Ett bostadshus i Billnäs har brunnit i natt. Eldsvådan startade cirka kvart före ett och 14 räddningsenheter ryckte ut.
Bostadshuset som brann fanns på Ormvägen i Billnäs och omfattade 200 kvadratmeter. Huset var förhållandevis nytt.
Ingen människa skadades i branden men huset fick omfattande skador av eld och vatten. Elden tros ha startat vid skorstenen till en vedspis.
Det finns ingen allmän eller gemensam strategi för hur kommunerna ska ta i tu med inomhusluftproblem i offentliga byggnader. Problemen är vanliga, mångfasetterade och i många fall också farliga.
Riksdagens revisionsutskott är bekymrat över fukt- och mögelproblemen i Finland. Framför allt drabbas barn och unga, skrev utskottet i ett betänkande förra veckan. Lärarfacket OAJ kräver bland annat att regeringen på allvar tar tag i problemen och ge kommunerna mera resurser. I gengäld måste regeringen ställa större krav på kommunerna.
I Ingå har man på den senaste tiden fått ta till drastiska åtgärder på grund av problem med inomhusluft och mögel i Merituulen koulu. Från och med måndag står skolbyggnaden tom i väntan på sanering.
Ingås fastighetschef Ilmari Viljanen berättar att flytten från den mögeldrabbade byggnaden har varit komplicerad eftersom allt från böcker till pulpeter har desinficerats och tvättats.
I fallet med Merituulen koulu följde Ingå kommun Utbildningsstyrelsens anvisningar om hur man skall gå till väga vid dylika problem. Ett system som kommunen kommer att fortsätta följa. Tidigare har Ingå kommun tacklat problemen på ganska många olika sätt, berättar Ilmari Viljanen.
- Ett systematiskt angreppssätt på inomhusluftproblemen är ett måste eftersom problemen är så mångfasetterade, säger han.
Ilmari Viljanen är fastighetschef i Ingå.Fastighetschef Ilmari Viljanen i IngåYLE/Sofia Söderlund
Årligen får de västnyländska kommunerna in klagomål över problem med inomhusluft i kommunala byggnader.
Ofta kopplas problem med inomhusluft ihop med mögel. Men man måste också komma ihåg att det finns andra luftrelaterade problem, konstaterar Bengt Lindholm som är huschef i Hangö. Sådana problem kan vara bland annat flyktiga medel eller kemikalier i luften eller problem med ventilationen.
Bengt Lindholm är huschef i Hangö.Huschef Bengt Lindholm i HangöYLE/Sofia Söderlund
Någon klar plan över hur Hangö sköter problemen i de kommunala byggnaderna finns inte, berättar Lindholm. Det är erfarenhet och kunskap från tidigare som till en stor del styr arbetet.
I Hangö har staden för tillfället fyra olika fall av inomhusluftproblem som man försöker reda ut. I både Hangös svenska högstadium samt i Hangös hälsovårdscentral har man tagit olika prover som inte har gett några konkreta svar på vad problemen beror på, konstaterar Bengt Lindholm. I båda fallen fortsätter man göra olika utredningar.
Merituulen koulu i Ingå är ett exempel där det fanns många orsaker bakom problemen med inomhusluften. Ett av dem var ett ventilationssystem som blåste luft åt fel håll.
Kerstin Lindqvist är hälsoinspektör i Ingå och Raseborg.Hälsoinspektör Kerstin LindqvistYLE/Sofia Söderlund
Kerstin Lindqvist som är hälsoinspektör i Ingå och Raseborg säger att man kunde undvika en del inomhusluftproblem genom att ha bättre koll på ventilationssystemen.
- I de flesta offentliga byggnader har man byggt fina ventilationsapparater, men efter byggnadsskedet är det vanligt att de bara lämnas oreglerade och oinställda, säger Lindqvist.
Det här betyder att måna byggnader har problem med inomhusluften helt i onödan. Samtidigt görs också väldigt lite av kommunerna i förebyggande syfte, konstaterar hon.
Bolaget Fiskars Abp låter bygga om kontorslokaliteter på Fiskarsvägen 18 till ett litet hotell med 13 rum med plats för ungefär 30 hotellgäster. I huset finns också konferenscentret Fiskars Forum.
