Sparkraven gör att timresurserna minskar i Raseborg. I Karis svenska högstadium leder detta till att fem nuvarande sjundeklasser blir fyra i höst.
Enligt Gustav Laxell, som är rektor vid Karis svenska högstadium, var sammanslagningen av skolklasser den enda möjliga lösningen för att lösa sparkraven.
Gustav Laxell, rektor vid Karis svenska högstadium.Yle/Bubi Asplund
- Alternativet var att vi skulle ha haft större klasser i sjuan i höst. Lärarkollegiet tyckte den här lösningen är bättre.
Nu blir alltså fem sjundeklasser, fyra årskurs åtta klasser i höst. Det betyder att antalet elever per klass stiger från nuvarande 13-16 till 18-19.
- Reaktionerna har hittills uteblivit från föräldrarna, säger Laxell.
Kunde vara värre
Raseborgs bildningsdirektör Robert Nyman säger att läget i stadens skolor kunde vara mycket värre.
- Vi har sökt om och fått 400 000 euro öronmärkta statsmedel för åren 2013 och 2014 som vi kan kompensera största delen av det här bortfallet med. Läget är allvarligt men inte katastrofalt på något vis, säger Nyman.
Han säger att det allvarliga är att antalet svenska elever minskar hela tiden i skolorna i Raseborg.
- Vi bör anpassa verksamheten efter det, men då eleverna minskar lite på olika vis i olika skolor och olika klasser drabbar det samtliga hus. Då är utmaningen den, att vi skall få ned kostnaderna men vi kan inte rikta det mot en enskild klass eller enskild skola, säger bildningsdirektören.
Robert Nyman berättar att varje skola har själv valt på vilket sätt man fyller sparkraven.
Han poängterar att nedskärningarna berör såväl de svenska som de finska skolorna i Raseborg.