinens stora stridsövning fyller Västra hamnen i Hangö, i Ekenäs hamn och Ingå hamn under måndag, tisdag och onsdag.

I övningen ingår landstigningar och strider.

Västra hamnen, Norra hamnen, Ingå hamn

Trupper från Dragsvik och andra enheter rör sig på hamn- och centrumområden samt på garnisonsområdet i Dragsvik i terränguniform.

De bär vapen, skjuter med smällpatroner och rör sig med landstigningsbåtar och bepansrade Pasi-transportfordon.
Nylands brigad beklagar eventuella störningar, bland annat bullret.

I Hangö centrum och i Västra hamnen övas det från måndag kväll till tidig tisdag morgon. Klockan 6 på morgonen ska hamnen kunna fungera som vanligt igen.

I Ekenäs sker en landstigning vid middagstid på tisdag. Sedan marscherar trupperna till garnisonsområdet i Dragsvik där det blir strid.

I Ingå hamn övar trupperna från tisdag kväll till tidig onsdag morgon.

Ok att följa med

"Allmänheten kan röra sig fritt inom området trots att trupperna övar där," uppger Nylands brigad.
Men det gäller inte hamnområden som också till vardags är slutna.

Över 2 000 beväringar och utbildare från flera truppförband deltar i Marinens övning Jotu 13 (JOTU13) i södra Finland och på Finska viken.
Också kustjägare från Sverige deltar.

Övningen utgör samtidigt det så kallade slutkriget för de beväringar som hemförlovas i juni 2013.

Försvarsminister Carl Haglund (SFP) bekantar sig med övningen på Koverharområdet i Hangö på måndag eftermiddag.