Ombyggnadsarbetena inleds den här veckan (vecka 19) och om tidtabellen håller ska de första hotellgästerna välkomnas i september i år.
Hotelldelen av fastigheten är ungefär 500 kvadratmeter stor. Omkring hälften av rummen kommer att ha utsikt över ån som går genom bruket.
Enligt Fiskarsbolagets fastighetsdirektör Patrick von Essen blir det nya hotellet en vitaminspruta för hela regionen.
Han säger att det varit lite brist på hotellkapacitet i bruket, speciellt på sommaren. Samtidigt finns det planer på att locka folk till bruket året om. von Essen nämner att det kan uppstå nya säsonger, exempelvis till jul.
- I varje hotellrum kommer att finnas någonting som anknyter till Fiskars bruk, avslöjar von Essen. Från tidigare finns ett hotell i Fiskars, Hotell Wärdshuset.
Nästa år blir ett jubileumsår - då Fiskars bruk och bolaget fyller 365 år.
- Detta ska firas i 365 dagar, säger fastighetsdirektör Patrick von Essen.
Två skolor i Västnyland finns med bland de skolor som Nylands landskapsstyrelse anser att kunde få statlig finansiering åren 2014-2017.
En nybyggnad för Ojaniityn koulu i Lojo finns med på tredje plats och en nybyggnad av en finskspråkig skola i Sjundeå finns på tionde plats.
Den nya skolan i Sjundeå skulle ersätta Toukola skola som håller till i tillfälliga lokaler i Sjundeå kommuncentrum. Det är undervisnings- och kulturministeriet som fattar det slutliga beslutet.
Det hade lämnats in sammanlagt 55 finansieringsansökningar. Ingå kommun hade ansökt om bidrag för en tillbyggnad av Merituulen koulu. Varken Hangö eller Raseborg hade lämnat in några ansökningar.
För åren 2013-2016 beviljades Mikaelskolan i Ekenäs 1,3 miljoner euro för en ny skolbyggnad. Bygget på Västerby gård inleds idag (6.5).
Marktäkten i Rekuby kan inte fortsätta trots att Raseborgs stad nyligen (6.2.2013) beviljade företaget Sarins grus miljötillstånd för täkten efter en lång besvärsrunda.
Helsingfors förvaltningsdomstol har nämligen utfärdat ett verkställighetsförbud mot det beslutet. Besväret hade lämnats in gemensamt av över 30 personer.
I februari kom ett annat verkställighetsförbud från Vasa förvaltningsdomstol. Det gällde ett beslut i höstas (12.9.2013) - samma Sarins grus fick då lov att krossa sten och grus i Rekuby under några veckor varje år.
Johannes Runeberg, Hangö, och Egon Blomqvist, Karis, ser gärna att det byggs en gasterminal i Ingå istället för i Tolkis. Det skulle ge regionen mera arbetsplatser.
Och de tror också att det skulle behövas ett ställe i Raseborg eller Hangö där narkomaner kunde byta sina sprutor i stället för att gå till apoteket. Nu finns det ett sådant ställe enbart i Lojo.
Till sist diskutedae måndagssnackarna det faktum att enbart ett företag har ansökt om strukturomvandlingsstödet som beviljades Västnyland i fjol.
Egon Blomqvist tror att det stämmer att företagen inte har tid och vilja att satsa på ansökningarna. Johannes Runeberg tycker inte att det är så svårt att fylla i blanketter, problemet finns istället någon annanstans.
Bland annat BK-spelaren Lassi Luotos missnöje efter förlustmatchen mot Käpylän Pallo i fotbollens division 2 och BK-handbollens tankar om läget inför returmatchen om bronsmedaljerna i FM-ligan diskuterades i Sportmåndag 6:e maj.
Också orienteringsklubben Hiidenkiertäjäts fina come back noterades. Lojoklubben har tagit över föreningen Deltas verksamhet och gjorde väl ifrån sig Tiomila-orienteringen i Stockholm.
De västnyländska sportresultaten från veckoslutet i sammandrag och en titt på veckans kommande sporthändelser under vecka 13 genomgicks också av Marica Hildén och Bubi Asplund i studion.
Sammanlagt 86 bidrag skickades in till årets Arvid Mörne-tävling, som i år gällde noveller. I årets jury satt Gustaf Widén (ordförande), Maria Lassén-Seger och Julia Tidigs.
Första pris, 5 000 euro, tillfaller Martina Moliis-Mellberg (f. 1984), Karis, för novellen "Antares". Det är en sällsamt vibrerande och bitvis gåtfull berättelse om kärlek, drömmar, kravet på bekräftelse och minnets flyktighet. Språket öppnas mot inre och yttre rymder, där stjärnor förvandlas till tatueringar på sinnets och kroppens hud.
Andra pris om 3000 euro tilldelas Ellen Strömberg (f. 1987), Jakobstad, för en skildring av begynnande intimitet som har en sådan sinnlig skärpa att läsaren kan känna, dofta och smaka dagen efter-stämningen, fumligheten och det försiktiga närmandet i två unga människors möte.
Tredje pris, 2000 euro, tilldelas Otto Donner (f. 1984), Helsingfors, för den täta scifi-dystopin ”Snart stiger de upp” om ett framtida Finland där hatet mot främlingar och avvikare gestaltas via androidens utanförskap. Under en hotfull situation på en spårvagn får läsaren krypa in under huden på den andra och dela hans rädsla, sorg och förtvivlan.
Hedersomnämnande får Helen Korpak (f. 1989), Helsingfors, för sin suggestiva och gåtfulla barndomsskildring ”A och O”. Skärgårdssommarens lättjefulla evighetsdagar skaver mot fragmentariskt ihågkomna fula tankar och skamfyllda ögonblick i en minnesmosaik där det mest smärtsamma enbart låter sig antydas.
Hedersomnämnande går till Jenny Sandells (f. 1986), Jakobstad, för "Efter jobbet vill man bara hem". Novellen är en förtätad skiss, där hon med visuellt överraskande effekter låter invånarnas vardag i ett höghus utformas som ett bråddjupt existentiellt drama.
Syftet med Svenska Folkskolans Vänners litterära tävlingar är att främja intresset för att skriva skönlitteratur. Det finns två tävlingar: Arvid Mörne-tävlingen (för under 30-åringar) som instiftades 1986, och Solveig von Schoultz-tävlingen (för de som fyllt 30) som instiftades 2004. Vartannat år gäller tävlingarna dikter, vartannat år noveller.
En tunnel för cyklister och fotgängare samt en bilvägstunnel installerades under veckoslutet under järnvägen i Svedja i Karis.
Tunnelbygget i Svedja är ett experiment. Nu följer experter med i fall konstruktionen håller för trycket från järnvägstrafiken.
Om allt går bra öppnas tunnlarna för trafik om en månad - den 6 juni - enligt uppgifter från Trafikverket.
Det viktiga nu är att undersöka om järnvägen hålls på plats när tågen kör över tunnelområdet, enligt Erkki Mäkelä på Trafikveket.
- Inte förrän det tekniska universitet i Tammerfors har kunnat konstatera att konstruktionen är stabil, kan tunnlarna öppnas för trafik, berättar han.
Tunnelbygget i Svedja är ett experiment. En tunnel med så stor diameter som bilvägstunneln har inte tidigare byggts under järnvägar i Finland. Överhuvudtaget har ett sådant här tunnelbygge av den här storleksklassen inte gjorts i Finland förut, säger Mäkelä.
Djupet på jordmassan som finns mellan järnvägen och tunnlarna är på absolut lägsta godkända nivå, d.v.s. bara 1,4 meter.
Tunnlarna under järnvägen i Svedja ersätter tre farliga järnvägsplankorsningar, som alltså stängs för trafik.
Två olyckor och två rättsfall finns med på topp fem-listan över mest lästa artiklar på Yle Västnylands webb vecka 18 (29.4-5.5). Hela Västnylands topp fem ryms med på hela Svenska Yles topp tio-lista.
Den tragiska trafikolyckan i Karis där en äldre man körde på ett träd i Tallmo och dogär den som lästes mest förra veckan. Artikeln var nästmest läst på hela Svenska Yles webb.
Av artiklarna på Västnylands webb lockade nyheten om en tidigare Ekenäsbo som dömdes till fängelse för skattebedrägeri nästmest läsare. Mannen flydde länge undan lagens långa arm, men greps kring påsken i Sierra Leone.
På tredje plats kom SFP-politikern Anders Walls kommentar om hur Raseborg nu går vidare efter att staden fick fel i hur staden skötte uppsägningen av en av sina anställda.
En bostadsbrand i Ekenäs skärgård lockade fjärde mest läsare på Västnylands webb förra veckan.
Framtiden för Norra hamnen i Ekenäs lockade också till läsning. Den landar på femte plats bland alla lästa artiklar i Västnyland vecka 18.
Sannfinländaren Riikka Slunga-Poutsalo, fullmäktigeledamot och stadsstyrelsens viceordförande i Lojo, vill bli partisekreterare i det sannfinländska partiet. Hon ställer upp i partisekreterarvalet i juni.
- Många har den felaktiga bilden att vi är ett mansdominerat parti och den bilden vill jag vara med om att ändra på, säger Riikka Slunga-Poutsalo.
Hon säger att de många förfrågningarna som kommit från olika håll i landet också bidrog till att hon nu ger sig in i kampen om partisekreterarposten.
- Det slutliga beslutet fattade jag då den sannfinländska kvinnoorganisationen bad mig gå med i kampen, säger hon.
Förutom sittande partisekreteraren Ossi Sandvik, skall också stadsfullmäktigeledamot Erkki Valtamäki från Seinäjoki och riksdagsman Jari Lindström delta i kampen om vem som skall bli ny partisekreterare i det sannfinländska partiet.
Sandvik har varit partisekreterare sedan år 2007. Sannfinländarna väljer ny partisekreterare på partikongressen i Joensuu veckoslutet efter midsommar.
Det finns ingen allmän eller gemensam strategi för hur kommunerna ska ta i tu med inomhusluftproblem i offentliga byggnader. Problemen är vanliga, mångfasetterade och i många fall också farliga.
Riksdagens revisionsutskott är bekymrat över fukt- och mögelproblemen i Finland. Framför allt drabbas barn och unga, skrev utskottet i ett betänkande förra veckan. Lärarfacket OAJ kräver bland annat att regeringen på allvar tar tag i problemen och ge kommunerna mera resurser. I gengäld måste regeringen ställa större krav på kommunerna.
I Ingå har man på den senaste tiden fått ta till drastiska åtgärder på grund av problem med inomhusluft och mögel i Merituulen koulu. Från och med måndag står skolbyggnaden tom i väntan på sanering.
Ingås fastighetschef Ilmari Viljanen berättar att flytten från den mögeldrabbade byggnaden har varit komplicerad eftersom allt från böcker till pulpeter har desinficerats och tvättats.
I fallet med Merituulen koulu följde Ingå kommun Utbildningsstyrelsens anvisningar om hur man skall gå till väga vid dylika problem. Ett system som kommunen kommer att fortsätta följa. Tidigare har Ingå kommun tacklat problemen på ganska många olika sätt, berättar Ilmari Viljanen.
- Ett systematiskt angreppssätt på inomhusluftproblemen är ett måste eftersom problemen är så mångfasetterade, säger han.Ilmari Viljanen är fastighetschef i Ingå.Fastighetschef Ilmari Viljanen i IngåYLE/Sofia Söderlund
Årligen får de västnyländska kommunerna in klagomål över problem med inomhusluft i kommunala byggnader.
Ofta kopplas problem med inomhusluft ihop med mögel. Men man måste också komma ihåg att det finns andra luftrelaterade problem, konstaterar Bengt Lindholm som är huschef i Hangö. Sådana problem kan vara bland annat flyktiga medel eller kemikalier i luften eller problem med ventilationen.Bengt Lindholm är huschef i Hangö.Huschef Bengt Lindholm i HangöYLE/Sofia Söderlund
Någon klar plan över hur Hangö sköter problemen i de kommunala byggnaderna finns inte, berättar Lindholm. Det är erfarenhet och kunskap från tidigare som till en stor del styr arbetet.
I Hangö har staden för tillfället fyra olika fall av inomhusluftproblem som man försöker reda ut. I både Hangös svenska högstadium samt i Hangös hälsovårdscentral har man tagit olika prover som inte har gett några konkreta svar på vad problemen beror på, konstaterar Bengt Lindholm. I båda fallen fortsätter man göra olika utredningar.
Merituulen koulu i Ingå är ett exempel där det fanns många orsaker bakom problemen med inomhusluften. Ett av dem var ett ventilationssystem som blåste luft åt fel håll.Kerstin Lindqvist är hälsoinspektör i Ingå och Raseborg.Hälsoinspektör Kerstin LindqvistYLE/Sofia Söderlund
Kerstin Lindqvist som är hälsoinspektör i Ingå och Raseborg säger att man kunde undvika en del inomhusluftproblem genom att ha bättre koll på ventilationssystemen.
- I de flesta offentliga byggnader har man byggt fina ventilationsapparater, men efter byggnadsskedet är det vanligt att de bara lämnas oreglerade och oinställda, säger Lindqvist.
Det här betyder att måna byggnader har problem med inomhusluften helt i onödan. Samtidigt görs också väldigt lite av kommunerna i förebyggande syfte, konstaterar hon.
I dag (6.5) undertecknade parterna officiellt kontraktet kring det kommande nybygget vid Mikaelskolan i Västerby i Ekenäs. Skolan är en privat Steinerskola som grundades år 1985 och blir allt populärare.
Barnen kan gå i skolan i nio år vid Mikaelskolan. Dessutom finns det ett Steinerdagis i Ekenäs, Rosengården, dit tiotals elever står i kö.
Mikaelskolans verksamhetsledare Christer Sjöberg, styrelseordförande Annica Hill och VN-bygg entreprenören John Lindqvist undertecknade kontraktet om skolbygget.Steinerskolan i Ekenäs/Chris Senn
I skolan är det i medeltal 13 elever per klass och efterfrågan på platser ökar.
Målet är att samla både dagis och skola till Västerby gård.
I december år 2012 blev det klart att staten garanterar delfinansiering för ett nybygge och också staden Raseborg stöder tillbyggnaden.
Övriga finansiärer är stiftelser, fonder, sponsorer och lån. Budgeten för nybygget är 2,3 miljoner euro.
Det är meningen att den nya skolan ska stå klar i augusti 2014.
I den nya byggnaden kommer i första hand högstadiet att finnas.
Den nya byggnaden frigör också rum i de andra byggnaderna för annan verksamhet.
Med nybygget får skolan också en fysik- och kemisal, en målningssal och rum för förskole- och eftermiddagsverksamhet.
Det omfattande arbetet med en ny generalplan för Ingå inre skärgård har nu kommit så långt att planerna snart läggs fram till påseende för allmänheten. Samhällstekniska nämnden i Ingå behandlar frågan på tisdag (7.5) och förslaget är att generalplanen läggs fram till påseende över hela sommaren.
Arbetet med planen inleddes redan år 2008 och den gamla planen är från år 1992.
Målet är att uppdatera planen och göra den tydligare. Den ska fungera tillsammans med planen för fastlandet och yttre skärgården.
Planen fungerar också som grund för beviljandet av byggnadslov.
Utgångsläget är att markägarna behandlas jämlikt och att marken används i stora drag som nu.
HC West vann brons i herrarnas handbollsslutspel anno 2013. Det blev klart efter att man besegrat BK-46 i båda bronsmatcherna.
Måndagens dust slutade i klar favör för HC West när BK-46 föll med 20-34. När Grankullalaget vann också det första mötet med klara siffror, 32-21, koras HC Wests spelare till bronsmedaljörer. I och med att HC West vann bronskampen med hela 66-41 råder det ingen tvekan om vilket lag som var det bättre.
HC Wests nestor, 33-åriga Olle Stenius, var nöjd med sin första FM-medalj.
- Jag var inte med under mästerskapsåren och det här är faktiskt min första medalj någonsin, så det smakar riktigt gott. Det har varit jätteroligt. Det blir lite upp och ner med ett så här ungt lag och de sämre prestationerna har varit lite sämre, men som helhet har det varit jätteroligt, säger Stenius.
Bronset innebär att Wests medaljsvit är uppe i sex säsonger.
HC West på medalj varje år 2008-2013:
2013: Brons.
2012: Guld.
2011: Guld.
2010: Silver.
2009: Silver.
2008: Silver.
HC West - BK-46 34-20 (15-10)
Forss 7 Korpimäki O 4
Raerinne 6 Karlsson 4
Sundberg 6 Sjöman S 3
Trots att måndagskvällen avslutades med jubel och firande för endast den äldre av bröderna Källman är båda nöjda med sitt lags insats under den gångna säsongen.
Den andra bronsmatchen blev en avslagen historia och HC West kunde börja fira sin sjätte raka medalj. Tränaren Mikael Källman missta 7 - 8 nyckelspelare från fjolårets mästarlag inför den här säsongen men det nya unga HC West gjorde en storartad säsong och får skolvitsordet 10- för sin insats.
Laget har tränat bra och hela tiden utvecklats under säsongen. Källman får dock inte fortsätta med samma trupp nästa säsong, bland annat Olle Stenius och Tomas Lindström spelar inte för Grankullalaget nästa höst. Men några nya spelare är på kommande till laget och om några veckor torde Källman veta med säkerhet vem som finns med i truppen.
För Jan Källman och BK-46 har säsongen gått i helt andra toner. Också där skedde stora spelarförändringar då flera duktiga förstärkningar anslöt sig till Karislaget. Men säsongen har varit problematisk med massvis av skador och sjukdomar och de träningar då alla skulle ha varit på plats stannar vid ca 15.
Skador och influensa var också en stor orsak till att spelarna inte nådde upp till sin normala nivå i den första bronsmatchen mot HC West på söndagen i Karis. Men trots alla bedrövelser är Jan Källman nöjd med lagets insats som helhet och ser som en viktig uppgift att föra upp nya unga talanger till representationslaget. Det har ju Karisklubben effektivt sysslat med i många år men också fått se flera spelare flytta till andra orter och lag p.g.a. studier. Dessutom hittar vi många Karisspelare utomlands som ju tillhör landseliten och som därför också figurerar i landslaget.
Sjundeå fullmäktige vill inte tillhöra metropolområdet. Istället vänder man igen blickarna mot Lojo.
Det beslöt kommunfullmäktige i Sjundeå igår kväll då man tog ställning till ett utlåtande i metropolutredningen. Med en knapp majoritet vann förslaget att på nytt utreda möjligheterna till en ny fusion med Lojo.
Rösterna föll 14 för och 13 emot förslaget.
SFP, De gröna och Tahto ja toivo-gruppen röstade emot förslaget. Dessa ville istället utreda en kommunfusion mellan Kyrkslätt, Sjundeå och Ingå.
- Pendlingsriktningen går mot huvudstadsområdet och det här alternativet tryggar tillgången till svensk service, anser Marcus Nordström från SFP.
Därför vill SFP, De gröna och Tahto ja toivo-gruppen att man håller dörren öppen mot Kyrkslätt. Dessutom upplever de som talar för Kyrkslättalternativet att Lojo uttryckt en ovilja att inleda nya fusionsförhandlingar med Sjundeå.
De andra partierna med SDP och Vihreä vastuu i spetsen förespråkade att man tillsammans med Lojo, Ingå, Högfors och Vichtis skulle bilda ett kransområde utanför själva metropolområdet.
Samlingspartiet upplever också att Sjundeå inte kan klassas som en ort som tillhör metropolområdet varken nu eller i framtiden.
Sannfinländarna förundrade sig över att Svenska folkpartiet vill överlåta bestämmanderätten i kommunens markanvändningsfrågor till Helsingfors.
De gröna föreslog en förhandlingspaus och SFP försökte i sin tur komma med olika motförslag.
Trots det lyckades man inte rubba majoritetens ståndpunkt.
I slutet av fullmäktigemötet lämnade SFP-politiker in en motion om att bjuda in representanter från Kyrkslätt och Ingå till fusionsförhandlingar.
Harparskog daghem stänger sina dörrar från början av augusti. Det beslöt bildningsnämnden i Raseborg efter en jämn omröstning igår kväll.
Rösterna föll 5-5 då SFP-gruppen i sin helhet stödde beredningens förslag och var för en stängning av daghemmet. Nämnordförande Filip Björklöfs (SFP) röst avgjorde. Det var socialdemokraten Risto Räty som föreslog att daghemmet inte skulle stängas.
Nämndordföranden Filip Björklöf säger att beslutet att stänga daghemmet inte var trevligt, men att det nog var ett bra beslut.
- Stängningen utgör 10-15 procent av de totala sparkraven vi har, Ingen anställd blir uppsagd och servicenivån för barnen sjunker inte, förklarar Björklöf.
- Det är ju nu viktigt att vi gör något och inte bara diskuterar, säger Björklöf
Sofia Wahlsberg har ett barn i Harparskog daghem. Hon är mycket besviken över nämndens beslut att stänga daghemmet.
- Arg och besviken, det är jag. Det känns konstigt att Harparskog daghem skall stängas, då det finns ett annat daghem tio kilometer härifrån som staden hyr, säger Wahlsberg.
Hon konstaterar att det är sorgligt att de grupper som nu finns i daghemmet splittras. Dessutom blir resorna längre.
- Också dagarna blir längre för barnet, säger hon.
Sofia Wahlsberg säger att föräldrarna inte kommer att ge upp.
- Vi kommer att göra allt för att daghemmet ska fortsätta, slår hon fast.
Harparskog har omkring tjugo daghemsplatser. Stängningen är en åtgärd som behövs för att uppnå de sparkrav ungefär 1,2 miljoner euro i nästa år som bildningsnämnden har år 2014. I år skall nämnden spara 300 000 euro på skol- och daghemsutgifter.
Att stänga daghemmet i Harparskog sparar i år 63 000 euro och i nästa år 156 000 euro.
Hurudana inbesparingar bildningsnämnden ytterligare kommer att göra vet man inte ännu.
- Vi har ett möte i juni, där vi åtminstone kommer att dra vissa riktlinjer om hur vi ska spara, säger Filip Björklöf.
De partier som ville bevara Harparskog daghem är Socialdemokraterna, De gröna, Samlingspartiet och Kristdemokraterna.
Kommunfullmäktige i Sjundeå beslöt i går (6.5) att ta i bruk ett reservpersonalsystem som skall trygga tillgången till vikarier inom grundtrygghetsavdelningen. Det skall på det här viset bli lättare att få vikarier till bland annat åldringsvården i Sjundeå.
Det gör man genom att anställa ytterligare två närvårdare och en sjukskötare som kan arbeta som reservpersoner där det behövs.
Man räknar med att använda 49 000 euro av årets budgeterade vikarieanslag. Det skulle på det sättet inte medföra några tilläggsanslag i budgeten.
Förslaget godkändes enhetligt av fullmäktige.
Degerby skola och daghem i Ingå kanske i framtiden värms upp med förnybart bränsle istället för olja.
Samhällstekniska nämnden i Ingå besluter i dag (7.5) om kommunen ska begära in offerter för nytt värmesystem till skolan och daghemmet.
I byggnaden finns i dag två oljepannor. Den ena från år 2005 och den mindre reservpannan från år 1980. Under vintern måste kommunen beställa olja varannan månad.
Tanken är att en entreprenör skulle bygga och underhålla värmesystemet. Kommunen skulle köpa värme av entreprenören. Oljepannan blir kvar som reservsystem för skolan. Entreprenören kunde också sälja värme till andra än kommunen. Värmecentralen kunde byggas vid parkeringen nedanför gymnastiksalen och kommunen skulle inte uppbära någon hyra.
Den nya värmecentralen ska använda förnybart bränsle så som t.ex. flis, pellets eller halm.
Att byta till förnybart bränsle från olja är i enlighet med kommunens energi- och klimatprogram från år 2011.
